Instruktion 2017-11-23 Näringsdepartementet Avdelningen för bostäder och transporter, Enheten för marknad och regelverk på transportområdet GB avslutad med SB/SAM, Fi/BA, SB/EUK, Ju/L3, N/RS, N/EUI, UD/FMR, M/NM. Instruktion inför det 29:e extraordinära mötet med IMO:s råd (C/ES 29) den 23-24 november 2017 och det 30:e ordinarie mötet med IMO:s generalförsamling den 27 november-6 december 2017 1. Aktuellt möte IMO:s råd, Council, håller sitt 29:e extraordinära möte (C/ES 29) den 23-24 november 2017. IMO:s generalförsamling, Assembly, håller sitt 30:e ordinarie möte (A 30) den 27 november-6 december 2017. Båda mötena hålls på IMO:s huvudkontor i London, Storbritannien. Den svenska delegationen till C/ES 29 kommer att utgöras av Marina Angsell (delegationsledare), Anders Hermansson, båda från Transportstyrelsen, och Andrea Ahlberg, från Näringsdepartementet. Den svenska delegationen till A 30 kommer att utgöras av infrastrukturminister Tomas Eneroth (delegationsledare), Torbjörn Sohlström (Svenska ambassaden i London), Maria Gelin, Antti Vainio, Adriana Haxhimustafa, och Andrea Ahlberg (Näringsdepartementet), Anna Brodin (Svenska ambassaden i London), Jonas Bjelfvenstam, Pernilla Wallin, Anna Petersson, Anders Hermansson, Marina Angsell, Gabor Szemler, Helen Johansson och Johan Isaksson (Transportstyrelsen). 1.1 Syftet med behandlingen/aktuella frågeställningar IMO:s generalförsamling (Assembly) möts vart annat år. Generalförsamlingen är det organ som beslutar IMO:s strategiska verksamhetsplaner och budget samt utser medlemmarna i IMO:s råd (Council). Arbetet med att ta fram utkast till Assembly-resolutioner, utarbeta och granska budget och arbetsprogram görs i IMO:s olika
kommittéer samt i rådet. Generalförsamlingens fattar således till stor del slutliga beslut i dessa frågor som redan har behandlats av expertkommittéerna eller rådet. Rådets uppgift är bl.a. att genomföra Assemblys beslut, förbereda Assembly och styra organisationen under tiden mellan Assemblys möten. C/ES 29 hålls för att lägga sista handen vid förberedelserna inför A 30. De frågor som behandlas vid C/ES 29 kommer således även att behandlas även vid den direkt efterföljande generalförsamlingen och instruktionen gäller följaktligen för båda mötena. Följande frågor bedöms som politiskt känsliga eller av svensk strategisk betydelse: - Förslag till budget för IMO under 2018-2019 (agendapunkt 5 vid C/ES 29 och 16 (delvis) vid A 30). - Nordkoreas avfyrande av missiler (agendapunkt 15 (delvis) vid C/ES 29). - Sjösäkerheten i vissa havsområden i de ockuperade delarna av Ukraina (agendapunkt 9 (delvis) och 21 vid A 30). - Val till IMO:s råd (agendapunkt 21 vid A 30). 1.2 Förhandlingsläget C/ES 29 hålls för att lägga sista handen vid förberedelserna inför A 30. De frågor som behandlas vid C/ES 29 kommer således även att behandlas även vid den direkt efterföljande generalförsamlingen. I princip samtliga frågor som tas upp vid A 30 har tidigare diskuterats och förslag till beslut har utarbetats inom ramen för något av IMO:s organ. Förhandlingarna utgår från dokument som skickats in av IMO:s medlemmar eller utarbetats av IMO-sekretariatet. 1.3 Handlingslinje för aktuellt möte Den svenska delegationen anmodas delta aktivt i förhandlingarna och verka för att de svenska ståndpunkterna får genomslag. Den svenska delegationen anmodas vidare verka, både under mötena samt i marginalerna för dessa, för att Sverige ska väljas in i IMO:s råd den kommande 2-årsperioden. I det fall en sakfråga som behandlats vid tidigare IMO-möten tas upp för diskussion anmodas delegationen verka enligt tidigare etablerade 2 (5)
handlingslinjer eller inriktning. 2. Rättslig grund/beslutsförfarande Beslut inom IMO fattas med stöd i IMO-konventionen och Rules of Procedure för generalförsamlingen respektive rådet. Som huvudregel fattas beslut med enkel majoritet. Samtliga medlemmar har en röst. Generalförsamlingen utgörs av samtliga IMO:s 172 medlemsstater. Rådet består av 40 medlemsstater. Ingen EU-koordinering har aviserats och brukar heller inte hållas. 3. Prioriteringsgrad (hög, medel, låg) Hög. 4. Svensk målsättning för det slutliga förhandlingsresultatet Som medlem av IMO:s råd ges Sverige möjlighet att påverka styrningen av organisationen. Målsättningen för Sverige är att genom sitt medlemskap i IMO:s råd verka för att modernisera, förbättra och effektivisera planeringen av IMO:s arbete, t.ex. genom strategisk planering. IMO har begränsade resurser och det är därför viktigt att dessa läggs på de områden som är mest angelägna och där de gör mest nytta. Målet ska vara att skapa en tydlig och lättillämpad strategisk planeringsprocess vars resultat kan användas för att prioritera och styra det praktiska arbetet inom IMO. Övergripande ståndpunkter som Sverige alltid ska bevaka och verka för i de internationella förhandlingarna: målstyrda, teknikneutrala och riskbaserade regler, standardiserad tillämpning av regelverket, regelförenkling och att så långt som möjligt minska de administrativa bördorna, särskilt för små- och medelstora företag, öppenhet, inklusive värnande av den svenska offentlighetsprincipen, hållbarhet - ekonomiskt, socialt såväl som miljömässigt, jämställdhet. 5. Påverkansarbete I de fall det är aktuellt, se nedan under respektive fråga. 6. Svenska ståndpunkter - Förslag till budget för IMO under 2018-2019: Sverige stödjer att den föreslagna budgeten godkänns och antas för perioden 2018-2019 genom 3 (5)
antagande av en generalförsamlingsresolution. Sverige ska dock framhålla att IMO inte kan räkna med att budgeten kommer att kunna fortsätta öka samt understryka vikten av att arbetet med interna effektiviseringar fortsätter. Se bilaga 1 under agendapunkt agendapunkt 5 vid C/ES 29 och 16 vid A 30. - Nordkoreas avfyrande av missiler (agendapunkt 15 (delvis) vid C/ES 29): se bilaga 2. - Sjösäkerheten i vissa havsområden i de ockuperade delarna av Ukraina (agendapunkt 9 (delvis) och 21 vid A 30): se bilaga 3. - Val till IMO:s råd: se bilaga 4 och bilaga 1 under agendapunkt 21 vid A 30. I det fall en sakfråga som behandlats vid tidigare IMO-möten tas upp för diskussion anmodas delegationen verka enligt tidigare etablerade handlingslinjer eller inriktning. 7. Bakgrund Se under respektive fråga enligt ovan. 8. Konsekvensanalyser Se under respektive förslag enligt ovan. Eventuella statsbudgetära konsekvenser ska hanteras inom ram. 8.1 Förslagets förenlighet med grundlagarna Förslaget anses inte strida mot grundlagarna. 8.2 Gällande svenska regler i övrigt - 8.3 Budgetära konsekvenser Se ovan under punkt 8. 9. Ärendeinformation Ansvarig handläggare, departement/enhet, mobiltelefon: Andrea Ahlberg, N/MRT, + 46 70 576 38 70 Eventuella bilagor 4 (5)
