Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 31 januari 2013 Tertial tre september- december 2012 samt helårssiffror för 2012

Sida: 2 av 30

Sida: 3 av 30 Datum: 2013-01-31 Dnr: AF-2011/414101 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012 Arbetsförmedlingen ska under 2012, i tertialuppföljningar, redovisa vilka åtgärder som genomförts under året och vilka resultat som uppnåtts utifrån myndighetens sektorsansvar för, Rapporten ska lämnas in senast en månad efter av varje tertial. Redovisningen för tertial tre ska även innehålla helårssiffror för 2012. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Ingegerd Körlof. I den slutliga handläggningen har chefen för Avdelningen Rehabilitering till arbete Henrietta Stein och biträdande generaldirektör Clas Olsson deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Ingegerd Körlof

Sida: 4 av 30 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Personer med en funktionsnedsättning eller med en historik av ohälsa... 8 Antalet arbetssökande med funktionsnedsättning i december 2012... 9 Fortsatt ökning av antalet inskrivna med funktionsnedsättning... 10 Tre orsaker bakom ökningen... 10 Arbetslösheten ökar i lägre åldrar... 11 Tiderna utan arbete blir allt längre... 11 Andelen med kod för funktionsnedsättning är högst bland dem med enbart förgymnasial utbildning... 12 Stort stöd behövs till personer med funktionsnedsättning... 12 Arbetsförmedlingens delmål... 13 Delmål 1... 13 Resultat 2012, tredje tertialet... 13 Lönebidrag och andra subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning tertial 3... 14 Resultat 2012 - helårsdata... 15 Lönebidrag och andra subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning 2012... 15 Genomförda åtgärder under tertial tre och under hela 2012... 16 Delmål 2... 18 Resultat 2012, tredje tertialet... 18 Lönebidrag och andra subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning tertial 3... 19 Resultat 2012 - helårsdata... 20 Lönebidrag och andra subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning 2012... 20 Genomförda åtgärder under tertial tre och under hela 2012... 21 Delmål 3...22 Resultat 2012 - helårsdata...23 Genomförda åtgärder kopplade till delmålet... 25 Delmål 4... 26 Resultat... 26 Slutsatser... 28

Sida: 5 av 30 Sammanfattning Arbetsförmedlingen har sedan 2002 ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken. Regeringen beslutade den 16 juni 2011, om En strategi för genomförande av i Sverige under 2011 2016. Arbetsförmedlingen har fyra delmål som är formulerade utifrån två givna inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken. Delmål ett och två mäter hur stor andel av arbetssökande med funktionsnedsättning 1 som månadsvis går till arbete eller reguljär utbildning. Delmål ett omfattar samtliga arbetssökande medan delmål två omfattar ungdomar under 30 år. Resultatutvecklingen avseende delmål ett och två inom för tertial tre och för helår 2012 ligger andelsmässigt under de så kallade nollvärdena som sattes 2011. Fler arbetssökande i målgruppen påverkar i hög grad förutsättningarna att uppnå delmålen, då omsättningsmått som uttrycks i andelar generellt sett blir svårare att nå ju fler som ingår i en målgrupp. I december 2012 hade 26 procent av samtliga inskrivna arbetssökande en funktionsnedsättning vilket är samma andel som i december 2011. Samtidigt har antalet ökat med 10 408 personer. Resultatutveckling utifrån antal arbetssökande ur målgruppen som fått arbete eller reguljär utbildningen uppvisar en positiv utveckling för både delmål ett och två avseende såväl tertial tre som för hela 2012. Det är också fler arbetssökande som fått del av de särskilda insatserna som finns reserverade för målgruppen. Nollvärdet för delmål ett är 5,4 procent per månad 2. För tredje tertialet, det vill säga september december 2012 var andelen 4,8 procent per månad, vilket är en minskning med 0,6 procentenheter. Däremot har det skett en ökning av antal till arbete eller reguljär utbildning med 1 538 jämfört med motsvarande period 2011. Det ackumulerade resultatet för delmål ett för helåret 2012 är 5,2 procent per månad. I förhållande till nollvärdet ligger resultatet andelsmässigt på minus 0, 2 procentenheter. Antal till arbete eller reguljär utbildning har ökat med 1 499 jämfört med antalet 2011. Nollvärdet för delmål två är 7,1 procent per månad. För tredje tertialet 2012 var resultatet 5,7 procent per månad. Detta motsvarar en ökning av antal unga till arbete eller reguljär utbildning med 667 jämfört med 1 Inom Arbetsförmedlingen är begreppet funktionsnedsättning liktydigt med som medför nedsatt arbetsförmåga. 2 I genomsnitt per månad.

Sida: 6 av 30 motsvarande period 2011. Det ackumulerade resultatet för helåret 2012 är 6,4 procent per månad. I förhållande till nollvärdet ligger resultatet andelsmässigt på minus 0,7 procentenheter. Antalet till arbete eller reguljär utbildning har ökat med 1 201 jämfört med antalet 2011. Delmål tre handlar om att Arbetsförmedlingen ska korta tiderna från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning är identifierad och registrerad. Som jämförelse görs mätningen av samtliga inskrivna arbetssökande vid två på varandra följande tolvmånadersperioder. Resultatet i december 2011 var 270 dagar, vilket är nollmätning avseende delmålet. Resultatet i december 2012 var 272 dagar vilket är en ökning i förhållande till nollvärdet med två dagar. Bland unga personer under 30 år har tiden från inskrivning till dokumenterad kod minskat med tio dagar. Bland utrikesfödda har tiden till kod ökat. Arbetsförmedlingens uppdrag har alltid medfört behov av insatser från vårdgivare. Behovet gäller till exempel medicinska underlag inför fastställandet om en funktionsnedsättning medför en nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingens bild av möjligheterna till kontakter med vårdgivare är att sjukvårdshuvudmännen saknar de resurser som krävs för att med rimliga ledtider möta Arbetsförmedlingens behov av medicinska utredningar och utlåtande. Dessa utlåtanden spelar en viktig roll vid arbetsförmedlarens bedömning om en funktionsnedsättning medför en nedsatt arbetsförmåga och påverkar därför, i sin tur, tidsaspekten i Arbetsförmedlingens delmål tre. Delmålets viktigaste syfte är dock att en funktionsnedsättning ska identifieras så tidigt som det är möjligt för att individen ska få rätt stöd och insatser. Delmål fyra handlar om att vid upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag och finnas med i avtal. Krav på tillgänglighet finns numera med i samtliga förfrågningsunderlag och avtal.

