SVERIGE PORTO BETALT

B SVERIGE PORTO BETALT

LEDARE VIDANYTT nr 1 2007 FÖRST GUDRUN SEDAN PER. Knappt hade vi lyckats överblicka och delvis återhämta oss efter Gudruns konsekvenser förrän Per var ett faktum. Omkring 12 miljoner kubikmeter skog beräknas ha fallit i januaristormen. Störst uppges skadorna vara i området kring Mariestad, men också området i västra delarna av Kronoberg som drabbades hårdast av stormen Gudrun, har relativt omfattande skador. Vi mobiliserar nu återigen resurser för att snabbt ta hand om det stormfällda virket och vi kommer att arbeta lika aktivt som efter stormen Gudrun. Med erfarenhet av upparbetningen efter Gudrun har vi en vältrimmad organisation och upparbetade kontakter både på maskinoch transportsidan. Vi kommer att prioritera resurser för den stormfällda och barkborreangripna skogen. Vid behov kommer våra redan befintliga timmerlager att användas för att lägga in ytterligare volymer. Vi har också valt att fortsätta med oförändrade priser på timret sedan före stormen. Mycket av den stormfällda skogen ligger i områden som redan riskerar omfattande granbarkborreangrepp. Därför är den stora utmaningen nu att få upparbetningen klar tills början av juni. Granbarkborren är långsiktigt ett lika stort hot mot våra industrier som mot varje enskild skogsägare. Vi känner ett stort ansvar inför kampen mot granbarkborren och kommer att göra allt som står i vår makt för att bekämpa den. Trävarumarknaden i Europa har under de senaste 9 månaderna blivit allt starkare främst beroende på en fortsatt stark konjunktur och byggnation i de flesta länder samtidigt som vi ser ett minskat utbud i Europa från bl a Baltikum, Finland och Ryssland. I USA har vi under samma period haft en motsatt trend med fallande byggnation, fortsatt stort utbud från bl a Kanada vilket medfört kraftigt fallande priser. Vi har under hösten minskat våra leveranser till USA till ca hälften men kommer trots väsentligt sämre priser att fortsätta våra leveranser dit då vi ser en långsiktighet i den amerikanska markanden. Vi ser samtidigt Europeiska leverantörer minska leveranserna till USA samtidigt som Kanadensiska varor börjar anlända till de Europeiska hamnarna. Inga träd växer till himlen. Alvesta 2007-02-22 Santhe Dahl LÄS OCKSÅ OM VIDA PAPER VIDA möter en ny kategori slutkunder: tryckerier och reklambyråer. Läs mera om bl a varför Vida Paper s logo skiljer sig från övriga Vida-koncernen. [sid 10-11] SID 2 VIDANYTT nr 1 2007

