Risk- och sårbarhetsanalys för år 2014

2014-11-11 Dnr: Svk 2013/2082 Risk- och sårbarhetsanalys för år 2014 Affärsverket svenska kraftnät

Förord Svenska kraftnät ska enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap genomföra risk- och sårbarhetsanalys, och årligen sammanställa en rapport som redovisas till regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) senast den 15 november. Svenska kraftnät ska också årligen genomföra en särskild förmågebedömning enligt de förutsättningar som MSB beslutar. Förmågebedömningen ska redovisas i samband med redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen. Denna rapport utgör en sammanställning av Svenska kraftnäts risk- och sårbarhetsanalys 2014. I rapporten redovisas en sammanfattning av den särskilda förmågebedömningen 2014. Formuläret för förmågebedömning redovisas i sin helhet som ett separat dokument i samband med att risk- och sårbarhetsanalysen redovisas.

Innehåll 1 Övergripande beskrivning av Svenska kraftnäts ansvarsområden... 7 2 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod... 9 2.1 Uppdraget... 9 2.2 Mål och syfte... 9 2.3 Målgrupp... 10 2.4 Sekretess... 10 2.5 Metod och genomförande... 10 2.5.1 Samverkan... 11 3 Identifierad samhällsviktig verksamhet... 13 4 Hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden... 14 4.1 Hot och risker... 14 4.1.1 Naturhändelser... 15 4.1.2 Störningar/avbrott i infrastruktur... 16 4.1.3 Stora olyckor... 17 4.1.4 Antagonistiska hot... 17 4.1.5 Omfattande personalfrånvaro som inträffar plötsligt... 18 4.2 Sårbarheter... 19 4.2.1 Materiella resurser... 19 4.2.2 Personella resurser... 19 4.2.3 Information till media och kunder vid störningar... 19 4.2.4 Ekonomiska aspekter... 19 4.3 Kritiska beroenden... 20 5 Viktiga resurser... 21 5.1 Elsamverkansledning... 21 5.2 Förstärkningsresurser...22 5.2.1 Materiella resurser...22

5.2.2 Svenska kraftnäts insatsstyrka...22 5.2.3 Frivilligorganisationer...22 5.2.4 Övriga förstärkningsresurser...23 5.3 SUSIE...23 6 Bedömning av förmågan inom verkets ansvarsområde... 24 6.1 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur... 24 6.2 Materiella och personella resurser... 24 6.3 Ledning, samverkan och information... 25 6.4 Informationssäkerhet... 26 6.5 Sammanfattande bedömning... 27 7 Särskild förmågebedömning... 27 7.1 Bedömning av Svenska kraftnäts förmåga... 28 7.2 Bedömning av sektorns förmåga... 28 8 Åtgärder... 30 8.1 Omarbetat elberedskapslag och nya föreskrifter... 30 8.2 Genomförda, pågående och planerade åtgärder... 31 8.2.1 Reparationsberedskap... 31 8.2.2 Ödrift...32 8.2.3 Klassificering av anläggningar/verksamheter...32 8.2.4 Elektroniska kommunikationer... 33 8.2.5 Reservkraft... 33 8.2.6 Säkerhetsskydd och informationssäkerhet...34 8.2.7 Dammsäkerhet... 35 8.2.8 Övning- och utbildning...36

1 Övergripande beskrivning av Svenska kraftnäts ansvarsområden Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) har till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem (stamnät), sälja överföringskapacitet och bedriva verksamheter i övrigt som är knutna till stamnätet. 1 Det svenska elnätet kan liknas vid vägnätet, där det finns motor-, riks- och lokalvägar. På stamnätet transporteras elen från de stora kraftverken till de regionala elnäten. Stamnätet är med andra ord elnätets motorvägar. Från regionnäten förs elen vidare via lokalnät till elanvändarna. Eftersom stamnätet transporterar stora mängder el över långa avstånd, är det ekonomiskt att använda höga spänningar (220 kv och 400 kv). Regionnäten ägs främst av Vattenfall, E.ON och Fortum och där används lägre spänningar (40 kv 130kV). Lokalnäten kallas också distributionsnät och har spänningar på 40 kv och lägre. De ägs av regionnätsföretagen eller av mindre företag med lokal anknytning. I dessa nät transporteras el över relativt korta avstånd, exempelvis till köpcentrum och hushåll. Utöver ansvaret för stamnätet har också Svenska kraftnät ett antal systemövergripande myndighetsuppgifter. Svenska kraftnät är systemansvarig myndighet för det nationella elsystemet 2, elberedskapsmyndighet 3, säkerhetsskyddsmyndighet 4 för elförsörjningen och tillsynsvägledande myndighet för dammsäkerhet 5. Svenska kraftnät är även en av de myndigheter som är utpekad som särskilt ansvarig för krisberedskapen inom sin sektor 6. 1 Förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket Svenska kraftnät 2 Ellag (1997:857) och Förordning (1994:1806) om systemansvaret för el 3 Elberedskapslag (1997:288) och Förordning (1997:294) om elberedskap 4 Säkerhetsskyddslag (1996:627) och Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) 5 Miljötillsynsförordningen (2011:13) 6 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 7/37

