Skaraborgs Kommunalförbund

Skaraborgs Kommunalförbund 1 2017-06-01

Förbundet ska särskilt arbeta med Tillväxt och utvecklingsfrågor Verksamhetsstöd och intressebevakning Företräda kommunerna i samarbete med andra samverkanspartners 2 2017-06-01

Förbundets styrelse, utskott och beredningar utgörs av de 15 kommunernas kommunstyrelseordförande och oppositionsföreträdare 3 2017-06-01

Förbundet fokuserar på fyra utvecklingsområden: Regional utveckling Hållbar samhällsutveckling Kunskaps utveckling Välfärdsutveckling Foto: Kinnekulletåget, Lidköpings Kommun

Det goda livet 5 2017-06-01

Personal TILLFÄLLIGT Välfärdsutv 4 1 Kunskapsutv 5,75 4,9 Regional utv 3 3,25 Hållb samh utv 1 1 Digitalisering 1 Integration 1 Adm/ledn/info 2 16,75 11,15 Antal personer 19 18 Varav män 4 6 kvinnor 15 12

7 2017-06-01

Hur ska vi klara att upprätthålla och finansiera framtidens välfärd och det goda livet?

Skaraborgs utmaningar Befolkningsutveckling Nya arbetstillfällen / Nya branscher Utbildningsnivå / Kompetensförsörjning Infrastruktur / Kommunikationer Foto: Cykla längs Göta kanal, Mariestads Turistbyrå 9 2017-06-01

Karlstad 84 km 100 km Örebro 27 km Trestad 86 km Göteborg 67 km Borås 98% av de förvärvsarbetande arbetar i Skaraborg 58 km Jönköping

11 2017-06-01 SKAPAD AV

Vad är viktigt?

Utmaningar! Restid Trafiksäkerhet Miljö Biljettsystem

15 2017-06-01

16 2017-06-01

17 2017-06-01

18 2017-06-01

Procentuell förändring i befolkningsutvecklingen efter åldersklass hos de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland 2005-2015 25 24,1 24,4 20 19,9 19,7 20,3 15 11,6 Procent 10 5 3,2 9,2 9,4 3,6 5,7 2,5 4,7 6 8,9 0,4 0-0,3 Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Riket -5-4,6-6,1-0,1-10 0-17 år 18-64 år 65 år-w Totalt 19 2017-06-01 SKAPAD AV

Befolkningsutveckling 2005-2030 20 18,4 18 16 Siffrorna är angivna i procent 15,1 15,1 14 12 10,5 11,6 12,7 10 8 6 5,7 8,9 7,9 8,9 4 2 3,2 2,5 0 Fyrbodal Gbg-regionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Riket 2005-2015 2016-2030 20 2017-06-01 SKAPAD AV

Andelen kommuninvånare 25-74 år med eftergymnasial utbildning 3 år eller mer 2005-2015 35 30 30,1 25 23,7 24,6 Procentl 20 15 13,3 17,8 17 17,2 12,8 12,4 19 10 5 0 21 Göteborgsregionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Riket 2017-06-01 SKAPAD AV 2005 2015

112 110 Utvecklingen av antalet arbetstillfällen i Västra Götaland mellan 2008-2015 (Siffrorna i diagrammet är angivna i index) 110,2 108 106 105,4 104 102 100 98 100 100 100 100 99 100,4 96 94 92 Fyrbodal Göteborgsreg Sjuhärad Skaraborg 2008 2015 22 2017-06-01 SKAPAD AV

1600 Historisk bostadsbyggnation och behovsprognos för Skaraborg 2005-2030 (per år) 1400 1368 1200 1000 Värdena för den historiska utvecklingen under 2005-2015 baseras på ett genomsnittligt värde under respektive tidsperiod 1148 850 850 850 800 600 400 403 367 320 200 0 2005-2008 2009-2012 2013-2015 Förv påbörj byggande 2016 Källa: SCB och Länsstyrelsen/Västra Götalandsregionen Förv påbörj byggande 2017 2016-2020 2021-2025 2026-2030

Ekonomi Medlemsintäkter (40,25 kr /invånare under 2016) 10,5 Mkr Övriga intäkter 2016 16 Mkr Resultat 2016 785 ( 423) Tkr Eget kapital 5,5 Mkr 24 2017-06-01

Uppföljning av Västra Götaland 2020 för år 2016 samt status för halvtidsutvärderingen av strategin Mats Granér Lisa Lundin BHU 2017-05-23

