Handlingsprogram Skydd & Beredskap 2011-2014
Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.1.1 Lag om skydd mot olyckor... 4 1.1.2 Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap... 5 1.2 Karlskrona kommuns vision... 6 1.3 Metod... 6 1.4 Avgränsningar... 6 2 Kommunens säkerhetsarbete... 7 2.1 Organisation... 8 2.1.1 Kommunfullmäktige... 8 2.1.2 Kommunstyrelse... 9 2.1.3 Nämnder och förvaltningar... 9 2.1.4 Styrgrupp - trygghet och säkerhet... 9 2.1.5 Funktion för trygghet och säkerhet... 9 2.1.6 Förvaltningsspecifikt säkerhetsarbete... 12 2.1.7 Arbetsgrupper samverkan mellan förvaltningar... 12 2.2 Organisation vid kriser... 13 2.2.1 Störning... 13 2.2.2 Allvarlig händelse... 13 2.2.3 Extraordinär händelse... 13 2.2.4 POSOM... 14 3 Riskbild... 15 3.1 Vardagshändelser... 15 3.1.1 Brand... 15 3.1.2 Trafikolyckor... 16 3.1.3 Drunkning... 16 3.1.4 Fallolyckor... 16 3.1.5 Utsläpp farliga ämnen... 17 3.2 Fysiska risker... 17 3.2.1 Farlig verksamhet... 17 3.2.2 Transport av farligt gods... 17 3.3 Naturrisker... 18 3.4 Yttre hot... 18 3.5 Störning i samhällsviktig verksamhet... 19 4 Målbild 2011-2014... 20 4.1 Målram... 20 4.2 Vardagshändelser... 20 4.2.1 Enskildas förmåga... 20 4.2.2 Bostadsbränder... 21 4.2.3 Skolbränder och skadegörelse... 22 4.2.4 Trafikolyckor... 22 4.2.5 Utsläpp farligt ämne... 22 4.3 Fysiska risker... 23 4.4 Naturrisker... 23 2
4.5 Yttre hot... 23 4.6 Störning i samhällsviktig verksamhet... 23 4.6.1 Beredskapsplaner på förvaltningar... 23 4.6.2 Strategi för krisinformationshantering... 24 5 Myndighetsutövning och kommunens skyldigheter... 25 5.1 Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor och brandfarliga och explosiva varor... 25 5.2 Skriftlig redogörelse av brandskyddet... 25 5.3 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll... 25 5.4 Tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor samt explosiv vara... 26 5.5 Eldningsförbud... 26 5.6 Olycksförebyggande verksamhet... 26 5.6.1 Fysisk planering... 26 5.6.2 Bygglov, bygganmälan m.m.... 26 5.6.3 Alkoholtillstånd... 27 5.6.4 Tillstånd brandfarlig och explosiv vara... 27 5.6.5 Övriga ärenden... 27 5.7 Olycksutredningar... 28 5.8 Kompetenskrav... 28 5.8.1 Förebyggande verksamhet... 28 5.8.2 Tillsyn enligt LSO 5:1 och LBE 21... 28 5.8.3 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll... 28 5.8.4 Olycksutredningar... 29 6 Uppföljning... 30 6.1 Måluppfyllselse... 30 7 Referenser... 31 A Bilaga Definitioner, nomenklatur och förkortningar... 32 B Bilaga Statistik... 34 B.1 Allmän olycksstatistik... 34 B.2 Enskildas förmåga... 36 B.3 Brand i byggnad... 37 B.3.1 Bostadsbränder... 38 B.3.2 Skolbränder... 41 B.4 Trafikolyckor... 41 B.5 Drunkning... 44 B.6 Utsläpp farliga ämne... 45 3
1 Inledning Handlingsprogrammet för skydd och beredskap är ett kommunövergripande styrdokument för det förebyggande arbetet för skydd mot olyckor och extraordinära händelser. 1.1 Bakgrund Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bildades 2009-01-01 och ersatte då Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. Ett av syftena med sammanslagningen var att integrera arbetet med det förebyggande arbetet med skydd mot olyckor och krisberedskapen i kommunerna och därmed stärka förmågan att förebygga, förbereda och möta en händelse oavsett var på olycksskalan den inträffar. Två lagar ligger till grund för detta arbete vilka beskrivs närmare i detta avsnitt. Figur 1 Vardagsolyckorna har högre sannolikhet att inträffa än de mer sällsynta extraordinära händelserna. Handlingsprogrammet tar upp händelser längs hela hotskalan för att få en helhetsbild över kommunens risker. (Risk- och sårbarhetsanalyser. Vägledning för kommuner och landsting, Krisberedskapsmyndigheten) 1.1.1 Lag om skydd mot olyckor Den enskildes ansvar att själv skydda sig mot olyckor är tydlig i lagen. Med den enskilde avses privatpersoner, företag och organisationer. Lagen skall förbättra möjligheterna för enskilda, kommuner och statliga myndigheter att minska antalet olyckor och konsekvenserna av dem. Kommunen skall ha ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten för skydd mot olyckor samt ett handlingsprogram för räddningstjänst. Detta regleras genom lagen om skydd mot olyckor: 4
LSO 3 kap 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Handlingsprogram för räddningstjänst upprättas av Räddningstjänsten i ett separat handlingsprogram och antas av kommunalförbundets direktion. I detta anges vilken förmåga och vilka resurser kommunalförbundet har och avser skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. Kommunfullmäktige beslutade inför handlingsprogram för förebyggande skydd mot olyckor år 2004 att samtliga förvaltningar och bolag skall deltaga i arbetet med att ta fram handlingsprogram samt att Räddningstjänsten skall leda och samordna detta arbete. 1.1.2 Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Syftet med lagen om extraordinära händelser är att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer. Enligt lagen är en extraordinär händelse en situation som: Avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting. Exempel på extraordinära händelser som kan drabba kommunen är: nedfall av radioaktiva ämnen, svåra störningar i försörjningssystemen (el, vatten, värme, information, IT), översvämning, allvarlig smitta, kemikalieutsläpp, flyktingtillströmning, terrorism, konflikter i andra delar av världen. Förmågan att klara en extraordinär händelse byggs ur ett underifrånperspektiv och baseras på den ordinarie verksamhetens krav på säkerhet och uthållighet enligt tre principer: Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet i fred har det också i kris och krig. Likhetsprincipen: Verksamhetens organisation och lokalisering ska så långt som möjligt 5
överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen: Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. En kommun har ansvar för att lokalt samordna krishantering vid en extraordinär händelse. Kommunen har en ledningsplan för extraordinära händelser som uppdateras varje mandatperiod samt har ansvar för att kontinuerligt genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. 1.2 Karlskrona kommuns vision Säkerhetsarbetet inom Karlskrona kommun utgår från en vision att: Till följd av olyckor eller extraordinära händelser ska: Ingen människa omkomma eller allvarligt skada sig Inga allvarliga miljöskador uppstå Inga stora kulturvärden eller stora ekonomiska värden gå förlorade 1 Handlingsprogrammet skall bidra till att uppfylla denna vision. 1.3 Metod Målen i handlingsprogrammet, se kapitel 4, är projektorienterade och kommunövergripande. De är framtagna utifrån den övergripande riskbilden som i stort bygger på statistik, erfarenheter och analys. Målen fokuserar på ett par identifierade problemområden för att kommunen ska kunna kraftsamla och satsa på dessa och på så sätt åstadkomma en mätbar säkerhetshöjande effekt. Förvaltningarna kommer fortsätta arbeta löpande med säkerhetsförbättrande åtgärder inom respektive område precis som tidigare. 1.4 Avgränsningar Handlingsprogrammet beskriver översiktligt kommunens riskbild tillsammans med de målområden som ska prioriteras under innevarande mandatperiod. Fokus ligger på de risker som kan relateras till lagen om skydd mot olyckor samt lagen om extraordinära händelser. Risker kopplat till arbetsmiljö m.m. inkluderas inte. Inom kommunen finns det även andra aktuella planer och program som belyser specifika risker eller händelser. Där dessa dokument har legat till grund för framtagandet av handlingsprogrammet finns hänvisning. 1 Karlskrona kommun, Säkerhetspolicy för Karlskrona kommun, Karlskrona, 2003 6
2 Kommunens säkerhetsarbete Kommunen har ett säkerhetsansvar, dels i bedrivandet av den egna verksamheten, dels i samordningen av arbetet med skydd och säkerhet inom det geografiska området Karlskrona kommun. Kommunledningen har det yttersta ansvaret för säkerhetsarbetet. Säkerhetsområdet styrs av en samling överlappande lagstiftningar, försäkringskrav och kommunens egna ambitioner. Med införandet av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt krishanteringssystemet, reglerat i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, har behovet av att samordna olika satsningar och områden inom kommunen med varandra ökat. Även det interna skyddet och kommunens brottsförebyggande arbete har klara kopplingar till varandra och de möjliga synergieffekterna är uppenbara. Tydlig samordning krävs för att uppnå synergi, undvika dubbelarbete och på ett så effektivt sätt som möjligt skapa bästa möjliga säkerhet i kommunen. Karlskrona kommunen har en övergripande säkerhetspolicy som bl.a. anger att säkerhetsarbetet skall kännetecknas av god framförhållning och delaktighet samt bedrivas som en integrerad del i kommunens verksamheter. Arbetet syftar i första hand till att säkerställa skydd mot olyckor, att förebygga och hantera extraordinära händelser samt att under alla omständigheter upprätthålla en acceptabel kommunal servicenivå. Figur 2 Beskrivning av den hotskala av händelser som kommunen har att hantera. (Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, MSB) 7
2.1 Organisation KF KS Krislednings- - n ä mnd Förvaltning Kommunledningsförvaltning Styrgrupp Trygghet och säkerhet Bolag Förvaltning Styrgrupp trygghet och säkerhet Stab Arbetsgrupper Funktion trygghet och säkerhet Internt skydd BR Å Sä kerhets - skydd Planforum Risk - och så rbarhet - analyser? Figur 3 Schematisk bild över Karlskrona kommuns säkerhetsorganisation. Gröna rutor gäller vid kris. 2.1.1 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (KF) fastställer säkerhetspolicy och handlingsprogram. 8
2.1.2 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen (KS) bereder ärenden till kommunfullmäktige samt fastställer årlig verksamhetsplan och årligt säkerhetsbokslut gällande skadeutfall och genomförda säkerhetshöjande insatser. 2.1.3 Nämnder och förvaltningar Nämnderna har ansvaret för att säkerhetsarbetet inom sina respektive områden bedrivs enligt kommunens handlingsprogram och gällande lagar. 2.1.4 Styrgrupp - trygghet och säkerhet Kommunens centrala säkerhetsarbete leds av kommunledningsförvaltningen och samordning sker i en grupp kallad Styrgrupp - trygghet och säkerhet som leds av kommundirektören. Styrgruppen består utöver kommundirektören av tekniska chefen, servicechefen, räddningschefen samt informationschefen. Information mellan förvaltningarna och från kommunledningsförvaltningen ges vid förvaltningschefsträffar. Styrgruppen ansvarar för att funktionen för trygghet och säkerhet arbetar fram en årlig verksamhetsplan för säkerhetsfunktionen. Den redovisar kvartalsvis till styrgruppen skadeutfall, ekonomiskt utfall och genomförda aktiviteter samt eventuella avvikelser från verksamhetsplanen. Styrgruppen ansvarar även för att funktionen för trygghet och säkerhet arbetar fram ett årligt säkerhetsbokslut. Styrgruppen beslutar om prioritering i verksamheten och vilken information som skall föras vidare ut i förvaltningarna/bolagen. Styrgruppen tar fram riktlinjer för hur det årliga statsbidraget för beredskapsförberedande åtgärder ska utnyttjas. 2.1.5 Funktion för trygghet och säkerhet Funktionen ansvarar för att genomföra och följa upp säkerhetsarbetet i kommunen i nära samverkan med respektive förvaltning och bolag utifrån beslutad verksamhetsplan. Kärnprocesserna för funktionen är: Internt skydd av kommunens fastigheter och verksamheter Krishantering med lokalt områdesansvar för kommunen samt skydd mot olyckor (olycksförebyggande) Säkerhetsskydd, brottsförebyggande rådet (BRÅ), informationssäkerhet Säkerhetsarbetet skall utgå från kommunens säkerhetspolicy och de handlingsprogram som beslutats av kommunfullmäktige. En årlig verksamhetsplan för funktionen styr de aktiviteter som ska genomföras. Verksamhetsplanen arbetas fram av funktionen och föredras för styrgruppen och beslutas av kommunstyrelsen. 9