Sida: 7 av 30 Inledning Arbetsförmedlingen har sedan 2002 ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken och ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Regeringen beslutade den 16 juni 2011, om En strategi för genomförande av under 2011 2016. Syftet med strategin är att presentera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren. Regeringen har gett uppdrag till 22 strategiska myndigheter att arbeta med delmål kopplade till inriktningsmålen. Av regeringens strategi framgår följande inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Arbetsförmedlingens delmål är formulerade utifrån de givna inriktningsmålen för arbetsmarknadspolitiken för 2011-2016: Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. Andelen ungdomar, under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. Arbetsförmedlingen ska, med säkerställd kvalitet i arbete, förkorta tiden från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad och registrerad. Vid Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag och finnas med i avtal. Arbetsförmedlingen ska, utöver tertialrapporterna 2012, årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen. Myndigheten ska senast den 15 mars 2016 lämna en slutlig resultatredovisning till regeringen avseende hela perioden.

Sida: 8 av 30 En första årlig rapport har den 15 mars 2012 redovisats till såväl regeringen som till Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam. I den rapporten redovisades även så kallade nollvärden. Dessa är en beskrivning av hur situationen var när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjades. Tidpunkten för samtliga nollvärden är den 31 december 2011. Personer med en funktionsnedsättning 3 eller med en historik av ohälsa En person med en historik av ohälsa återfinns inte automatisk i gruppen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Däremot kan ohälsa många gånger leda till en nedsatt arbetsförmåga. Bilden nedan visar en grafisk beskrivning av samspelet mellan individ, arbetsuppgift och arbetsmiljö.

Sida: 9 av 30 Om den samlade bedömningen visar på en nedsatt arbetsförmåga ska det, efter samtycke från den arbetssökande, göras en registrering av en kod i Arbetsförmedlingens statistiksystem. Om den arbetssökande inte ger sitt medgivande till registrering av en kod räcker det med att det finns ett beslutsunderlag och en dokumentation i en sökandedossié. Ett kvalitetssäkrat och dokumenterat beslutsunderlag ska dock alltid finnas för att en arbetssökande ska omfattas av de insatser och program som är avsedda för personer med en funktionsnedsättning. Detta gäller oavsett om en kod finns registrerad eller inte. Den absoluta merparten av arbetssökande med funktionsnedsättning ger sitt medgivande till registrering av en kod. Statistiken i rapporten baseras på de arbetssökande som har gett sitt medgivande till registrering av en kod. Antalet arbetssökande med funktionsnedsättning i december 2012 Vid Arbetsförmedlingen hade 26 procent av samtliga inskrivna arbetssökande en registrerad funktionsnedsättning i slutet av december 2012. Det är en ökning med 10 408 arbetssökande från december 2011. Tabell 1. Personer med dokumenterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga av arbetssökande totalt, december 2011 och december 2012 2011 2012 Förändring Alla Samtliga sökande 685 182 710 159 24 977 därav med funktionsnedsättning 176 680 187 088 10 408 Andel 26 % 26 % Kvinnor Samtliga sökande 336 444 339 625 3 181 därav med funktionsnedsättning 82 440 86 860 4 420 Andel 25 % 26 % Män Samtliga sökande 348 738 370 534 21 796 därav med funktionsnedsättning 94 240 100 228 5 988 Andel 27 % 27 % Under 30 år Samtliga sökande 207 724 222 224 14 500 därav med funktionsnedsättning 27 023 32 535 5 512 Andel 13 % 15 % Utrikes födda Samtliga sökande 222 614 239 926 17 312 därav med funktionsnedsättning 37 326 40 066 2 740 Andel 17 % 17 % Källa: Arbetsförmedlingen

Sida: 10 av 30 Tabell ett visar att både totala antalet inskrivna arbetssökande och antalet inskrivna arbetssökande med funktionsnedsättning har ökat under året. Bland kvinnor är andelen med funktionsnedsättning en procentenhet lägre jämfört med männens andel. Andelen med funktionsnedsättning har ökat mest bland unga arbetssökanden, närmare två procentenheter. Andelen utrikes födda med en funktionsnedsättning av de arbetssökande är oförändrad under perioden. Tabell två visar också att andel med kod för funktionsnedsättning är betydligt lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Språksvårigheter och/eller kulturella skillnader kan vara orsaken till att en lägre andel registreras. Fortsatt ökning av antalet inskrivna med funktionsnedsättning Antalet personer med funktionsnedsättning som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen har ökat snabbare än de någonsin gjort i svensk arbetsmarknadshistoria. I slutet av oktober 2012 4 fanns totalt 74 000 inskrivna arbetssökande, vilket är mer än en fördubbling jämfört med mitten av år 2007. Dessutom stod drygt 110 000 inskrivna med funktionsnedsättning i andra sökandekategorier vid Arbetsförmedlingen, Det totala antalet inskrivna med funktionsnedsättning uppgick den 31 december 2012 till drygt 187 000 personer. Tre orsaker bakom ökningen Det finns tre centrala orsaker bakom den stora ökningen av det totala antalet inskrivna med funktionsnedsättning. Konsekvenserna av finanskrisen 2008-2009 i form av kraftfulla rationaliseringar och nedskärningar ledde till att personer med funktionsnedsättning förlorade sina anställningar. En annan orsak som står för cirka 25 procent av ökningen av arbetslösheten är att ett stort antal personer överförts från sjukförsäkringssystemet (Försäkringskassan) till Arbetsförmedlingen. Från januari 2010 till oktober 2012 hade totalt drygt 65 000 personer överförts från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, eller i genomsnitt nästan 2 000 per månad. Av dem som överförts fanns i slutet av oktober 32 000 kvar som inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Dessa personer kartläggs inom ramen för programmet arbetslivsintroduktion och 4 Siffrorna nedan kommer från Arbetsförmedlingens höstprognos 2012.

