Risk- och sårbarhetsanalys Falkenbergs kommun 2011 1
Innehållsförteckning 1. 1 Falkenbergs kommun 6 1.1 Falkenbergs kommuns riskbild 2011 6 2. 2 Analysmetod 8 3. 3 Samhällsviktig verksamhet 9 Definition av samhällsviktig verksamhet 9 4. 4 Identifiering och analys av riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser 10 4.1 Tekniska olycksrisker 10 4.2 Naturolycksrisker 10 4.3 Sociala riskfaktorer 11 4.4 Miljörisker 11 5. 5 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 12 6. 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse 13 6.1 Informationssäkerhet 13 6.2 Säkerhet och robusthet 13 6.3 Reservkraft 13 6.4 Flytta samhällsviktig verksamhet 14 6.5 Materiella resurser 14 6.6 Personella resurser 14 6.7 Samverkan 14 6.8 Erfarenhet 14 7. 7 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 15 7.1 Ledning, samverkan och information 15 7.2 Informationssäkerhet 15 7.3 Larm 15 7.4 Omvärldsbevakning 16 7.5 Materiella resurser 16 7.6 Personella resurser 16 7.7 Erfarenhet 16 8. 8 Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 17 9. 9 Referenser 18
Figur 1: Översiktsbild av Falkenbergs kommun
Falkenbergs näringsliv består framförallt av små och medelstora företag. Utmärkande för kommunen är det stora inslaget av livsmedel, detaljhandel och verkstadsindustri. Exempel på större industrier är Carlsbergs bryggeri, SCA och Gekås i Ullared. Falkenberg är en stor turistort med omkring 20 000 fler invånare under sommarmånaderna. 1 Falkenbergskommun Vi växer för en hållbar framtid. Så kan visionen för Falkenbergs kommun sammanfattas i ett uttryck. Genom Falkenberg går både E6:an och västkustbanan samt ett flertal mindre vägar. Störst belastning har väg 154 mot Ullared och väg 150 mot Nissastigen och vidare mot Stockholm. Falkenbergs kommun ligger centralt i Halland och är ytmässigt den största kommunen i länet. Kommunen sträcker sig ca tre mil längs kusten och ca fem mil in i landet. Den totala ytan är 1115 kvkm. I kommunens östra inland finns skogsbygd med åtskilliga sjöar och vattendrag. Längre västerut vidtar ett mer brutet landskap. I mellanbygden och längst i väster möter ett öppet jordbrukslandskap havet. 1.1 Falkenbergs kommuns riskbild 2011 Kommunens övergripande riskbild varierar något över tiden. Kommunen har flera stora trafikleder. I väster passerar E6:an och järnvägen och mellan Falkenberg och Ullared går den hårt trafikerade vägen 154. Även väg 150 och väg 153 passerar genom kommunen. Med anledning av bl a detta så har kommunen relativt sett ganska många trafikolyckor. Falkenberg har en starkt ökande befolkning och har idag över 41 000 invånare. Detta är ca 500 fler än vad befolkningsprognosen visade 2007. Detta innebär att befolkningsmängden bör hamna runt 41 500 invånare 2016. Anledningen till den starkt växande befolkningen är ett positivt flyttingsnetto med personer som flyttar från kommun i annat län till Falkenberg. I kommunen finns tre verksamheter som är klassade som farlig verksamhet enligt LSO 2 kap 4. Det innebär att det finns en risk att en olycka på en av dessa verksamheter kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Verksamheterna är Sia Glass AB, Torsåsen Fågelprodukter AB samt Falkenbergs Terminal AB. Det har under 2011 identifierats ytterligare ett objekt som riskobjekt, Falkenbergs biogasanläggning. Anläggningen klassas inte som Falkenbergs kommun är en kommun med stor andel villabebyggelse. Förutom villaområden från 50- och 70-talen har under de senaste åren även en del nya flerfamiljshus byggts. 6