Bilaga 1 Instruktion som omfattar samtliga dokument som behandlas vid C/ES 29 och A30 Bilaga 2 Särskild instruktion avseende Nordkoreas avfyrande av missiler, agendapunkt 15 (delvis) vid C/ES 29. Bilaga 3 Särskild instruktion avseende sjösäkerheten i vissa havsområden i de ockuperade delarna av Ukraina, agendapunkt 9 (delvis) och 21 vid A 30. Bilaga 4 Val till IMO:s råd, agendapunkt 21 vid A30. *** 5 (5)
2017-11-20 Svensk instruktion inför det 29:e extraordinarie mötet med IMO:s råd (C/ES.29) samt det 30:e mötet med IMO:s församling (A 30) IMO/C/ES.29 23-24 november 2017 Head of delegation: Marina Angsell, Transportstyrelsen Alternate: Andrea Ahlberg, Näringsdepartementet Anders Hermansson, Transportstyrelsen Agenda item 1 ADOPTION OF THE AGENDA 29/1/Rev.1 Secretariat Provisional agenda 29/1/1 Secretariat - Provisional timetable for the twenty-ninth extraordinary session of the IMO Council Agenda item 2 REPORT OF THE SECRETARY-GENERAL ON CREDENTIALS 29/2 Secretary-General - This document requests Members to transmit credentials for their delegations to the twenty-ninth extraordinary session of the Council as soon as possible, and in any case not later than Thursday, 23 November 2017 Briefas inte 1
Agenda item 3 STRATEGY, PLANNING AND REFORM Dokumentbeteckning 29/3 Secretary-General - Review of the outputs for the 2016-2017 biennium 29/3/1 Secretary-General - Report on the status of the Secretariat's Business Plan 2016-2017 29/3/2 Secretary-General - Secretariat s Business Plan for the 2018-2019 biennium Sammanfattning av frågan och syfte med behandlingen I dokument C/ES 29/3 redovisar SG status för outputs för perioden 2016-2017. Council uppmanas kommentera på informationen (som även kommer läggas fram för Assembly). I dokument C/ES 29/3/1 redovisar SG status för IMO-sekretariatets business plan för perioden 2016-2017. Council uppmanas kommentera på informationen (som även kommer läggas fram för Assembly). I dokument C/ES 29/3/2 presenterar SG IMO-sekretariatets business plan för perioden 2018-2019. Council uppmanas kommentera på informationen (som även kommer läggas fram för Assembly). Övergripande beskrivning av konsekvenserna av förslaget alt tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige är en av de stater som varit mest aktiva i arbetet med att från början införa en strategisk planering för att styra IMO:s arbete. Sverige har varit fortsatt drivande i arbetet med att utveckla processerna för detta under åren och är en av staterna som aktivt arbetat med att uppdatera arbetssättet. Sverige verkar, i alla IMO:s organ, för en strikt tillämpning av den strategiska planeringsprocessen då det endast är genom grundläggande analys och prioritering det kan tillförsäkras att IMO lägger sina begränsade resurser där de ger störst nytta och i största möjliga har möjlighet att nå de övergripande målen. Outputs är de arbetspunkter som det beslutats att IMO:s organ ska arbeta med under en angiven tidsperiod. De kan liknas vid en verksamhetsplanering för IMO:s organ och sätter ramarna för arbetet i dessa. Eftersom arbete, som huvudregel, inte ska ske utanför beslutade outputs får dessa stor inverkan på IMO:s arbete och leveranser. SE har deltagit både i arbetet med att anta/besluta outpus samt i det tekniska arbetet inom ramen för beslutade outputs och kan konstatera att redovisningen i dokument C/ES 29/3 är korrekt. Att arbetet inte kunnat avslutas med ca 25 % av outputs är inte förvånande och ger heller inte anledning till kritik då det i princip alltid beror på att nya oförutsedda uppgifter tillkommit inom ramen för en output. I vissa fall beror det på att man haft en för ambitiös tidsplan från början, vilket är en lärdom för framtiden när tidsramarna för nya outputs ska sättas. De 169 outputs har sorterats under de nyligen beslutade strategic directions (som är den del av den nya strategiska planeringsprocessen) och det kan vara värt att notera att arbete relaterat till sjösäkerhet starkt dominerar, i alla fall till antalet (se table 3 och 4). IMO-sekretariatets business plan beskriver sekretariatets arbete och är kopplingen mellan beslutade outputs och budget för organisationen. Business plan är verksamhetsplanen för IMO-sekretariatet. Sekretariatet har kunnat leverera enligt plan i de allra flesta fall, se C/ES 29/3/1. SG lämnar ingen närmare förklaring till varför Sekretariatet inte levererat på de åtta punkter som han redovisar att man är below target ; det anges att det beror på ändrade prioriteringar eller brist på personalresurser. Det förefaller som om majoriteten av de punkter Sekretariatet inte levererat inom ligger inom ramen för Administrativ division och en möjlig förklaring till att man inte kunnat leverera enligt plan är att 2
rekryteringen av en ny chef har dragit ut på tiden under året vilket har lett till att planering och arbete inom ramen för denna division har blivit lidande. Att SG inte har (och fortfarande inte) prioriterar rekryteringar, i synnerhet på poster av strategisk betydelse, är olyckligt. Svensk ståndpunkt Sverige verkar, i alla IMO:s organ, för en strikt tillämpning av den strategiska planeringsprocessen då det endast är genom grundläggande analys och prioritering det kan tillförsäkras att IMO lägger sina resurser där de ger störst nytta och i största möjliga har möjlighet att nå de övergripande målen. Informationen i de aktuella dokumenten föranleder inte någon särskild kommentar från Sveriges sida, men vid behov ska Sverige understryka vikten och betydelsen av en noggrann och tydlig planering samt uppföljning. Voyage Together Trust Fund och IMO:s extrabudgetary funds Dokumentbeteckning 29/3/3 Secretary-General Delivering Strategy and Reform Voyage Together Trust Fund and related matters Sammanfattning av frågan och syfte med behandlingen Generalsekreteraren erhöll i samband med att han tillträdde en särskild donation från Korea i syfte att bidra till utvecklingen av IMO. Rådet hade i samband med sin 28:e session en hel del synpunkter kring hur dessa medel ska hanteras. Generalsekreteraren har nu återkommit med en redogörelse för dels hur arbetet är tilltänkt att bedrivas, dels en allmän rapport om de 69 fonder som finns inom IMO. Generalsekreteraren pekar i sitt papper på att i samband med att IMO:s