Sida: 11 av 30 här sker en första planering av fortsatta insatser på Arbetsförmedlingen 5. De personer som överförs från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen får inte omedelbart någon klassificering för funktionsnedsättning utan arbetsförmågan prövas vanligtvis efter en tid i programmet arbetslivsintroduktion eller senare. I april 2012 hade 70 procent av dem som överförts och som fortfarande var inskrivna klassificerats med funktionsnedsättning. Den tredje orsaken till ökningen är att Arbetsförmedlingen blivit än mer grundlig i sin kartläggning av arbetssökande, vilket leder till att allt fler identifieras och registreras med funktionsnedsättning. Arbetslösheten ökar i lägre åldrar Antalet totalt inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning ökar i lägre åldrar. Den starkaste uppgången av arbetslösheten under det senaste året har skett i åldrarna 20-24 år följt av åldrarna 25-34 år. Det har även skett en ökning av arbetslösheten i åldersklassen 55-64 år. I gruppen ungdomar med en funktionsnedsättning räknas ungdomar i åldersspannet 16 till och med 29 år. Anledningen till det utvidgade åldersspannet är att många ungdomar med en funktionsnedsättning har en förlängd skoltid och därför gör sitt inträde senare på arbetsmarknaden. Att funktionsnedsättning gått ner i åldrarna är en tämligen ny tendens på arbetsmarknaden. Orsaken till detta är främst att psykiskt relaterad funktionsnedsättning ökar. Dessa former av funktionsnedsättningar är också de arbetsmarknadsmässigt mest svårlösta på grund av att det finns gott om föreställningar om psykisk ohälsa. Myterna är många, vilket i sin tur skapar en osäkerhet hos arbetsgivarna om de ska våga anställa eller inte. Dessa omständigheter lyfter kampanjen (H)järnkoll 6 förtjänstfullt fram. Tiderna utan arbete blir allt längre Det finns en stor grupp bland de inskrivna arbetssökande med funktionsnedsättning som saknat arbete under långa tider. Närmare hälften av totalt antal inskrivna med funktionsnedsättning har varit utan jobb i mer än tre av de senaste tio åren. Antalet personer i gruppen med långa sammanlagda tider utan arbete fortsätter att stiga. Även gruppen med tider på två till tre år utan arbete har stigit något. Tiderna utan arbete riskerar att förlängas genom den minskade tillgången på arbete tillsammans med att personer med funktionsnedsättning har svårare än andra grupper att komma ut i arbete. 5 Prövningen av arbetsförmågan bland dem som överförs till Arbetsförmedlingen sker under en tremånadersperiod inom programmet Arbetslivsintroduktion. Efter den insatsen ska personen kunna ta del av Arbetsförmedlingens övriga insatser eller gå tillbaka till Försäkringskassan. 6 Kampajen (H)järnkoll arbetar för ett psykiskt friskare Sverige. Hjärnkoll drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH.

Sida: 12 av 30 Andelen med kod för funktionsnedsättning är högst bland dem med enbart förgymnasial utbildning Jämförelse mellan olika utbildningsnivåer visar att andelen med kod är betydligt högre bland dem med enbart förgymnasial utbildning. Bland män med högst förgymnasial utbildning är andelen med kod högre än bland kvinnor med motsvarande utbildningsnivå. Tabell 2. Arbetssökande med olika utbildningsbakgrund hos dem med dokumenterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga av arbetssökande totalt, december 2012 Målgrupp Arbetssökande därav med kod Andel % Förgymnasial 203 437 67 416 33 Kvinnor 89 701 27 126 30 Män 113 736 40 290 35 Gymnasial 344 251 90 848 26 Kvinnor 160 151 43 072 27 Män 184 100 47 776 26 Eftergymnasial 162 471 28 824 18 Kvinnor 89 773 16 662 19 Män 72 698 12 162 17 Källa: Arbetsförmedlingen Resultatet indikerar att det är viktigt att satsa på olika typer av utbildningsinsatser för att arbetssökande med funktionsnedsättning ska nå målet arbete, eftersom enbart förgymnasial utbildning i sig försvårar möjligheten att få ett arbete. Stort stöd behövs till personer med funktionsnedsättning Den utsatta situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning är av den svårighetsgraden att en mycket stor del behöver ett stort stöd av Arbetsförmedlingen. Dessa personer har svårt att konkurrera om jobben på lika villkor med andra arbetssökande eftersom konkurrensen om jobben är hård inom de flesta yrken. För att en person med funktionsnedsättning ska kunna konkurrera på lika villkor som andra arbetssökande krävs vanligtvis en subventionering av lönekostnaden, det vill säga att arbetsgivaren ska kompenseras i förhållande till personens arbetsförmåga. Platser för personer med funktionsnedsättning konkurrerar också med andra subventionerade anställningar, till exempel platser inom jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas.

Sida: 13 av 30 Arbetsförmedlingens delmål Delmål 1 Detta delmål har samma lydelse som ett av målen i Arbetsförmedlingens styrkort. Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka. Nollvärdet: 5,4 procent per månad 7 Delmålet mäter hur stor andel av arbetssökande ur målgruppen som månadsvis går till arbete eller reguljär utbildning. 8 Resultat 2012, tredje tertialet För tredje tertialet 2012 var resultatet 4,8 procent per månad vilket motsvarar 15 640 till arbete eller reguljär utbildning. I förhållande till nollvärdet 2011 ligger resultatet på minus 0,6 procentenheter. Resultat innebär att det skett en minskning av resultatet i procent men samtidigt har det skett en positiv ökning av antalet med 1 538. Generellt sätt är omsättningsmått svåra att nå när konjunkturen viker och antalet inskrivna ökar. I delmålets resultat ingår både arbete och utbildning. För att få en bild av hur många ur målgruppen som nått målet arbete särredovisas i tabell 3 antalet som fått arbete utan stöd, arbete med stöd, nystartsjobb och reguljär utbildning. Tabell 3. Antal till arbete utan stöd, med stöd, nystartsjobb och reguljär utbildning för personer med funktionsnedsättning efter kön, septemberdecember, 2011 och 2012 2011 2012 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt Arbete utan stöd 2 866 2 437 5 303 3 140 2 656 5 796 Arbete med stöd 2 821 3 921 6 742 3 372 4 337 7 709 Nystartsjobb 599 786 1 385 582 723 1 305 Reguljär utbildning 364 308 672 454 376 830 Totalt 6 650 7 452 14 102 7 548 8 092 15 640 Källa: Arbetsförmedlingen 7 Det ackumulerade resultatet för 2011 är 5,4 procent. Detta är att betrakta som utgångsvärdet, dvs. nollmätningen avseende delmålet. 8 Målgruppen är arbetsökande med kod för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som är öppet arbetslösa eller i program samt deltidsarbetslösa eller tillfälligt timanställda. Resultatet är antal ur målgruppen som i slutet av månanden gått till arbete eller reguljär utbildning.