farlig anläggning enligt LSO 2 kap 4 utan skulle kunna jämföras med en tankstation för gas och är således en risk. I denna delrapport av kommunens risk- och sårbarhetsanalys har kommunen identifierat 12 oönskade händelser som kan få konsekvenser på kommunens verksamhet. Värderingen av de oönskade händelserna visar på att riskbilden i Falkenberg är varierande. För vissa händelser kan komplexa situationer uppstå medan andra händelser kommer att påverka kommunen betydligt lindrigare. Värderingen är baserad på det arbete som gjorts under 2011 i samband med framtagandet av en ny översiktsplan för Falkenbergs kommun. Samtidigt finns det ytterligare händelser som har identifierats under året genom omvärldsbevakning, lokalt, regionalt och nationellt. Flertalet av de oönskade händelser som är identifierade i kommunens risk- och sårbarhetsanalys 2009 har redovisats igen. Anledningen till detta är att det inte utförts någon åtgärd kring händelsen eller att händelsen har ändrat karaktär. Ett exempel på sådan händelse är oljeutsläpp som inträffade under året och har inneburit att kommunen identifierat ytterligare problem i hanteringsförmågan kring händelsen. Identifieringen är inte heltäckande, utan ska ses som ett steg i identifieringsprocessen som ingår i kommunens systematiska riskhanteringsarbete. De riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser som presenterades i kommunens senaste risk- och sårbarhetsanalys, från 2009, finns kvar och arbetas kontinuerlig med för att öka kunskapen och hanteringsförmågan kring dessa. Nr Kategori Oönskad händelse Riskmatris: Konsekvens H1 Teknisk olycksrisk Trafikolycka med farligt gods H2 Naturolycksrisk Dammbrott H3 Socialriskfaktor Brand i bostad H4 H5 H6 Teknisk olycksrisk Socialriskfaktor Socialriskfaktor Virusangrepp, Kapning av dator utifrån Hot och våld i skolmiljö Skadegörelse på skolor H7 Socialriskfaktor Självmord H8 Socialriskfaktor Terrorism H9 H10 Socialriskfaktor Naturolycksrisk Kärnkraftsolycka, Radioaktivt utsläpp Kraftigt snöoväder och ihållande H11 Teknisk olycksrisk Effektbrist, Elbrist H12 Teknisk olycksrisk Stort oljeutsläpp mot vår kustremsa alt på kommunalt vatten i hamnen Sannolikhet K1 liten S4 - mycket stor H4 H7 S3 - stor K2 medelstor H5 H1, H3, H6, H10 K3 stor S2 - medelstor H11 H12 S1 - liten H2 Svart Röd Gul Grön H8 H9 K4 mycket stor Akut risk, genomför åtgärd omedelbart Reducera risk, åtgärder är nödvändiga Aktiv riskhantering genom förebyggande arbete, överväg åtgärder Förenklad riskhantering, upprätthåll förebyggande åtgärder 7
2 Analysmetod Framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen är en ständigt pågående process i kommunens övergripande säkerhetsarbete. Nedanstående, figur 2¹, förklarar övergripande den riskhanteringsprocess som Falkenbergs kommun arbetar utefter. Följande ämnesområden har behandlats under temadagarna: Tekniska olycksrisker Naturolycksrisker Sociala riskfaktorer Miljörisker Temadagarna har legat till grund för vilka riskfaktorer som identifierats och lokaliserats. Resultatet har således utgjort underlag för den fortsatta riskinventeringen. Metoden som används för att dokumentera kommunens risker, sårbarheter, oönskade händelser, förvaltningars och bolags sårbarheter och kommunens hanteringsförmåga bygger på ett systematiskt arbetssätt. Genom att kontinuerligt uppdatera och revidera risk- och sårbarhetsanalysen kommer arbetsbördan inte att uppfattas som betungande, samt det finns alltid en aktuell version. Figur 2: Riskhanteringsprocess Framtagandet av 2011 års delrapport har skett i samverkan med delar av kommunen organisation. Det stora arbetet har varit att belysa risker i fysisk planering i samband med framtagande av ny översiktsplan² för Falkenbergs kommun Kommunens säkerhetsansvarige har det övergripande ansvaret för att hålla risk- och sårbarhetsanalysen uppdaterad, men samtliga representanter som deltagit i arbetet har i uppgift att meddela den säkerhetsansvarige om förändringar eller tillägg som bör göras i riskoch sårbarhetsanalysen. För att skapa en rutin gällande arbetet med att revidera och uppdatera kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska analysen övergripande gås igenom med kommunens blivande analysgrupp en gång om året. Arbetet påbörjades med ett inventeringsmoment som varit uppdelat på fyra temadagar. Varje dag har genomförts som workshops med representanter från berörda förvaltningar. Representanterna har vid temadagarna fått delge kommunens förekommande riskfaktorer inom det aktuella ämnesområdet. En riskfaktor har vid dessa temadagar avsett följande, en potentiell händelse eller företeelse som kan innebära en negativ påverkan på sin omgivning inom kommunens geografiska område, så att det har betydelse för den kommunala fysiska planeringen. 8
