Övertorneå Kommun Risk-och sårbarhetsanalys 2011
Innehållsförteckning 1. Beskrivning av kommunen... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Redovisning av resultatet... 5 1.3 Geografi... 6 1.4 Näringsliv och Sysselsättning... 6 1.5 Infrastruktur och teknisk försörjning... 6 1.6 Särskilda förhållanden... 7 2. Arbetsprocess och metod... 8 2.1 Syfte... 8 2.3 Riskmatris... 9 2.3.1 Bedömning av sannolikhet... 9 2.3.2 Bedömning av konsekvens... 10 2.4 Arbetsprocess... 11 2.5 Sekretess... 11 3. Samhällsviktig verksamhet... 12 3.1 Samhällsviktig verksamhet i Övertorneå... 12 3.1.2 Samhällviktig verksamhet Övertorneå Kommun... 13 3.1.3 Annan samhällsviktig verksamhet i Övertorneå Kommun... 14 4 Risker sårbarheter och kritiska beroenden... 15 4.1 Riskidentifiering... 15 4.1.1 Omfattande Elavbrott... 16 4.1.2 Hot & Våld... 17 4.1.3 Pandemi... 18 4.1.4 Brand... 19 4.1.5 Större Bussolycka... 20 4.1.6 Vattenläckage... 21 4.1.7 Fjärrvärmebortfall... 22 4.1.8 Islossning i Torneälv... 23 4.1.9 Störning i Internetkommunikation... 24 4.1.10 Skogsbrand... 25 4.1.11 Vattensmitta... 26 4.1.12 Vattenförorening... 27 5. Viktiga resurser... 28 6. Förmåga i samhällsviktig verksamhet... 29 2
6.1 Bedömningsnivåer... 29 6.2 Förmåga att motstå störningar i samhällviktigverksamhet... 30 7 Kommunens förmåga... 33 7.1 Scenario... 36 7.2 Specifika skillnader... 38 7.2.1 Samhällsviktig verksamhet... 38 7.2.2 Kommunens förmåga... 39 8 Åtgärder... 41 8.1 Genomförda åtgärder... 41 8.1.1 Utbildning och övning... 41 8.1.2 Fysiska åtgärder... 41 8.1.3 Avtal och samverkansinsatser... 41 8.2 Planerade åtgärder... 41 8.2.1 Identifierade åtgärder(behov av ytterligare analyser)... 41 8.2.2 Utbildning och övning... 42 8.2.3 Fysiska åtgärder... 42 8.2.4 Avtal och samverkansinsatser... 42 8.3 Ytterligare behov av åtgärder... 42 8.3.3 Identifierade åtgärder (Behov av ytterligare analyser)... 42 8.3.4 Utbildning och Övning... 42 8.3.5 Fysiska åtgärder... 42 8.3.4 Avtal och samverkansinsatser... 43 9. Källförteckning... 44 9.1 Internet:... 44 9.2 Intervjuer:... 45 9.3 Lagar och författningar:... 45 9.4 Tryckta Källor:... 45 3
1. Beskrivning av kommunen 1.1 Uppdraget Uppdraget till Övertorneå kommun har varit att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys med utgångspunkt från lagens krav och länsstyrelsens rekommendationer. Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap (LEH) ska kommuner analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur de kan påverka den egna verksamheten. Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk och sårbarhetsanalys(2 kap 1 ). 1.1.1 Kommunöverenskommelsen Kommunöverenskommelsen preciserar kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem och statens ersättning till kommunerna för dessa uppgifter. Detta regleras i lagen (2006:544). Systemet är uteslutande avsett för förberedelser för och genomförande av verksamhet under höjd beredskap. Kraven på kommunen i samhällets krisberedskapssystem kan sammanfattas med; kunskap, planering, förmåga, samlad bild av risker samt samordning. Dessa krav leder till att kommunen ska utföra följande uppgifter på uppdrag av staten. Risk- och sårbarhetsanalyser Det viktigast syftet med analysen är att öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga, ge underlag för information till kommuninvånare och anställda, ge underlag för planering och genomförande av åtgärder, stödja den fysiska planeringen och utveckla förmågan att hantera inträffade kriser. Geografiskt områdesansvar Kommunen ska verka för att förberedelserna för hantering av en extraordinär händelse med utomstående aktörer (myndigheter, organisationer, företag) samordnas. Detta innebär att det ska göras en samlad analys av sådana risker och sådana sårbarheter i kommunens geografiska område. Kommunen ska vara sammankallande för ett krishanteringsråd, verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser och åtgärder samordnas, verka för att information till allmänheten samordnas. Kommunen ska kunna lämna en samlad information till länsstyrelsen om läget avseende risker och sårbarheter även vid extraordinära händelser. 4
Utbildning, övning och höjd beredskap Kommunen ska ansvara för att utbildning och övning bedrivs regelbundet för förtroendevalda och anställda. Kommunen ska förvara, vårda, underhålla och redovisa den skyddsutrustning för allmänheten och det räddningstjänstmaterial för krig som ställs till kommunens disposition av staten. Rapportering Kommunen ska hålla länsstyrelsen underrättad om vilka åtgärder för att minska risker och sårbarheter inom kommunen och för att förbättra krishanteringsförmågan som kommunen vidtagit. 1.2 Redovisning av resultatet 6 Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska redovisas enligt följande punkter. Redovisningspunkt 1 Övergripande beskrivning av kommunen 2 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 3 Övergripande beskrivning av identifierade samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 4 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 5 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kan disponera för att hantera extraordinära händelser 6 Bedömning av förmåga i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Bedömningen av den generella förmågan kommer att kompletteras med identifierade viktiga skillnader vid specifika scenarion 7 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till extra ordinär händelse. Bedömningen av den generella förmågan kommer att kompletteras med identifierade viktiga skillnader vid specifika scenarion 8 Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 5