Prioriteringar ska bygga på skadeutfall, riskbedömningar och omvärldsanalys som kontinuerligt uppdateras. I verksamhetsplanen redovisas både löpande verksamhet och de aktiviteter som skall genomföras under året. Funktionen ansvarar även för att sammanställa resultat av säkerhetshöjande insatser som genomförts i linjearbetet på respektive förvaltning och inom egen funktion i ett årligt säkerhetsbokslut. Det är mycket viktigt att säkerhetsarbetet mynnar ut i konkreta säkerhetshöjande åtgärder och aktiviteter. Av bokslutet skall framgå hur skadeutvecklingen ser ut både inom kommunens egen organisation och i samhället (kommunen) i stort. Exempelvis rapporterar Samhällsbyggnadsförvaltningen vilka insatser som gjorts inom trafiksäkerhetsområdet och skadeutfall kan hämtas från Räddningstjänsten. Bokslutet syftar till att skapa en tydlighet i uppföljningsarbetet och en helhetsbild av säkerhetsläget. Säkerhetsbokslutet föredras för kommunstyrelsen. 2.1.5.1 Internt skydd Riskhantering syftar till att systematiskt arbeta med kommunens risker och säkerhetsfrågor. Genom försäkringar kan konsekvenserna av olyckor, skadegörelse och försummelse reduceras till en, ur ett ekonomiskt perspektiv, hanterbar nivå. Effektivast är oftast att genom ett aktivt förebyggande riskhanteringsarbete undvika skador på människor och egendom. När det inträffar skador bör dessa registreras och analyseras för att kunna nyttja kunskapen och erfarenheten till att förhindra liknande skador. I arbetet med försäkringsskyddet för kommunkoncernen ingår följande: Försäkringar upphandling av försäkringar upphandling av försäkringsförmedlare förvaltningarnas och bolagens skadehantering gentemot försäkringsbolagen riskbedömningar kontra försäkringsskyddet (väl anpassat försäkringsskydd utifrån riskerna) information och rådgivning till verksamheterna i försäkringsfrågor. Skaderapporteringsprocessen: system för skaderapportering skapa processer för skaderapportering för kommunen i sin helhet informera och utbilda personalen i skaderapportering följa upp skaderapporteringen kontinuerligt sammanställa och analysera resultatet av skaderapporteringen föreslå lämpliga skadeförebyggande åtgärder mot bakgrund av inträffade skador kommunicera skadeutfallet verksamhetsledningarna informera den politiska ledningen skaderesultatet ställa krav på att förebyggande säkerhetsåtgärder blir vidtagna ta fram policys och riktlinjer för säkerhetsarbetet och följer upp kommunstyrelsens övergripande policy/mål och riktlinjer. I Karlskrona kommun ska skador rapporteras in enligt en särskild rutin för skaderapportering. Syftet med skaderapporteringen är främst att upptäcka mönster i skadeutvecklingen och 10
utifrån detta kunna göra nödvändiga prioriteringar mellan skadeförebyggande skydd och skadebegränsande åtgärder. Det finns två sorters skador som ska rapporteras, ansvarsskada och egendomsskada. Anmälan sker via Castors särskilda skaderapporteringsmodul. 2.1.5.2 Säkerhetsskydd Säkerhetsskydd omfattar framförallt kommunens uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Det handlar om bl.a. frågor som rör rikets säkerhet och skydd mot brott som innebär användning av våld, hot eller tvång för politiska syften (terrorism) även om brotten inte hotar rikets säkerhet. Det traditionella säkerhetsskyddsarbetet innefattar tillträdesbegränsning, informationssäkerhet, säkerhetsprövning, utbildning och kontroll. Arbetet leds av en säkerhetsskyddschef direkt underställd kommundirektören. 2.1.5.3 Informationssäkerhet Informationssäkerhet handlar om att information ska skyddas utifrån krav på dess konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Det gäller både hos enskilda personer och hos organisationer. Dagens informationssamhälle bearbetar, lagrar, kommunicerar och mångfaldigar vi information i större mängder än någonsin tidigare. Informationshantering utförs manuellt och i allt högre grad med stöd av IT som till exempel det publika nätverket Internet. Samtliga aktörer i samhället ska ha relevanta kunskaper om informationssäkerhet och kunna känna tillit till information och dess hantering på alla nivåer i samhället. Brister i informationshantering kan leda till att tilliten till aktuella tjänster och bakomliggande aktörer sjunker. Allvarliga och upprepade störningar kan leda till förtroendekriser, som också kan sprida sig till flera aktörer och tjänster och även till andra sektorer i samhället. I Karlskrona kommun finns en Informationssäkerhetspolicy som antogs i kommunfullmäktige år 2007. Policyn följer strukturen Basnivå för Informationssäkerhet (BITS) som rekommenderas av MSB. Uppföljning är en viktig del i informationssäkerhetsarbetet för att bevaka att, beslutade åtgärder är genomförda. årliga mål är uppfyllda. regler och riktlinjer följs. policy, säkerhetsinstruktioner och riskanalyser vid behov revideras. Ansvarig för denna uppföljning är informationssäkerhetschefen. 2.1.5.4 Brottsförebyggande arbete I lokala Brottsförebyggande rådet i Karlskrona arbetar man för att förbättra det brottsförebyggande arbetet. Sättet man arbetar på varierar mellan mer sociala åtgärder som nattvandringar till mer fysiska aspekter som hur man planerar bostadsområden och behovet av belysning på olika vägar. Målet är att alla i Karlskrona ska kunna leva ett gott liv och vår kommun ska vara en plats där alla kan känna sig trygga utomhus och i sitt eget hem. 11
I Lokala Brottsförebyggande rådet i Karlskrona finns representanter från Kommunstyrelsen, Polismyndigheten, Kriminalvården, Centrumföreningen, Brottsofferjouren och Karlskrona kommun. Karlskrona kommun har representanter för grundskola, gymnasieskola, socialtjänsten, fritidsförvaltningen, tekniska förvaltningen, samhällsplanering och kommunledning. Vid behov tar rådet in tillfälliga ledamöter. Verksamheten styrs utifrån ett brottsförebyggande handlingsprogram som antogs av kommunfullmäktige år 2007. Arbetet med nytt handlingsprogram respektive samverkansavtal med polisen pågår inför år 2011. Det finns även ett länsövergripande samarbete mellan olika myndigheter gällande organiserad brottslighet. Syftet är att motverka etablering av organisationer med kriminella avsikter. Arbetet leds av polismyndigheten. 2.1.6 Förvaltningsspecifikt säkerhetsarbete Mycket av säkerhetsarbetet ska bedrivas i enskilda förvaltningar, men resultaten bör rapporteras till trygghet och säkerhetsfunktionen. Exempel på säkerhetsarbete som bedrivs i enskilda förvaltningar är: Trafiksäkerhetsarbete Folkhälsa Äldresäkerhet Vattensäkerhet Räddningstjänst och förebyggande brand IT-säkerhet Respektive förvaltning med ett specifikt säkerhetsuppdrag rapporterar skadeutfall, risker och vidtagna åtgärder till trygghet och säkerhetsfunktionen som för in resultaten i säkerhetsbokslutet. 2.1.7 Arbetsgrupper samverkan mellan förvaltningar Arbetsgrupper utformas utifrån de säkerhetsproblem som skall lösas för att skapa största möjliga engagemang och effektivitet i ärendena. Arbetsgrupperna tillsätts med utgångspunkt från beslutad årlig verksamhetsplan. Någon eller några personer i varje förvaltning är utsedda som kontaktpersoner för säkerhetsfrågor. Förvaltningscheferna har dock det yttersta ansvaret för säkerheten i respektive förvaltning. 12