pandemiplaneringen i kommunen som även har legat till grund för prioritering av StyrEL 2011. 3 Områden som bedöms som högprioriterade att säkerställa driften för är; vatten och avlopp, elförsörjning, räddningstjänst, socialtjänst, barn och utbildning samt kommunledning och administration. Genom att börja med dessa och sedan fortsätta med övriga kommunala verksamheter som bedöms som samhällsviktiga kommer med största sannolikhet kommunens sårbara verksamheter att bli mer robusta. Att göra en sårbar verksamhet mer robust kan exempelvis vara att säkra el- och värmeförsörjningen, IT-driften, dricksvattenförsörjningen, leveranser av varor som verksamheten är beroende av samt kartlägga nyckelpersoner och möjligheten att få tag i ersättare. Samhällsviktig verksamhet Definition av samhällsviktig verksamhet³ En verksamhet är samhällsviktig om båda eller det ena av följande villkor uppfylls: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Identifieringen av samhällsviktig verksamhet har både olikheter och likheter i sina planeringsunderlag. Pandemiplaneringen handlade betydligt mer om olika arbetsgrupper som servar och sköter samhällsviktig verksamhet. StyrEL handlar nästan enbart om beroendet av tekniska system. Att liv och hälsa är det som först prioriteras är en självklarhet och de båda arbeten har ökat kommunen kännedom om de risker som kan förekomma kring de aktuella scenariona. Samhällsviktig verksamhet har under det senaste året identifierats i samband med att kommunen arbetat fram ett styrdokument kring elbortfall, StyrEL⁴ Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer. Kommunen har tillsammans med övriga kommuner i Hallands län enats om vad samhällsviktig verksamhet innebär vid ett elbortfall. Ett liknande arbete gjordes 2009 i samband med 9
4 Identifiering och analys av riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser I denna delrapport av risk- och sårbarhetsanalysen har mycket av arbetet gjorts i samband med framtagande av en ny översiktsplan för kommunen. De riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser som presenterades i kommunens senaste risk- och sårbarhetsanalys finns kvar och arbetas med kontinuerlig för att öka kunskapen och hanteringsförmågan kring dessa. AB, Falkenbergs Terminal AB samt Falkenbergs biogasanläggning. Det finns idag inga kända riskbedömningar avseende skyddsavstånd för biogasanläggningar. Anläggningen skulle kunna jämföras med en tankstation för gas. Här har gasföreningen gett ut anvisningar om riskavstånd som säger att ett gaslager på 60-1000 liter måste ha ett skyddsavstånd på minst 3 meter till byggnader i allmänhet och 100 meter till svårutrymda lokaler. Falkenbergs kommun har därför angett ett utredningsområde om 100 meter till denna typ av anläggningar. I kommunens nya översiktsplan har riskfrågor lyfts och fått ett mycket bättra fokus. Detta har resulterat i en rapport som införs som ett eget kapitel i översiktsplanen. Arbetet har bedrivits under fyra temadagar som workshops med olika fokus. Följande ämnesområden har behandlats under temadagarna: Tekniska olycksrisker Naturolycksrisker Sociala riskfaktorer Miljörisker 4.1 Tekniska olycksrisker Till tekniska olycksrisker hör t ex brand, farligt gods, utsläpp av farliga ämnen och trafikolyckor. I arbetet med dessa riskfaktorer har begreppet utredningsområde identifierats som en förmodad riskpåverkad zon som kräver en mer detaljerad riskbedömning vid framtagandet av framtida detaljplaner eller bygglovsärende. Avsikten har varit att det inte ska behöva upprättas en ny riskanalys vid varje ny detaljplan inom kommunen utan endast i de zoner som ligger inom ett s.k utredningsområde. Figur 3: Översikt över Falkenbergs kommun och de riskkällor avseende tekniska olycksrisker som identifierats. Hit hör transportleder för farligt gods (väg och järnväg), farliga verksamheter enligt LSO, biogasverk, gasledning och bensinstationer. Inom kommunen har fyra riskobjekt identifierats: Sia Glass AB, Torsåsen Fågelprodukter 10