Uppföljning och utvärdering av VG2020 Beredningen för hållbar utveckling (BHU) har det formella ansvaret för genomförande av denna strategi. BHU har därmed också ansvar att se till att genomförandet av strategin följs upp och utvärderas. En beskrivning av hur genomförandet utvecklas med rekommendationer för det framtida arbetet tas fram varje år. En halvtidsutvärdering genomförs efter 2017 Västra Götaland 2020 #vg2020

(mnkr) #vg2020

#vg2020

En ledande kunskapsregion 1. Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande Utveckling I stort en positiv utveckling av företagandet, men: Nyföretagandet ökar inte i tillräcklig takt för att nå målet Andelen kvinnor som är företagare ökar inte Låg produktivitetsutveckling Exempel på insatser under året Unga Landsbygdspriset i Väst Innovationsplattformen DoubleCup Inkubatorer Utvecklingsområden Insatser riktade mot nyanlända Insatser som bidrar till att företagen bättre tar tillvara på de möjligheter som digitaliseringen skapar #vg2020

En ledande kunskapsregion 2. Internationell konkurrenskraft genom kraftsamling på styrkeområden Rekommendation: Satsning på Västsvenska styrkeområden med internationell lyskraft Utveckling FoU-investeringarna ökar Stark konkurrenskraft inom många styrkeområden Andelen studenter som väljer att studera i Västra Götaland oförändrad Exempel på insatser under året Global Talent Gothenburg/West Sweden Centrum för molekylär och translationell medicin SIM2020 Science Parks Utvecklingsområden Behov av insatser för att attrahera studenter #vg2020

En region för alla 3. Bryt utanförskap och stärk kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 4. Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Rekommendationer: Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden #vg2020

En region för alla 3. Bryt utanförskap och stärk kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 4. Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft (forts) Utveckling Fortsatt stora socioekonomiska klyftor Skolavhoppen minskar inte Övergång till högskola ökar inte Försämrad matchning på arbetsmarknaden Exempel på insatser under året www.praktikplatsen.se Handlingsplan för fullföljda studier Validering Väst Utvecklingsområden Fortsatta insatser för fullföljda studier Underlätta insteg på arbetsmarknaden för nyanlända Satsningar på ferieplatser, mentorer och frivilligarbete #vg2020

En region för alla 5. Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet Utveckling Kollektivtrafikens marknadsandel, kundnöjdhet och andel förnybar energi ökar Total energianvändning inom kollektivtrafiken minskar dock inte Marieholmsbron och RV40 Ulricehamn invigd Flera insatser inom Västsvenska paketet påbörjade Tillgång till bredband ökar i snabb takt Satsning på järnväg har inte realiserats enligt plan Exempel på insatser under året Nytt trafikförsörjningsprogram beslutat Revidering av regional och nationell infrastrukturplan pågår Sverigeförhandlingen pågår Hållbart resande väst Utvecklingsområden Påverkansarbete för ökade infrastrukturinvesteringar i Västra Götaland Pris-och sortiment inom kollektivtrafiken #vg2020

En region som tar globalt ansvar 6. Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan 7. Ansvarsfull och hållbar konsumtion Rekommendation: Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi Utveckling Minskade CO2-utsläpp från industri och transporter Svagt nedåtgående trend även i konsumtionsbaserade utsläpp (i Sverige) Exempel på insatser under året Strategiska vägval Kraftsamling Biogas 2017-2020 Re:textile Utvecklingsområden Insatser för att implementera klimatarbetet i hela Västra Götaland Insatser för att utveckla den cirkulära ekonomin Underlätta för export av miljöteknik #vg2020

En regions som syns och engagerar 8. En ledande kulturregion med fokus på delaktighet Utveckling Ökat deltagande barn och unga, Deltagande i föreningslivet bland unga oförändrat Exempel på insatser under året Operationalisering av kulturplanen i samarbete med förvaltningarna, vidgat deltagande samt barn och unga centralt i denna. Utlysning av projektmedel för att välkomna flyktingar med kultur. Regionalisering av tre Göteborgsbaserade internationella festivaler. Utvecklingsområden Vidgat deltagande. #vg2020

En region som syns och engagerar 9. Ökat utbyte med omvärlden Utveckling Turismen ökar men inte tillräckligt för att uppnå målet Inget beslut om missing link Exempel på insatser under året Utveckling av Turistrådet Västsveriges verksamhet Påverkansagenda Agenda VG OECD Territorial Review Utvecklingsområden Behov av en mer samordnad strategi för att attrahera företagsetableringar #vg2020

BHU Rekommendationer 2015-2017 Satsning på Västsvenska styrkeområden med internationell lyskraft Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov BHU HÖST 2017 BHU HÖST 2017 BHU HÖST 2017 #vg2020