När det gäller beredskap mot allvarliga störningar på samhället i fredstid ska Svenska kraftnät: > verka för att riskerna för en allvarlig störning på samhället genom omfattande störningar inom elförsörjningen och dammbrott eller höga flöden minskar, > verka för att elförsörjningens samlade resurser, resurser från Försvarsmakten och aktiviteter inom det civila försvaret samt från andra aktörer kan samordnas och kraftsamlas i händelse av allvarliga störningar inom elförsörjningen i fredstid, samt > verka för att handlingsberedskapen upprätthålls för snabba och effektiva ledningsoch informationsinsatser i händelse av allvarliga störningar inom elförsörjningen i fredstid samt att motsvarande handlingsberedskap hos ansvariga aktörer vid dammhaveri upprätthålls. 7 Vid en allvarlig händelse inom elförsörjningen ska också Svenska kraftnät samverka med berörda aktörer och kunna lämna en samlad lägesbild över läget inom elförsörjningen till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Vid krig ska Svenska kraftnät tillgodose samhällets behov av elkraft genom att planera, leda och samordna elförsörjningens resurser. Vid en fredstida allvarlig händelse krävs det ett regeringsbeslut för att Svenska kraftnät ska få motsvarande mandat. 8 7 Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi 8 Förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket Svenska kraftnät 8/37

2 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Uppdraget Svenska kraftnät ska, som särskilt ansvarig myndighet för krisberedskapen, analysera hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. I analysen ska särskilt beaktas: > situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan uppstå, > situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, > att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, samt > förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Analysen ska värderas och resultatet sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. 9 Svenska kraftnät ska, förutom att analysera hot, risker och sårbarheter inom sin egen verksamhet, upprätta en nationell risk- och sårbarhetsanalys för elsektorn (produktion, överföring och handel) enligt Elberedskapslagen. 10 Dessa båda aspekter sammanställs i en samlad risk- och sårbarhetsanalys. 2.2 Mål och syfte Målet med den samlade risk- och sårbarhetsanalysen är att Svenska kraftnät ska ha en god kunskap om hot, risker och sårbarheter som kan orsaka störningar av en sådan karaktär att de kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys syftar till att öka medvetenheten och kunskapen om vilka hot, risker och sårbarheter som föreligger. Analysen ska ligga till grund för åtgärder inom elsektorn med syfte att förebygga, motstå och hantera störningar som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. 9 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9, 11, 10 Elberedskapslag (1997:288) 4 9/37

2.3 Målgrupp Föreliggande rapport är en sammanställning av Svenska kraftnäts risk- och sårbarhetsanalys för elsektorn. Rapporten redovisas till Regeringskansliet och MSB. Även särskild förmågebedömning 2014 redovisas i samband med att rapporten redovisas. Rapporten delges de myndigheter som ingår i Samverkansområde Teknisk infrastruktur, och görs tillgänglig för företag inom elsektorn. 2.4 Sekretess Svenska kraftnät gör bedömningen att innehållet i denna rapport inte föranleder sekretess. Uppgifter i myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser kan under vissa omständigheter beläggas med sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen 11. Utgångspunkten i rapporten är dock att sammanställningen av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys ska vara offentlig för att på ett enkelt sätt kunna distribueras till berörda målgrupper. Uppgifter som är av den karaktären att de bör omfattas av sekretess ska därför inte presenteras i rapporten. 2.5 Metod och genomförande Svenska kraftnät identifierar fortlöpande hot och risker som allvarligt kan påverka elförsörjningen i landet. Underlaget till rapporten utgörs bland annat av utredningar och rapporter samt erfarenheter från inträffade händelser och genomförda övningar. Ändringar i elberedskapslagen (1997:288) som trädde i kraft den 1 juli 2012 innebär bland annat att elproducenter, nätföretag och elhandelsföretag har en skyldighet att genomföra risk- och sårbarhetsanalys avseende säkerheten i den egna verksamheten. Företagen har också en skyldighet att vid begäran av Svenska kraftnät lämna in de uppgifter till Svenska kraftnät som krävs för upprättandet av den nationella risk- och sårbarhetsanalysen inom elsektorn. 12 Svenska kraftnät har, i egenskap av elberedskapsmyndighet, rätt att meddela föreskrifter kopplat till företagens skyldigheter enligt elberedskapslagen. Affärsverkets svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2) trädde i kraft 11 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 15 kap. 2, 18 kap. 13 12 Elberedskapslagen (1997:288) 4 10/37