2.2 Organisation vid kriser Eftersom varje händelse och dess konsekvenser ser olika ut blir också kraven på krisorganisationen olika. Beroende på händelsens karaktär och omfattning kan tre olika nivåer identifieras; störning, allvarlig händelse samt extraordinär händelse. 2.2.1 Störning En händelse som innebär en störning i ordinarie verksamhet hanteras inom ramen för ordinarie verksamhet i berörd förvaltning eller bolag. Skriftlig dokumentation om händelsen ansvarar den aktuella verksamheten för. Till stöd för hantering av händelsen finns informationsavdelningen. 2.2.2 Allvarlig händelse En allvarlig händelse är en situation som berör flera verksamheter och kan kräva centrala bedömningar och prioriteringar av insatser. Sammanhållande för detta arbete blir då kommunchefen, eller av denne utsedd person. Informationsavdelningen samordnar informationshanteringen och berörda nämnder och styrelser hålls informerade om händelsen. 2.2.3 Extraordinär händelse Definitionen av en extraordinär händelse är en situation som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting. Detaljer om krisorganisationen vid en extraordinär händelse finns fastställt i Karlskrona kommuns Ledningsplan vid extraordinära händelser beslutad av kommunfullmäktige 2007-12-20 189. 2.2.3.1 Krisledningsnämnd Vid en extraordinär händelse blir kommunstyrelsens ordföranden tillika krisledningsnämndens ordföranden. Krisledningsnämnden utgörs av personerna som sitter i kommunstyrelsens allmänna utskott. Det är ordföranden i krisledningsnämnden, eller om denne har förhinder vice ordföranden, som bedömer och beslutar om krisledningsnämnden skall träda i funktion. Om ärendet är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas kan ordföranden besluta på nämndens vägnar. Sådana beslut skall snarast därefter anmälas till nämnden. Krisledningsnämndens befogenheter styrs av Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap. Kommunen har ett reglemente för krisledningsnämnden, som antagits av kommunfullmäktige, som utgör styrdokument vid extraordinära händelser i fredstid där lagens intension förtydligas. 13
2.2.3.2 Styrgrupp trygghet och säkerhet Styrgrupp för trygghet och säkerhet kan vid en extraordinär händelse fungera som en beredningsgrupp till krisledningsnämnden under ledning av kommundirektören alternativt arbeta på delegation från krisledningsnämnden. Vid behov kan en stab upprättas för att stödja styrgruppen med information, underlag etc. Styrgruppens grundorganisation vid en extraordinär händelse består av kommundirektören, tekniska chefen, servicechefen, räddningschefen samt informationschefen. Kommunens krisorganisation beskrivs närmare i ledningsplanen vid extraordinära händelser. 2.2.4 POSOM Kommunen har en beredskap för psykosocialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer (POSOM). Socialförvaltningens fältgrupp utgör den beredskapen och tillkallas även vid mindre olyckor för att stödja och hjälpa drabbade personer som befinner sig i olika krisstadier. Denna krisgrupp leds av socialchefen. 14
3 Riskbild Olyckor eller extraordinära händelser kan inträffa hastigt, oväntat och utan förvarning och få negativa konsekvenser på människors liv och hälsa, miljö samt ekonomiska och kulturella värden. Orsakerna till inträffade händelser kan vara mänskliga, tekniska eller organisatoriska fel, kraftig väderpåverkan, naturkatastrofer, hot och våld eller annan avsiktlig påverkan. En händelse kan också, även om den inledningsvis bedöms som liten, eskalera och starta en kedja av händelser som kommunen måste kunna hantera. Kommunens riskbild presenteras nedan genom en översiktlig bild över identifierade risker med utgångspunkt från lagen om skydd mot olyckor samt lagen om extraordinära händelser. Identifierade risker har kategoriserats till fyra olika grupper; vardagshändelser, fysiska risker, naturrisker samt övriga risker, utförligare statistik återfinns i bilagan. 3.1 Vardagshändelser I Sverige omkommer över 50 personer till följd av olyckor en genomsnittlig vecka. Drygt hälften av dessa omkommer till följd av fallolyckor, ungefär 10 stycken i trafiken och ett par stycken i drunkningsolyckor och bränder. Antalet stora olyckor (olyckor med fem eller fler omkomna) minskar, de som sker inträffar främst i trafiken. 2 Nationell statistik visar att 80 procent av alla de olyckor som föranleder besök på en akuteller jourmottagning inträffar i hem- och fritidsmiljöer. Det är framförallt barn, ungdomar och äldre som skadar sig i dessa miljöer. 3 Räddningstjänsten rycker i genomsnitt ut på 1058 larm per år i Ronneby och Karlskrona kommun. Av dessa är 115 brand i byggnad (11%), 128 bränder utomhus (12%), 136 trafikolyckor (13%) och 431 onödigt automatiska brandlarm (41%). 4 Exempel på vardagshändelser: Trafikolyckor Brand Drunkning Fallolyckor Utsläpp farliga ämnen 3.1.1 Brand Karlskrona och Ronneby har något fler insatser mot brand i bostad per 1000 invånare jämfört med riksgenomsnittet, men färre bränder utomhus. 2 Olyckor i siffror 2007, Räddningsverket 3 Olyckor i siffror 2007, Räddningsverket 4 IDA-portalen, medelvärde för åren 2005-2009. 15