VG2020 - Halvtidsutvärdering och process framåt September Oktober 2017 Halvtidsutvärdering klar! (måluppfyllelse, framtagande och genomförande) BHU presentation utvärderingsrapport och workshop - mars 2018 Dialogprocess i länet inleds oktober avslutas mars 2018 Syfte: Kraftsamling återstående år. Underlag rekommendationer. Skapa samhandling kring gemensamma mål, aktualisera de regionala utvecklingsfrågorna och kratta manegen inför kommande strategi BHU återrapportering dialogprocess (mars) April/maj 2018 BHU rekommenderar prioriteringar VG2020 (2018-2020) Beslut i regionstyrelsen (kommuner och kommunalförbund) BHU tar ställning till process för framtagande av kommande strategi (2018/2019 process VG20XX inleds) #vg2020

BHU:s ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling noterar genomgången av rapporten med 2016 års uppföljning av VG2020 2. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom en fortsatt gemensam kraftsamling under 2017 inom de fem områden som rekommenderades 2015 och 2016. 3. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom att en dialogprocess med utgångspunkt i halvtidsutvärderingen av VG2020 inleds hösten 2017. #vg2020

Västra Götalands infrastrukturbehov, förslag till prioritering av åtgärder

+56,5 + 40 + 11 +20% +47% +7% +107,5 +21%

Vad säger direktivet? VGR inspel inriktningsplaneringen Sverigeförhandlingen får inte tränga ut medel till länstransportplanerna eller redan beslutade åtgärder i nationell plan Pendelstråk järnväg utgör stommen för den nationella och regionala resandeutvecklingen Klimatomställning av transportsystemet Sjöfart och slussar Effektivisera för både personer och gods Tillgängliga medel Beakta förutsättningar mellan stad och land

Proposition och en uppskattning om hur mycket medel som finns till annat än redan beslutat och direktiv 333,5 +56,5 + 40 + 11 +107,5 Utveckling ram 333,5, 2018-2029 Summa 18-29 Räntor och amorteringar 35,5 Trimningsåtgärder 31,2 Planering o stöd, myndighets. utövning, FOI, driftbidrag Luftfart 18 Bidrag inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 6 Regional plan 36,6 Bundna namngivna objekt (Mölnlycke Bollebygd med 3,8mdr?) 120,2 Ej bundna namngivna objekt i gällande plan 34,9 Ostlänken, (fördyring 20 mdr idag finns 20+) saknas 35 mdr!? 35 Lund-Hässleholm (0,5 mdr 2029, Skåne ser säkert behov tidigare) 0,5 Stadsmiljöavtal (1 mdr/år 2019-2029) 11 Sverigeförhandlingen storstadsåtgärder 0 Stockholm 6,2 (oklart när allt kan göras, uppskattar 3 till 2029) 3 Göteborg 2,7 + stadsmiljöpengar (1,5 kan göras under perioden) 3 Malmö 1 (sannolikt kan allt göras under perioden) 1 Kvarstående medel 0-10 mdr Enligt vår tolkning mycket litet utrymme till alla övriga behov i landet

Förslag till prioritering för Västra Götalandsregionen Göteborg Borås Jönköping 7 mdr (1:a etapp enligt plan finns 3,8 mdr) Storstadsåtgärder Sverigeförhandling 3 mdr (inkl stadsmiljöpengar ca 1,5 mdr) Regionala järnvägar 6 mdr (svårt uppskatta investering/vidmakthålla) Förslag prioritering Västra Götaland: Ca 15 mdr Nödvändigt för nationen viktigt för VG: Västra Stambanan 12 mdr Slussar 0,5-2 mdr Muddring 3,5 mdr Öxnered - Halden, utredas för att få kunskap om genomförbarhet och kostnad Dessutom ska löftet om en utbyggd E20 uppfyllas Totalt behov från staten Ca 30 mdr

Transport och logistikregion Tack! Helsinki Kotka St Petersburg Oslo Stockholm Tallinn Gothenburg Riga Copenhagen Klaipeda Gdynia Gdansk Hamburg

Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018 2029

Upplägg Tidplan Arbete under remisstiden Direktivet, ekonomiska ramar Sverigeförhandling Fördjupning kollektivtrafik Miljökonsekvensbeskrivning

Tidplan regional infrastrukturplan 2018-2029 23 maj BHU Remissförslag samt utskick av remissen (som en del av RS beredning) Juni 11 september 22 september BHU-presidium Remisstid 10 oktober BHU Behandling av förslag efter inkomna remissvar, ställningstagande 7 november RS Förslag till regional plan 21 november RF Beslut om förslag till regional plan 15 december Leverans till regeringen