1.3 Geografi Övertorneå är en kommun i Norrbottens län som i januari 2011 hade 4827 invånare. Övertorneå är en gränsälvkommun belägen i mellersta delen av Tornedalen. Kommunen är cirka 3 mil bred och 9 mil lång. Angränsande kommuner är Pajala i norr, Överkalix till väster, Kalix till sydväst, Haparanda till söder samt österut till Ylitornio och Pello vilka är två kommuner i Finland. Torne Älv är Norrbottens längsta älv och utgör den fysiska gränsen mellan Övertorneå och Finland. Det finns fyra stycken tätorter i Övertorneå kommun; Övertorneå, Juoksengi, Hedenäset samt Svanstein. Det finns även nio stycken småorter 1 i kommunen. 1.4 Näringsliv och Sysselsättning Övertorneås huvudsakliga sysselsättning är inom offentlig verksamhet som till exempel skola, vård samt övrig kommunal verksamhet. Den största enskilda sysselsättningen är arbete inom vård och omsorg 23 % av det totala förvärvsarbetet. Övriga stora grupper är Utbildning, handel och tillverkning. 2 Största arbetsgivare 2009 var Övertorneå kommun med 46,2 % av antal anställda inom Övertorneå Kommun. Utöver de offentliga verksamheterna är Utbildning Nord, Samhall AB, Släp Och Lastbilspåbyggnader i Övertorneå AB samt Jaxal AB stora arbetsgivare. 3 1.5 Infrastruktur och teknisk försörjning Det finns två riksvägar i Övertorneå kommun. Riksväg 99 mellan Haparanda och Pajala är en viktig gränsväg som löper parallellt längs Torneälven på den svenska sidan. Det är den enda huvudvägen som förbinder de vidsträckta strandradbyarna med varandra. Riksväg 98 är den väg som förbinder Övertorneå kommun med Överkalix kommun. 1 Småort är en term som används i Sverige av SCB och definieras som en samlad bebyggelse med 50-199 invånare, där det är högst 150 meter mellan husen 2 Statistiska Centralbyrån, http://www.h.scb.se/kommunfakta/k_frame.htm, 2011-05-15 3 Övertorneå Kommun, http://www.overtornea.se/upload/dokument/ekonomienheten/%c3%85rsredovisning/ Webb_arsbokslut_2009.pdf, 2011-05-15 6
Övertorneå kommun äger tillsammans med Vattenfall fjärrvärmeverket. Kommunen är verksamhetsansvarig för de 17 stycken vattenverk som finns. 4 I Övertorneå finns två stycken lokala distributörer, Vattenfall Norrnät AB som ansvarar för distributionen i inlandet, medan Ekfors Elnät AB sköter distributionen inom älvdalen från Svanstein i norr och söderut ner till kommungränsen. 5 I Övertorneå ansvarar kommunen för största delen av den samhällsviktiga verksamheten. 1.6 Särskilda förhållanden Från och med 1 januari 2010 har Övertorneå vårdcentral samjour med finska Pello, varannan helg samt kvällsjour vardagar. 6 Även Övertorneås Räddningstjänst har samarbetsavtal med finska Pello och Ylitornio om hjälp och medhjälp. Räddningstjänsten har samma avtal med grannkommunerna i Sverige, Haparanda, Pajala och Överkalix. I Övertorneå kommun erbjuds ofta samhällsinformation på tre språk svenska, finska och tornedalsfinska. Det ska även tas hänsyn till ur krisberedskapssynpunkt då det inte är säkert att alla förstår svenska. 4 Övertorneå Kommun, http://www.overtornea.se/kommunal_service/teknisk_service/vatten-och-avlopp/ 2011-05-03 5 Översiktplan Övertorneå Kommun, http://www.overtornea.se/upload/1401/dokument/oversiktsplan.pdf s 48 2011-05-03 6 Norrbottensläns landsting, www.nll.se 2011-05-03 7
2. Arbetsprocess och metod 2.1 Syfte Syftet med denna risk- och sårbarhetsanalys är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet samt att skapa ett underlag för egen planering. 2.2 Metod Metoden som kommer användas i arbetet är ROSA, vilken är en sårbarhetsorienterad metod. Den utgår från antagandet att det på förhand inte går att identifiera alla de tusentals hot och risker som en aktör kan utsättas för. Metoden betonar starkt vikten av riskhanteringsprocessen, bland annat förankring i ledningen och riskhanteringsgruppen sammansättning och mandat. ROSA utgår från scenarier som ger stöd för gruppen att bedöma aktörens förmåga att hantera påfrestningar. Metoden har utvecklats för att passa kommuner och landsting och är relativt utbredd i synnerhet hos mindre kommuner. 7 Det första steget i ROSA-metoden är förankring av arbetet hos ledningen. Sedan inleds analysarbetet med en identifiering av risker och hot. Bedömningar utgår från gruppens kunskap och är därför kvalitativa. Varje representant skriver ner ett antal riskscenarier som kan identifieras och därefter görs en enklare sannolikhets- och konsekvensbedömning från skalan 1 till 5. För att presentera detta på överskådligt sätt kommer riskmatrisen som Länsstyrelsen i Norrbotten tagit fram att användas. Beskrivningarna blir underlag för nästa steg, djupanalyserna. 8 Resultatet av djupanalyserna sammanställs och presenteras av riskhanteringsgruppen. Nästa steg är att väga samman de scenarier som har analyserats och skapa en överblick av aktörens riskbild. Därefter görs en bedömning av vilka svaga punkter som finns i form av bristande funktioner och resurser. Slutligen presenteras resultatet för ledningsgruppen som fattar beslut om vilka åtgärder som bör vidtas. 9 7 MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser April 2011, ss.63-64 8 ibid. 9 ibid. 8
2.3 Riskmatris Enligt länsstyrelsen i Norrbottens vägledning avseende 6 i myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling (MSBFS) 2010:6 bör riskidentifieringen innehålla värdering av sannolikhet och konsekvens samt motivering till värderingen. Värderingsnivåerna bör beskrivas och resultatet kan åskådliggöras i en riskmatris. 10 Bild 1: Riskmatris för gradering av extraordinära händelser. 2.3.1 Bedömning av sannolikhet Länsstyrelsen föreslår användandet av en kvantitativ beskrivning med hjälp av en rankingskala och intervaller för att bedöma sannolikheten av en extraordinär händelse inträffar. Nivå Beskrivning Frekvens 1 Mycket låg sannolikhet > 50 år 2 Låg sannolikhet 21-50 år 3 Medelhög sannolikhet 11-20 år 4 Hög sannolikhet 3-10 år 5 Mycket hög sannolikhet < 3 år 10 Länsstyrelsens vägledning till MSBFS 2010:6 s3. Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-03-29 9
2.3.2 Bedömning av konsekvens Länsstyrelsens föreslår användandet av en kvalitativ beskrivning med hjälp av en rankingskala för att bedöma konsekvenserna av en extraordinär händelse. Nivå Konsekvenser Beskrivning 1 Mycket begränsade Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö. 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö. 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö. 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö. 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstor mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö. 10