Invasion av barkborren ett faktum NDER 2006 UPPSKATTADES angreppen av granbarkborren till 1.5 miljon m 3 på stående skog i de områden som drabbades av stormen Gudrun. En varm och torr sommar medförde att granbarkborrarna hann lägga en andra kull. Dessutom hann den första kullen svärma och få fram en ny generation vilket gör att populationen nu är ovanligt hög. Under hösten gjordes bedömningen av skogsstyrelsen att minst tre till fem miljoner kubikmeter stående skog i Götaland skulle riskera att angripas av granbarkborrar under försommaren. Detta kan jämföras med ett vanligt år då ca 100 000 m 3 skadas av insekter. Men efter stormen Per som fällde ytterligare 12 miljoner m 3 har situationen ytterligare förvärrats. Under 2007 kan detta innebära att 1-10 miljoner m 3 sk kan komma att angripas. Nivån kommer att vara beroende av ett antal faktorer som tillgången på yngelmaterial, insekter som överlevt vintern och inte minst vädret. Blir sommaren kall och regnig hamnar man i spannet 1-2 miljoner, medan en varm och torr sommar kommer att innebära skador i det högre intervallet. Bo Långström, professor på SLU i Uppsala, menar dock att det mest sannolika scenariot är ett angrepp som kommer att innebära ca 4-5 miljoner m 3 sk barkborredödad skog. Denna nivå kan dock reduceras om kraftfulla motåtgärder görs. SITUATIONEN ALLVARLIG Situationen är allvarlig, säger professor Bo Långström.»Populationen av granbarkborrar är högre nu än efter stormen Gudrun, även utanför stormområdet.«men hotbilden ser olika ut i olika områden. Dels beroende på mängden vindfällen men också om man redan har angrepp på stående skog. Man kan förvänta sig att granbarkborrar förökar sig i vindfällena för att sedan kunna angripa stående skog precis som scenariot efter Gudrun. Det är därför viktigt att vindfällena tas om hand även i de nya stormdrabbade områdena. OPERATION KNÄCKA BARKBORREN Vad kan man då göra som skogsägare? Skogsstyrelsen tillsammans med skogsindustrin och forskare har utarbetat en särskild handlingsplan för att bekämpa angreppen från granbarkborren. Man har tagit fram olika förslag på åtgärder; sök och plock-metoden, barkborrefällor och ändringar i skogsvårdslagens skyddsbestämmelser. År 2007 blir den stora utmaningen. För att knäcka granbarkborren krävs att alla hjälper till annars sjunker effekten påtagligt. SÖK OCH PLOCK Metoden innebär att man avverkar angripna träd och transporterar ut dem ur skogen innan barkborrarna lämnar dem. Eftersom barkborrarna svärmar när temperaturen överstiger 18 grader så inträffar detta normalt under maj månad. Då kryper de fram från sina övervintringsplatser och borrar sig in i vindfällen eller svaga stående träd och lägger ägg för en ny generation. Det är nu viktigt att få ut dem ur skogen innan den nya generationen lämnar träden. Därför måste upparbetningen av så många vindfällen som möjligt vara färdigt under juni månad, för att virket skall hinna transporteras till industrin. Hinner man få bort träden och virket i tid kommer barkborrarna bort från skogen, samtidigt som blånaden inte hunnit missfärga virket och då räddas även virkesvärdet. Detta innebär alltså att sök och plock kommer att kombineras med upparbetning av vindfällor under första halvåret. VIDANYTT nr 1 2007 SID 3

Upparbetning av stormfällda granar i kombination med sök och plock SÅ HÄR GÖR DU: Sök igenom beståndet. I samband med upparbetningen av färska stormfällda granar är det viktigt att få bort så mycket som möjligt av angripna träd där granbarkborrarna sitter kvar under barken. Titta efter granar med gulnande/bruna barr och avfläkt bark högt upp i kronan. Angripna träd har ofta tappat många barr. Granar med barkborrar har minst en tredjedel av barkytan kvar. Skär man i barken är den brun på insidan med tydliga lodräta gångar. Det är viktigt att så mycket som möjligt av barken följer med ut ur skogen. Träd som helt saknar bark är däremot värdelösa för granbarkborren och bör sparas för naturvården. Skogsstyrelsen ger även rådet till skogsägare som inte själva har möjlighet att avverka att omgående se över sin skogsfastighet. Markera på en karta var på fastigheten du har hittat angreppen, märk direkt på angripna träd och ta kontakt med din virkesköpare. Avverka stormfällda träd samt plocka bort träd med barkborrar. BARKBORREFÄLLOR För att få ned populationen ytterligare behövs kompletterande insatser med barkborrefällor som behandlats med lockmedlet feromon. Feromoner kan användas på två olika sätt; tillsammans med insekticidbehandlat fångstvirke och i feromonfällor. Den enklaste och mest kostnadseffektiva metoden för dig som enskild skogsägare bedöms vara insekticidbehandlat fångstvirke. Metoden kräver dock höga krav på miljöansvar hos utföraren. Insekticiden binds dock hårt till humus och bryts sedan ned. Risken för miljöpåverkan är därför liten. Feromonfällor görs genom att små högar av virke byggs upp och sprutas med insekticider samt betas med feromon (se bild nästa uppslag). Detta skall ske före barkborrens svärmning d v s senast i slutet av april. VARNING FÖR ARBETE I STORMFÄLLD SKOG Sätt säkerheten först. Börja med att inventera och planera. Nyttja i första hand professionell hjälp och maskiner vid större arbeten. Avstå från eget arbete om du inte är både erfaren och har god kunskap. Arbeta aldrig ensam. Läs mera Läs om hur du bygger en feromonfälla på: www.vida.se/granbarkborre SID 4 VIDANYTT nr 1 2007 Foto: Claes Hellqvist, SLU