Vad gör vi under remisstiden? Kompletterar och granskar bl.a. - Pågående ÅVS/utredningar - Ser över kartor/tabeller/figurer - Förutsättningar för ökat byggande - Samlade effektbedömningar för namngivna objekt

Preliminära ekonomiska ramar Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län 8 571 miljoner kronor 1 657 miljoner kronor 1 001 miljoner kronor 1 465 miljoner kronor 1 378 miljoner kronor 768 miljoner kronor 931 miljoner kronor 224 miljoner kronor 532 miljoner kronor 4 442 miljoner kronor 1 189 miljoner kronor 1 003 miljoner kronor 1 030 miljoner kronor 827 miljoner kronor 1 128 miljoner kronor 953 miljoner kronor 889 miljoner kronor 521 miljoner kronor 919 miljoner kronor 812 miljoner kronor Hela landet: totalt 36,6 miljarder kr 6 398 miljoner kronor Respektive läns genomsnittliga årliga nivå för planperioden ska dock justeras i förhållande till verkligt utfall av upparbetade medel för planperioden 2014 2025 vid utgången av 2017. Total preliminär ram VGR 6 590 miljoner kr

Direktivet och koppling till Sverigeförhandlingen Trafikverket och länsplaneupprättarna: i sina prioriteringar även väga in förutsättningarna för ökat bostadsbyggande Resultatet från Sverigeförhandlingens pågående förhandlingar om åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna i Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län ska beaktas av de aktuella länen.

Förslag till att beakta direktivets inriktning vad gäller Sverigeförhandlingen I de pågående förhandlingarna inom ramen för Sverigeförhandlingen rörande storstadsåtgärder är behovet av medel i regional plan 2018 2029, ca 160 mnkr. I liggande förslag har redan 50 mnkr tagits med vilket innebär att ca 110 mnkr behöver säkras utrymme för i regional plan. Utrymme bör i första hand säkras inom åtgärdsområdet Kollektivtrafik. Tillgängliga medel finns inom bl.a. följande potter: - Åtgärder på kommunalt vägnät och - Åtgärder på statligt vägnät.

Fördjupning kollektivtrafik

2017-06-01 Här skriver du in sidfot

Stadsmiljöavtal- hållbara stadsmiljöer 2,75 miljarder 15-18 Stadsmiljöavtal 50% medfinansiering Åtgärd Totalkostnad mnkr Genomförande Borås Kollektivtrafikkörfält 25,5 2017-2018 Göteborg med VGR Bytespunkt Svingeln 58 Maj 17- dec 18 Kungälv med VGR Busskörfält, infrastrukturåtgärder, 33 Sept 16-nov 18 elbusskoncept Trollhättan Ombyggnad Drottninggatan samt 8 17- okt 18 Stallbackaterminalen Kungsbacka Hede station, stationshus 42 Okt 17- dec 18 Totalt tom 2018 166,5 + 1 miljard/år i nationell plan åren 2018-2029 inkl cykelsatsningar

Förslag till fördelning inom kollektivtrafik Kollektivtrafik 2018 2029 (20 %) Namngivna objekt (statlig medfinans) Åtgärder på kommunalt vägnät (finansieras 50 % från regional plan, statlig medfinans) Åtgärder på statligt vägnät (finansieras 100 % från regional plan) Fördelning mnkr Fördelning % 525 39 485 36 175 13 Brister 162 12 Summa 1 347 100 2017-06-01 Här skriver du in sidfot

Regional plan 2014 2025, namngivna objekt Objekt Plan, år Byggår Plan, bidrag Angered Resecentrum, Göteborg Lerum RC P-däck Resecentrum Gamlestaden Resecentrum, Göteborg Kungälv Resecentrum Status 2015-2016 2017-2018 10 Pågår 2014-2017 2015-2017 2018-2019 69 Pågår Prel. 2016-2017 2016-2018 45 Pågår 2018-2020 2016-2017 43 Pågår