strategiska plan för perioden 2018-2023 lanseras också se över hur sekretariatet arbetar och att rusta IMO för den kommande sexårsperioden och framåt. Mot denna bakgrund avser generalsekreteraren genomföra ett arbete inom fyra strategiska områden: better implementation of IMO standards improvement of capacity building enhancing the performance of the Secretariat and promotion of a global approach and awareness De medel som har lämnats till organisationen har placerats i en fond med namnet: Delivering Strategy and Reform Voyage Together Trust Fund (DSR-VTTF). Fonden har satts upp som multidonar fund, vilket indikerar att man önskar att ytterligare MS bidrar till fonden. Det är inte helt klart hur generalsekreteraren tänker sig mekanismen för utbetalning av medel för åtgärder inom fonden och om det är tilltänkt att denna fond ska ha särskilda modaliteter eller hanteras på samma sätt som andra specialfonder av denna typ (ex. the Djibouti Code of Conduct Trust Fund; the International Search and Rescue Trust Fund). Utöver ovanstående innehåller pappret en redovisning av de donationer som lämnats till organisationen av de större givarländerna under perioden 2009-2016. Det kan i denna del noteras att Sverige genom det stöd som Sjöfartsverket hanterade från Sida under perioden 2009-2013 gör att Sverige omnämns i pappret. Totalt finns 69 fonder av denna typ inom organisationen och de redovisas årligen inom ramen för hanteringen av organisationens budget. Generalsekreteraren konstaterar vidare att det 3
finns skäl att se över alla dessa fonder både antalsmässigt och hanteringsmässigt och han avser att återkomma till rådet i denna del i samband med rådets 120:e möte. Rådet uppmanas att: 1. notera informationen vid behov kommentera. Övergripande beskrivning av konsekvenserna av förslaget alt tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har i likhet med flera andra rådsmedlemmar begärt att få ytterligare information kring de medel som Korea donerat. Oron som har funnits bland rådsmedlemmarna är att detta ska leda till en lösning där man får en ordning där man pay as you go kultur etableras, dvs. att de stater som bidrar finansiellt också styr vad organisationen ska göra. För SE har det därför varit viktigt att medlen förs in under den befintliga ekonomistyrningen för att undvika en icke önskvärd utveckling. Sverige har också under årens lopp varit mycket aktiv i fråga om en ökad effektivitet inom sekretariatet och sekretariatets arbetssätt, samt att IMO:s regler ska tillämpas och efterlevas. Sverige stödjer också ambitionen att organisationens tekniska bistånd behöver effektiviseras och man behöver åstadkomma en ökad output i denna del. Svensk ståndpunkt 1. Sverige stödjer generalsekreterarens arbete med en översyn i syfte att förbereda IMO för den kommande 6 årsperioden och framåt. De områden som föreslås är relevanta och stöds av Sverige. 2. I fråga om the extrabudgetary funds som organisationen har ser Sverige fram emot en redogörelse kring dessa och välkomnar att det tas upp i samband med rådets kommande 120:e möte. 3. Sverige bör uttrycka sin tacksamhet för de stöd som flera länder lämnar till organisationen för olika angelägna behov som organisationen har att hantera. 4. Sverige är dock inte helt klar över hur styrningen av dessa extrabudgetary funds sker och vore tacksam om sekretariatet i denna del kan återkomma med information i samband med det 120:e rådsmötet. 5. Sverige anser dock generellt att det är viktigt att den styrning som organisationen har i fråga om budgetära frågor inkluderar också extrabudgetary funds, särskilt när det rör kärnverksamhet, i syfte att undvika en situation där vi får en utveckling med pay as you go. En situation som Sverige anser att organisationen behöver arbeta aktivt för att undvika. 4
Agenda item 4 RESOURCE MANAGEMENT Human resources matters Dokumentbeteckning 29/4(a) 29/4(a)/Add.1 29/4(a)/1 Secretary-General - (a) Human Resources matters, including amendments to the Staff Regulations and Staff Rules Secretary-General - (a) Human Resources matters, including amendments to the Staff Regulations and Staff Rules Secretary-General - (a) Human Resources matters, including amendments to the Staff Regulations and Staff Rules Sammanfattning av frågan och syfte med behandlingen I dokument C/ES 29/4(a) och add.1 redogörs för hur de förändringar som FN:s generalförsamling har beslutat om påverkar organisationen. Besluten handlar i huvudsak om ändrade nivåer för grundlönen samt begränsning i vilka utlägg som ersätts. IMO måste implementera dessa beslut som antagits av FN centralt. Sekretariatet rapporterar att IMO implementerat besluten i sin helhet. Council uppmanas kommentera på informationen (som även kommer läggas fram för Assembly). I dokument C/ES 29/4/(a)/1 redovisas hur posterna på IMO-sekretariatet är fördelade mellan kön, nationalitet och ålder. Council uppmanas kommentera på informationen (som även kommer läggas fram för Assembly). Övergripande beskrivning av konsekvenserna av förslaget alt tidigare svenska aktiviteter i frågan: C/ES 29/4(a): IMO måste implementera de beslut som antagits av FN centralt rörande personalens löner och andra förmåner; detta påverkar givetvis IMO:s budget. Det är positivt att Sekretariatet rapporterar att IMO implementerat besluten i sin helhet. Det hade varit transparent att redovisa de direkta effekterna av besluten på IMO:s budget i stället för att redovisa besluten av FN:s generalförsamling separat från budgeten det görs inte tydligt vilka effekter besluten kommer att få på IMO:s budget. C/ES 29/4/(a)/1: I dokumentet anges bl.a. att andelen kvinnor i Professional and higher categories i dag är 43,26%. Denna siffra gen vid handen att könsfördelningen inom IMO-sekretariatet är relativt jämlik mellan könen. Om man tittar närmare på siffrorna så ser man dock att det främst är i de lägre kategorierna som det finns många kvinnor. På Director-nivå (D.1 och D.2) är andelen kvinnor ca 24%; i den högsta kategorien (D.2) endast 12,5%. Om man tar med samtliga chefs-/ledningsposter (dvs även P.5 och P.4) är den totala andelen kvinnor ca 26%. Det kan således konstateras att posterna på IMO-sekretariatet inte är jämställt fördelade mellan könen. Sverige har en ambitiös jämställdhetspolitik och den ojämna fördelningen i IMO-sekretariatet ligger inte i linje med målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, i synnerhet inte delmålet En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. SE ska därför påtala att de högsta posterna på IMO-sekretariatet inte är jämställt fördelade mellan könen och fråga vilka initiativ SG planerar att vidta för att komma till rätta med detta. Svensk ståndpunkt Informationen i dokument C/ES 29/4(a) noteras. Effekterna på IMO:s budget framgår av SG:S förslag till budget för organisationen. 5