den 1 september 2013. Dessa föreskrifter innehåller bland annat närmare bestämmelser om företagens skyldigheter kopplat till risk- och sårbarhetsanalys. Detta innebär att det nu finns formella förutsättningar för Svenska kraftnät att inhämta underlag från branschen till arbetet med risk- och sårbarhetsanalys, vilket kommer att öka möjligheterna att genomföra en nationell risk- och sårbarhetsanalys inom elsektorn. Under 2014 har en första begäran om kompletterande information, baserad på Elberedskapslagen (1997:288) och Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2), genomförts. 2014 års begäran har handlat om teman Brand vid kabelförläggning i tunnel och Brand i ställverk som har identifierats av Svenska kraftnät som riskkällor där myndigheten behöver kompletterande information till arbetet med den nationella risk- och sårbarhetsanalysen samt för vidtagandet av eventuella elberedskapsåtgärder. Begäran om kompletterande information skickades till ett urval företag som bedömdes vara berörda av de identifierade riskkällorna. 2.5.1 Samverkan Kraftsamling En förutsättning för att kunna genomföra en nationell risk- och sårbarhetsanalys för elsektorn är att Svenska kraftnäts arbete sker i samverkan med elbranschen. Ett forum för detta är Kraftsamling, där Svenska kraftnät årligen samlar företrädare för elbranschen. Kraftsamling 2011 genomfördes i form av fyra konferenser med fokus på risk- och sårbarhetsanalys. Vid konferenserna deltog representanter för produktions-, nät- och handelsföretag samt entreprenörer. Det bör dock noteras att huvuddelen av deltagarna representerade nätföretag. Under konferenserna genomfördes översiktliga risk- och sårbarhetsanalyser samt förmågebedömningar inom olika funktioner. Roller och ansvar för de olika aktörerna diskuterades, liksom val av metoder och processer för analyser och bedömningar. Underlaget bearbetades och utgjorde underlag till Svenska kraftnäts redovisning av riskoch sårbarhetsanalys 2011. Den övergripande risk- och sårbarhetsanalyser utgör ett underlag för identifiering av hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden i den föreliggande rapporten. Under Kraftsamling 2012 genomfördes en avstämning och uppdatering av underlaget inför Svenska kraftnäts redovisning av risk- och sårbarhetsanalysen 2012. Fokus under 11/37

de fyra konferenserna låg dock på information om de förändringar i elberedskapslagen som trädde i kraft den 1 juli 2012 samt insamling av synpunkter på innehåll och utformning av tillhörande elberedskapsföreskrifter. Under Kraftsamling 2013, som genomfördes i form av tre två-dagarskonferenser, hade den första dagen fokus på risk- och sårbarhetsanalys. Vid detta tillfälle genomfördes bland annat en återkoppling av resultatet av Svenska kraftnäts risk- och sårbarhetsanalys 2012, insamling av underlag och synpunkter till vägledningen för riskoch sårbarhetsanalys samt en gemensam information från Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen om de formella krav på risk- och sårbarhetsanalys som riktar sig till företag inom elsektorn. Under 2014 års Kraftsamling som genomförs i form av tre två-dagarskonferenser ligger fokus på säkerhetsarbetet inom elförsörjningen, RAKEL och elsektorns lägesuppföljnings- och rapporteringsverktyg SUSIE. Även information om innevarande års arbete med risk- och sårbarhetsanalys och den reviderade vägledningen för risk- och sårbarhetsanalyser för elsektorn 13 ges på konferensen. Dagen om risk- och sårbarhetsanalys Under 2014 anordnade Svenska kraftnät ett endagsmöte med tema risk- och sårbarhetsanalys och förmågebedömning för representanter från företag inom elförsörjningen. Huvuddelen av deltagarna representerade nätföretag. Syftet med mötet var bland annat att informera om den reviderade vägledningen för risk- och sårbarhetsanalyser för elsektorn, och att samla in underlag från elsektorn för årets särskilda förmågebedömning som MSB beslutar om. Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten Nätföretag har sedan 2006 en skyldighet att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys avseende leveranssäkerheten i elnätet och att upprätta en åtgärdsplan för att visa på hur leveranssäkerheten i det egna elnätet ska förbättras 14. Företagen ska genomföra en årlig redovisning baserad på risk- och sårbarhetsanalysen och åtgärdsplanen till Energimarknadsinspektionen. Första redovisningen till Energimarknadsinspektionen genomfördes i juli 2011. Energimyndigheten genomför en årlig risk- och sårbarhetsanalys som bland annat omfattar elförsörjningen. Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och 13 Svensk Energi och Svenska kraftnät: Risk- och sårbarhetsanalys för elsektorn, 2014-02-27 14 Ellag (1997:857) 3 kap. 9 c Gäller företag med nätkoncession för linje med en spänning som understiger 222 kilovolt eller med nätkoncession för ett område 12/37