Förslag namngivna objekt för Regional plan 2018-29 Namngivet objekt Kommun År Anmärkning Knutpunkt Mölndal, trappa Mölndal 2018 Från föregående plan, flyttas till pott Lerum Resecentrum Lerum 2018-21 Från föregående plan Angered Resecentrum, Göteborg Göteborg 2018 Från föregående plan Stenungssund Resecentrum Stenungssund 2020-21 Från föregående plan Linbanestationer, Göteborg Göteborg 2019-21 Annan finansiering söks GC-bro vid Lerum Resecentrum Lerum 2018-20 NET, östra sidan, Göteborg Göteborg 2022-23 Från föregående plan NET, västra sidan, Göteborg Göteborg 2024-25 Från föregående plan Västlänkens Resecentrum Centralen, Haga och Korsvägen, Gbg Göteborg 2022-26 Knutpunkt Hjalmar Brantingsplatsen, Göteborg Göteborg 2022-23 Från föregående plan Saltholmens terminal (båt, Göteborg Göteborg 2023-24 Linnéplatsen, Göteborg Göteborg 2024 Från föregående plan Öv brister över 25 mnkr 2026-29

Smärrepotten, Regional plan 2018-29 Smärreobjekt Gråbo bussterminal Partille C, utbyggnad Stombuss Borås Citybuss Gbg GMP, bytespunkter Tillgänglighetsåtgärder; hållplatser, knutpunkter etc Pendelparkeringar Framkomlighetsåtgärder, signalprio Skövde m flera kommuner Lånecykelsystem M fl

Linbana

Var skulle linbanor vara bra i Göteborg? Kollektivtrafiken i Göteborg är som ett cykelhjul Svårpasserade barriärer och en ny tvärlänk Avlasta centrala Göteborg Tätare och mer sammankopplad stad Ett smart och enkelt sätt att resa! Det kan ses som kollektivtrafik

Snabba fakta om den planerade linbanan Investeringskostnad: ca 1,1 miljard kr Driftskostnad: ca 40-50 miljoner kr/år Personalbehov: ca 50-60 heltider Kapacitet: 2000-3000 pers/tim/riktning Antal stationer: 4 Linbanans längd: 3000 m Restid ändhållplatser: 12 min Prel trafiköppning: 2012

Hur kan det se ut?

Miljökonsekvensbeskrivning

BEDÖMNINGSGRUNDER Jämfört med samrådsversionen är den uppdaterad utifrån Trafikverkets förslag med fyra fokusområden och tio bedömningsgrunder.

BEDÖMNINGSGRUNDER Konsekvensbedömningen görs för respektive fokusområde. Respektive fokusområde berör ett antal miljökvalitetsmål. Konsekvensbedömningen har gjorts som en måluppfyllelseanalys som redovisar möjlighet till måluppfyllelse för respektive relevant miljömål. Motverkar måluppfyllelse Begränsad möjlighet till måluppfyllelse, men viss potential finns Möjlighet/potential att bidra till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse

KLIMAT Motverkar måluppfyllelse Begränsad möjlighet till måluppfyllelse, men viss potential finns Möjlighet/potential att bidra till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse Fokus-område Klimat Miljöaspekt enligt Trafikverket Klimat, delaspekt trafikens klimatpåverkan Klimat, delaspekt robust planering Miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 15. God bebyggd miljö Möjlighet till måluppfyllelse Nollalt Planalt Klimatalt

Tack! Georgia Larsson, Line de Verdier, Tomas Österlund

Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030

Strategiska vägval Syftar till att beskriva vägen för hur klimatstrategins mål om en fossiloberoende region, samt hur de prioriteringar som återfinns i VG2020, ska kunna nås.

Förslag till förbättringar/förändringar Tydligare landsbygdsperspektiv. Tydligare lyfta satsningar på alternativa flygbränslen. Vikten av hållbar västsvensk jordbruksproduktion, samt förespråka en balanserad kost med mer vegetabilier och närproducerat kött. Tydliggöra att industrin med offensiva klimatambitioner är en resurs i att nå målet. Dokumentets status, formuleringar och remissens utformning.

Genomförande Färdplaner utifrån förslagets fyra fokusområden Kommunikationsstrategi Klimat 2030 Västra Götaland ställer om Klimatråd Västra Götaland 26 oktober konferens för att lansera Klimat 2030. Tillsammans med regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige

Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Smart region betyder i detta sammanhang ett län som arbetar tillsammans för att nå målen. Samarbete och samverkan ska stimuleras och användas för att öka hastigheten på införandet av nya digitala tjänster.