I står villabränderna för 62 % av bostadsbränderna. Den klart vanligaste orsaken till att det börjar brinna i villor är soteld. Brand i flerbostadshus är det näst vanligaste med 30 % av bostadsbränderna i. Den vanligaste brandorsaken är glömd spis. Trots att antalet bränder i flerbostadshus är knappt hälften så många som i villor så står de för 70% av de skadade. Här är det dock flest som skadas lindrigt. 5 Trenden är att fler skadas per brand. I Sverige och i är skolbränder ett ökande problem. Räddningstjänstens statistik från år 2009 visar att hälften av bränderna på skolorna i var anlagda. Dessa tillbud innebär inte bara en otrygghet för elever och personal utan även en stor kostnad för kommunen. Bränder på skolor är ofta sammankopplade med sabotage och annan skadegörelse. 3.1.2 Trafikolyckor I Sverige omkommer ca 510 personer varje år i trafikolyckor. 6 Trenden är att antalet omkomna i trafiken minskar medan antalet olyckor ökar. Detta stämmer även överens med statistik för Blekinge. Karlskrona ligger under riksgenomsnittet för antal trafikolyckor som föranlett kommunal räddningstjänst per 1000 invånare. Trafikolyckorna i Karlskrona inträffar främst längs E22, riksväg 28 och inne i Karlskrona tätort. 3.1.3 Drunkning Karlskrona är en kuststad med många mil kustremsa och har en skärgård med ett aktivt båtliv på sommaren och med skridskoåkare på vintern. Detta gör att många människor rör sig och uppehåller sig nära inpå vattnet stora delar av året. Dessutom blir det allt vanligare med privata pooler och bassänger. Det innebär att risken för drunkning och drunkningstillbud kan anses hög. I Sverige drunknar ca 140 personer per år 7. Räddningstjänsten rycker årligen ut på ca 7 drunkningstillbud i. I snitt skadas 4 personer lindrigt och en person svårt vid dessa tillbud, dessutom omkommer i snitt en person varje år i på grund av drunkning. 3.1.4 Fallolyckor Antalet dödsolyckor i hem- och fritidsmiljöer ökar något. Ökningen står framförallt äldres olyckor för, där fallolyckorna är största orsaken. Ingen annan typ av olycka leder till fler dödsfall, större antal inläggningar på sjukhus och fler besök på akutmottagningar än äldres fallolyckor. 8 Äldreförvaltningen i Karlskrona arbetar aktivt för att förebygga och informera om riskerna i äldres hemmiljö, däribland risken för att falla. 5 Insatsstatistik, IDA-portalen 6 Olyckor i siffror 2007, Räddningsverket. Medelvärde mellan åren 2000-2004. 7 Olyckor i siffror 2007, Räddningsverket. Medelvärde mellan åren 2000-2004. 8 Olyckor i siffror 2007, Räddningsverket 16
3.1.5 Utsläpp farliga ämnen Antalet utsläpp av farliga ämnen har kraftigt ökat sedan år 2004, både nationellt och i Östra Blekinge. Drivmedelsläckage står för den allra största delen av utsläppen. Det är i samband med tankning, stöld av drivmedel och tekniska fel som utsläppet främst sker. Det är framförallt miljön som tar skada vid sådana utsläpp och kan få allvarliga konsekvenser om utsläppet påverkar grund- eller ytvattentäkter. Miljösanering efter utsläpp är ofta kostsamma och det kan ta lång tid för naturen att återhämta sig. Östersjön är ett av världens mest trafikerade hav. Ungefär 2000 fartyg, däribland oljetankers, passerar Östersjön varje dag och en stor del av dessa passerar i farleden sydost om Karlskrona kommun. 9 Kommunfullmäktige antog 2007 en oljeskyddsplan för Karlskrona och ett länsövergripande samarbete pågår för att likrikta planerna i Blekinge under 2010-2011. 3.2 Fysiska risker En del verksamheter och objekt innebär stationära risker, där sannolikheten eller konsekvensen för en olycka kan kopplas till en specifik plats som är känd i förväg. Det kan innebära skyddsvärda objekt som till exempel stora samlingslokaler som rymmer många människor, dricksvattentäkter, verksamheter med barn och äldre eller riskobjekt som till exempel industrier med farliga ämnen som kan påverka tredje man vid en olycka. I Karlskrona kommun finns cirka 500 risk- och skyddsvärda objekt. De flesta är koncentrerade till Karlskrona tätort. Exempel på fysiska risker: Skyddsvärda objekt; samlingslokaler, vattentäkter, äldreboenden Riskobjekt; industrier med farlig verksamhet, transportleder med farligt gods 3.2.1 Farlig verksamhet I Karlskrona har sju riskobjekt blivit klassade av Länsstyrelsen som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2 kapitlet 4 (LSO 2:4). Detta innebär att dessa verksamheter innebär en fara för att vid en olycka orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. De verksamheter som är klassade enligt LSO 2:4 har ett större ansvar och är skyldiga att analysera sina risker och vidta nödvändiga åtgärder för att hindra att olyckor inträffar inom anläggningen och begränsa konsekvenserna vid en eventuell olycka. 3.2.2 Transport av farligt gods Transport av farligt gods i Karlskrona kommun sker framförallt längs E22, men även längs väg 28. Främst transporteras brandfarlig vätska, frätande ämnen och olika gaser. 10 9 Helsinki Commission hemsida, www.helcom.fi/shipping/en_gb/main/, 2010-08-09 10 Kartläggning av farligt godstransporter, Räddningsverket, 2006 17
Kommunen saknar dock en uppdaterad bild över hur stora mängder och typ av ämne som transporteras till eller från kommunen eller passerar igenom. 3.3 Naturrisker Väder och vind kan orsaka stor förödelse. Konsekvenser av naturolyckor såsom översvämningar, stormar, ras och skred är risker som behöver förebyggas lång tid i förväg i samband med samhällsplanering. Exempel på detta kan vara att det finns riktlinjer för hur och var byggnader får uppföras, ordna förstärkningar i mark och slänter som riskerar att rasa samt planer för hur samhällsviktiga verksamheter säkras upp med redundanta system. Dagens samhälle är sårbart för klimatförändringar eftersom det är anpassat till det klimat som har varit och som är nu. Klimatanpassningsåtgärder kommer att behövas inom de flesta samhällssektorer och kräva åtgärder inom flera av våra kommunala förvaltningar. Riskerna för ras och skred bedöms av samhällsbyggnadsförvaltningen som liten i Karlskrona kommun då marken består till stora delar av berg. En viss förvarning, någon dag eller i alla fall ett par timmar, kan ofta ges inför en storm eller ett kraftigt regnoväder, till skillnad från en trafikolycka eller ett utsläpp. Det är då viktigt att ha en beredskap för vad som bör prioriteras och kunna skapa sig en uppfattning om vad konsekvenserna kan bli. En storm kan exempelvis innebära att träd blåser ner över vägar, byggnader och