Energimyndigheten bedriver en samverkan kring risk- och sårbarhetsanalys, och samordnar sin informationsinsamling i så stor utsträckning som möjligt. NordBER 2006 skrevs en avsiktsförklaring om ett samarbete kopplat till beredskap inom elförsörjningsområdet i Norden mellan de nordiska energi- och elberedskapsmyndigheterna samt systemoperatörerna. Organisationerna bildar ett nordiskt beredskapsforum (NordBER). Under 2011 genomfördes en gemensam risk- och sårbarhetsanalys inom ramen för NordBER. I analysen identifieras olika typer av allvarliga hot, händelser och störningar som kan drabba elförsörjningen i ett eller flera av de nordiska länderna, och som utlöser ett behov av samverkan och koordinering över landsgränserna. Utgångspunkten för arbetet var att systemoperatörerna identifierade ca 30 scenarion som därefter reducerats till åtta dimensionerande scenarion. För dessa har sedan sannolikhet, konsekvens, sårbarhet, nuvarande säkerhetsåtgärder och behov av ytterligare åtgärder analyserats och dokumenterats. Under 2014 har en särskild arbetsgrupp inom NordBER tagit fram en risk-och sårbarhetsanalys i syfte att kartlägga risker och sårbarheter inom elförsörjningen samt behov av samarbete mellan de nordiska energi- och elberedskapsmyndigheterna. 3 Identifierad samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: > Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. > Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 15 Elförsörjningen är en av de samhällsviktiga verksamheter som är helt avgörande för samhällets funktionalitet. Exempel på särskilt viktiga funktioner, utöver den tekniska infrastrukturen, inom elförsörjningen är: 15 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBSF 2010:7) 2 13/37

> Styrning- och övervakning av eldrift och produktion > Reparationsberedskap för avhjälpning av fel, personal inklusive materiel > Krisledning/storstörningsledning eller motsvarande ledningsfunktion vid omfattande störningar Ett elavbrott påverkar bland annat elektroniska kommunikationer, transporter, kommunalteknisk försörjning, vård- och omsorg, drivmedelsförsörjning och finansiella tjänster. Flera samhällsviktiga verksamheter som saknar reservkraft avstannar omedelbart vid ett elavbrott. Sedan den 1 januari 2011 finns det också ett lagstadgat funktionskrav 16 i ellagen som innebär att oplanerade avbrott, som orsakas av sådant som nätföretaget normalt kan förvänta sig och rusta sig mot, inte får överstiga 24 timmar. Funktionskravet är riktat till nätföretagen, men det innebär också en tydlig signal till andra sektorer och till allmänheten om att man ska ha en förmåga att klara av ett avbrott på upp till 24 timmar. 4 Hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden 4.1 Hot och risker De hot och risker som redovisas i detta kapitel utgår dels från den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen (se kapitel 2.5.1), dels från den kompletterande information som ett urval företag har lämnat in till Svenska kraftnät vid begäran under 2014. Dessa illustrerar den mångfald av risker och hot som kan drabba samhällets elförsörjning, ofta genom bortfall av produktion eller avbrott och störningar i elleveranser. Utifrån tidigare inträffade händelser bedöms extremt väder vara den risk med högst sannolikhet som kan orsaka både förhållandevis långvariga och geografiskt utbredda störningar i elförsörjningen. Hur stora konsekvenserna blir av de identifierade riskerna och hoten beror bland annat på huruvida för elförsörjningen särskilt viktiga anläggningar och verksamheter drabbas. Om det inträffar samtidiga störningar i andra samhällsviktiga verksamheter, såsom elektroniska kommunikationer och transporter, kan det påverka de sammantagna konsekvenserna för elförsörjningen. 16 Ellagen (1997:857) 3 kap. 9 a 14/37