2.4 Arbetsprocess Genom att konsultera verksamhetscheferna inom kommunen, har en riskidentifiering gjorts. Där vi genom samtal med de olika verksamhetscheferna tagit fram de risker som är mest troliga att leda till en extra ordinär händelse. De personer som ingått i riskidentifieringen är; Fastighetsansvarig Leif Juntti Miljö- och byggchef Bertil Suup IT-chef Mikael Norberg Räddningschef Roland Mäki Socialchef Annkristin Andersson Skolchef Marit Enbuske VA-chef Sofia Rosendahl Övertorneå värmeverk, Stefan Malmström Ekfors Energi, Henrik Luttu Efter att riskerna identifierats har analysgruppen bedömt sannolikhet och konsekvenser av de olika riskerna. I riskidentifieringen ges en kort beskrivning av risker samt en bedömning av sannolikhet och konsekvens enligt länsstyrelsens riskmatris. I bedömningen av krishanteringsförmågan hos samhällsviktigverksamhet och kommunen kommer först en generell bedömning göras som kompletteras med specifika skillnader vid ett enskilt scenario. Vid framtagande av scenariot har energibolaget(ekfors energi) konsulterats. De specifika skillnaderna i förmågan hos samhällsviktig verksamhet och hos kommunen kommer att presenteras samlat i kapitel 7 under rubriken specifika skillnader på grund av att samma scenario används för bedömningen. Identifiering av den generella förmågan och de specifika skillnaderna kommer att ske med hjälp av förkortningar som används i kapitel 6 och 7, där samhällsviktig verksamhet förkortas med S och kommunens förmåga med K. 2.5 Sekretess Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400) gör det möjligt för myndigheter att sekretessbelägga hela eller delar av risk- och sårbarhets analyser. I Övertorneås risk- och sårbarhetsanalys förekommer inte några hemliga bilagor eller sekretessbelagt material 11
3. Samhällsviktig verksamhet Myndighetens för samhällskydd och beredskap(msb) har satt upp kriterier för vad som är samhällsviktigt ur krisberedskapssynpunkt. Den ena eller båda av följande kriterier ska uppfyllas för att en verksamhet för att en verksamhet ska anses samhällsviktig; Ett bortfall av, eller svår störning i verksamheten kan ensam eller tillsammans med motsvarande händelse i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningar blir så små som möjligt. 3.1 Samhällsviktig verksamhet i Övertorneå I Övertorneå finns det sektorer som alla kan anses vara samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv. För att identifiera dessa har vi använt oss av MSB:s lista över samhällsviktiga verksamheter. 11 I avsnittet redovisas annan samhällsviktigt verksamhet, det vill säga det som inte kommunen ansvarar för men som finns inom kommunens geografiska område. 11 MSB Faktablad augusti 2009 Samhällsviktig verksamhet 12
3.1.2 Samhällviktig verksamhet Övertorneå Kommun Funktion Sektor Identifierad Samhällsviktig Verksamhet Fjärrvärmeförsörjning Energiförsörjning Produktion, matning och distribution av fjärrvärme till bostäder och verksamhetslokaler Kommunal lokal Tv och Information och Utsändningar av information via lokal hemsida Kommunikation informationskanal samt viktig information via Lönekontoret Socialkontoret Omsorg av äldre och funktionsnedsatta Omsorg av barn Finansiella Tjänster Finansiella tjänster Hälso- och sjukvården samt omsorg Hälso- och sjukvården samt omsorg kommunal hemsida. Hantering och försörjning av kontanter och transfereringar. Utbetalningar av löner Kommunens utbetalningar av socialbidrag och bistånd. Särskilda boenden i kommunal regi och hemtjänst Förskoleverksamhet samt skolomsorg Räddningstjänst Skydd och Säkerhet Brandstation med räddningsstyrka Dricksvattenförsörjning Kommunalteknisk försörjning Matning, tryckstegring, lagring och distribution av dricksvatten Avloppshantering Kommunalteknisk försörjning Hantering av avloppsvatten från kommunens geografiska område. Avfallshantering Kommunalteknisk Mottagning och sortering av avfall. försörjning Kommunalbespisning Livsmedel Distribution och kontroll av livsmedel inom skola och omsorg Miljökontoret Offentlig Indikering och provtagning Förvaltning Krisledning Offentlig Förvaltning Central krisledning samt krisledning på förvaltningsnivå Krisledningsinformation Offentlig Förvaltning Organisation för krisinformation 13
3.1.3 Annan samhällsviktig verksamhet i Övertorneå Kommun Tabellen nedanför visar på den samhällsviktiga verksamhet som inte bedrivs av Övertorneå Kommun. Typ Sektor Samhällsviktig verksamhet Eldistribution Energiförsörjning Matning, distribution och mottagning av el till hushåll och verksamheter Primärvård Ambulansverksamhet Hälso- och sjukvård samt omsorg Hälso- och sjukvård samt omsorg Vårdcentral samt privata alternativ Akutsjukvård Läkemedelsdistribution Hälso- och sjukvård samt omsorg Distribution av läkemedel till allmänheten Alarmering Information och kommunikation SOS Alarm och trygghetslarm Begravningsverksamhet Offentlig förvaltning Omhändertagande av avlidna Vägtransporter Transporter Skolskjutsar, färdtjänst och sjuktransporter Renhållning Kommunalteknisk försörjning Hämtning av avfall från hushåll och verksamheter Drivmedel Energiförsörjning Distribution av drivmedel Livsmedelsdistributörer Livsmedel Distribution av livsmedel Bankkontor och uttagsautomater Finansiella tjänster Betalningsförmedling och kontantförsörjning Väghållning Transporter Underhåll av vägar Dagstidningar, radio och Tv Post Information och kommunikation Information och kommunikation Förmedling av information Mottagning och distribution av post 14
4 Risker sårbarheter och kritiska beroenden 4.1 Riskidentifiering Riskidentifiering syftar till att ge en övergripande bild över vad som kan leda till en extraordinär händelse inom kommunens geografiska område. I det här arbetet används en kvalitativ metod för att identifiera riskerna. Genom samråd med verksamhetschefer inom kommunen har riskerna identifierats. Nr Händelse Sannolikhet Konsekvens Riskvärdering 1 Omfattande elavbrott 2 5 2 Hot och Våld 1 4 3 Pandemi 2 4 4 Brand i Skola eller äldreomsorg 1 4 5 Större bussolycka 2 4 6 Vattenläckage 4 2 7 Fjärrvärmebortfall 3 2 8 Islossning i Torneälv 3 3 9 Störning i Internetkommunikation 4 2 10 Skogsbrand 2 3 11 Vattensmitta 2 2 12 Vattenförorening 2 2 15