RS beredning för hållbar utveckling BHU RUN VGR regionsutveckling Västgruppen SITIV Digitaliseringsråd Arbetsgrupp för genomförande Programkontor Program 1 Infosäk, 2017-2019 Egen PL? Program 2 XX, juni 16 dec 17 Inhyrd projektledare Program 3 XX, tid? Inhyrd projektledare

Deltagande organisationer i Digitaliseringsrådet

Högre takt på DIGITALISERINGENS GEOGRAFI SYMBOLBESKRIVNING RIT-EXEMPEL Mål Mål: Vad ska uppnås, hur jag vill att det ska vara. Ska vara mätbart. Möjliggörare 60 % Öka intresset att använda digitala tjänster hos invånarna i regionen 6.5 D En region för alla Nytta Nytta: Ett resultat som uppfattas positivt av dess intressenter. Ska vara mätbart och ska bidra till efterföljande nyttor eller mål. Mätningen kan vara en bedömning. Verksamhetsförbättring: En aktivitet som skapar en tillståndsförändring ofta i kombination med en möjliggörare. Verksamhetsförändring Verksamhetsförändring 40 % Nytta 100 % Mål Öka kunskapen inom digitaliseringsområde t 6.5 10 % 25 % 25 % 50 % Förbättra invånarnas möjligheter till vidareutveckling av kompetens via digitala tjänster 6.5 70 % 30 % Att möjliggöra livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft 3 Möjliggörare Möjliggörare: En möjliggörare är något man tillför för att möjligöra en tillståndsförändring kombineras ofta med en verksamhetsförbättring. Omfattar person, process, information och teknik. Öka och förbättra stödet för ledare och pedagoger 6.3 50 % Öka användningen av digitala hjälpmedel i utbildning/ undervisning 6.3 40 % 100 % Mer närvaro vid utbildning med digitalt stöd 6.11 50 % 50 % Att bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv O Kopplingsreferens mellan den Digitala agendan och VG 2020. Förbättra och anpassa pedagogiken kring digital inlärning 6.3 M En region för alla E En region för alla 6 Handlingsplan KSÖ nuvvarnde omfattning Direkt koppling till projektdirektivet för KSÖ. Uppdragsunikt Förbättra informationen om etablerade digitala tjänster 6.9 Öka takten på införandet av nationell e- legitimation 6.0 100 % Öka integriteten för medborgaren 5.5 I En ledande kunskapsregion 20 % Bättre förståelse för offentliga regelverk och procedurer 5.5 O En region som tar globalt ansvar 100 % Ökad trygghet i dialog med offentlig verksamhet 5.5 20 % 20 % 40 % Bättre möjligheter för företagare och privatpersoner att utföra sina ärenden 5.5 4 Sammanställa arbetsmetod och verktyg för standardiserad informationsklassificering Identifiera intressenter och dess behov av öppen data 50 % 30 % 100 % 100 % Prioritera & genomföra klassificering & riskanalys samt korrigera felaktig data 6 Bättre förutsättningar för att kunna leverera öppen data i stora volymer Mer standardiserat sätt att klassificera data 100 % 60 % Öka takten på 100 % införandet av digital 20 % informationsförsörjni ng 5.2 20 % Mer integrerade systemlösningar (VS ADMSYS) 5.3 Öka takten i utvecklingen av nya arbetssätt och metoder i informationsbehandling och arkivering 6.10 Bättre på att utnyttja den nationella innovationsstrategin 6.10 Öppen data Bättre och mer effektiv offentlig ITdrift 5.6 70 % 50 % Mer och bättre klassificerad data 5.1, 50 % 5.4 Minska manuell hantering av information 5.3 10 % 30 % 30 % Bättre och säkrare kvalitet på information 5.3 100 % Fler och bättre arenor för innovation och utveckling 6.10 50 % Bättre innovativa utvecklingsmetoder 50 % och tekniker 6.10 40 % Öka mängden öppen digital information 5.4 60 % 10 % Bättre och säkrare produktion av informationstjänster (öppen data) 5.4 25 % 25 % L En ledande kunskapsregion Digitala tjänster 20 % En region som tar globalt ansvar P En ledande kunskapsregion 20 % Fler och mer innovativa tjänster 60 % på offentlig 33 % information 5.4, 6.10 Fler och bättre offentliga digitala tjänster/e-tjänster 34 % 5.4, 5.5, 6.10 33 % 40 % En region som tar globalt ansvar Fler paketerade och publicerade En ledande kunskapsregion H offentliga En region för alla 60 % informationstjänster 5.4 Bättre och säkrare 40 % utbyte av information, informationstjänster 5.1 60 % 70 % 30 % Förbättra tillgången och åtkomsten av e- tjänster 5.5 Förbättra kunskapen om användningen av IT i affärsutveckling 6.2 30 % 40 % 30 % 50 % vardagen för Att förenkla vardagen för och företag privatpersoner 50 % och K En ledande kunskapsregion Öka användningen av IT och digitala tjänster i små och medelstora företag 6.2 Att förenkla företag 2 20 % 50 % Definiera målbilden för hantering av öppen offentlig data 50 % 1 Genomför riktade Genomför lokal informationsinsatser; informationsspridning och 100 % grundläggande krav 100 % informationssäkerhet förankring Bättre prioritering och beslut av 100 % informationssäkerhets insatser 2 50 % Genomför GAPanalys map ISO27002 50 % 3 100 % Genomför riktade utbildningsinsatser för för samtliga intressenter (P, L, M) 100 % Etablera förvaltning 5 av LIS 30 % Definiera och bygg 100 % LIS Ledningssystem informationssäkerhet 70 % 100 % Implementera LIS Bättre lokal insikt om informationssäkerhetens betydelse Bättre nulägesbild av informationssäkerhetsnivån och behovet av -insatser Förbättra organisationen och medarbetarens kunskaper om informationssäkerhet Bättre förutsättningar att utifrån sitt dagliga arbete omhänderta informationssäkerhet Bättre och mer systematiskt informationssäkerhetsarbete 50 % 50 % 50 % 20 % Förbättra kunskapen Bättre inom 30 % informationssäkerhet informationssäkerhet inom offentlig sektor 5.1 ( o privat) 5.1 Mer utvecklade 50 % former, tekniker och verktyg för G En region för alla digitalmöten 6.11 Förbättra informationssäkerhetsarbetet 5.1 access till offentliga 60 % Bättre och säkrare system och miljöer 40 % 6.11 30 % 10 % 10 % J En region för alla Specificera initiativ Bättre tillgång till ITinfrastruktur på län och kommun utbyggnad av 100 % för att bygga bort de bredband i 5.0 60 bristområdena 100 % bristområdena 5.0 Informationssäkerhet Öka kvoten av antal kvinnor som söker ITutbildningar 6.4 Öka jämlikheten inom utbildning, skola och arbetsmarknad inom IT-sektorn 6.4 Detta är komplext. Men det hänger ihop. 20 % 20 % 40 % Öka omfattningen 100 % och förbättra innehållet i medborgardialogen 6.6 En region för alla C N En region som tar globalt ansvar Enklare att kunna Öka invånarnas 100 % arbeta och medverka delaktighet i offentlig på distans 6.11 verksamhet 6.6 60 % Öka insynen och 20 % 100 % påverkan på den offentliga verksamheten 6.6 100 % 60 % 40 % 20 % Förbättra dialogen med invånarna 6.6 20 % Öka invånarnas medverkan i digitaliseringen 6.11 Öka jämställdheten inom IT sektorn 6.4 En region som tar globalt ansvar B En region för alla En region som syns och engagerar 60 % 40 % C En region för alla 100 % 30 % 70 % F En region för alla 100 % 4 Att förbättra dialogen med invånarna Att öka invånarnas medverkan i den offentliga digitaliseringen Att skapa bättre tillgång till ITinfrastruktur Att öka jämställdheten inom IT-sektorn 4 5 1 6