4.1.1 Naturhändelser Extremt väder Allvarliga stormar med kraftiga vindar, saltstormar och isstorm/snöstorm/isbark kan orsaka omfattande skador på elnäten på alla spänningsnivåer i ett stort geografiskt område med en lång reparationstid som följd. Reparationerna kan fördröjas av materiel- och personalbrist. Ytterligare en försvårande aspekt är att andra samhällsfunktioner som är av betydelse för återställningsarbetet, som till exempel elektroniska kommunikationer, bränsleförsörjning och transporter, kan drabbas av störningar direkt eller indirekt som en följd av vädret eller störningar i elförsörjningen. Stormen Per (januari 2007) och stormen Gudrun (januari 2005) är exempel på inträffade stormar som medfört stora störningar i elförsörjningen och där reparationsarbetet har försvårats av svåra väderförhållanden. Naturolyckor Naturolyckor som skogsbränder, ras och skred, höga flöden och allvarliga översvämningar kan påverka elförsörjningen genom att anläggningar skadas eller slås ut. Solstorm/geomagnetiska stormar Det är många skilda faktorer som påverkar vilka konsekvenser en solstorm får på kraftsystemet. Den finns inte en entydig koppling mellan påverkan på kraftsystemet och solstormens styrka. Det som kan hända i elkraftsystem är: > Störningar i telekommunikationer > Obefogade utlösningar av ledningar och transformatorer > Spänningsinstabilitet > Transformatorskador Svenska kraftnät har genomfört en studie med fokus på elektormagnetiska fenomen i kraftsystemet som uppstår på grund av solens aktivitet, där slutsatsen är att kraftsystemet har förmåga att upprätthålla driften vid solstormar av den magnitud som drabbat Sverige under de senaste 60 åren. 17 Svenska kraftnät följer rymdvädret och har rutiner för åtgärder vid förvarningar om geomagnetiskt stormar. 17 Svenska kraftnät, 2012-03-30: Skydd mot geomagnetiska stormar Elektromagnetisk påverkan på kraftsystemet, Dnr: 2011/805 15/37

4.1.2 Störningar/avbrott i infrastruktur Dammhaveri Dammhaveri innebär okontrollerad utströmning av vatten, som dammen är avsedd att dämma upp. Bidragande faktorer till dammhaveri kan vara exempelvis höga flöden och väderrelaterade laster, svagheter i konstruktionen, brister i underhåll eller övervakning, otillräcklig bemanning eller utskovsluckor som inte öppnas eller sätts igen. Risken för dammhaveri på grund av skadegörelse eller sabotage går inte heller att utesluta. För majoriteten av Sveriges cirka 10 000 dammar skulle ett dammhaveri enbart medföra mindre lokala konsekvenser. För uppskattningsvis 250 av landets dammanläggningar skulle ett dammhaveri medföra fara för människors liv och hälsa, miljö, kulturmiljö, samhällsviktig verksamhet och/eller stor ekonomisk skadegörelse. För ca 25 dammar skulle ett dammhaveri få särskilt stora konsekvenser genom omfattande översvämningar och skador på bebyggelse, vattenkraftstationer, vägar, kraftledningar, telenät med mera från dammläget längs älvsträckan ned till kusten. Dessa dammar finns i de stora kraftverksälvarna i de sju länen Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Värmland och Västra Götaland. I Sverige har mindre dammolyckor som inte medfört så stora konsekvenser inträffat, men internationellt sett inträffar i genomsnitt något eller några få större haverier per år. Störning/avbrott i elektroniska kommunikationer Driftsstörningar för elektroniska kommunikationer orsakas bland annat av elavbrott, avgrävningar och uppgraderingar eller installation av ny hård- och mjukvara. Sådana driftsstörningar påverkar elförsörjningen eftersom den är beroende av elektroniska kommunikationer för styrning och ledning av produktion och elnät samt för handel med el. Användning av mobiltelefoni är också utbredd vid underhålls- och reparationsarbeten. Brand vid kabelförläggning i tunnel Bränder vid kabelförläggningar i försörjningstunnlar kan orsakas exempelvis av material- eller montagefel och leda till stora el- eller teleavbrott. Reparationsarbetet är ofta komplicerat och tidskrävande då tunnlarna efter branden först måste säkras och saneras innan reparationen kan påbörjas. Under åren 2001 och 2002 drabbades området kring Kista i Stockholm av två långvariga elavbrott med stora konsekvenser på samhället orsakat av bränder i tunnelförläggningar och 2013 inträffade en kabelbrand i Stockholm vilket resulterade i omfattande störningar i telekommunikationen. 16/37