4.2 Naturolycksrisker Till naturolyckrisker har vi identifierat följande som potentiella riskfaktorer: ras, skred, översvämningar, erosion, vegetationsbränder och klimatpåverkan som t.ex. havsytehöjning. Avseende ras- och skredbenägna zoner har tre områden pekats ut som aktuella att studera vidare och en översiktlig skredriskkartering finns framtagen för dessa. De utpekade områdena är Falkenberg centrum, Vessigebro och Köinge. En mer detaljerad redovisning av detta finns i kommens översiktsplan 2011. Ytterligare en oönskad händelse har identifierats under workshopen för naturolycksrisker dammbrott. Beskrivningen av denna oönskade händelse lyder som följer: ökat vattentryck mot dammbyggnad, damm ger vika pga av dåligt underhåll eller sabotage. Kommunens samlade riskbedömning ger denna risk en väldigt låg värdering i dagsläget. Detta till trots så har Falkenbergs kommun identifierat en risk som kommunen bör följa samt föra en dialog kring med damm ägaren Eon. 4.3 Sociala riskfaktorer Sociala riskfaktorer är ett outforskat men väldigt intressant område. För att få en helhetsbild av riskbilden i Falkenbergs kommun är dessa riskfaktorer som man i framtiden måste titta ytterligare på. Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram följande definition på vad en social riskfaktor skulle kunna vara och lyder, En social risk är sannolikheten för en oönskad händelse som har sitt ursprung i sociokulturella och socioekonomiska förhållanden, och de negativa konsekvenser för människor, grundläggande samhällsfunktioner samt tillit, trygghet, demokrati och mänskliga rättigheter som den kan leda till. Vidare har kommunen identifierat fem oönskade händelser kopplat till sociala risker: brand i bostad, hot och våld i skolmiljö, självmord, terrorism samt skadegörelse på kommunens skolor. Under 2010 har framför allt arbetet med att minska skadegörelse på kommunens egendom gjorts. Detta arbete har gett ett gott resultat och utfallet ser ljust ut för 2011. Risken finns fortfarande att detta ökar om inte kommunen aktivt fortsätter arbetet. I övrigt arbetas det på väldigt bred front kring de övriga oönskade händelserna. Vissa i samverkan med andra myndigheter, andra kommer att belysas som viktiga indikatorer i kommunens nya handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor. 4.4 Miljörisker Miljörisker var den sista workshopen i detta identifieringsarbete. Till miljörisker hör t ex buller och vibrationer, radon, markföroreningar, luftföroreningar och djurhållning. Resultatet av denna workshop visar att det kontinuerligt pågår ett ständigt arbete i kommunen med olika miljörisker. När det gäller buller och vibrationer gjordes det 2009 en bullerinventering. Resultatet blev en lista över 250 fastigheter, med tillhörande karta, där bullernivåer överskridande 60dB uppmätts vid fasad, alternativt överskridande 35dB inomhus. Den första åtgärd som vidtogs i detta arbete var att sänka hastigheten i dessa områden och på så vis minskades även bullernivån. För luftföroreningar finns det sedan 20 år tillbaks mätningar, så kallade urban bakgrund. Dessa mätningar görs på fasta mätpunkter i centrala delar av kommunen och visar en trend av sjunkande halter av kväve, bensen och svaveldioxid, varvid dessa gaser ej längre ses som ett problem. Partikelhalten har ännu ej mätts, men detta kommer att göras vintern 2011-2012. 11