4.1.1 Omfattande Elavbrott Vid samtal med de olika verksamhetscheferna nämnde ett flertal att ett omfattande elavbrott är en av de största riskerna. Det som framför allt utpekas som den största risken är ett längre elavbrott kombinerat med kyla, det vill säga under vinterhalvåret. Ett sådant scenario skulle få katastrofala konsekvenser. Orsakerna till ett längre elavbrott kan bero på flera orsaker till exempel isbildning på ledningarna, stormar, sabotage samt tekniska problem. Det finns alltså en mängd olika orsaker som kan orsaka ett längre elavbrott även om ett elavbrott av den här omfattningen ännu inte inträffat, viket gör att sannolikheten bedöms som låg. Samtliga verksamhetschefer lyfter även fram det kritiska beroendet till en fungerande strömförsörjning. Det råder en allmän osäkerhet kring distributionen av el från Ekfors kraft AB. Det kan leda till att konsekvenserna blir ännu värre då ansvarfördelningen är oklar. En utförligare beskrivning av omfattande elavbrott kommer ges vid scenariodelen i arbetet. 16
4.1.2 Hot & Våld På senare år har det också inträffat flertalet våldsdåd mot skolor, om än inte i Sverige men ändock i vår närhet. Förra året mottog Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå ett hotbrev från okänd avsändare. Den gången gick det bra, hotet verkställdes aldrig. Händelsen visar på en risk, främst för verksamheter som skolan och socialen. Övertorneå skola utvärderade sitt agerande efter händelsen förra året och kom fram till att bra sätt att få ut information var en det viktigaste bitarna. 12 Påverkan på den egna verksamheten: Ett omfattande våldsdåd mot framförallt skolan skulle kunna få stora konsekvenser på flera plan dels måste det finns grupper som kan sköta ett psykologisk omhändertagande för chockade personer och anhöriga, det kommer även leda till att lärare och elevhälsa får ett stort ansvar. Sedan kommer även stora krav ställas på informationsspridningen från skolan för att stoppa spridningen av falska rykten som kan leda till ytterligare förvärring av situationen. Ett omfattande våldsdåd mot en skola kommer få förödande konsekvenser för många människors liv, det kommer ställa höga krav på skola, omsorg och polis. Motiveringen till klassificeringen är att ett omfattande våldsdåd mot skolan/socialen aldrig inträffat i Norrbotten. Dock har hot mot skolor förekommit och om ett sådant verkställs skulle konsekvenserna bli mycket allvarliga.. 12 Intervju med skolchef Marit Enbuske 17
4.1.3 Pandemi En Pandemi är en infektionssjukdom som sprids över stora delar av världen och drabbar en stor del av befolkningen i varje land. Pandemier är återkommande genom historien, den senaste inträffad under år 2009 och 2010. Pandemier kommer att inträffa igen och det är omöjligt att förutse när nästa kommer. När många insjuknar kan påfrestningarna på kommunen leda till extraordinära händelser. En pandemi kan drabba enskilda, myndigheter, företag och organisationer, samt samhället i sin helhet. I Övertorneå kommuns pandemiplan utgår de från följande förutsättningar; Tiden från att en ny virustyp har identifierats till att den drabbar Sverige är ca: 3-4 månader. Pandemin pågår lokalt under 6-8 veckor. Under pågående våg förutsätts 50 % av medarbetarna inte kunna utföra arbete beroende på egen sjukdom, sjukdom i familjen eller andra orsaker, under ca: 2 veckor. Sjukfrånvaron kommer inte att vara jämt fördelad och inom viktiga nyckelkategorier kan alla på en arbetsplats vara frånvarande samtidigt. Ett verksamt vaccin förutsätts ge effekt lokalt först 3-4 månader efter pandemiutbrottet. Påverkan på den egna verksamheten: En mindre kommun som Övertorneå är extra sårbar vid ett pandemiutbrott då det endast finns ett fåtal nyckelpersoner med specifik kompetensens som kommunen är beroende av. Exempelvis finns det endast två personer som kan starta upp datasystemet och telefonväxeln. Om telefonväxeln skulle sluta fungera skulle det innebära att ingen kan nå in eller ut till och från kommunhuset. Att 26 % av Övertorneå kommuns befolkning är över 65 år, 13 kan leda till större effekter av pandemi utbrott. Sjukvården skulle i ett sådant scenario få svårt att klara av bibehålla normala nivåer pågrund av sjukfrånvaro samt ökad behov av vård. 13 Statistiska centralbyrån, http://www.h.scb.se/kommunfakta/k_frame.htm kommunfakta Övertorneå 2011-05- 30 18
4.1.4 Brand Bränder är något ständigt återkommande problem inom en kommun, oftast är bränderna inte så omfattande och leder inte till någon extra ordinär händelse. Vanliga orsaker till bränder kan vara anlagda bränder, tekniska fel eller torrkokning. Inom Övertorneå kommun finns vissa verksamheter som är extra känsliga för bränder. Inom Socialens verksamheter finns boende för funktionsnedsatta och äldre. De äldreboenden som finns är Björkebygården, Länsmansgården(Blåmesen), Polgården, Särkivaaragården och Älvgården. De gruppboenden som finns är Bangårdsvägen, Gästgivarvägen, Matarengivägen och Sakarigården. Samtliga av dessa boenden är extra sårbara för bränder, då de boende kan behöva extra hjälp för att ta sig ur byggnaden. Även en brand inom skolan kan få stora konsekvenser då många personer vistas inom samma byggnad. Sannolikheten att en brand om den här omfattningen inträffar är mycket låg, senaste exemplet är branden på ett diskotek i Göteborg(1998). Påverkan på den egna verksamheten: Om en brand av större omfattning (ett äldreboende) skulle inträffa leder det till att sjukvården utsätts för stora påfrestningar samt att ett stort behov för omhändertagande av anhöriga och vittnen. Dessutom skulle det uppstå problem med att inhysa de boende i nya bostäder. 19
4.1.5 Större Bussolycka Övertorneå är en kommun med ett fåtal skolor inom en vidsträckt kommun. Det medför att många barn/ungdomar dagligen måste åka buss för att ta sig till skolan. En olycka med en skolbuss med barn och ungdomar skulle utsätta kommunen för stora påfrestningar. Dels måste sjukvården kunna ta hand många skadade, kommunen ska samtidigt kunna erbjuda stöd till anhöriga och övriga elever på skolan. I Övertorneå kommun finns en POSOM-grupp som kallas ut av SOS-alarm samt att de finns elevhälsovård på skolan. Påverkan på den egna verksamheten: Inom sjukvård och räddningstjänst finns avtal med grannkommunerna i Sverige om hjälp och medhjälp men även med de finska kommunerna Ylitornio och Pello. Trots samarbeten med grannkommunerna så skulle Övertorneå kommun utsätts för en stor påfrestning då det inte finns akutsjukvård inom kommunen samt att det finns en begränsad förmåga att ta hand om chockdrabbade personer. Den stora påfrestningen kan leda till sänkt kvalitet inom sjukvården på grund av den begränsade förmågan att ta emot ett stort antal skadade och chockdrabbade. Den vanliga sjukvården drabbas alltså av följdeffekter av bussolyckan. Sannolikheten för en större bussolycka bedöms som låg, i Övertorneå kommun har det aldrig inträffat, den senaste omfattande bussolyckan som inträffade i länet var år 2002 (Råneå). 20