Brand i ställverk Fördelningsstationer (110-130/10-20kV) är viktiga punkter för elförsörjningen. I vissa ställverk saknas dock brandcellsindelning och tryckavlastningskanaler. Konsekvenserna av en brand riskerar att drabba flera utgående fack och leda till omfattande och långvariga störningar i elförsörjningen. Även en mindre brand kan leda till störningar genom att styr- och kommunikationssystem kan slås ut av rökgaser. I städer där belastningarna ofta är höga kan redundansen via underliggande nät saknas eller vara otillräcklig för att täcka hela effektbehovet vid en störning i ställverket. Tillgången till reservmateriel och reparationsresurser kan också vara begränsad vilket kan fördröja och försvåra reparationsarbetet. Det är vanligt förekommande att orter har koppling till överliggande nät endast via en regional fördelningsstation och därför saknar redundans och är mycket sårbara vid brand. Ett exempel på en inträffad händelse under 2014 är branden i ett ställverk i Svedala som orsakade ett stort elavbrott i området. 4.1.3 Stora olyckor Kärnkraftsolycka En olycka eller ett haveri vid ett av Sveriges tre kärnkraftverk kan få förödande och långtgående konsekvenser för samhället. För elförsörjningen innebär det dels ett bortfall av produktion och dels så kan till exempel driftcentraler inom ett drabbat område bli obrukbara på grund av strålning, underhåll och reparationer av anläggningar försvåras mm. Hittills har det inte inträffat allvarliga kärnkraftsolyckor i Sverige men även kärnkraftsolyckor i andra delar av världen kan påverka Sverige negativt. Olyckor som skadar anläggningar Anläggningar som ligger nära väg eller järnväg kan skadas vid olyckor. Är olyckan en farligtgodsolycka kan det, förutom fysiska skador, också innebära att en anläggning måste saneras innan den kan repareras och tas i drift. 4.1.4 Antagonistiska hot Antagonistiska hot som sabotage och terrorangrepp kan riktas mot att slå ut strategiska anläggningar inom elförsörjningen och därmed orsaka både omfattande och långvariga elavbrott. Angrepp mot elförsörjningen kan utöver fysiska attacker också ske i form av IT-attacker och dataintrång, där till exempel system för styrning och övervakning (SCADA-system) eller information om en organisations kritiska system kan utgöra ett 17/37

mål. Även avsaknad av fungerande processer och rutiner för hantering av viktig information inom en organisation kan leda till en ökad risk för informationsförlust och att känslig information kan användas för genomförande av antagonistiska angrepp. Även stölder av till exempel koppar kan orsaka störningar i elförsörjningen, men dessa bedöms inte kunna orsaka den typ av omfattande och långvariga avbrott som riktade terrorangrepp eller sabotage kan leda till. 4.1.5 Omfattande personalfrånvaro som inträffar plötsligt Omfattande, plötslig personalfrånvaro som exempelvis kan orsakas av utbrott av smittsamma sjukdomar som pandemier och epidemier utgör ett hot mot elförsörjningen eftersom elsektorn är beroende av personella resurser. Det senaste exemplet är den nya influensan A(H1N1) som klassades som en pandemisk influensa av WHO i juni 2009, vilken fick dock ett mer lindrigt förlopp än vad som befarades. Inom elförsörjningen finns det ett beroende av personer med specialkompetens för att kunna genomföra reparationsinsatser, vilket gör att aktörerna behöver tillgodose behovet av nyckelkompetens till exempel vid stora pensionsavgångar. 18/37

4.2 Sårbarheter I den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen har identifierats sårbarheter kopplade till materiella och personella resurser, behov av samordnad information vid störningar samt ekonomiska aspekter: 4.2.1 Materiella resurser > Brister i nät, anläggningar och teknik Radiella matningar (med endast en förbindelse till leveranspunkten), speciellt utsatta är kabelnät eller ej vädersäkrade luftledningar. Även bristande underhåll eller handhavande fel i radiella nät kan orsaka omfattande avbrott i elleveranser. > Reservdelsförsörjning Många företags egna lager är förhållandevis små, vilket innebär att man vid en större störning är beroende av leverantörer av materiel och reservdelar. > Nya byggmetoder och material kan leda till brist på reservdelar och kompetens i att hantera äldre anläggningar. 4.2.2 Personella resurser > Kompetensförsörjning och beroendet av externa resurser Få tekniker och ingenjörer utbildas, och intresset för att arbeta i elbranschen är lågt. Samtidigt är medelåldern inom branschen förhållandevis hög. Många företag anlitar entreprenörer för utförande av utbyggnad, underhåll och felavhjälpning. Samma entreprenörer anlitas av olika företag. Det kan därför vara svårt att få en överblick över vilka resurser som faktiskt finns tillgängliga vid en omfattande störning som drabbar flera olika företag och flera spänningsnivåer. 4.2.3 Information till media och kunder vid störningar Företag har rutiner och system för information till media och kunder vid störningar. Trots detta kan det vara svårt att uppfylla behovet av information vid en störning, samt att nå en samordnad information. 4.2.4 Ekonomiska aspekter Hård ekonomisk styrning inom företagen samt svårigheter att kombinera krav på låga avgifter och med en hög robusthet i systemen. 19/37