i kommunen utifrån ett medborgerligt, ekonomiskt och verksamhetsinriktat perspektiv. 5 Övrig lokal samverkan bedrivs i mindre diskussionsforum som tar upp specifika områden där det krävs samordning och samverkan. Utformningen av grupperna kan variera under tiden beroende på vilka frågor som är aktuella alternativt vad kommunen enlig verksamhetsplanen beslutat att fokusera på. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Regional samverkan bedrivs på två olika nivåer: Regionala rådet som Länsstyrelsen driver. Rådet syftar till att utveckla samverkan och samordning av all verksamhet som kan komma beröras före/under/efter en kris i Hallands län. Forumet ska arbeta med att utveckla det tvärsektoriella arbetet enligt lagen om extraordinära händelser och Krisberedskapsförordningen. Samverkan har en avgörande roll för god krishantering. Denna samverkan sker i många olika forum både lokalt och regional men även centralt. En av de viktigaste anledningar till att vi i kommunen behöver samverka med andra är att kunna utnyttja dessa resurser på ett så effektivt sätt som möjligt vid en kris eller extraordinära händelser. En viktig del i kommunens hanteringsförmåga är att redan innan identifiera vilka man bör samverka med vid extraordinära händelser. Denna samverkan ökar kommunens förmåga att kunna ge en samlad lägesbild av en inträffad händelse för kommunens geografiska område vid extraordinära händelser. Säkerhetsnätverk Halland som är ett nätverk där kommunernas säkerhetssamordnare träffas och samverkar i frågor kring krishantering m.m. Nätverket syftar till att optimera resurser, bättre nyttja varandras kompetenser och att samordna arbeten/ projekt m.m. Privat offentlig samverkan har praktiserats under året i arbetet med StyrEL Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer. Samverkan har skett mellan kommunens elnätsföretag, vatten och avloppsföretag, länsstyrelsen och i viss mån centrala myndigheter. Lokal samverkan ska i första han ske i Rådet för trygghet och hälsa. Rådets syfte är att fungera rådgivande och som ett tvärsektoriellt samverkansforum för att nå samsyn kring frågor som rör folkhälsa, trygghet och säkerhet 12
6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse I kapitel 6 och 7 kommer kommunen att presentera en samlad bild av vilken förmåga kommunen har att hantera en krissituation. Bedömningen görs kring två områden, kommunen krishanteringsförmåga samt förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarlig störning. Bedömningsnivåerna⁵ är indelade i fyra nivåer. Bedömningen God (1) innebär att kommunen bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga. Förmågan i huvudsak god (2) innebär att samhällsservicen i viss mån åsidosätts för att prioritera akut verksamhet. Viss (3) förmåga innebär att kommunens resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga. Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket brisfällig (4) innebär att kommunen står i det närmaste oförberett. Kommunen har i arbetet med samhällviktig verksamhet identifierat vilken förmåga kommunen har att motstå och hantera risker som kan leda till extraordinära händelser. Kommunens förmåga ska bedömas utifrån följande indikatorer Informationssäkerhet (1) Säkerhet och robusthet (1) Reservkraft (1) Flytta verksamhet (3) Materiella resurser (1) Personella resurser (2) Samverkan (1) Erfarenhet (2) 6.1 Informationssäkerhet Kommunens IT-infrastruktur samt e-postsystem är samhällsviktiga funktioner som kommunen i en särskild systemsäkerhetsanalys tittat på för att förbättra förmågan att motstå svåra störningar. I analysen har man identifierat ett kritiskt beroende av IT-drift (Kerfi) som måste ses över. Kan vi bibehålla hög tillgänglighet och driftsäkerhet även under en oönskad händelse? Kommunen har nyligen tecknat ett nytt avtal med IT-driften (Kerfi) som i sitt uppdrag följer kommunens informationssäkerhetsinstruktioner för kontinuitet och drift. Under 2010 har även kommunen arbeta fram en helt ny informationssäkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer. Till detta arbete har det även framtagits nya instruktioner till användare, allt enligt konceptet BITS-plus. Kommunens förmåga måste därför anses som (1) avseende denna indikator. 6.2 Säkerhet och robusthet Kommunen har i en systemsäkerhetsanalys kunnat dra slutsatsen att kommunen har en (1) förmåga att motstå svåra störningar i dessa system. Systemen är redundanta och försedda med UPS och reservkraft vid ett eventuellt elbortfall. Reservkraften har en kapacitet som innebär att kommunen förser hela infrastrukturen med el under 3 dagar. 6.3 Reservkraft Reservkraft finns inom de verksamheter som är identifierade som samhällsviktiga. Kommunen gör därför bedömningen (1) inom denna indikator. 13