Informationen i dokument C/ES 29/4(a)/1 noteras. SE ska påtala att de högsta posterna på IMOsekretariatet inte är jämställt fördelade mellan könen och fråga vilka initiativ SG planerar att vidta för att komma till rätta med detta. Medlemsstaternas utestående bidrag till organisationen behållningen i capital fund per den 31 augusti 2017 samt tillämpningen av art. 61 i IMO konventionen, samt förslag till en assembly resolution avseende medlemsstaternas utestående bidrag till organisationen Dokumentbeteckning 29/4(b) + Corr.1 29/4(b)/Add.1 29/4(c) 29/4(c)/Add.1 Secretary-General - (b) Report on arrears of contributions and advances to the Working Capital Fund and on the implementation of Article 61 of the IMO Convention Secretary-General - (b) Report on arrears of contributions and advances to the Working Capital Fund and on the implementation of Article 61 of the IMO Convention Secretary-General - (c) Consideration of requests by Members, if any, for waiver of the application of Article 61 of the IMO Convention Secretary-General - (c) Consideration of requests by Members, if any, for waiver of the application of Article 61 of the IMO Convention Sammanfattning av frågan och syfte med behandlingen IMO har i likhet med flera andra internationella organisationer utestående bidrag till organisationen som medlemsstaterna inte har betalt in till organisationen. IMO assembly har därför under en lång följd av år antagit en särskild resolution i samband med generalförsamlingen där IMO:s medlemsstater uppmanas att fullgöra ev. utestående ekonomiska åtaganden visavi organisationen, samt betala sina bidrag till organisationen i tid. Per den 31 augusti 2017 hade medlemsstaterna betalat 95.11% av det totala beloppet för 2017 till organisationen, återstående belopp uppgick därmed till 1,5 miljoner pund. För perioden från 1988 till och med 2016 uppgick utestående bidrag till organisationen till ca 1,4 miljoner pund och under 2017 inkom ca 457 000 pund (32%) av det utestående beloppet för perioden. Per den 31 augusti uppgick därmed utestående belopp för IMO till 2,423 933 pund. Av IMO:s 172 medlemsstater och tre associerade medlemmar hade den 31 augusti 2017 112 stater betalat samtliga utestående belopp, 40 stater gjort delvisa betalningar och 23 stater inga betalningar för perioden 2015-17. Av rådsmedlemmarna hade 38 stater betalat hela beloppet och 2 betalt delar av sina bidrag till organisationen. Enligt artikel 61 i IMO-konventionen förlorar en medlemsstat sin rätt att rösta i Generalförsamlingen, Rådet och huvudkommittéerna (MSC, MEPC, LC, FAL och TC) om den inte fullgjort sina ekonomiska åtaganden till organisationen inom ett år från det datum betalningen skulle fullgöras. Generalförsamlingen kan dock medge undantag från detta. Proceduren för att medge sådana undantag finns i regel 56bis i Generalförsamlingens arbetsordning. I dokumenten redogör sekretariatet för vilka stater som faller under artikel 61 i IMO-konventionen, och således inte kan rösta i samband med Generalförsamlingen, Rådet eller huvudkommittéerna om inte Generalförsamlingen medger undantag. I dokumentet ges även en uppdatering av läget avseende 6
de stater som föll under artikel 61 vid Generalförsamlingens förra möte. Under året har dessutom 18 stater fullgjort sina ekonomiska skyldigheter visavi organisationen. Detta medan 17 stater ännu inte har fullgjort sina ekonomiska åtaganden visavi organisationen. Totalt 16 stater faller sedan tidigare generalförsamlingar under artikel 61: Somalia, Cabo Verde, Comoros, Dominica, Guinea-Bissau, Malawi, Sao Tome and Principe, Syrian Arab Republic, Cambodia, Cameroon, Democratic Republic of the Congo, Dominican Republic, Nepal, Samoa, Salomon Islands, Zambia. (Även bortses från f.d. Jugoslavien då frågan om dess ekonomiska skyldigheter ska avgöras av FN:s generalförsamling) Ytterligare ett 30-tal stater har utestående belopp för 2017, men eftersom det rör innevarande år faller dessa stater inte under art. 61 (NB art. 61 avser enbart belopp som är utestående sedan över ett år.) Dokument A 29/4 (b) rapporterar läget per den 31 augusti 2017. Det är inte ovanligt att ett antal av de stater som nämns i dokumentet betalar det de är skyldiga innan Generalförsamlingens möte. Någon eller ett par stater brukar även ha fattat de beslut som krävs för att betala men inte hunnit göra utbetalningarna ännu och därför söks undantag från artikel 61.IMO- sekretariatet har mottagit en ansökan om Waiver från Comoros som kontaktat sekretariatet för att upprätta en betalningsplan för att betala sina utestående bidrag till organisationen. Även Dominica har kontaktat IMO sekretariatet och meddelat att man inte kan betal sina utestående fodringar, men kommer att begära en waiver. Slutligen har Somalia upprättat en betalningsplan för betalning av sin skuld över 5 år till IMO. Rådet/Generalförsamlingen uppmanas att: 2. notera informationen i dokumenten 3. notera att uppdateringar kommer att ske måadsvis inför generalförsamlingen 4. Återupprepa stöd för en strikt tillämpning av artikel 61 i IMO konventionen 5. Uppmana alla IMO:s medlemsstater att fullgöra sina ekonomiska åtaganden visavi organisationen, och 6. Godkänna (council) respektive anta (Generalförsamlingen) den föreslagna resolutionen 7. Ta ställning till frågan om waiver för Somalia, Dominica och Comoros. Övergripande beskrivning av konsekvenserna av förslaget alt tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har tidigare stött en strikt tillämpning av art. 61 i IMO konventionen, dvs. att IMO:s medlemsstater ska fullgöra sina ekonomiska åtaganden visavi organisationen för att bibehålla sin möjlighet att rösta på generalförsamlingen samt i organisationens huvud kommittéer. Svensk ståndpunkt 1. Sverige stödjer en strikt tillämpning av artikel 61, samt att rådet uppmanar de stater som ännu inte fullgjort sina förpliktelser att snarast göra så, i synnerhet de medlemsstater som är medlemmar av rådet bör göra detta skyndsamt. 2. Sverige stödjer att förslaget till resolution skickas vidare till generalförsamlingen av rådet och att denna senare antas av generalförsamlingen. 3. Mot bakgrund av att art. 61 är i princip är det enda påtryckningsmedel som finns på stater att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser gentemot organisationen är det rimligt att organisationen fortsätter med en strikt tillämpning av artikel 61. Mot bakgrund av att det samtidigt är viktigt att ge staterna en möjlighet att fullgöra sina skyldigheter visavi organisationen är det dock viktigt att tillämpningen av art. 61 inte blir så strikt att det inte är någon mening för stater att försöka fullgöra sina ekonomiska skyldigheter att försöka. Sverige kan därför acceptera en waiver för de stater som har ansökt och fått ansökan beviljad av FN:s 7