4.3 Kritiska beroenden Följande beroenden har identifierats vid den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen: > Bränsleförsörjning för transporter och reservkraft vid elavbrott > El för egen försörjning inklusive reservkraft vid elavbrott > Elektroniska kommunikationer Driftkommunikation, talkommunikation och IT-system > Finansiella system > Leverantörer av materiel och reservdelar > Matning från överliggande nät > Personella resurser Kompetent personal, specialistkompetenser och entreprenörer > Transporter Transporter av materiel och personella resurser vid reparationer samt framkomlighet vid reparationsarbete. > Ömsesidigt beroende mellan produktion, överföring och handel med el. För flera av de identifierade beroendena finns alternativa sätt att tillgodose behovet. För till exempel talkommunikationer finns alternativ som fast telefoni, mobil telefoni, Rakel och satellittelefon. Vid långvariga elavbrott påverkas dock alla alternativ. Mer fördjupade beroendeanalyser krävs för att identifiera vilka beroenden som faktiskt är kritiska beroenden, det vill säga beroenden som inte går att ersätta och som innebär att verksamheten inte kan fungera. 20/37

5 Viktiga resurser Företag inom elförsörjningen inklusive Svenska kraftnät har enligt ansvarsprincipen ett eget ansvar för att upprätthålla en grundläggande beredskaps- och säkerhetsnivå. Den grundläggande nivån avser att klara normala oväderstörningar, sabotage med mera. När den grundläggande nivån överstigs är dock samverkan och möjligheter att tillföra förstärkningsresurser av stor vikt för branschens förmåga. Under 2013 presenterades en utredning som pekar på ett antal områden som behöver utredas vidare samt föreslår åtgärder för den framtida reparationsberedskapen. 5.1 Elsamverkansledning Nätföretagen har, i Svensk Energis regi, byggt upp en störningsorganisation som har till uppgift att prioritera och fördela elförsörjningens resurser i en störningssituation Elsamverkan. Organisationen bygger på frivillig medverkan från elnätföretagen, som har slutit avtal om inbördes bistånd och medverkan i en elsamverkansorganisation. Landet är indelat i sju elsamverkansområden. Inom varje område finns en elsamverkansledning som vid större störningar biträder drabbade företag med att allokera resurser från företag som inte drabbats lika hårt. I varje elsamverkansledning finns en även en i adjungerad representant för Svenska kraftnät. Elsamverkansledningens uppgifter är främst att vid en störning stödja drabbat elföretag med resurser. Den kan även besluta om fördelning av resurser då dessa inte helt täcker flera företags behov. Elsamverkan är demokratiskt uppbyggd och vid störningar som rör flera elsamverkansområden är ingen grupp överordnad någon annan. Svenska kraftnäts kontaktperson representerar verket i elsamverkansledningarna. Personen förser elsamverkansledningen med uppgifter om status i stamnätet, förmedlar läget och prognoser i det störda området. Kontaktpersonen handlägger och förmedlar avrop/beställning från nätföretag samt förmedlar resurser från Försvarsmakten och/eller Svenska kraftnät. Kontaktpersonen agerar vid behov myndighetsrepresentant avseende de uppgifter och roller som Svenska kraftnät har samt kan fungera som brygga mellan till exempel länsstyrelse och elsamverkansledning eller nätföretag. Elsamverkansorganisationen ska kunna nyttjas vid alla typer av störningar oavsett om de inträffar i fred eller ofred. Organisationen utgör också ett embryo till en beredskapsorganisation inom elförsörjningen som även inkluderar produktion och handel med el. 21/37