KLIMATFÖRÄNDRINGAR Att vi nu i det korta perspektivet mobiliserar all kraft för att bekämpa granbarkborren är avgörande för hur snabbt vi får ner populationen till en normal nivå. Men den stora hotbilden på längre sikt, säger Bo Långström, är klimatförändringen. Är det så att vi nu vart 5:e år eller oftare kommer att uppleva stormar av detta slaget har vi en helt annan hotbild. Ett sådant läge skulle innebära att barkborrepopulationen inte kommer ner på normal nivå mellan stormarna utan landar på en konstant mycket hög nivå. FAKTA OM GRANBARKBORREN Granbarkborren tillhör skalbaggsfamiljen och är 4-5,5 mm lång och mörkbrun. Arten är spridd över hela Sverige och vissa år, i samband med torka, stormfällning, snöbrott och skogsbrand kan antalet öka dramatiskt med stor skadegörelse som följd. Skadan uppstår genom att baggen överför en svamp blånadssvamp som färgar virket blått. Fullt friska granar kan angripas och dödas. Nya rön visar att träden dödas både av svampen och av de gångar som skalbaggen gnager i skiktet mellan veden och barken. KURIOSA NORRBAGGAR OCH SYDBAGGAR En ny upptäckt man gjort i södra Sverige är att en större andel granbarkborrar än man tidigare trott övervintrar i stående träd, uppskattningsvis ca 60-70%. Forskningen byggde på stormen 1969 då Värmland och Dalarna drabbades hårt. Man har baserat mycket av forskningen kring granbarkborren på angreppen från dessa områden. Bo Långström, Professor SLU, har en hypotes som kommer att ligga till grund för vidare forskning, nämligen att dessa barkborrar kommer norrifrån, från Bottenviken och den finska sidan. Dessa verkar ha ett annat sätt att övervintra än de som kommer söderifrån, säger han. De småländska kommer troligen söderifrån och stannar i träden på vintern.

Exempel på barkborrefälla OBLIGATORISKA VÄLTLAPPAR Sedan 1/8-2006 är det obligatoriskt med vältlappar på virkespartier. Dessa skall vara märkta med virkesordernummer, leverantörsnamn och leverantörsnummer. Det är alltså viktigt att du själv märker upp virket med vältlappar som du fått av din inköpare. En vältlapp per lass, d v s det måste finnas tillräckligt antal lappar på varje trave. OBS! Placera fällan minst 30 m från vatten. Ips Typographus. Foto: Rune Axelsson, SLU VIDANYTT nr 1 2007 SID 6-7

SID 8 VIDANYTT nr 1 2007

SÅGVERKS KONCERN MED För bara 6 månader sedan var utgången för Lessebo bruk oviss. Ett pappersbruk som präglat ett helt samhälle höll på att PAPPER I SIKTE gå i graven och med det 250 år av pappershistoria. Efter moget övervägande tog VIDA i september 2006 beslutet att köpa bruket och en ny historia tog sin början både för VIDA och Lessebo bruk. VIDANYTT nr 1 2007 SID 9