Hotbilden förändras 5 Stater spionage Kriminell organisationer Ekonomisk vinning Berömd Motivation Bots & Bot nätverk Spionprogram Spam Fiskning Ransomware 2016 Swift-hacket mot centralbanken i Bangladesh, där förövaren kom över 81 miljoner dollar Nyfikenhet/ Tekniskt intresse Maskar Sårbarheter Virus 1985 1995 2016 Tid 6/1/2017

I OFFENTLIGHETENS TJÄNST Informationssäkerhetsmodellen

Varför arbeta systematiskt med informationssäkerhet? Ger förutsättningar att öka kvaliteten i verksamheten - ordning och reda, ansvarsfördelning, förbättringsarbete Ny lagstiftning våren 2018 (GDPR) ersätter personuppgiftslagen Krav på rapportering av incidenter (Datainspektionen och MSB) Utbytet av digital information och data mellan samhällsaktörer Ökar tilliten till kommunens förmåga att hantera skyddsvärd information på ett säkert sätt Underlättar införande av nya digitala tjänster, öppen data

Informationssäkerhetsprogram 2020 Syfte: Öka förutsättningarna för digitalt samarbete i Västra Götaland Öka tilliten till offentlig sektor 1. Informationsinsatser och förankring 2. Nuläge och Gap-analys 3. Utbildning 4. Informationsklassificering 5. Fortsatt arbete med införande av ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) 6. Utveckla mer öppen data

Informationssäkerhetsprogram 2020 Förslag på erbjudande från RUN till kommuner (Regionala utvecklingsnämnden). Digitaliseringsrådet är styrgrupp för programmet mot kommunerna. Total budget: Ca 16-18 mkr Politisk hantering: Västgruppen 21 april, RUN-info 26 april, BHU 23 maj Beslut i RUN 16 juni eller 17 augusti