kraftledningar, vilket i sin tur kan orsaka strömavbrott, bränder och andra olyckor. Kommunens större förvaltningar har beredskapsplaner som kan aktiveras vid indikation på kommande störningar för den egna verksamheten. Exempel på naturrisker: Väderrelaterade olyckor - Storm - Snöoväder - Översvämningar Erosion, ras och skred Klimatförändringar 3.4 Yttre hot Risker kopplade till radioaktivt nedfall, spridning av smitta och terror dåd etc. kan få stora konsekvenser för samhället, men sannolikheten för att de ska inträffa är väldigt låg. Flera av dessa händelser skulle kunna klassas som extraordinära, då de avviker från det normala, kräver skyndsamma insatser av kommunen samt innebär eller kan innebära en överhängande risk för allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Sådana händelser drabbar ofta stora områden och många människor och kommer sannolikt att även hanteras på en central och regional nivå. Detta innebär att kommunen kan få stöttning i expertkunskap, råd och riktlinjer för hur en händelse kan hanteras. För kommunen är det viktigt att ha en allmän förmåga att kunna hantera kriser och störningar i viktiga samhällsfunktioner. 18
Exempel på övriga risker: Radioaktivt nedfall Pandemi Epizooti Smitta Terror, hot och våld Spridning av biologiska ämnen Spridning av kemiska ämnen Spridning av nukleära ämnen 3.5 Störning i samhällsviktig verksamhet Samtliga identifierade risker kan beroende på dess karaktär få stora konsekvenser och innebära störningar på samhällsviktiga verksamheter. Exempel på samhällsviktiga verksamheter är el- och vattenförsörjning, tillgång till elektroniska och fysiska kommunikationer, drivmedel, livsmedel samt vård och omsorg. Även en mindre störning eller en allvarlig händelse kan eskalera och bli en så kallad extraordinär händelse med störningar i samhällsviktiga verksamheter som följd. Osäkerheten över vad som kommer att orsaka en extraordinär händelse ställer krav på kommunens allmänna förmåga att hantera alla typer av krishändelser. Oavsett orsaken till en händelse är det omfattning och dess konsekvenser som avgör förmågan att hantera den. 19
4 Målbild 2011-2014 Karlskrona kommun arbetar med säkerhetsfrågor i många olika sammanhang. I detta kapitel beskrivs de fokusområden som prioriteras under perioden år 2011-2014, med tillhörande mål för säkerhetsarbetet. Urvalet är gjort utifrån den riskbild som presenterats i föregående kapitel. 4.1 Målram Nationell inriktning I lagen om skydd mot olyckor anges att syftet med lagen är att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Kommunens vision Till följd av olyckor eller extraordinära händelser ska: Ingen människa omkomma eller allvarligt skada sig Inga allvarliga miljöskador uppstå Inga stora kulturvärden eller stora ekonomiska värden gå förlorade 11 4.2 Vardagshändelser Den enskilda människans eller en organisations förmåga att agera rationellt i samband med en olycka är ofta avgörande och kan minska konsekvenserna avsevärt. När enskilda människor gör goda förstahandsinsatser sparas både liv och egendom. 4.2.1 Enskildas förmåga Kommunen har en skyldighet att genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter. Vuxna människor bör nå upp till följande förmåga: Simkunnig, 200 meter Kunna släcka en mindre brand och förstå hur brandskyddet i en boendemiljö är uppbyggt Grundläggande kunskap om beteende och säkerhet i trafiken Kunna ge första hjälpen och HLR Ha förståelse för samhällets sårbarhet och eget ansvar vid en extraordinär händelse (elavbrott, vattenbrist etc.) Kunna larma 112 Skolan är en viktig informationskanal för att säkerställa förmågan. I övergripande mål och riktlinjer i Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, SKOLFS 2010:37 (börjar gälla 2011-07-01), pekas det ut att rektorn har 11 Säkerhetspolicy för Karlskrona kommun, Karlskrona kommun, 2003 20
ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för bland annat att i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Undervisningen i hälsa och idrott ska enligt SKOLFS 2010:37 bland annat bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer. I kursplanerna för idrott och hälsa stolpas följande mål upp för vad eleverna förväntas kunna efter genomgånget stadium. I årskurs 1-3 Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge. Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser. I årskurs 4-6 Simning i mag- och ryggläge. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser. Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. I årskurs 7-9 Olika simsätt i mag- och ryggläge. Första hjälpen och hjärt- och lungräddning Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen. Utöver de mål som skolverket lyft fram i kursplanerna för idrott och hälsa bör vissa ytterligare informationsåtgärder genomföras bland annat rörande brand och säkerhet. Dessa harmoniserar väl med skolverkets intension att utveckla elevernas förmåga att hantera en nödsituation. Grundläggande brandskyddsutbildning ska genomföras minst en gång per stadium anpassad efter elevernas ålder. I dagsläget utbildas alla i årskurs fem av Räddningstjänsten. Samtliga elever skall genomgå grundläggande trafiksäkerhetsutbildning senast i årskurs 6. Samtliga elever inom gymnasieskolan skall genomgå grundläggande säkerhetsutbildning. Grund- och gymnasieskolorna ansvarar för att aktiviteterna genomförs i samverkan med Räddningstjänsten. 4.2.2 Bostadsbränder Varje lägenhet i ett flerbostadshus utgör en egen brandcell, vilket innebär att brand och rök inte ska kunna spridas vidare inom en timme. Otäta genomföringar, dåliga dörrtätningar är 21