Med reklambyråer på kundlistan tt sälja papper har inneburit att vi måste tänka nytt. Från att tidigare ha varit fokuserade på att sälja förädlade träprodukter har vi nu fått reklambyråer och tryckerier som slutkunder. Detta innebär ett helt nytt sätt att kommunicera som kräver en väldigt nära relation med marknaden och en annorlunda marknadsföringsstrategi. Därför har vi också anpassat loggan för VIDA Paper för att tydliggöra skillnaden för mottagaren, men även för oss själva. möte av kulturer Sedan övertagandet har många saker varit på agendan. Nya rutiner, nya system, genomförande av investeringsprogram etc. Det är ett möte av två kulturer som tar tid och kräver respekt. I detta arbete ingår naturligtvis också att lyckas övertyga de nya kundgrupperna om att det nu är en stark ägare som tänker långsiktigt som står bakom bruket. vida + vida paper Men med köpet såg man på VIDA också en möjlighet till integration med den befintliga verksamheten. VIDAs sågverk i Småland ligger inte så långt från Lessebo och sågverken producerar stora mängder flis som används i sulfitmassan. VIDA kan nu också intensifiera sin redan påbörjade satsning av pelletstillverkning och en utökning av denna kommer att förläggas till Lessebo som innebär en investering på ca 100 miljoner kronor. Till en början planerar man produktionen till 80.000 ton. Pelletsanläggningen byggs jämte bruket för att ta tillvara på överskottsenergi från sulfiten och därmed få ner energikostnaden på pelletstillverkningen. Samtidigt har VIDA för avsikt att investera i energibesparande åtgärder bland annat genom att producera egen elkraft för att minska produktionskostnaderna. Handgjort papper från handpappersbruket, här med extra inslag av skogen. överkapacitet och pressade priser Finpappersmarknaden har de senaste åren präglats av överkapacitet och pressade priser. Men VIDA Papers sortimentsbredd är en nisch som innebär stora konkurrensfördelar i tider då papperstillverkare går mot smala sortiment och stora serier. Lessebo bruk är också ett av få integrerade bruk som finns kvar i Sverige, d v s sulfitmassa tillverkas på bruket och kan i flytande form föras direkt in i pappersmaskinen vilket innebär att man kan få en bättre effektivitet i produktionen. Vi ser att löpande investeringar kommer att behöva göras för att skapa en konkurrenskraftig framtid för VIDA Paper. Inte minst inom marknadsföringsområdet. Vi har starka varumärken att vårda och ett behov av att göra dem ännu starkare. Nu gäller det också att visa att det är en ny avsändare som tillför den moderna industrins rationalitet och stabilitet. historik Lessebo bruk har anor ända sedan 1600-talet. Papperstillverkning var då ett rent hantverk men 1693 fick dåvarande järnbruket i Lessebo tillstånd att anlägga en papperskvarn och därifrån räknas också grundandet av Lessebo Pappersbruk. Uppfinningar under franska revolutionen lade grunden för de svenska pappersbrukens utveckling till verkliga industriföretag. Under första delen av 1800-talet kunde därför bruket omvandlas från ett nerkört järn- och pappersbruk till ett välskött järnbruk med ett av landets främsta pappersbruk och brukets första pappersmaskin installerades. I början på 1900-talet startades sulfittillverkning i Lessebo, vilket gjorde Lessebo till det första integrerade bruket i Norden. Och detta är en av de konkurrensfördelar som Lessebo bruk kan dra nytta av än idag. Idag uppgår produktionen till 60.000 ton papper och 33.000 ton massa. På bruket tillverkas obestruket papper, grafiskt papper, vitt och färgat, färgat specialpapper och klorfri sulfitmassa. Papperskvalitéerna produceras under välkända varumärken som Colorit, Kaskad, Scandia 2000 och Lessebo Design. Dessa säljs i Sverige, större delen av Europa samt Australien och Nya Zeeland. SID 10 VIDANYTT nr 1 2007 Foto: Sara Södergård (överst och föregående uppslag), Ulf-Göran Wannerfeldt (nederst).