4.1.6 Vattenläckage Dricksvatten är ett av de största beroenden som finns ett i samhälle, vatten används för en mängd olika ändamål som matlagning, tvätt och sanitet, personlig hygien samt i industrier. I Sverige använder vi cirka 160 liter vatten varje dygn per person 14. Vårt beroende av vatten gör att vi också blir mycket känsliga för ett längre avbrott i vattenförsörjningen. Inom vattenförsörjningen i Övertorneå kommun finns tre huvudsakliga risker läckage, smitta och utsläpp. I ett samhälle sker ofta mindre vattenläckage och brott på ledningar det är inte något som gör att ett samhälle drabbas av en extra ordinär händelse. År 2010 skedde ett större brott på en ledning till Svanstein, vilket ledde till att större delar av byn blev utan vatten i några dagar. Den läckan kunde dock identifieras och lagas på en ganska kortid vilket gjorde att konsekvenserna av denna händelse inte blev extraordinära. Händelsen visar dock på att det finns en risk i ett större brott på ledning inom kommunen som kan leda till vattenbrist. Den största risken är om ett sådant scenario drabbar Övertorneå centralort då kommunen endast har mindre tankar att tillgå. Påverkan på den egna verksamheten: Det är främst grupper inom samhället som inte kan tillgodose sig vatten från tankar och liknande utan är beroende av hjälp som till exempel inom omsorg och hemtjänst. Men även om ett större vattenläckage skulle inträffa i Övertorneå skulle det vara begränsade konsekvenser. Övertorneå har ett robust vattenförsörjningssystem, det finns 16 vattenverk inom kommuner samt en stor mängd grundvattentäkter. 14 Svensktvatten, http://www.svensktvatten.se/web/dricksvatten.aspx, 2011-06-01 21
4.1.7 Fjärrvärmebortfall Övertorneå fjärrvärmeverk förser nästan hela Övertorneå tätort med fjärrvärme. Ett längre fjärrvärmebortfall skulle alltså påverka en stor del av befolkningen i Övertorneå kommun. I riskidentifiering framgår att brand i fjärrvärmeverket är en av de största riskerna i verksamheten, vid en sådan olycka finns ett mobilt fjärrvärmeverk som kan kopplas in vid behov. Ett annat problem kan vara ett längre elavbrott, det finns reservkraft på fjärrvärmeverket som kan användas så länge det finns drivmedel. Problemet är att privatpersonerna inom tätorten inte kan tillgodose sig värmen om det inte har reservkraft som de kan driva radiatorpumpar och shuntar med 15. Det leder till att privatpersoner drabbas av stora materiella skador då husen drabbas av köldskador. Påverkan på den egna verksamheten: Kommunens egna verksamheter drabbas framförallt äldreomsorgen som bedriver verksamhet där personer är extra sårbara för kyla/sjukdomar. Sannolikheten av ett fjärrvärmebortfall bedömer vi som låg dels på grund av att det aldrig inträffat och dels att det finns en reserv. Konsekvenserna bedöms som begränsade då det framförallt handlar om risk för materiella skador och ett mobilt värmeverk finns vid behov. 15 Intervju med Stefan Malmström Övertorneå fjärrvärmeverk 2010-05-18 22
4.1.8 Islossning i Torneälv Islossningen i Torneälv är ständigt återkommande risk under våren i Övertorneå Kommun. Allt som oftast är islossningen inte svår, med svår islossning menas att de bildas isproppar som gör att områden uppströms om fördämningen översvämmas. Ismassor och isblock kan tryckas upp på land och orsaka omfattande skador. De upptornande ismassorna kan med stor kraft krossa och föra med sig byggnader längs älven. Enligt SMHI har dock bara nio stycken särskilt svåra islossningar drabbat Torneälv under 1900-talet senaste gången 1986. 16 Islossningen är inte en företeelse som varje år orsakar omfattande problem men kan vid särskilda förhållanden leda till skador på infrastruktur som i sig leder till en extra ordinärhändelse. Påverkan på den egna verksamheten: Det som kan inträffa är att bilvägar blockeras eller förstörs. Detta kan leda till svårigheter för människor att ta sig till sina arbeten. 16 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/is-pa-alvar- 1.4190, 2011-05-17 23
4.1.9 Störning i Internetkommunikation Om den ordinarie strömförsörjningen till Telias växelstation slutar fungera innebär det att kommunens Internet på några timmar skulle sluta fungera då växelstationen endast har en batteribackup på ett fåtal timmar. 17 Påverkan på den egna verksamheten: Konsekvenserna av ett bortfall av strömförsörjning till Telias station är bland annat att löneutbetalningarna måste göras manuellt samt att vårdcentralens webbaserade medicinbeställningstjänst, Webex, skulle sluta fungera. Bortfall av möjligheten att kommunicera på IP-telefoni och e-post och bortfall av andra verksamhetskritiska IT-system leder till svårigheter. Beställningar och leverans av varor och tjänster försvåras. Den interna driften av servrar på kommunhuset har kommunen god beredskap för, dessa fungerar så länge det finns drivmedel till generatorn. Det finns även ett länsnät, Lumiora, som det går att koppla upp sig på för att få tillgång till Internet. Det finns även 3G i kommunen. Det finns samverkan och avtal med företag, dels TK/data som är ansvariga för nätet och dels Exait som är ansvarar för att återskapa systemen. Det förs även diskussioner och det finns även färdiga planer med Pajala kommun om hur ett back-up system mellan kommunerna skulle kunna se ut. Men det är endast diskussioner då detta kräver stora lagringsmöjligheter samt att det är ekonomiskt mycket kostsamt. Att den sammanlagda förmågan att motstå en störning är god gör att konsekvenserna bedöms som begränsade. Sannolikheten för en händelse av den här karaktären bedömer vi som hög då elavbrott förekommer och tekniska problem sker med jämna mellanrum. 17 Intervju med IT-chef Mikael Norberg 2011-05-10 24