generalförsamling. Sverige ska även verka för att stater som önskar en waiver upprättar en plan och har påbörjat betalningarna till organisationen. SE bör således 4. i fråga om de aktuella request for waivers som inkommit kan SE vid behov välkomna de ansträngningarna som Somalia, Dominica och Comoros gör att fullgöra sina ekonomiska åtaganden visavi organisationen välkomnas. SE stödjer dock det förslag som rådet lämnat och att dessa stater bör ansöka om waivers till FN:s generalförsamling. Dokument 29/4 (b) add1 Draft Assembly resolution: ARREAS OF CONTRIBUTION Sammanfattning av frågeställningen i dokumentet: Rådet ombeds att inför generalförsamlingen och om rådet så önskar lämna förslag på en resolution till generalförsamlingen avseende bidragen till organisationen. Resolutionen innehåller uppmaningen till alla IMO:s medlemsstater att betala sina utestående skulder till organisationen och uppmanar särskilt rådets medlemmar att betala eventuella utestående betalningar till organisationen samt omber rådet att bibehålla frågan om betalningar till organisationen högt på agendan. Hur motiverar förslagsställaren förslaget? Frågan om betalningar till organisationen har behandlats i samband med flera generalförsamlingar och utgör ett av få påtryckningsmedel som organisationen har för att försöka få medlems staterna att fullgöra sina ekonomiska åtaganden visavi organisationen. Analys av förslaget: Resolutionen utgör över tillämpningen av artikel 61 ett av få påtryckningsmedel för IMO att få medlemsstaterna att fullgöra sina ekonomiska åtaganden visavi organisationen. Förslaget bedöms inte innebära några kostnader vare sig för Sverige eller branschen men bedöms i bästa fall kunna bidra till att få staterna att fullgöra ekonomiska åtaganden. Antagandet av resolutionen är också en del av åtgärderna för tillämpningen av art. 61 så strikt som möjligt. Svensk ståndpunkt: SE stödjer antagandet av resolutionen, enligt ovan. 8
Utfall enligt budget för år 2017 Dokumentbeteckning 29/4(d) Secretary-General (d) Budget considerations for 2017 Sammanfattning av frågan och syfte med behandlingen Dokumenten innehåller redovisning och prognos för verksamheten under 2017. Kostnaderna för verksamheten förväntas bli ca 1 m lägre än vad som budgeterats. Det är framförallt personalkostnaderna som är lägre och beror på att glapp mellan pensionering och ersättningsrekrytering. Det är delvis löst genom tillfälliga anställningar. Vilket resulterar i att övriga personalkostnader är något högre än budgeterat. Lägre resekostnader är en följd av att kostnaderna för resor i samband med Member State Audit Scheme blivit lägre än budgeterat. Det är mindre variationer mellan de olika delarna av budgetfonderna. Övergripande beskrivning av konsekvenserna av förslaget alt tidigare svenska aktiviteter i frågan: Avvikelsen förväntas inte få några speciella konsekvenser som helhet på ekonomin utan får anses ligga inom det förväntade. Svensk ståndpunkt Noteras. 9
Agenda item 5 RESULT-BASED BUDGET FOR 2018-2019 Förslag till budget för 2018-2019 Dokumentbeteckning 29/5 Secretary-General - This document provides the Secretary-General's detailed proposals for the results-based budget for the 2018-2019 biennium Sammanfattning av frågan och syfte med behandlingen Vid C 118 i juli i år presenterade IMO SG ett förslag till budget för tvåårsperioden 2016-2017. Med utgångspunkt i diskussionerna vid C 118 har sedan IMO SG justerat sitt förslag till budget och lagt fram ett reviderat förslag till C/ES 29. C/ES 29 ska godkänna det förslag som ska presenteras för Generalförsamlingen för antagande. Dokument C/ES 29/5 innehåller förslag till reviderad budget för perioden 2018-2019, enligt det som presenterades för C 118 i dokument C 118/5 och rådets kommentarer till det. Den reviderade budgeten för perioden 2018-2019 är nu 69 570 000, 577 000 lägre än den som presenterades till C 118. Detta är en ökning med ca 5,8 % jmf med perioden 2016-2017. En av anledningarna till det ökade behovet är att externa faktorer påverkar kostnaderna negativt. Samtliga kostnadsökningar beror på omständigheter utanför IMO:s kontroll. I huvudsak beror kostnadsökningarna av effekterna på lönekostnaderna som följd av införandet av beslut från ICSC (centralt FN), ökade personalkostnader (bl.a. i form av ökade avsättningar för sjukförsäkringar) och valutakurseffekter. Externa faktorer påverkar dock alltid och kommer så fortsätta göra. Två av de faktorer man lyfter fram är valutakursen (blå linje nedan) och inflationen (grön linje nedan). I C 117/5(c) presenterade man följande diagram: Som framgår så har pundet minskat i värde gentemot dollarn under senare år (den blå linjen). Enligt A 30/16(c) har kursen legat mellan 1,22 och 1,34 under 2017 (i okt 2017 var kursen 1,34) och man antar att den i snitt hamnar på 1,35 under 2018-2019. Inflationen förväntas stiga vilket även den urholkar värdet vilket leder till att kostnaderna förväntas öka. 10