exempel på orsaker som innebär försvagningar i brandskyddet som kan leda till brand- och rökspridning. Det är fastighetsägaren som ansvarar för det byggnadstekniska brandskyddet i sina fastigheter och Räddningstjänsten kan göra tillsyn utifrån lag om skydd mot olyckor att brandskyddet är skäligt. Räddningstjänsten ansvarar för att genomföra tillsyn av flerbostadshus med fokus på utrymning och tillgänglighet med stegbil för att höja utrymningssäkerheten. Samordning sker med kommunens fastighetsavdelning, Karlskronahem och privata fastighetsägare. 4.2.3 Skolbränder och skadegörelse För att öka tryggheten och säkerheten på skolorna ska ett projekt genomföras på samtliga kommunens grundskolor för att bestämma säkerhetsnivån och identifiera säkerhetsrisker med avseende på brand, inbrott och skadegörelse. Åtgärder som inte kan genomföras omedelbart skall förtecknas och redovisas till nämnd för äskande om medel för åtgärder. Tekniska förvaltningen ansvarar för att projektet genomförs i samverkan med skolorna, risksamordnaren och Räddningstjänsten. 4.2.4 Trafikolyckor Trafikolyckor på kommunala vägar står för en stor del av kommunens totala antal trafikolyckor. För att undersöka om det är något samband mellan trafikolyckorna och trafikmiljön bör olyckorna analyseras i särskilt forum. Det bör fokuseras på stråk och korsningar som är särskilt olycksdrabbade. Tekniska förvaltningen och Räddningstjänsten ska tillsammans analysera de olyckor som sker på kommunens vägar för att undersöka möjligheterna till att förebygga olyckor och förbättra trafikmiljön. Räddningstjänsten ansvarar för att ta fram statistik över inträffade olyckor på kommunala vägar som sedan ska analyseras tillsammans med Tekniska förvaltningen i syfte att minska trafikolyckorna. 4.2.5 Utsläpp farligt ämne Bränslestölder från cisterner leder ofta till utsläpp av farligt ämne till mark. Som ett exempel stals 2008-07-30 diesel från en av kommunens egna bränslecisterner. I samband med utsläppet läckte 3-4 kubikmeter diesel ut och kontaminerade marken runt omkring. Det är viktigt att tidigt komma igång med saneringsarbete då utsläpp kan generera stora miljöskador med omfattande saneringskostnader som följd. I detta fall stals diesel för ca 45 kkr, medan saneringskostnaden uppgick till ca 350 kkr. Kommunen som anläggningsägare till bränsletankar, cisterner m.m. ska identifiera risker och vidta åtgärder för att förhindra stölder och utsläpp av farliga ämne. Fastighetsavdelningen ansvarar för att en översyn genomförs av de cisterner där kommunen är anläggningsägare och deras placering i samråd med Räddningstjänsten. 22
4.3 Fysiska risker Det sker mycket tranposter av farligt gods i kommunen på väg, järnväg och till sjöss. För att få en uppfattning om vilka mängder och ämne det rör sig om behöver transporterna inventeras och kartläggas. Resultatet skulle sedan kunna användas som underlag till kommunens riskoch sårbarhetanalys och vid samhällsplanering. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att genomföra en inventering av farligt gods transporterna i kommunen i samverkan med Räddningstjänsten och Länsstyrelsen Blekinge län. 4.4 Naturrisker Höjda havsnivåer kan bli en problem i Karlskrona kommun då stor del av bebyggelsen är kustnära. Kommunen har riktlinjer för exempelvis lägsta grundläggningsnivå vid uppförande av nya byggnader, men dessa kan behöva omprövas då analyser visar att havsnivåerna förväntas stiga det kommande århundradet. För att kunna göra en relevant riskbedömning för höjda havsnivåer krävs bra höjddata. Lantmäteriet håller på att ta fram detta över hela Sverige och förväntas kunna leverera till kommunerna under mandatperioden. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att ta fram en plan för höjda havsnivåer tillsammans med Tekniska förvaltningen. 4.5 Yttre hot Länsstyrelsen Blekinge håller årligen en regional samverkanskurs där myndigheter, kommuner och landsting samt näringslivsrepresentanter deltar för att stärka krisberedskapen i länet. Fokus ligger på att bygga nätverk och öka kunskapen och förståelsen för olika aktörers roller i en krissituation. Beredskapssamordnaren ansvarar för att tillse att kommunen medverkar med någon representant vid regionala samverkans kurser. 4.6 Störning i samhällsviktig verksamhet Även en mindre enskild händelse kan eskalera och bli en extraordinär händelse med effekter på den samhällsviktiga verksamheten. Oavsett vad som orsakar händelsen måste kommunens verksamheter ha en god förmåga att hantera dess konsekvenser på samhällsviktiga verksamheter. 4.6.1 Beredskapsplaner på förvaltningar En förutsättning för att kommunens verksamheter ska ha en god förmåga att hantera störningar, allvarliga eller extraordinära händelser är att ha fungerande krishanteringsplaner. 23
Kommunens samtliga förvaltningar och bolag ska ha gällande planer för krishantering. Respektive förvaltningschef ansvarar för att beredskapsplanerna upprättas och delges beredskapssamordnaren. 4.6.2 Strategi för krisinformationshantering Olyckor/händelser kan skapa långvariga effekter för drabbade och deras anhöriga. Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Vid kriser ställs stora krav på kommunen att kunna agera i olika roller (myndighet, samordnare och stödjare). Beslutsfattare/förtroendevalda hamnar ofta i medias rampljus och det kan även få konsekvenser bortom själva olyckan/händelsen och den specifika orten. Ryktesspridning och spekulationer kan intensifiera en redan svår händelse och få en oförutsägbar utveckling i en annan riktning. Kommunen har en informationspolicy och en informationsavdelning som stödjer förvaltningarna i olika informations- och kommunikationsfrågor, men behöver upprätta en ny informationsstrategi som även hanterar det nya medialandskapet (facebook, sms etc.) Informationsavdelningen ansvarar för att ta fram en ny informationsstrategi för kommunen. 24