4.1.10 Skogsbrand Skogsbränder är vanligt förekommande i Norrbotten under sommaren. I Övertorneå kommun finns det ca: 163 000 ha skog. Inom länet finns ett välutvecklat samarbeta i syfte att förebygga omfattande skogsbränder. I Bodträskfors norr om Bodens härjade en omfattande skogsbrand i fyra veckor 2006, totalt omfattade branden 1900 hektar (3000 fotbollsplaner). Totalt arbetade 750 mansdygn med släckningsarbetet samt frivilliga resursgrupper med 30 personer/dygn. Det ska påpekas att skogsbranden var den största i modern tid och inte normal stor skogsbrand 18. Påverkan på den egna verksamheten: En omfattande skogsbrand kan leda till en extra ordinär händelse som ställer stora krav på samordning och krisberedskap främst hos räddningstjänsten. Även vårdcentralen kan räkna med att få in ett större antal människor som drabbats av branden. 18 Bodens Kommun, www.boden.se/db/web/filelib.nsf/0/d46f33f4ad73b525c12573590040ea4a/$file/ Branddokumentation.pdf, 2011-05-22 25
4.1.11 Vattensmitta På senare tid har det skett parasitutbrott i Skellefteå och Östersund på grund av förorenat dricksvatten. De kommunerna har dock haft ytvattentäkter vilket ledar till en ökad risk att parasiter kan komma ut i dricksvattnet. Övertorneå kommun har grundvattentäkter samt att det finns en mängd olika täkter inom kommunen geografiska områden. Påverkan på den egna verksamheten: Om en vattensmitta skulle drabba kommunen leder till att kommunen får svårt att upprätthålla nivån på samhällservicen. Kommunen har till exempel bara ett fåtal personer som kan starta upp telefonväxeln, vilket kan leda till svårigheter för kommunikation från kommunhuset. Ett stort antal insjuknade inom vård/omsorg skulle också leda till svårigheter att upprätthålla god nivå på verksamheten. Trots detta bedöms konsekvenserna som begränsade då det finns god om alternativa täkter och risk för en större spridning av smitta inte är sannolik. Statistiken visar också på att det är ovanligt att människor blir sjuka av dricksvatten. Statistik från Livsmedelsverket visar att under perioden 1975-2005 är genomsnittet för Sverige: 4 vattenburna sjukdomsutbrott per år och totalt 2200 sjuka personer per år på grund av vattenburna sjukdomsutbrott 19. 19 Svenskt vatten, http://www.svensktvatten.se/web/dricksvatten.aspx Värt att veta om vatten, 2011-05-23 26
4.1.12 Vattenförorening I Övertorneå kommun finns för tillfället inte någon speciell vägsträcka som är hårt trafikerad av farligt gods, den främsta transporten av farligt gods som finns inom kommunen är bränsletransporter. Det gör att den huvudsakliga risken för förorening av vattentäkter är en olycka med en bränsletransport. Det som kan skapa problem är om inte en snabb sanering sker och utsläppet når ner till grundvattnet, det ledar till att vattentäkten måste stängas innan det förorenade vattnet når ut i systemet. Övertorneå har fördelen av att ha flera vattentäkter vilket gör att konsekvenserna av en förorenad täkt blir begränsade. I Övertorneå krisberedskapsplan för dricksvatten(2010) så nämns att inga vattenskyddsområden finns för kommunens råvattentäkter eller vattenverk, det kan leda till en ökad risk för utsläpp då det inte finns fastslaget några begränsningar i till exempel användandet av bekämpningsmedel. 20 Det tas även upp i krisberedskapsplanen att det finns en stor mängd vattenverk och liten mängd personal vilket gör att besöksintervallen är låga på vattenverken. Detta leder till en ökad risk att ett utsläpp eller tekniskt fel inte upptäcks i tid. Påverkan på den egna verksamheten: Ingen påverkan, eftersom, som tidigare nämnt, så har Övertorneå kommun ett robust vattenförsörjningssystem, det finns 16 vattenverk inom kommuner samt en stor mängd grundvattentäkter 20 Svenskt vatten http://www.svensktvatten.se/web/vattenskydd.aspx, 2011-06-12 27
5. Viktiga resurser Särskilt viktiga resurser för krishantering som Övertorneå kommun disponerar eller kan anropa. Resurs POSOM-Grupp Reservgenerator kommunhus Reservgeneratorer vattenverk Vattentankar Personal i beredskap Elevhälsan Mobila pumpar Hemvärnet Mobilt värmeverk Reservgeneratorer till viktiga byggnader Personal Räddningstjänst Avtal med Räddningstjänst i Finland Beskrivning Grupp för psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM) av direkt drabbade och närstående vid en olycka Kan försörja hela kommunhuset med el vid strömavbrott Kan försörja alla vattenverk i kommunen med el vid strömavbrott Mindre vattentankar som kan ställas ut vid vattenproblem Alltid en arbetare i beredskap vid VA Stöd för omhändertagande vid olycka Kan användas för drivmedelförsörjning vid strömavbrott Kan kallas in vid behov av räddningstjänsten Kan kopplas in i Övertorneå värmeverk vid behov Elförsörjning till Särkivaaragården, Vårdcentralen, Länsmansgården och Björkebygården 40 extra deltidsbrandmän som kan kallas in Avtal om hjälp och medhjälp med Ylitornio och Pello i Finland 28
6. Förmåga i samhällsviktig verksamhet I förmågebedömningen av krisberedskap i samhällsviktigverksamhet är utgångspunkten MSB:s indikatorer på krisberedskapsförmåga. I den bedöms krisberedskapen utifrån olika delar av krishanteringsförmågan samt förmågan i samhällsviktigverksamhet att motstå allvarliga störningar. Bedömningen av respektive förmåga ska göras med användningen av fastställda indikatorer och bedömningsnivåer. 21 I Förmågebedömning bedöms den generella förmågan att hantera en extraordinär händelse och inte något specifikt scenario. Specifika skillnader kommer att presenteras i kapitel 7 i ett scenario avsnitt. Utgångspunkten för bedömning har varit riskerna som identifierats i arbetet. Tabellerna innehåller de indikatorer som finns med i förmågebedömningen samt de kriterierna som ska uppnås. Nivå preciserar hur god förmågan är, motivering redovisas efter tabellen. 6.1 Bedömningsnivåer Förmågan värderas enligt en fyrgradig bedömningsskala. Följande nivåer används vid en samlad bedömning av krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktigverksamhet att motstå allvarliga störningar. Nivå Beskrivning av förmåga Betydelse 1 Mycket bristfällig Kommunen står i det närmaste oförberedd 2 Bristfällig Kommunens resurser understiger kraftigt det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser 3 God med viss brist Samhällsservice åsidosätts i viss mån för att prioritera akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt 4 God Kommunen har tillräckliga resurser och kapacitet för att lösa sina samhällsviktiga uppgifter vid extraordinära händelser 21 MSB, www.msb.se/upload/forebyggande/krisberedskap/risk_sarbarhetsanalyser/ formagebedomning _sa_har_gar_du. pdf? epslanguage=sv, 2011-05-20 29