Sida: 14 av 30 Resultatet visar på att antalet kvinnor ökat mer än antalet män under tertial tre. Antalet arbetssökande till arbete med stöd avsedda för personer med funktionsnedsättning har ökat mest, medan antalet arbetssökande till nystartsjobb har minskat för både kvinnor och män. Samtidigt har antalet arbetssökande till reguljär utbildning ökat för både kvinnor och män även om volymerna är låga. Antalet arbetssökande till reguljär utbildning har ökat mest för män vilket är positivt då antalet män med enbart förgymnasial utbildning är betydligt högre än antalet kvinnor. Lönebidrag och andra subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning tertial 3 Det är viktigt att personer med en nedsatt arbetsförmåga får del av Arbetsförmedlingens samtliga insatser och program, speciellt de som är särskilt reserverade för personer med en funktionsnedsättning. Tabell 4 nedan visar hur många personer som har en pågående anställning med olika lönestöd 9 tredje tertialet 2012 jämfört med tredje tertialet 2011. Notera att i denna grupp ingår endast de som har en registerad kod för funktionsnedsättning. 10 Tabell 4. Särskilda insatser för arbetssökande med kod för funktionsnedsättning efter kön, som genomsnitt per månad septemberdecember, 2011 och 2012 2011 2012 Insats kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt Lönebidrag 18 555 26 894 45 448 17 608 25 183 42 791 Offentligt skyddat arbete 1 235 2 959 4 194 1 242 2 825 4 067 Utvecklingsanställning 1 517 1 896 3 413 1 766 2 224 3 990 Trygghetsanställning 7 222 11 458 18 680 8 792 13 493 22 285 Kulturarvslyft 55 29 84 Utvecklingsanställning Samhall 394 263 657 Totalt 28 528 43 207 71 735 29 856 44 017 73 873 Källa: Arbetsförmedlingen Ökningen mellan det tredje tertialet 2011 och det tredje tertialet 2012 är 2 138 anställningar eller tre procent. Ökningen beror främst på att antalet personer i trygghetsanställning har ökat med 3 605. Det har även skett en ökning av antalet utvecklingsanställningar, medan antalet personer med lönebidrag har stått för den största minskningen och antalet personer i offentligt skyddat arbete har minskat något. Det är stora skillnader mellan antalet kvinnor och antalet män. Männen har, som tidigare nämnts, i betydligt högre grad endast förgymnasial utbildning, vilket indikerar behov av mer stödinsatser vid en anställning. 9 Till skillnad från delmålet som visar på antalet nya anställningar med och utan lönestöd. 10 Det är möjligt att även få ett programbeslut utan en registrerad kod men då måste en utredning vara genomförd och finnas i en sökandedossié.

Sida: 15 av 30 Samma skillnader noterades mellan tertial ett och två 2011 och tertial ett och två 2012. Resultat 2012 - helårsdata Det ackumulerade resultatet för helåret 2012 är 5,2 procent per månad, vilket motsvarar 49 389 arbetssökande till arbete eller reguljär utbildning. I förhållande till nollvärdet 2011 ligger resultatet på minus 0,2 procentenheter. För att få en bild av hur många ur målgruppen som nått målet arbete under 2012 särredovisas i tabell 5 antalet som fått arbete utan stöd, arbete med stöd, nystartsjobb och reguljär utbildning. Tabell 5. Antal till arbete utan stöd, med stöd, nystartsjobb och reguljär utbildning för personer med funktionsnedsättning efter kön, 2011 och 2012 2011 2012 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt Arbete utan stöd 9 898 8 802 18 700 10 246 8 857 19 103 Arbete med stöd 8 914 13 079 21 993 9 860 13 609 23 469 Nystartsjobb 2 071 2 964 5 035 1 870 2 614 4 484 Reguljär utbildning 1 221 941 2 162 1 255 1 078 2 333 Totalt 22 104 25 786 47 890 23 231 26 158 49 389 Källa: Arbetsförmedlingen Tabellen visar på en positiv ökning av antal arbetssökande till arbete eller reguljär utbildning med 1 499 under 2012. Både antalet kvinnor och män har ökat under året och kvinnorna har ökat mer än antalet män. Antalet i reguljär utbildning har ökat för både kvinnor och män och det är männen som har ökat mest. Antalet i nystartsjobb har minskat för både kvinnor och män. Lönebidrag och andra subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning 2012 Under 2012 har det totala antalet subventionerade anställningar ökat för både kvinnor och män jämfört med 2011. Den totala genomsnittliga ökningen var 2 213 personer eller 3,1 procent. Tabell 6 nedan visar att antalet trygghetsanställningar är det program som haft den största ökningen.