Förslag på erbjudande från VGR RUN Kommunerna bekostar 50% av vad upphandlad rådgivning, projektledning och viss utbildning. Krav för ansökan 1. En utpekad informationssäkerhetsansvarig skall finnas i kommunen. Delning mellan flera kommuner är en fördel /rekommenderas. 2. En utpekad tvärkommunal arbetsgrupp skall finnas på minst 4-5 pers med ovanstående person som samordnare. 3. Informationsansvarig skall genomgå en uppdragsutbildning på 7,5 poäng i Informationssäkerhet under kommunprojektets gång. 4. Samarbete med kommunens krissäkerhetsansvarige skall ske

Förslag på erbjudande från VGR RUN Politisk beslut för personella resurser bifogas ansökan till VGR. Bevis på genomförd utbildning och informationssäkerhetspolicy vid slutredovisning. Ovanstående erbjudande är preliminärt och kan bli annorlunda efter beslut Start med alla detaljer under hösten 2017

Regional kompetensförsörjning respons från Västra Götaland om Tillväxtverkets förslag 2017-05-18 Avdelning Forskning, utveckling och utbildning Koncernstab Regional Utveckling Västra Götalansregionen

Bakgrund och syfte Tillväxtverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för regionalt kompetensförsörjningsarbete. Riktlinjerna ska bidra till att skapa samsyn mellan aktörerna på lokal och regional nivå samt mellan berörda myndigheter avseende vad som bör ingå i regionalt kompetensförsörjningsarbete i alla län. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet senaste den 20 juni 2017.

Övergripande synpunkter VG ser positivt på att regeringen gett TVV i uppdrag att ta fram riktlinjer för regional kompetensförsörjning Positivt med ökad jämförbarhet mellan de olika regionerna i landet Delregionerna spelar aktiv roll i VG atypiskt nationellt Viktigt att även offentlig sektor ingår i riktlinjerna då det finns växande kompetensförsörjningsbehov inom t ex hälsa och omsorg Riktlinjerna kan bidra till det regionala och delregionala kompetensförsörjningsarbetet och i förlängningen till förbättrad matchning på arbetsmarknaden Viktigt att knyta arbetet med riktlinjer för TVV till den statliga arbetsmarknadsutredningen

Förslag till riktlinjer Utifrån strategiskt viktiga områden/regionala prioriteringar synliggöra långsiktiga behov. Skapa dialog om hur regionala kompetensförsörjningsbehov kan tillgodoses. Utifrån strategiskt viktiga områden/regionala prioriteringar planera och stödja arbetet på kort och lång sikt. Stödja och driva genomförandet av regionala kompetensförsörjningsarbete.

Kommentarer till TVVs förslag på riktlinjer 1 Utifrån strategiskt viktiga områden/regionala prioriteringar synliggöra långsiktiga behov Kommentar: På årsbasis kan regionalt utvecklingsansvariga och berörda parter inhämta och bereda information samt föreslå insatser inom prioriterade områden. Det innebär roll på kort o medellång sikt (jämför med utredningens förslag; synliggöra långsiktiga behov )

Riktlinje 2 2 Skapa dialog om hur regionala kompetensförsörjningsbehov kan tillgodoses. Kommentar: I befintlig dialog (regional kompetensplattform) finns väl fungerande samarbete med kommunalförbunden. Även högskolor, Arbetsförmedling m fl parter ingår. Dock kan dialogen utvecklas genom att få in fler arbetsmarknadsparter och skolformer i samarbetet

Riktlinje 3 3 Utifrån strategiskt viktiga områden/regionala prioriteringar planera och stödja arbetet på kort och lång sikt. Kommentar: Tydligare formuleringar efterlyses. Vilket mandat är kopplat till planera och stödja?

Riktlinje 4 4 Stödja och driva genomförandet av regionalt kompetensförsörjningsarbete Kommentar: Inom befintlig regional kompetenssamordning (regional kompetensplattform) pågår detta arbete t ex genom prognoser, analys och pilotprojekt. Genom tillkomsten av regionalt yrkesvux har en mer operativt samordnade roll tillkommit, men den är fortfarande begränsad och kan vidareutvecklas.

Avslutande reflektion Arbetsmarknadsutredningen har fått ökat fokus på lokal och regional nivå i framtidens arbetsmarknadspolitik Det regionala kompetensförsörjningsarbetet behöver gå i takt med Arbetsmarknadsutredningen 14 november har sekreteraren i statliga Arbetsmarknadsutredningen möjlighet att komma till BHU