5 Myndighetsutövning och kommunens skyldigheter 5.1 Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor och brandfarliga och explosiva varor Tillsyn över efterlevnaden av lag om skydd mot olyckor (LSO 5:1) genomförs inom kommunens område av kommunalförbundet Räddningstjänsten, detsamma gäller för sådan tillsyn som genomförs med stöd av Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE 21 ). Beslut om tillsynsintervall skall beslutas av direktionen för Räddningstjänsten. Direktionen får delegera till en tjänsteman att fatta beslut om att tillsyn enligt LSO 5:1 och LBE 21 får genomföras utanför de fastställda intervallen i särskilda fall. Kompetenskrav för att utföra tillsyn enligt LSO 5:1 och LBE 21 upprättas och fastställs av direktionen för Räddningstjänsten. Direktionen för Räddningstjänsten får på kommunens vägnar, med stöd av LSO 5:2 respektive LBE 25, meddela de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelser i LSO, LBE eller föreskrifter meddelade med stöd av LSO /LBE skall efterlevas. Direktionen för Räddningstjänsten får vidare besluta att föreläggande eller förbud, enligt ovan, skall förenas med vite samt vidtaga åtgärder på den försumliges bekostnad enligt LSO 5:2. Rätten att meddela förelägganden och förbud (dock ej vid vite eller åtgärd på den försumliges bekostnad) får vidaredelegeras till tjänstemän inom Räddningstjänsten. Direktionen får vidare besluta om avgifter för tillsyn enligt LSO 5:4 respektive LBE 27. 5.2 Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet som enligt LSO 2:3 skall lämnas in till kommunen, skall inlämnas till kommunalförbundet Räddningstjänsten för vidare handläggning. Direktionen för kommunalförbundet skall besluta om när och hur ofta ny skriftlig redogörelse skall inlämnas. 5.3 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Räddningstjänsten skall tillse att kommunens skyldigheter beträffande rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av fasta förbränningsanordningar uppfylls. Kompetenskrav för att utföra sotning upprättas och fastställs av direktionen för Räddningstjänsten. Frister för rengöring skall fastställas av direktionen för Räddningstjänsten. Direktionen får vidare besluta om brandskyddskontroll enligt LSO 3:4 i särskilda fall. Rätten att fatta beslut om brandskyddskontroll i särskilda fall får delegeras. 25
Direktionen för Räddningstjänsten fastställer avgifter för brandskyddskontroll och rengöring enligt LSO 3:6 samt upprättar avtal med entreprenör. 5.4 Tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor samt explosiv vara Byggnadsnämnden får, då den finner det skäligt, sänka gränsen för tillstånd för brandfarlig vara i samband med yrkesmässig publik verksamhet utomhus till 0 liter brännbar gas, i enlighet med bestämmelserna i kap 1.1 SÄIFS 1997:3. I de fall tillstånd för brandfarlig vara är ersatt med anmälan (kap 1.4 1.5 i SÄIFS 1997:3) får direktionen för Räddningstjänsten, då den finner det skäligt, sänka gränsen för tillstånd för brandfarlig vara i samband med yrkesmässig publik verksamhet utomhus till 0 liter brännbar gas (kap 1.1 i SÄIFS 1997:3). Vid arrangemang under begränsad tid där ett stort antal personer vistas till exempel Lövmarknaden och SAIL skall normalt all användning av brandfarlig gas anmälas till Räddningstjänsten. 5.5 Eldningsförbud Direktionen för Räddningstjänsten får meddela föreskrifter om förbud helt eller delvis mot eldning utomhus samt om liknande förebyggande åtgärder mot brand. Direktionen får delegera rätten att fatta beslut om eldningsförbud till en tjänsteman vid Räddningstjänsten, detsamma gäller för beslut om undantag från eldningsförbud. 5.6 Olycksförebyggande verksamhet 5.6.1 Fysisk planering För att säkerställa skydd mot olyckor inom den fysiska planering skall samhällsbyggnadsförvaltningen sända samtliga översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser på remiss till Räddningstjänsten som granskar dessa ur ett säkerhetsperspektiv. Vidare skall det regelbundet anordnas planforum där representanter för samtliga förvaltningar finns närvarande och det finns möjlighet att bland annat föra en dialog kring säkerhetsfrågorna i kommunen. För att kunna yttra sig ur ett risk- och säkerhetsperspektiv, i samband med planärenden, skall Räddningstjänsten ha tillgång till en aktuell riskinventering för kommunen. Tillgången och behovet av vatten för brandsläckning skall kontrolleras av Räddningstjänsten inför varje detaljplanärende. Som utgångspunkt för bedömningen av behovet av vatten för brandsläckning bör Svenskt Vattens riktlinjer användas. 5.6.2 Bygglov, bygganmälan m.m. Det är viktigt att arbetet med brandskyddet är en naturlig del i byggprocessen samt att kommunen har tillräcklig kompetens för att granska upprättade brandskyddsdokumentationer. På grund av detta skall brandskyddsdokumentationer i samband med bygglov, för sådana verksamheter för vilka det krävs en skriftlig redogörelse av brandskyddet enligt SRVFS 2003:10, skickas på remiss till Räddningstjänsten. Samhällsbyggnadsförvaltningen översänder lista till Räddningstjänsten på aktuella bygglovsansökningar samt 26
bygganmälningar. Räddningstjänsten meddelar därefter vilka byggnader/anläggningar som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse av brandskyddet. Brandskyddsdokumentation för dessa byggnader/anläggningar översänds därefter på remiss till Räddningstjänsten. Bygglovsansökan / bygganmälan Lista över aktuella bygglovs- /bygganmälans ärenden översänds till räddningstjänsten Samhällsbyggnadsförvaltningen översänder aktuella brandskyddsdokumentationer på remiss Räddningstjänsten yttrar sig till samhällsbyggnadsförvaltningen angående översända brandskyddsdokumentationer Samhällsbyggnadsförvaltningen beslutar om kontrollplan, byggsamråd m.m. Räddningstjänsten bedömer vilka byggnader / anläggningar som omfattas av skriftlig redogörelse och begär att få yttra sig över brandskyddsdokumentationerna för dessa anläggningar Räddningstjänsten deltar, vid byggsamråd, som samhällsbyggnadsförvaltningens expert i brandskyddsfrågor Figur 4 Rutiner för att säkerställa att brandskyddet utgör en naturlig del i byggprocessen. 5.6.3 Alkoholtillstånd Samtliga ärenden som rör serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker skickas på remiss till Räddningstjänsten för att säkerställa att lokalerna är ändamålsenliga ur brand- och säkerhetssynpunkt. Tillsyn görs i samband med sökt tillstånd. 5.6.4 Tillstånd brandfarlig och explosiv vara Samtliga ärenden som rör tillstånd för hantering av brandfarlig eller explosiv vara skickas på remiss till Räddningstjänsten. 5.6.5 Övriga ärenden Övriga ärenden, som någon handläggare på kommunen får vetskap om, där brand- och olyckssäkerheten är av stor vikt till exempel festivaler, marknader, tillfälliga övernattningar, stora idrottsevenemang, konserter och övriga tillställningar där en stor mängd personer kan samlas skall sändas till Räddningstjänsten för samråd kring brand- och olyckssäkerheten. 27