Sida: 16 av 30 Tabell 6. Särskilda insatser för arbetssökande med kod för funktionsnedsättning efter kön, som genomsnitt per månad, 2011 och 2012 2011 2012 Insats kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt Lönebidrag 18 620 26 996 45 616 18 022 25 786 43 808 Offentligt skyddat arbete 1 229 3 006 4 235 1 254 2 873 4 127 Utvecklingsanställning 1 470 1 778 3 249 1 672 2 113 3 785 Trygghetsanställning 6 771 10 895 17 667 8 201 12 758 20 959 Kulturarvslyft 11 21 11 32 Utvecklingsanställning Samhall 160 108 268 Totalt 28 090 42 676 70 765 29 330 43 648 72 979 Källa: Arbetsförmedlingen Antalet personer i lönebidrag och offentligt skyddat arbete har minskat medan antalet i utvecklingsanställning och trygghetsanställning har ökat. Trygghetsanställningarna har ökat med 3 292 personer vilket står för den största ökningen. En förklaring till detta är att om behov av lönestöd kvarstår efter fyra år med lönebidrag så kan lönestödet göras om till en trygghetsanställning. En annan förklaring kan vara att personer med mer omfattande funktionsnedsättningar har skrivits in på Arbetsförmedlingen som en konsekvens av sjukförsäkringsreformen. Genomförda åtgärder under tertial tre och under hela 2012 Genomförda åtgärder för målgruppen är i stort sett desamma som redovisades i tidigare återrapporter under året. Arbetet präglas av långsiktighet och de viktigaste åtgärderna är goda arbetsgivarkontakter, ackvirering av enskilda platser, kompetensutveckling och informationsspridning. Ackvirering av platser, såväl arbetstränings- och praktikplatser som anställningar, utgör en mycket viktig del i arbetet för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få en anställning. Ackvirering innebär att Arbetsförmedlingen kontaktar arbetsgivare utifrån en enskild arbetssökandes behov av lämpliga arbetsuppgifter, till skillnad från rekrytering som innebär att arbetsgivaren har uttryckt ett behov av arbetskraft. Det särskilda introduktions- och uppföljningsstödet SIUS erbjuds också i allt större utsträckning och under 2012 har cirka 70 fler arbetsförmedlare med inriktning SIUS anställts. SIUS syftar till att ge ett 11 Sifforna för Kulturarvslyftet och Utvecklingsanställning hos Samhall AB visar på en underskattning av antalet deltagare då dels inte alla kommit med i statistikunderlaget på grund av en systemförändring och dels att programmen har haft en startsträcka under året.

Sida: 17 av 30 särskilt stöd i samband med anställningen till både den arbetssökande och arbetsgivaren. Goda och kontinuerliga kontakter med arbetsgivare är centralt i Arbetsförmedlingens verksamhet. Ytterligare satsningar har gjorts för att förbättra relationer och få till ett ökat samarbete med företag och organisationer genom Enheten Nationella kunder på Arbetsförmedlingen. Enhetens arbete med nationella uppdrag ska ses som ett komplement till Arbetsförmedlingens övriga företagskontakter. Genom arbetet förstärks och utvecklas arbetsgivarkontakterna till att även omfatta större nationella uppdrag genom nationella överenskommelser. Kärnan i arbetet är att proaktivt identifiera företag och organisationer som har behov av arbetskraft. Uppdraget innebär att skapa långsiktiga och goda relationer med företag som har verksamhet över hela eller stora delar av landet och komma fram till överenskommelser som gynnar de prioriterade arbetssökandegrupperna. Till dessa räknas personer med en funktionsnedsättning och/eller en historik med ohälsa, nyanlända och utomeuropeiskt födda, ungdomar som under en längre tid befunnit sig i utanförskap samt de i garantierna. Det genomförs, runt om i landet, kontinuerligt arbetsgivar- och rekryteringsträffar på arbetsförmedlingskontoren med fokus på att förbättra situationen på arbetsmarknaden för prioriterade arbetssökandegrupper. Kontakterna med arbetsgivare syftar till att informera arbetsgivarna om vilka stöd som finns att tillgå för de arbetsgivare som anställer personer med en funktionsnedsättning. Det branschinriktade arbetssättet leder också till förbättringar och kontinuitet i arbetsgivarrelationerna. Branschförmedlare får god kunskap om vilka krav och möjligheter som finns inom specifika branscher, vilket ger bättre förutsättningar för att en arbetssökande med en funktionsnedsättning ska få en anställning. Ökad branschkunskap bidrar också till att arbetsförmedlaren kan erbjuda den arbetssökande ett bra stöd i vägledningsprocessen. Arbetsförmedlingens specialister 12 är också en mycket viktig resurs i arbetet med personer med funktionsnedsättning. Specialisternas åtgärder bidrar bland annat till att säkerställa en tidig identifiering av de arbetssökande som behöver extra stöd. Viktigt är också det nära samarbetet med andra myndigheter och aktörer på området både för att förbättra förutsättningarna för att personer med en funktionsnedsättning ska få ett arbete och för att skapa en sammanhållen rehabiliteringsprocess för individen. 12 Arbetsförmedlingens specialister är psykologer, socialkonsulenter, arbetsterapeuter/ sjukgymnaster, synpedagoger, dövkonsulenter, dövlag, audionomer/specialpedagoger med inriktning hörsel.

Sida: 18 av 30 Delmål 2 Gruppen ungdomar är en särskild prioriterad grupp och har därför fått ett eget delmål. För detta delmål används samma formulering och beräkningsgrund som vid redovisning av föregående delmål. Andelen ungdomar under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka. Nollvärde: 7,1 procent per månad 13 Delmålet mäter hur stor andel av arbetssökande ungdomar med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga som månadsvis går till arbete eller reguljär utbildning. 14 Resultat 2012, tredje tertialet För tredje tertialet 2012 var resultatet 5,7 procent per månad vilket motsvarar 3 889 arbetssökande till arbete eller reguljär utbildning. I förhållande till nollvärdet 2011 ligger resultatet på minus 1,4 procentenheter. Resultat innebär att det skett en minskning av resultatet i procent men samtidigt har det skett en positiv ökning av antalet till arbete eller reguljär utbildning med 667. Generellt sett är omsättningsmått svåra att nå när konjunkturen viker och antalet inskrivna kraftigt ökar. I delmålets resultat ingår både arbete och reguljär utbildning. Antal arbetssökande till arbete (utom reguljär utbildning) var 3 367 för perioden september - december 2012, vilket var en ökning med 534 jämfört med motsvarande period 2011. Både antalet kvinnor och män har ökat. För att få en bild av hur många ur målgruppen som nått målet arbete särredovisas i tabell 7 antalet som fått arbete utan stöd, arbete med stöd, nystartsjobb och reguljär utbildning. 13 Det ackumulerade resultatet för 2011 är 7,1 procent. Detta är att betrakta som utgångsvärdet, dvs. nollmätningen avseende delmålet. 14 Målgruppen är arbetsökande med kod för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som är öppet arbetslösa eller i program samt deltidsarbetslösa eller tillfälligt timanställda. Resultatet är antal ur målgruppen som i slutet av månanden gått till arbete eller reguljär utbildning.