Nu gäller det också att visa att det är en ny avsändare som tillför den moderna industrins rationalitet och stabilitet VIDANYTT nr 1 2007 SID 11

VIDA INTENSIFIERAR SIN SATSNING PÅ Som ett led i VIDA-koncernens satsning på bioenergi och pellets har VIDA AB förvärvat resterande aktier i Wisswood AB i Hok. Wisswood AB som från starten 1996 balat strö från kutterspån till hästägare, startade 2003 pelletstillverkning tillsammans med VIDA AB som två år tidigare gått in som hälftenägare i bolaget. Lars-Gunnar Wiss, VD Wisswood, säljer nu sin del av bolaget till VIDA och kommer i fortsättningen att vara ansvarig för utvecklingen av pelletsproduktionen inom VIDAkoncernen. VIDAs tidigare planerade investering och utökning av pelletsproduktion tar nu alltså full fart. En minst sagt het marknad och ett företagsmässigt bra läge gör att man nu intensifierar sin redan påbörjade satsning på pelletstillverkning. Den utökade pelletsproduktionen planeras att förläggas till Lessebo bruk, vilket därmed gör det möjligt att dra nytta av den energi som produceras där. I och med övertagandet kommer företaget att byta namn till VIDA Pellets AB. Satsningen i Lessebo kommer att ingå i det nya bolaget. Inberäknat Lessebosatsningen prognostiserar VIDA Pellets AB omsättningen till 300 miljoner varav 260 miljoner utgörs av pellets, motsvarande 150 000 ton, och 40 miljoner av 1,1 miljoner spånbalar. Detta gör VIDA Pellets till Sveriges 3:e största tillverkare av pellets. Företaget är beläget i Hok och har 21 anställda. Fakta om pelletsen Pellets tillverkas av finfördelat material från sågspån, kutterspån, eller flis. Pellets har goda förutsättningar för effektiv transport, lagring och förbränning. Efterfrågan är stor och har vuxit snabbt. Pellets har 5-dubblat sin andel av energiförsörjningen sedan 80-talet. Idag finns ett 50-tal pelletsfabriker i Sverige. I Sverige producerades under 2006 ca 1 300 000 ton pellets. 115 000 villor värms av pellets. VIDA WOODCOMP MARKNADSLEDANDE INOM TRÄPLAST/KOMPOSIT IDA WOODCOMP är ett företag som arbetar inom det snabbt växande träplast/ komposit-området. Där man i dagsläget är marknadsledare. Träplast är ett miljövänligt, återvinningsbart material, som lämpar sig för en rad användningsområden bl a för tillverkning av pallklossar. Vid anläggningen i Vetlanda har man skapat en mycket hög kompetens i tillverkningen av träkompositer (WPC). Man tillverkar framförallt olika extruderade produkter, men också granulat som sedan går vidare till formsprutning. Träandelen varierar från ca 15 % till 80 %, beroende på produkt och användningsområde. Pallkloss i kompositmaterial har en mycket god hållfasthet och är en viktig komponent i en pall med stor styrka och lång livslängd. En kombination av återvunnen plast och träfiber ger också en produkt med god miljöprofil och hög kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris. Produkterna säljs via VIDAs emballagedivision VIDA Packaging AB. VIDA Woodcomp AB bildades 2004 av VIDA-koncernen tillsammans med Polima AB i Vetlanda. I början av januari blev det klart att VIDA köper resterande delar av VIDA Woodcomp från Polima AB och blir därmed ensam ägare till bolaget. VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01 E-post: lotta.fonsell@vida.se Produktion: wafodo.se Tryckt på VIDA Paper Scandia 2000 115 gr och VIDA Paper Colorit nr 14, Sandbrun, 120 gr VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 950 anställda i södra Sverige. VIDA köper drygt 2,2 miljoner m 3 fub timmer varje år för förädling vid sågverken i Borgstena, Hjältevad, Hestra, Bellö, Alvesta, Vislanda och Urshult. Sågverk som ligger nära skogsägarna och vars virkesinköpare erbjuder VIDAs fullservice inom allt vad skogsbruk heter. VIDA omsätter ca 3,7 miljarder SEK och producerar ca 1.125.000 m 3 s, varav 90% exporteras till fyra världsdelar. I koncernen ingår VIDA Paper AB med en produktion på 55 000 ton finpapper och VIDA Packaging AB som tillverkar 1,5 miljoner pallar, 2,5 miljoner pallkragar och 200 000 kabeltrummor varje år. på din sida