6.2 Förmåga att motstå störningar i samhällviktigverksamhet Tabellen visar på förmågan att motstå störningar i samhällsviktigverksamhet. Tabellen innehåller indikatorer, kriterier, nivåer samt hänvisning till motivering. Indikator Kriterier Nivå Mot. Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet i kommunikationssystemet IT, telekommunikation och radiokommunikation. 3 S1 Reservkraft Det finns en testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka 4 S2 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Materiella Resurser Personella resurser Grundläggande säkerhetsnivå Praktisk erfarenhet Regelverk Samhällsviktig infrastruktur som kommunen ansvarar för är robust Den finns genomföra förberedelser på den alternativa platsen Flyttning av verksamhet till den alternativa platsen är övad Det finns materiella resurser att tillgå vid extraordinär händelse Det finns en uthållighet i de materiella resurserna om minst en vecka Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Det finns en regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel vid extraordinär händelse De personella resurserna kan verka under minst en vecka Det finns en möjlighet att omfördela personal inom kommunen samt att ta emot externa personella förstärkningsresurser Det finns miniminivåer för vad verksamheten ska kunna leverera vid extraordinär händelse Det finns en upplevd skarp extraordinär händelse Det finns övningar som berör extraordinära händelser Det finns riktlinjer för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser Det finns avtal för vad som gäller vid extraordinär händelse 4 S3 1 S4 1 S4 3 S5 3 S5 1 S5 2 S6 2 S6 3 S7 1 S8 2 S9 2 S9 2 S10 2 S10 30
Regelverk Ansvarsfördelning mellan kommun och övriga berörda aktörer är klargjord 2 S10 S1- Inom kommunikationssystemet finns en god redundans och robusthet. Det finns en god kommunikationssäkerhet, dels finns det ordinarie nätet från Telia samt ett reservsystem i form av Lumiora(länsnätet) och 3G nät. Det finns flera olika kanaler för att få ut information, kommunal infratv i Övertorneå, Meän-infra i Juoksengi, samt kommunens hemsida. Övertorneå har en informationsplan som innefattar mycket men är i behov av uppdatering. En viktig faktor är att endast ett fåtal personer besitter kunskap om systemen(data och telefon), det påverkar också robustheten. S2- Reservkraft finns inom kommunens samhällsviktiga verksamheter i god omfattning. Exempelvis reservgeneratorer till kommunhuset samt viktiga verksamheter som vårdcentralen och äldreomsorg. Reservkraften testas regelbundet och det finns kunskap om hur den fungerar. ICA(livsmedel- och kontantförsörjning) har reservkraft för basnivå 0.5-1 dygn, affären får dock problem vid ett längre avbrott då de inte har reservkraft till kyl/frys och endast batterikraft till kassasystemet. Inom elförsörjningen har Ekfors Energi reservkraft för driva mindre transformatorstationer. S3- Det finns god robusthet och säkerhet inom kommunens samhällsviktiga infrastruktur. Det finns reservgeneratorer till alla kommunens vattenverk, det finns även ett mobilt värmeverk som kan kopplas in vid behov samt att det finns gott om reservkraft vid strömavbrott. S4- Det finns en möjlighet att utöka platserna på vissa boenden inom omsorgen vid behov. För krisledningsnämnden finns ett förberett utrymme på kommunhuset som de kan använda vid extraordinär händelse. För övrig samhällsviktigverksamhet finns inte några genomförda förberedelser för att bedriva verksamheten på alternativa platser. Det kan finnas en möjlighet att flytta viss verksamhet men det saknas genomförda förberedelser och övning. S5- Inom vattenförsörjningen finns bara mindre vattentankar, vilket gör det svårt att tillgodose behovet för alla kommunens invånare under en längre period. Som tidigare nämnt finns det gott om reservkraft inom samhällsviktigverksamhet samt ett mobilt värmeverk. Det finns även mobila pumpar som kan användas för att ta upp drivmedel vid behov. Möjlighet att omfördela 31
materiella resurser behöver en tydligare utredning och planering, det finns för närvarande ingen fastslagen plan för hur en sådan omfördelning ska gå till. Ekfors Energi har materiella resurser för elförsörjning, de har elstolpar, högspänningskabel, helikopter samt annan elektriskmateriel. S6- Inom samhällsviktigverksamhet finns personal som är tillgänglig vid kort varsel, det finns även en god kunskap hos personalen. Det som fattas är regelbundenhet i övningar och utbildning. Uthålligheten kan vara ett problem inom en liten kommun, då det finns en begränsad arbetsstyrka inom de olika kommunala verksamheterna. S7- Det finns möjligheter till omfördelning av personal inom samhällsviktiga verksamheter, möjligheten omnämns i kommunens pandemiplan. Socialen har också möjlighet att omfördela personal vid behov. Det finns dock ingen fastslagen plan för exakt hur omfördelningen ska gå till. S8- Inom de samhällsviktiga verksamheterna finns inga grundläggande säkerhetsnivåer fastslagna. S9- Det finns viss skarp erfarenhet inom de samhällsviktiga verksamheterna framförallt inom vatten- och elförsörjning. Vissa samhällsviktiga verksamheter övar regelbundet på att hantera extraordinära händelser men generellt sett behövs mer regelbunden övning. S10- Det finns en generell plan för hantering av extraordinära händelser men det saknas handlingsplaner hos de enskilda verksamheterna. Inom vissa funktioner och vissa verksamheter är samverkansparterna identifierade och kanaler för samverkan etablerade. Det finns avtal med finska Ylitornio och Pello men de kan utvecklas ytterligare. 32