Sida: 19 av 30 Tabell 7. Antal till arbete utan stöd, med stöd, nystartsjobb och reguljär utbildning för personer under 30 år med funktionsnedsättning efter kön, september-december, 2011 och 2012 2011 2012 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt Arbete utan stöd 415 648 1 063 574 756 1 330 Arbete med stöd 492 1 109 1 601 597 1 271 1 868 Nystartsjobb 45 124 169 42 127 169 Reguljär utbildning 186 203 389 258 264 522 Totalt 1 138 2 084 3 222 1 471 2 418 3 889 Källa: Arbetsförmedlingen Resultatet visar att både antalet kvinnor och män till arbete eller reguljär utbildning har ökat under tertial tre. Antalet till reguljär utbildning har ökat för både kvinnor och män även om volymerna är låga. Lönebidrag och andra subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning tertial 3 Det är viktigt att personer med en nedsatt arbetsförmåga får del av Arbetsförmedlingens samtliga insatser och program, speciellt de som är särskilt reserverade för personer med en funktionsnedsättning. Tabell 8 nedan visar hur många personer som har en pågående anställning med olika lönestöd 15 tredje tertialet 2012 jämfört med tredje tertialet 2011. Notera att i denna grupp ingår endast de som har en registerad kod för funktionsnedsättning. Tabell 8. Särskilda insatser för arbetssökande under 30 år med kod för funktionsnedsättning efter kön, som genomsnitt per månad septemberdecember, 2011 och 2012 2011 2012 Insats kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt Lönebidrag 1 423 3 915 5 338 1 535 4 072 5 607 Offentligt skyddat arbete 1 01 265 366 102 260 362 Utvecklingsanställning 319 727 1 045 431 844 1 275 Trygghetsanställning 588 1 614 2 202 716 1 906 2 622 Kulturarvslyft 5 2 7 Utvecklingsanställning Samhall 8 7 15 Totalt 2 430 6 520 8 951 2 796 7 091 9 886 Källa: Arbetsförmedlingen Ökningen mellan det tredje tertialet 2011 och det tredje tertialet 2012 är 936 anställningar eller 10,4 procent. Ökningen beror främst på att antalet i trygghetsanställning har ökat mest, med 420 personer. Det har även skett en ökning av antalet i lönebidrag med 269 personer och i 15 Till skillnad från delmålet som visar antalet nyanställningar med och utan lönestöd.

Sida: 20 av 30 utvecklingsanställningar med 230 personer, medan antalet personer i offentligt skyddat arbete i stort är oförändrat. Resultat 2012 - helårsdata Det ackumulerade resultatet för helåret 2012 är 6,4 procent per månad vilket motsvarar 12 224 arbetssökande till arbete eller reguljär utbildning. I förhållande till nollvärdet 2011 ligger resultatet på minus 0,7 procentenheter. Fler arbetssökande i målgruppen påverkar förutsättningarna att uppnå delmålet, då omsättningsmått generellt sett blir svårare att nå ju fler som ingår i en målgrupp. I delmålets resultat ingår både arbete och reguljär utbildning. För att få en bild av hur många ur målgruppen som nått målet arbete under 2012 särredovisas i tabell 5 antalet som fått arbete utan stöd, arbete med stöd, nystartsjobb och utbildning. Tabell 9. Antal till arbete utan stöd, med stöd, nystartsjobb och reguljär utbildning för personer under 30 år med funktionsnedsättning efter kön, 2011 och 2012 2011 2012 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt Arbete utan stöd 1 584 2 355 3 939 1 869 2 544 4 413 Arbete med stöd 1 498 3 570 5 068 1 729 3 953 5 682 Nystartsjobb 181 506 687 176 473 649 Reguljär utbildning 667 662 1 329 696 784 1 480 Totalt 3 930 7 093 11 023 4 470 7 754 12 224 Källa: Arbetsförmedlingen Tabellen visar på en positiv ökning av antal arbetssökande till arbete och reguljär utbildning med 1 201 under 2012. Både antalet kvinnor och män till arbete har ökat under året och männen har den största ökningen. Antalet till nystartsjobb har minskat för både kvinnor och män. Lönebidrag och andra subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning 2012 Under 2012 ökade det totala antalet subventionerade anställningar för både kvinnor och män jämfört med 2011 för personer med en funktionsnedsättning. Den totala genomsnittliga ökningen var 1 046 personer eller 12,3 procent. Tabell 10 nedan visar hur många personer som har en pågående anställning med olika lönestöd.

Sida: 21 av 30 Tabell 10. Särskilda insatser för arbetssökande under 30 år med kod för funktionsnedsättning efter kön, som genomsnitt per månad, 2011 och 2012 2011 2012 Insats kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt Lönebidrag 1 386 3 764 5 150 1 505 4 019 5 524 Offentligt skyddat arbete 94 259 353 106 271 377 Utvecklingsanställning 293 661 954 391 790 1 181 Trygghetsanställning 545 1 520 2 064 672 1 807 2 478 Kulturarvslyft 2 1 3 Utvecklingsanställning Samhall 3 3 6 Totalt 2 317 6 205 8 522 2 678 6 890 9 568 Källa: Arbetsförmedlingen Antalet arbetssökande i trygghetsanställning har ökat mest med 414 personer. Ungdomsgruppen uppvisar en annan bild än hela målgruppen då det även har skett en ökning av antalet i lönebidrag med 374 personer. Det är stora skillnader mellan antalet kvinnor och antalet män i samtliga subventionerade anställningar. Männen har, som tidigare nämnts, i betydligt högre grad endast förgymnasial utbildning, vilket indikerar behov av mer stödinsatser vid en anställning. Samma skillnader noterades mellan tertial ett och två 2011 och tertial ett och två 2012. Genomförda åtgärder under tertial tre och under hela 2012 Utöver de åtgärder som nämnts under delmål ett finns en del specifika insatser riktade till ungdomar med funktionsnedsättning. Prioriteringen av ungdomar med funktionsnedsättning medför också att bland annat SIUS- och specialistresurser nyttjas i stor omfattning för denna grupp. Det finns både arbetsförmedlingskontor, arbetsförmedlare och SIUS-konsulenter vilka särskilt har som uppgift att arbeta med gruppen ungdomar under 30 år med funktionsnedsättning. Gruppvägledningsinsatser specifikt för denna grupp, liksom stor tillgång till kartläggning, är andra exempel på hur prioriteringen kommer till uttryck. Arbetsförmedlingen har i alla arbetsmarknadsområden särskilt utsedda arbetsförmedlare vilka samarbetar med gymnasie- och gymnasiesärskolan för att hitta vägar från skola till utbildning och/eller arbete. Arbetsförmedlingen har också ett avtal med Kriminalvården som innebär att det finns särskilt utsedda arbetsförmedlare som arbetar med övergången från anstalt till arbetsliv. Det finns också särskilda