6.4 Flytta samhällsviktig verksamhet Här har vi identifierat en brist. Detta baseras på att det är svårt att flytta vissa boenden inom socialförvaltningen till andra lokaler. Samtidigt så försöker kommunen öka sin redundans och robusthet kring dessa verksamheter för att inte behöva flytta. Med tanke på bristerna som identifierats gör kommunen bedömningen (3) förmåga för denna indikator. 6.5 Materiella resurser Kommunen har de materiella resurser som man kan kräva kring samhällsviktig verksamhet som är identifierad och denna indikator bedöms därför som (1). 6.6 Personella resurser Frånvaro av nyckelkompetenser kan inom förvaltningen slå mycket hårt och kräva alternativa lösningar. Växelpersonal är en kritisk kompetens som är svår att ersätta och därför samhällsviktig och prioriterad. Uthålligheten i krisledningsfunktionen är bristfällig och kommer att tydliggöras i kommande krisledningsplan för Falkenbergs kommun. En tydlig och utbildad metodik i stabsarbetet ska ligga till grund för hur kommunen stärker sin förmåga från viss till god i denna fråga. Kommunen bedömer därför denna indikator som (2). 6.7 Samverkan I de arbeten som gjorts kring samhällsviktig verksamhet har det genomförts bra samverkan vilket kommer att underlätta för kommunen vid en svår påfrestning. Samverkan har skett med både lokala aktörer och regionala aktörer. I arbetet med Styrsel har det även skett privat offentlig samverkan. Indikatorn bedöms därför som (1). 6.8 Erfarenhet I de planeringsarbeten som genomförts under 2011 samt i samband med pandemivaccinationen som genomfördes under sen höst 2009 har kommunen (2) förmåga att motstå en svår störning. 14
7 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Kommunen har, efter att ha identifierat 12 oönskade händelser, bedömt vilken hanteringsförmåga kommunen har att motstå en allvarlig störning om en oönskad händelse inträffar. Den sammanvägda bedömningen för kommunen under 2011 är (2) i huvudsak god och baseras på nedanstående bedömning. Förmågan ska bedömas utifrån 7 indikatorer: Ledning, samverkan och information (2) Informationssäkerhet (1) Larm (2) Omvärldsbevakning (2) Materiella resurser (3) Personella resurser (2) Erfarenhet (3) 7.1 Ledning, samverkan och information För denna indikator anser kommunen att förmågan är (2). Bedömningen baseras på att kommunen har en utarbetad krisledningsplan samt ett bra nätverk för samverkan vid en inträffad oönskad händelse. 7.2 Informationssäkerhet Kommunen har en framtagen Informationssäkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer samt gjort systemsäkerhetsanalys över infrastrukturen i kommunen och måste därför bedömas som (1). 7.3 Larm Kommunen använder räddningstjänsten och den insatschef som ständigt finns i beredskap. Hur kommunen larmas i övrigt är identifierat som en brist och kommer att åtgärdas och övas under 2012. Kommunen gör därför bedömningen (2) kring denna indikator. 15
finns det nationella förstärkningsresurser att tillgå men kan ta tid att få fram. I akut skedet klarar sig kommunen men behöver snabbt får hjälp inom denna indikator. 7.4 Omvärldsbevakning I samverkan med både lokala och regionala aktörer kan kommunen upptäcka särskilda händelser som kan leda till extraordinära händelser. Det har funnits brister i den samordnade informationen med berörda myndigheter som ska se till att allmänheten får rätt information oavsett vem man vänder sig till. För att öka kommunens förmåga har man inom nästan varje förvaltning idag en informationsansvarig som direkt samverkar med kommunens informatör i dessa ärenden. Kommunen har rutiner, som kan förbättras, för att sprida informationen både internt och externt i kommunen. Frågan är väldigt komplex och kommunen gör därför bedömningen (2) kring de oönskade händelser som identifierats under 2011. 