Enligt underlaget har den varierat mellan 2,6 och 3,9 under 2017 och man antar en nivå mellan 2-4 % under 2018-2019. Från tidigare dokument har man ändrat antagandet för 2018-2019 från 1,3 till 1,35 vilket resulterat i lägre kostnader om totalt k 405. Förändringar i valutan och inflationen påverkar kostnaderna och i denna fas så får det en negativ inverkan. I underlaget för C 118 framhölls att Budget för perioden föreslås till m 70,1 med en beräknad ökning med 4,7 % under 2018 och 2,1 % under 2019. Budgeten har från 2010 ökat från m 30,3 till m 33,2 för 2017. Om utvecklingen följ inflationen skulle budgeten i stället ökat till m 36,9. Inga minskade leveranser är budgeterade (IMO kommer att leverera samma som under budget tidigare år) och nya uppgifter har ackumulerats inom ram. Inga nya medel äskas för att kunna utföra nya uppgifter (särskilt införandet av det obligatoriska auditsystemet av medlemsstaterna är mycket resurskrävande). SG menar att detta, tillsammans med det faktum att budgeten hade varit högre om den följt inflation, visar att det interna effektiviseringsarbetet givit resultat. Av särskilt svensk intresse är att storleken på medlemsstaternas avgift till IMO avgörs genom organisationens budget. Enligt förslaget förväntas bidragen från medlemsländer öka från k 30 116 till k 33 242. Sveriges avgift till IMO betalas av Transportstyrelsen. Det går inte att förutse exakt hur stor Sveriges avgift kommer att bli för 2018 och 2019 (då den delvis bygger på statistiska uppgifter om storleken på landets fartygsflotta), men en ökning av medlemsbidraget kommer även påverka den svenska avgiften. Sveriges avgift för år 2017 var 81 015 (se dokument C 118/4(d)), omräknat baserat på en kurs på 1 GBP= 11 SEK motsvarar detta 891 165 SEK. Om man räknar med samma procentuella ökning som föreslås för det totala medlemsbidraget skulle Sveriges avgift år 2018 bli 85 714 eller 942 854 SEK (en ökning med 5,8 %), och år 2019 skulle den bli 89 400 eller 983 400 SEK (en ökning med 4,3 %). Övergripande beskrivning av konsekvenserna av förslaget alt tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sveriges ståndpunkt avseende den preliminära budgeten som presenterades för C 118 var: Sverige ska uppmana IMO SG att vidta åtgärder för att undvika ökning av medlemsavgiften och presentera ett reviderat budgetförslag till C/ES 29. Sverige är dock berett att acceptera en ökning av budgeten för att säkerställa att organisationen kan fortsätta leverera effektivt, men bör verka för en ytterligare minskning för 2018. Generellt bör Sverige därför fortsatt bibehålla sin budgetrestriktiva linje samtidigt som det är angeläget att säkerställa att organisationen har en förmåga att leverera även på lång sikt. En del i att säkerställa detta är att organisationen är effektiv och medel allokeras till de mest prioriterade åtgärderna. Från ett svenskt perspektiv är det därför ytterst angeläget att säkerställa och följa upp att prioriteringar och effektiviseringar sker så att organisationen långsiktigt kan leverera inom de utpekade strategiska områdena samtidigt som resurserna används effektivt. SG har lyssnat på uppmaningen vid C 118 att se över budgetförslaget i syfte att undvika en ökning av medlemsbidragen. Även om vissa kostnadsjusteringar har gjorts är den faktiska effekten på den svenska avgiften liten (den kommer landa på i princip samma enligt båda budgetförslagen). Kostnaden för en ökad svensk avgift kommer att påverka Transportstyrelsens budget (eftersom det är Transportstyrelsen som betalar den svenska avgiften till IMO). Transportstyrelsen konstaterar att detta är ytterligare en börda i ett redan ansträngt läge, men gör bedömningen att man kommer kunna hantera den ökade kostnaden inom befintlig ram. Sverige var redan vid C 118 beredd att acceptera en budgetökning för att säkerställa att IMO kan fortsätta att leverera effektivt, och IMO SG har sedan C 118 visat ännu mer tydligt att kostnader för 11
bibehållen leverans och ökad arbetsbörda har ackumulerats genom effektiviseringar och att ökningen av kostnaderna beror på omständigheter utanför IMOs kontroll. Sverige har varit mycket restriktivt vad gäller ökning av budget vilket den allmänna ekonomiska utvecklingen tillåtit. Den förväntade utvecklingen av valutakursen och inflationen påverkar dock kostnaderna i en omfattning som anses motivera en förändring av budgeten i den omfattningen som underlaget framhåller. Svensk ståndpunkt Sverige kan acceptera att den föreslagna budgeten godkänns och antas för perioden 2018-2019. Sverige ska dock framhålla att IMO måste vidta åtgärder som resulterat i mycket begränsande kommande budgetar. Dessutom understryka vikten av att arbetet med interna effektiviseringar fortsätter och breddas. 12
Agenda item 6 CONSIDERATION OF THE REPORT OF THE SEVENTY-FIRST SESSION OF THE MARINE ENVIRONMENT PROTECTION COMMITTEE Dokumentförteckning 29/6 Secretary-General - This document reports on the outcome of the seventy-first session of the Marine Environment Protection Committee Sammanfattning av frågan och syfte med behandlingen I dokumentet redovisas resultaten från MEPC 71 (IMO:s Miljöskyddskommitté) som sammanträdde i London 3-7 juli där sammanlagt delegationer från 101 medlemsstater, 2 associerade medlemmar och 2 FN specialiserade myndigheter samt observatörer från 8 mellanstatliga organisationer och 51 NGO:s deltog. Ordförande var Mr. A. Dominguez från Panama och viceordförande var Mr. H. Saito från Japan. Dokumentet behandlar utfallet av Kommitténs arbete och där rådet ombeds att notera, beakta och stödja ett antal åtgärder. Det handlar framförallt om att notera åtgärder tagna vid MEPC 71, men även stödja och beakta en punkt vardera. Rådet uppmanas att: 1. beakta rapporten från den 71:e sessionen av MEPC och i enlighet med artikel 21(b) av IMO konventionen, förmedla den, med kommentarer och rekommendationer till den 30:e sessionen av Assembly. 2. notera åtgärden tagen av Kommittén enligt utfallet av C 117 (paragraf 2.3); 3. notera att Kommittén antog tilläggen till MARPOL Annex VI (section 3 och annex 1); 4. notera åtgärden tagen av Kommittén om frågor relaterade till barlastvattenkontroll, i synnerhet överenskommelsen om ett praktiskt och pragmatiskt implementeringsschema för fartyg att efterleva barlastvattenkonventionen, som kommer träda i kraft den 8 september 2017, och godkännandet av relevanta utkast av tillägg till konventionen, som väntas antas vid MEPC 72 (section 4 och annexen 2 till 12) 5. notera i synnerhet att Kommittén ombad Assembly 30 att notera tilläggen till regleringen B-3 och antagandet av resolutionen MEPC.287(71) om Implementation of the BMW Convention, och följaktligen upphäva resolution A.1088(28) om Application of the International Convention for the Control and Management of Ships Ballast Water and Sediments, 2004, som av blivit ersatt med nyssnämnda resolution (paragraf 4.25); 6. notera åtgärden tagen av Kommittén på frågor som är relaterade till luftföroreningar och energieffektivisering av fartyg, i synnerhet arbetet relaterat till implementeringen av de obligatoriska energieffektiviseringsåtgärderna i MARPOL Annex VI, (section 5 och annexen 13 till 15); 7. notera i synnerhet att Kommittén ombad A 30 att påminna resolution A.229(22) om Entry into force of Annex VI to MARPOL 73/78 och att notera att frågorna om resolutionen söker adressera förblir giltiga, i