7 Kommunens förmåga Tabellen är en sammanställning av kommunens krishanteringsförmåga baserad på MSB:s förmågebedömning (operativ förmåga och ledningsförmåga). Tabellen innehåller indikatorer, kriterier, nivåer samt hänvisning till motivering. Den generella förmågan kommer att kompletteras med ett scenario där specifika skillnader identifieras. Indikator Kriterier Nivå Mot. Ledning, samverkan Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i 1 K1 och information organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- 2 K1 och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga 4 K2 resurser i form av lokaler samt teknisk system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till 3 K2 allmänheten och till media, samt för intern information. Det finns nätverk (till exempel med andra myndigheter, 2 K3 kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade 2 K3 och tillgodosedda. Larm Det finns övade larmrutiner. 2 K4 Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för 4 K5 allvarliga kriser som kan leda till extraordinära händelser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan 3 tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. K6 33
Materiella Resurser Personella resurser Praktisk erfarenhet Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen samt att ta emot extern personal som förstärkning. Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med en extraordinär händelse. 3 K6 2 K7 2 K7 2 K8 Det finns övningar som har beröringspunkter med en extraordinär händelse. 2 K8 K1- Det finns krisberedskapsplaner inom de flesta av kommunens verksamheter. Dessa är dock i behov av uppdatering samt att de behöver spridas neråt i respektive verksamhet. Beredskaps- och ledningsorganisationen har haft viss utbildning men inte regelbundna sammanträden och övningar. K2- Krisledningsnämnden i Övertorneå disponerar en mycket god ledningsplats vid extraordinära händelser. Det är ett samarbete mellan MSB och Övertorneå kommun som tillsammans utvecklat ledningsfunktionen varifrån kommunen utövar det geografiska områdesansvaret vid en kris. Det finns en informationsplan med rutiner för information till allmänheten och till media, samt för intern information. Informationsplanen behöver dock uppdateras och utvecklas. K3- Det finns nätverk för samverkan med bland annat länsstyrelsen, grannkommuner och landsting. Grannkommunerna till Övertorneå har ungefär samma typ av infrastruktur och därmed samma riskbild. Kommunerna behöver komma överens om gemensam anskaffning av 34
materiel, exempelvis tank för vattentransporter och reservaggregat. näringslivet behöver utvecklas. Samverkansövningar bedrivs men inte regelbundet. Samverkan med K4- Det finns larmrutiner, dock är dessa rutiner enbart kända på chefsnivå. Inom vissa av kommunens verksamheter finns personal i beredskap, dessa kontaktas direkt eller via SOS alarm. För hela kommunen finns dock ingen tjänsteman i beredskap. K5- Omvärldsbevakning sker fortlöpande inom kommunens verksamheter. K6-Inom kommunens verksamheter finns bara mindre vattentankar, vilket gör det svårt att tillgodose behovet för alla kommunens invånare under en längre period. Som tidigare nämnt finns det gott om reservkraft inom kommunen samt ett mobilt värmeverk. Det finns även mobila pumpar som kan användas för att ta upp drivmedel vid behov. Möjlighet att omfördela materiella resurser behöver en tydligare utredning och planering, det finns för närvarande ingen fastslagen plan för hur en sådan omfördelning ska gå till. K7-Inom kommunen finns personal som är tillgänglig vid kort varsel, det finns även en god kunskap hos personalen. Det som fattas är regelbundenhet i övningar och utbildning. Uthålligheten kan vara ett problem inom en liten kommun, då det finns en begränsad arbetsstyrka inom de olika kommunala verksamheterna. Det finns möjligheter till omfördelning av personal inom kommunens verksamheter. Det finns dock ingen fastslagen plan för exakt hur omfördelningen ska gå till. K8-. Kommunen hanterade denna typ av frågor vid influensapandemin. 35
7.1 Scenario Det framtagna scenariot är ett strömavbrott sista helgen i november månad orsakad av kraftig storm med stora trädfällningar. Att isen ännu inte lagt sig på Bottenviken har gjort att en kraftig storm i kombination med blötsnö dragit fram genom kommunen. 22 Stormen har orsakat stora trädfällningar, det är flera brott på elledningarna runt om i kommunen. På grund av att Övertorneå kommun är en kommun med vidsträckt areal och mycket skog blir uppröjningsarbetet omfattande och lokaliseringen av felen tar lång tid. Det leder till att hela kommunen är utan ström i fyra dygn. Hjälpbehovet i Övertorneå kommun är mycket stort, 26 % av kommunen befolkning är över 65 år. 23 Detta leder till en ökad belastning framförallt på hemtjänst och vård på grund av bristande förmåga hos de äldre att klara sig själv rent praktiskt. I Övertorneå kommun är 23 % av befolkningen utrikes födda vilket ställer höga krav på att få ut information på flera språk framför allt finska. 24 Strömavbrottet påverkar i princip all samhällsviktig verksamhet och alla människor inom kommunen. Under tiden som strömavbrottet pågår är det en genomsnittlig temperatur på -5 grader. Trots att det finns reservkraft till Övertorneå värmeverk så kan väldigt få i tätorten tillgodose sig värmen då de inte har någon egen reservkraft till radiatorpumpar och shuntar. Kombinationen med kyla och att privatpersoner inte kan tillgodose sig värmen från systemen kan leda till stora materiella skador då vattenledningar och annat riskerar att frysa sönder. Det kan också medföra ett behov av att inhysa människor som är extra sårbara exempelvis familjer med spädbarn. Att avbrottet skett under löningshelg leder till stora problem då lönerna måste betalas ut manuellt till kommunalt anställda på grund av att Internet slutat fungera. Detta skapar två problem dels att alla måste bege sig till kommunhuset vilket är ett störningsmoment samt att de är en process som betyder en stor organisatorisk och logistisk påfrestning. Internet borfallet påverkar även vården som får problem med medicin då medicinbeställningstjänsten webex är 22 Norrbottens kuriren, http://www.kuriren.nu/kultur/default.aspx?articleid=3151356 Mer regn och fler stormar 2011-06-01 23 Statistiska centralbyrån, http://www.h.scb.se/kommunfakta/k_frame.htm kommunfakta Övertorneå 2011-05- 30 24 Ibid. 36