7.6 Personella resurser Kommunen är en stor organisation och har väldigt mycket personella resurser att tillgå, men det krävs mandat att omfördela dessa vid oönskade händelser. Samtidigt har kommunen idag avtal med entreprenörer som har väldigt mycket personella resurser att tillgå vid oönskade händelser. Bedömningen som görs är att kommunens förmåga är (2) inom denna indikator. 7.7 Erfarenhet Denna förmåga bedömer kommunen som (3) och grundar detta i att kommunen inte har någon erfarenhet kring hanteringen av en kärnkraftsolycka och terrorism. Detta har heller inte övats i någon större utsträckning i kommunen. I övrigt kan kommunen bli bättre på att skaffa sig erfarenhet i form av övningar i framtiden. 7.5 Materiella resurser Kommunen har materiella resurser för krishantering kring de händelser som är identifierade. Vid ett scenario anser kommunen att förmågan är (3) och det gäller oljeutsläpp. Här 16
8 Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Denna risk- och sårbarhetsanalys kommer att utgöra ett viktigt underlag för beslut gällande kommunens inriktning på risk- och krishanteringsarbetet de närmaste åren. Samtidigt har kommunen nu en risk- och sårbarhetsanalys som följer MSBFS 2010:6. Under 2010 har framför allt arbetet med att minska skadegörelse på kommunens egendom gjorts. Detta arbete har gett ett gott resultat och utfallet ser ljust ut för 2011. Att påbörja arbetet med att genomföra de åtgärder som presenteras i den här risk- och sårbarhetsanalysen är ett viktigt första steg. Vidare bör kommunens kommande plan för krisövningar bygga på sammanställningen av sårbarhetsbedömningen och bedömningen av hanteringsförmågan. Kommunen har under året reviderat handlingsprogrammet enligt LSO och Falkenbergs kommuns kris- och kommunikationsplan. Denna risk- och sårbarhetsanalys utgör underlag till samtliga nämnda dokument. Därav är det av stor vikt att denna risk- och sårbarhetsanalys uppdateras kontinuerligt och upplevs som ett levande dokument. används i kommunens nya plan för trygghet, säkerhet och hälsa. Syftet är att gruppen aktivt ska arbeta med att analysera, värdera, utvärdera samt omvärldsbevaka frågor rörande folkhälsa, trygghet och säkerhet. Målsättningen är att arbeta tvärsektoriellt med strategier och rekommendationer i frågor rörande folkhälsa, trygghet och säkerhet. Analysgruppen bör även beakta medborgarnas och näringslivets perspektiv för att stärka kommunens privat offentliga samverkan. Arbetet med att genomföra åtgärdsförslagen ska påbörjas. Rimlighetsprincipen måste tilllämpas, kostnaden får inte överstiga nyttan och åtgärden ska kunna motiveras. För att kunna arbeta vidare med åtgärdsförslagen krävs en prioritering. Innan genomförandet påbörjas är det av stor vikt att utse en ansvarig för varje åtgärd, ange en tidsplan, beräkna kostnaden samt ange vilka förvaltningar och bolag som berörs av arbetet kopplat till åtgärden. Åtgärderna måste samordnas med andra säkerhetshöjande åtgärder som pågår i kommunen. I Rådet för trygghet och hälsa kommer dessa åtgärder att samordnas och samverkas kring. För att detta material ska kunna vara användbart i kommunens planering för en säker och trygg miljö att bo och vistas i måste det vara ett levande dokument. Arbetet med att hålla riskoch sårbarhetsanalysen uppdaterad bör göras av en nyskapad analysgrupp. Att kontinuerligt arbeta med materialet i denna grupp möjliggör användningen av risk- och sårbarhetsanalysen som ett bra beslutsunderlag. I kommunens övergripande⁶ arbete med samhällsskydd och beredskap är tanken att skapa en analysgrupp som kontinuerligt kan följa upp och mäta arbetet mot de indikatorer som 17
9 Referenser ¹ Falkenbergs kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2009 ² Övergripande riskidentifiering för ny översiktsplan Falkenbergs kommun ³ MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ⁴ StyrEl i Halland ⁵ MSBs (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) författningssamling 2010:6 ⁶ Trygg- och säkerhetsarbete Falkenbergs kommun 2010 18
Postadress: 311 80 Falkenberg Besöksadress: Nygatan 34 Telefon: 0346-88 60 00 (vxl) Fax: 0346-133 40 E-post: kommun@falkenberg.se hemsida: www.falkenberg.se 20