synnerhet behovet av bestämmelser av teknisk assistans för att stödja medlemsstaters tillträde, inklusive förberedelser för nationell lagstiftning, och effektiv implementering och tillämpning av bestämmelser i MAPROL Annex VI (paragraf 5.55); 8. notera åtgärden tagen av Kommittén på frågor relaterade till implementeringen av datainsamlingssystemet av brännoljekonsumtion från fartyg (section 6 och annexen 16 och 17); 9. notera framstegen gjorda av Kommittén på frågor som relaterar till minskningen av växthusgasutsläpp från fartyg, och i synnerhet överenskommelsen om ett utkast av struktur för den initiala IMO GHG Strategy (section 7); 10. notera att Kommittén godkänt terms of reference för det andra och tredje mötet inom Intersessional Working Group on Reduction of GHG emissions from ships (ISWG-GHG), i synnerhet att det andra intersessional mötet, är schemalagt att ske 23-27 oktober 2017, och som har som uppgift att vidare utveckla strukturen och identifiera huvudbeståndsdelarna av det initiala utkastet av IMO GHG Strategin (paragraf 7.26); 13
11. notera att Kommittén utsåg Tubbataha Reefs Natural Park (Filipinerna) som ett PSSA (paragraf 8.15 och annex 18); 12. notera åtgärden tagen av Kommittén om utfallet av PPR4, i synnerhet godkännandet av ett utkast till Assembly resolution om Code for the transport and handling of hazardous and noxious liquid substances in bulk on offshore support vessels (OSV Chemichal Code) (section 9 och annex 19); 13. notera åtgärden tagen av Kommittén om utfallet av CCC 3 och SDC 4 (section 10 och annexen 21 och 21); 14. notera åtgärden tagen av Kommittén rörande tekniskt samarbete för skyddet av den marina miljön, i synnerhet godkännandet av de fem tematiska prioriteringarna för ITCP som är relaterade till skyddet av den marina miljön för 2018-2019 (section 11); 15. notera att Kommittén reviderade dess Rules of Procedure, vilket ligger i linje med beslutet av LEG 104 och MSC 98; och i anslutning godkände att vid genomförande av en extraordinär session med ekonomiska konsekvenser skulle bli föremål för ett godkännande av rådet (paragraf 13.1 till 13.3 och annex 22); 16. notera att Kommittén godkände fem nya outputs för inkludering i dess tvååriga agenda för 2018-2019 eller dess post-biennal agenda (paragraf 14.1 till 14.28); 17. notera statusrapporten av outputs av MEPC för 2018-2019 biennium (paragraf 14.38 och annex 25); 18. notera att Kommittén godkände delarna som ska inkluderas i agendan för MEPC 72 och MEPC 73 som väntas äga rum den 9-13 april 2018 och från 22-26 oktober 2018 (paragraf 14.39 och 14.41 och annex 26); 19. stödja genomförandet av tre intersessional möten: av ESPH Working group, under 2018; av ISWG-GHG 3, från 3-6 april 2018; och om consistent implementation of regulation 14.1.3 of MARPOL Annex VI, under andra halvan av 2018 (paragraf 14.44); 20. notera att Kommittén valde Mr. H. Saito (Japan) som Chair och Mr. H. Conway (Liberia) som Vice-Chair, båda för 2018 (paragraf 15.1); och 21. notera att Kommittén följaktligen godkände Guidance on completing the Certificate of Fitness under the IBC, BCH, IGC, GC, and EGC Codes (MSC-MEPC.5/Circ.14), tillsammans med utkast till tillägg av IBC och BCH koden; och diskuterade, bland annat, frågor rörande Hong Kong Konventionen, minskandet av undervattensbuller från fartyg som påverkar marina däggdjur (section 16 och annexen 27 och 28). Frågor som har varit föremål för mest diskussion under MEPC:s möten under perioden och följaktligen kan komma att adresseras även vid Council, har varit följande: 1. Barlastvatten Barlastvattenkonventionen har tillträtts av tillräckligt många stater och trädde i kraft den 8 september 2017. Den fråga som föranlett mest diskussion är förslagen på ändringar av senareläggning av sista datum då utrustning ska installeras på fartyg. Från början var principen att befintliga fartyg ska ha installerat barlastvattenreningssystem vid tillfället för första förnyelse av IOPP-certifikatet efter att konventionen trätt i kraft. Detta stöddes av Sverige. Efter långdragna diskussioner kunde man dock enas om en kompromiss som innebär att utrustningen på befintliga fartyg ska vara installerad senast vid den förnyelse av IOPP-certifikat som sker efter 2019. 2. Svavelutsläpp Beslut är fattat att sänka den högsta tillåtna svavelhalten i fartygsbränsle till 0,5 viktprocent år 2020. Beslutet påverkar inte SECA-området där strängare krav redan gäller (0,10 viktprocent från 2015). Diskussioner har förts om det verkligen kommer att gå att realisera beslutet eftersom det inte är klarlagt om det finns tillräckligt med tillgång till lågsvavligt bränsle till 2020 och att man därför bör skjuta upp ikraftträdandet till 2025. Totalt 31 stater, inklusive Sverige, stödde ett ikraftträdande 2020, medan 12 stater menade att kravet skulle träda i kraft 2025. Beslutet blev därför att svavelhalten ska sänkas till 0,5 % från 2020. 3. NECA 14
Beslut är fattat att Östersjön och Nordsjön ska utgöra ett kväveutsläppskontrollområde ( NECA) från 2021. Bahamas har ifrågasatt om ansökningarna om att inrätta NECA-området kunde anses täckas in i de outputs som ansökningarna hänvisade till. Diskussionen vände efter ett inlägg från USA som menade att det måste varit ett oavsiktligt misstag att aktuell output inte hänvisade till Emission Control Areas eftersom tidigare ansökningar behandlats. 4. EEDI Förslag till ändringar till regel 21 i MARPOL Annex VI som föreslagits av bl.a. Sverige och som innebär att referenskurvan för roro last- och passagerarfartyg höjs till 20 % och att en tröskel införs för större fartyg har godkänts för slutligt antagande vid MEPC 72. Kina och Brasilien var dock tveksamma och ansåg att ändringarna bara kan antas slutligt vid MEPC 72 om datan som författarna av inlagan ska lämnas in till sekretariatet visar att behovet finns. Arbetsgruppens ordförande förklarade dock att den information som ska skickas till sekretariatet och som verifierar förslaget inte ska förstås som att det finn otydligheter i förslaget och att det är gängse praxis. 5. MRV (Monitoring, reporting and verification) Beslut är slutligt fattat om ändringar i Annex VI i MARPOL som innebär att ett obligatoriskt datainsamlingssystem inrättas. Syftet är att få underlag för att bl.a. se fartygens bränsleförbrukning och tillryggalagd sträcka, och att detta ska utgöra en grund för att gå vidare med arbetet att ta fram operationella/marknadsbaserade styrmedel för internationell sjöfart. Diskussioner har förts om vilka uppgifter som ska lämnas in i systemet, där EU:s medlemsstater har propagerat för en lösning som är så nära det redan existerande EU-systemet som möjligt, dock utan att få gehör från övriga stater. Systemet börjar gälla 1 januari 2019. 