Sida: 22 av 30 yrkesutbildningar inne på ett flertal anstalter. Krami-verksamhet 16 finns också på många orter runt om i landet. Stimulering och prioritering av målgruppen inom ramen för samordningsförbundens 17 verksamhet har under året varit ett prioriterat område. Exempelvis har det genomförts olika informations- och utbildningsinsatser till samordningsförbundens ledamöter. Samarbetet med Försäkringskassan, kommunerna och andra aktörer är också viktigt för att förbättra förutsättningarna för ungdomarna att få ett arbete eller utbildning. Det behöver skapas en mer sammanhållen process för individen även om huvudmannaskapet/ansvaret flyttas mellan olika instanser/myndigheter. Delmål 3 Arbetsförmedlingen har valt tid till identifiering som ett av delmålen. Syftet är att bland annat säkerställa att en arbetssökande så tidigt som möjligt kan få del av Arbetsförmedlingens särskilda insatser och program. Arbetsförmedlingen ska, med säkerställd kvalitet i arbete, förkorta tiden från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad och registrerad. Den genomsnittliga tiden från det att en arbetssökande är aktualiserad på Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning är registrerad ska minska med cirka 10 dagar per år under perioden 2011 2016. Nollvärde: 270 dagar 18 Delmålet mäter en jämförelse av samtliga inskrivna arbetssökande vid två på varandra följande tolvmånadersperioder avseende den genomsnittliga tiden från inskrivning till att kod för funktionsnedsättning har registrerats. Nollvärdet har satts utifrån resultatet den 31 december 2011. Delmålets viktigaste syfte är att en arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska identifieras så tidigt som det är möjligt för att få rätt insatser. Tiden till kod är en mätmetod. Vissa typer av funktionsnedsättningar kan vara lätta att identifiera och verifiera tidigt medan andra kan ta tid och vara svåra att både identifiera och verifiera. Det senare gäller till exempel olika typer av 16 Krami är en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och berörd kommun. Målgruppen är kvinnor och män från 18 år och uppåt, som är aktuella hos de tre organisationerna. Krami syftar till att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. 17 Ett gemensamt forum för den finansiella samordningen mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen samt Sveriges kommuner och landsting 18 Nollvärdet sattes efter överenskommelse med Handisam och Socialdepartementet inför återrapporten 15 mars 2012 när nollvärden skulle rapporteras. Tidpunkten fastställdes till 31 december 2011.

Sida: 23 av 30 inlärningssvårigheter samt nedsättning av arbetsförmågan som är beroende av psykiska och/eller socialmedicinska funktionsnedsättningar. Det finns med andra ord ingen fastställd tid när en funktionsnedsättning ska vara registrerad utan det sker alltid utifrån en individuell bedömning kopplad till tänkt arbetsuppgift/ arbetsmiljö. Följande period har använts vid nollmätningen i december 2011: Antal dagar efter inskrivning som kod för funktionsnedsättning har satts 2011-01-01 2011-12-31 för dem som skrevs in 2007-01-01-2011- 12-31. Resultat 2012 - helårsdata Då delmålet mäter en jämförelse av samtliga inskrivna arbetssökande utifrån tolvmånadersperioder sammanfaller tertial tre med hela 2012. Antal dagar i genomsnitt från inskrivning till dokumenterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, period 1 och period 2 19 Period 1 Period 2 Förändring Totalt 270 272 2 Därav: kvinnor 263 266 3 män 275 277 2 Under 30 år 225 215-10 Utrikes födda 331 358 27 Källa: Arbetsförmedlingen Totalt har tiden från inskrivning till dokumenterad kod för funktionsnedsättning ökat med i genomsnitt två dagar. Bland unga personer under 30 år har tiden från inskrivning till dokumenterad kod dock minskat med tio dagar vilket är positivt. Bland de utrikesfödda har tiden till kod ökat. Ett nytt bedömningsstöd infördes vid årsskiftet 2011/2012 och är ett komplement till den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. Syftet är att tidigt upptäcka särskilda behov och att säkerställa rätt servicenivå från dag ett. Bedömningsstödet bygger på statistiska bakgrundsfakta, däribland funktionsnedsättning, och i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen utgör resultatet en rekommendation av flera olika bedömningskriterier. De personer som får funktionsnedsättning infört som en faktor i bedömningsstödet ska redan ha en dokumenterad sådan. 19 Period 1: Antal dagar efter inskrivning som kod för funktionsnedsättning satts 2011-01-01 2011-12-31. För dem som skrevs in 2007-01-01 2011-12-31. Period 2: Antal dagar efter inskrivning som kod för funktionsnedsättning satts 2012-01-01 2012-12-31. För dem som skrevs in 2008-01-01 2012-12-31.