6. Minskade utsläpp av växthusgaser Beslut är fattat om en arbetsplan för hur IMO ska arbeta med utsläpp av växthusgaser från internationell sjöfart. Intensivt arbete pågår i arbetsgrupp för att få fram en strategi som ska antas vid MEPC 72. Sverige ingår i en grupp, Shipping High Ambition Coalition (SHAC), som arbetar för att strategin ska bli så ambitiös som möjligt. De frågor som är svårast att hantera i arbetsgruppen handlar om ambitionsnivån, principer för strategin och val och utveckling av styrmedel. Det är med anledning av strategin som Council ombeds att stödja de intersessional möten som kommer hållas i oktober 2017 och april 2019 för att arbeta vidare med frågor kopplade till strategin. Övergripande beskrivning av konsekvenserna av förslagen alt tidigare svenska aktiviteter i frågan: 1. Barlastvattenkonventionen Konventionen syftar till att förhindra ytterligare spridning av främmande arter genom barlastvatten. Bestämmelserna innebär kortfattat att fartyg som går i internationell fart ska ha ett barlastvattenreningssystem installerat. Man får alltså inte släppa ut barlastvatten utan att det är behandlat. Detta innebär att rederibranschen måste göra stora investeringar, men det medför förbättrad havsmiljö. 2. Svavelutsläpp Det globala kravet på sänkt svavelhalt i fartygsbränsle från 3,5 % till 0,5 % innebär att utsläppen av svavel förväntas minska markant. En finsk rapport visar att svavelutsläppen år 2015 minskade med 88 procent jämfört med år 2014 i SECA-områdena. Även utsläppen av småpartiklar i SECA-området gick ner med 36 procent bland annat på grund av lägre svavelhalter i fartygsbränslet. En liknande effekt förväntas ske efter år 2020 när det globala kravet införs. Det får till följd att luftkvalitén förbättras och att försurningen av haven minskar. För svenska redare innebär den globala sänkningen att villkoren globalt kontra de villkor som gäller inom SECA-området blir mer likvärdiga, vilket innebär att konkurrensvillkoren blir bättre. 15
3. NECA-frågan Den internationella konventionen MARPOL reglerar utsläpp från fartyg. Annex VI handlar om luftföroreningar bland annat svavel- och kväveoxider. Det finns möjligheter att inom MARPOL utse känsliga havsområden till Sulphur Emission Control Areas (SECA) och Nitrogen Emission Control Areas (NECA). NECA-reglerna innebär att ny teknologi ska installeras på nybyggda fartyg som tas i drift efter 2016. Detta handlar om de fartyg som kommer att trafikera våra vatten de närmaste 30 åren. Utan att i förväg informera och diskutera saken inom HELCOM, presenterade Ryssland 2013 en inlaga till IMO om en konventionsändring för att skjuta upp införandet av NECA med fem år från 2016 till 2021. Det ryska förslaget fick brett stöd inom IMO. Det innebar att konventionsändringarna godkändes vid MEPC 65 i maj 2013 i syfte att antas vid MEPC 66. Under MEPC 66 förhandlades en kompromisslösning fram för att säkerställa att de tidigare reglerna (tillämpningsdatum 2016) skulle kvarstå för redan inrättade NECA:s och det effektiva datumet för nya framtida NECAs beslutas i samband med att de inrättas och att det sätts en gräns bakåt så att de inte kan gälla retroaktivt. Första möjliga effektiva datum för nya framtida NECAs är datumet när reglerna antas, men det går också att besluta om senare datum. SE har varit aktiv i att försvara NECA-regelverket och förhindra att bestämmelserna förändras så att det blir svårare att skyndsamt inrätta Östersjön till ett NECA-kontrollområde. 4. EEDI I och med ikraftträdande av EEDI Fas 1 (01 Jan 2015) inleddes inom IMO en granskningsperiod för EEDI-regelverkets tillämpbarhet. Granskningen syftar till att genomlysa huruvida den tekniska utvecklingen vad gäller energieffektivitet har nått en status vilken tillgodoser reduktionskraven inom kommande Fas 2 (01 januari 2020) samt till att, om så bedöms vara nödvändigt, justera tidsperioder, referenslinjeparametrar och/eller föreskrivna reduktionsrater för relevanta fartygs-typer. Granskningen vittnar om att Fas 2 kraven infrias med råge för de flesta fartygstyper. Dock innehåller databasen som granskningen gjorts mot inte ett enda ro-ro passagerarfartyg och endast nio ro-ro lastfartyg, vilka samtliga var kontrakterade innan ikraftträdande av EEDI-regelverket. Anledningen är helt enkelt att regelverket för dessa fartygstyper inte trädde ikraft förrän 01 september 2015. Således utgör tillgänglig information i IMOs EEDI-databas inte tillräckligt underlag för att dra några slutsatser kring tillämplighet av Fas 2 vad gäller EEDI för ro-ro passagerar- och ro-ro lastfartyg. Likväl har, i samband med ikraftträdandet av EEDI-kraven även för de båda ro-ro fartygstyperna, tydliga signaler utsänts från designers, redare samt varv att Fas 2 kraven, -20% år 2020, är svåra att tillgodose utan långtgående investeringar i innovativ teknik samt alternativa bränsletyper. Sverige tog fram en inlaga vad gäller normalisering av ro-ro last samt ro-ro passagerarfartygens parametrar vilken syftar till att skapa jämförbara konditioner för dessa diversa fartygstyper. Ro-ro lastoch ro-ro passagerarfartyg har mycket stor betydelse för Sverige då de utgör betydande del av den svenska maritima infrastrukturen. 5. MRV IMO:s fortsatta arbete med minskning av växthusgasutsläpp består av tre steg, varav första steget är en insamling av utsläppsdata från fartyg, följd av analys (initieras 2020) och framtagning av eventuella styrmedel (efter 2023). Arbetet i den pågående trestegsprocessen sker parallellt med arbetet med reduktion av växthusgasutsläpp från internationell sjöfart (se punkt 3) och arbetet kommer på sikt att löpa samman i enlighet med den arbetsplan som antagits. De konsekvenser som kan bli aktuella avseende datainsamlingen följer redan av EU:s MRV-förordning. Det regelverk som IMO nu är i färd med att anta kommer därför inte att få några konsekvenser för EU:s medlemsstater. 6. Minskning av utsläpp av växthusgaser Syftet med en global målsättning/reduktionsmål är att skicka tydliga signaler till omvärlden, akademin och industrin. Om IMO inte hanterar klimatfrågan på ett seriöst sätt kan det leda till att andra regionala eller internationella organisationer väljer att gå före eller ta över frågan, vilket skulle påverka IMO:s 16