Sida: 24 av 30 Bedömningsstödet ska således ses som en viktig, men inte enskilt avgörande del i utvecklingen mot att förkorta tiderna till att en funktionsnedsättning identifieras. Men det kan tjäna som en indikation på att det finns behov av en mer omfattande utredning då arbetsförmedlaren, i samtal med individen, kommer fram till att det finns ohälsa eller en icke dokumenterad funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingens uppdrag har alltid medfört behov av insatser från vårdgivare för att kunna fastställa om funktionsnedsättningen medför en nedsatt arbetsförmåga. Det finns här problem som leder till att tiden till kod påverkas negativt exempelvis de medicinska underlag som fordras inför fastställandet om en funktionsnedsättning medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingens bild av möjligheterna till kontakter med vårdgivare är att sjukvårdshuvudmännen, som är den aktör som har kompetens, ofta saknar de resurser som krävs för att med rimliga ledtider möta Arbetsförmedlingens behov av medicinska utredningar och utlåtande. Detta påverkar i sin tur Arbetsförmedlingens delmål tre då tiden till att en kod för en nedsatt arbetsförmåga kan registreras både försvåras och fördröjs i många fall. Andel med kod för funktionsnedsättning är, som tidigare nämnts, betydligt lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Inom Etableringsuppdraget är andelen också mycket låg. En anledning till den låga andelen med kod är att i den målgruppen ligger fokus mera på att fastställa individens prestationsförmåga. Begränsad prestationsförmåga kan medföra att individen får en etableringsplan på deltid, vilket medför lägre ersättning. Kopplingen mellan etableringsplanens omfattning och ersättning kan vara av betydelse för hur individen uppfattar konsekvenserna av en funktionsnedsättning. Hur och på vilket sätt definitionen av prestationsförmåga förhåller sig till definitionen av arbetsförmåga är för den enskilda arbetsförmedlaren inte heller enkelt att förhålla sig till. Prestationsförmåga är en individs förmåga att delta i olika aktiviteter/insatser och program som kan ingå i en etableringsplan. Det innebär att bedömningen av prestationsförmågan alltid samspelar med de aktiviteter som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Etableringsinsatserna ska utformas så att de främjar ett optimalt deltagande, i normalfallet på heltid. Detta görs genom att aktiviteterna så långt som möjligt anpassas till individens förutsättningar. Observera att nedsatt prestationsförmåga inte behöver innebära en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. När aktiviteterna närmar sig arbetsliknande situationer kan det bli aktuellt att även utreda arbetsförmågan. I de fall arbetsförmedlaren gör bedömningen att prestationsförmågan även på sikt kommer att medföra en nedsatt arbetsförmåga, exempelvis genom att det finns behov av arbetshjälpmedel på en arbetsplats, ska ytterligare en utredning göras. I

Sida: 25 av 30 dessa fall rekommenderas ett tidigt samarbete med Arbetsförmedlingens specialister. Inom etableringsuppdraget har mycket fokus under året legat på att reda ut dessa begrepp genom olika seminarier och utbildningsinsatser. Arbetssökande med kod för funktionsnedsättning bland utrikesfödda kommer därför troligtvis att öka vilket på sikt kan innebära att den genomsnittliga tiden till kod för samtliga arbetssökande kan komma att öka. Genomförda åtgärder kopplade till delmålet Nyrekryteringen av arbetsförmedlare och specialister innebär att mer tid kan läggas på möten med arbetssökande som är i behov av fördjupat stöd, vilket är viktigt för att funktionsnedsättningar ska upptäckas i ett tidigt skede. De interna resurserna har även stärkts genom rekrytering av arbetsförmedlare med särskild kompetens inom området. Arbetsförmedlingen arbetar även kontinuerligt med att stärka det interna arbetet med målgruppen. Bland annat genomförs utbildningsinsatser riktade till Arbetsförmedlingens personal. Flera arbetsförmedlingskontor har deltagit i KUR-projektet 20, vilket syftar till kunskapsutveckling inom området rehabilitering av personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Samarbetet mellan arbetsförmedlare och specialister utvecklas kontinuerligt för att säkerställa att specialisternas kompetens tas till vara och att specialisterna vid behov kopplas in tidigt. Från specialistorganisationens sida pågår ett arbete med att säkerställa att det finns god kunskap om specialisternas tjänster och insatser bland arbetsförmedlare. Bland annat finns konsultationsforum där arbetsförmedlare och specialister diskuterar handläggningen av enskilda personer kontinuerligt. Detta ökar kunskapen generellt om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, vilket i sin tur leder till att arbetsförmedlare blir mer kunniga i att identifiera en nedsatt arbetsförmåga. 20 KUR är en kunskapssatsning som vänder sig till handläggare på Försäkringskassan och personal på Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och inom psykiatrin som i sitt arbete möter personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Syftet är att skapa en gemensam kunskapsbas som grundas på evidens och beprövad erfarenhet.

Sida: 26 av 30 Delmål 4 Arbetsförmedlingen är idag en stor aktör när det gäller upphandling av kompletterande arbetsförmedlingstjänster och arbetsmarknadsutbildning och har därmed en stor påverkansmöjlighet på marknaden. Vid Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag och finnas med i avtal. Nollvärde: Krav på tillgänglighet fanns med i samtliga förfrågningsunderlag och avtal 2011. Underlag om tillgänglighet finns i alla förfrågningsunderlag enligt följande: 1. Lokalerna skall enkelt kunna nås med allmänna kommunikationsmedel. 2. Lokalerna skall vara ändamålsenligt utformade för den aktuella utbildningen och utrustade på ett sådant sätt att de följer Arbetsmiljöverkets riktlinjer och författningar, se AFS 2009:02 Arbetsplatsens utformning (deltagaren likställs här med arbetstagare). 3. Lokalerna skall vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning i enlighet med de riktlinjer om tillgängliga lokaler som finns framtagna av Myndigheten för handikappolitisk samverkan (handisam.se). För optimal tillgänglighet för varje deltagare förväntas leverantören samråda med ansvarig kontaktperson på Arbetsförmedlingen i de fall enskilda deltagare har behov utöver de generella riktlinjerna. 4. Deltagarna skall ha tillgång till gemensamhetsutrymmen och pentry med möjlighet till uppvärmning av mat. Resultat Vid årsskiftet 2011/2012 fanns krav på tillgänglighet med i samtliga förfrågningsunderlag och avtal. Detta är att betrakta som nollmätningen avseende delmålet. Några nya rutiner har inte införts under tertial tre så redovisning bygger på samma verksamhetsrutiner som för tidigare återrapporter.

Sida: 27 av 30 När en upphandling är avslutad och en ny tjänst eller utbildning ska tas i bruk görs en så kallad avtalskontroll, vilket innebär att upphandlaren har ett möte med leverantören centralt. Leverantören får försäkra att leverans av tjänst samt utrustning och lokaler kan ske enligt gällande avtal. Följande rutiner används: avtalskontroller uppstartsmöten leverantörsdialoger kvalitetskontroller när det finns skäl att anta att det görs avsteg från avtalet inspektioner, på förekommen anledning och/eller enligt schema. För att tillgängligheten ska vara optimal vid leverens av olika upphandlade tjänster ska leverantören dessutom samråda med ansvarig arbetsförmedlare i de fall deltagaren har individuella behov utöver den generella tillgängligheten. Leverantörer ska, när Arbetsförmedlingen så anser, samarbeta med till exempel Arbetsförmedlingens specialister eller leverantör av flexibla anpassningsmoduler för att öka tillgängligheten.