Under 2013 har en översyn över styrdokument för elsamverkan inletts under administrativ ledning av Svensk Energi. 5.2 Förstärkningsresurser 5.2.1 Materiella resurser Svenska kraftnät har ett stamnäts- och ett beredskapsförråd, där strategisk materiel för reparationsberedskap förrådshålls. I stamnätsförrådet finns stolpar och utrustning för reparation av stamnätet, medan beredskapsförrådet innehåller reparationsresurser avsedda för branschen. Beredskapsförrådet innehåller materiel som till exempel beredskapsstolpar, sambandsutrustning (Rakel och satellittelefoner) och bandvagnar samt Molos (mobilt lednings- och sambandssystem). Inom elförsörjningen har företagen erbjudits att leasa bandvagnar som Svenska kraftnät erhållit från Försvarsmakten, totalt finns ca 125 bandvagnar utleasade hos företagen. Svenska kraftnät har, tillsammans med Vattenfall Eldistribution AB och E.ON Elnät Sverige AB, tagit fram två stycken mobila modulbyggda fördelningsstationer som ska utgöra en nationell reserv i händelse av ett större stationshaveri. 5.2.2 Svenska kraftnäts insatsstyrka Svenska kraftnät har påbörjat uppbyggnaden av en insatsstyrka som successivt ska ersätta den nationella resurs för elförsörjningen som civilpliktiga linjemontörer utgjort. På grund av förändrad plikttjänstgöring utbildas inte längre några nya civilpliktiga, men repetitionsutbildningar genomförs för före detta civilpliktiga linjemontörer som kan nyttjas genom ett frivilligavtal. Antalet civilpliktiga minskar dock kontinuerligt, och därför byggs en insatsstyrka upp. Montörer till insatsstyrkan rekryteras från elnätsföretagen och entreprenörer, vars distributionsmontörer får kompletteringsutbildning för att kunna utföra reparationer på stam- och regionnät. Dessa montörer kan, genom avtal med sina arbetsgivare, användas för reparationer vid en krissituation. Montörerna utrustas och organiseras vid Svenska kraftnäts förråd. 5.2.3 Frivilligorganisationer Svenska kraftnät har avtal med frivilliga försvarsorganisationer om utbildning, övning och personal för frivillig tjänstgöring, som stöd till elförsörjningen vid extraordinära situationer då övriga tillgängliga resurser är uttömda. För varje identifierat kompetensbehov finns ett specificerat behov av antal resurser, en utbildningsstege och en utbildningsplan. 22/37

För att få en snabb överblick över skador på, i första hand, region- och stamnät i samband med störningar som orsakats av extremt väder är tillgång till flygresurser central. Flygresurserna kan också användas till att undersöka lämpliga vägar för genomförandet av reparationsinsatser. Med anledning av detta har Svenska kraftnät tecknat avtal med Frivilliga flygkåren (FFK). Enligt avtalet ska FFK kunna genomföra flygningar för spaning längs luftledningar och vägar mm. För att nå ut till skadade ledningar och andra anläggningar krävs det ofta terränggående fordon av olika slag. Behovet är extra stort i samband med väderrelaterade störningar. Svenska kraftnät har därför avtal med Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund (FAK) och Bilkåren. Avtalen omfattar bandvagnsförare för att avlösa branschens egna förare och för att bemanna Svenska kraftnäts beredskapsfordon, terrängbilsförare och bandtraktorförare. Fungerande kommunikation är av stor vikt för att kunna leda, planera och genomföra reparationsinsatser. Elektroniska kommunikationer är dock beroende av el för att fungera, och därför kan det krävas alternativa sätt att tillgodose behovet av kommunikation. Med anledning av detta har Svenska kraftnät tecknat avtal med Frivilliga Radioorganisationen (FRO) om sambandssystemledare och bandvagnsförare för betjäning av Molossystemen. Dessa ska kunna hantera den utrustning och de sambandssystem som finns i Molos och kunna framföra fordonet för att förstärka branschföretagens samband. Även elförsörjningen är beroende av el, och avtal har tecknats med FAK om reservkraftsoperatörer som ska kunna driftsätta och underhålla ett urval av olika reservkraftaggregat som finns på marknaden. 5.2.4 Övriga förstärkningsresurser Svenska kraftnät har avtal med Försvarsmakten som ska kunna bidra med resurser till elförsörjningen i samband med en stor driftsstörning. Försvarsmakten har dock minskande resurser. Inom det nordiska samarbetet Nordic Asset Management Forum (NordAM) har de nordiska systemoperatörerna slutit ett avtal om ömsesidigt bistånd vid stora driftstörningar, som innebär att reparationsresurser kan avropas. 5.3 SUSIE En ny version av elförsörjningens lägesuppföljnings- och rapporteringsverktyg SUSIE har driftsatts under 2014. SUSIE kan ge en samlad lägesbild över elförsörjningen, innehåller samverkansfunktioner och stöd för samordning av resurser som skapar förutsättningar för en effektivare användning av tillgängliga reparationsresurser. 23/37

Förutom att vara ett stöd för branschens hantering av störningar, skapar också SUSIE bättre förutsättningar för Svenska kraftnät att uppfylla sin rapporteringsskyldighet vid störningar i elförsörjningen gentemot regeringen och MSB. Elnätsföretag kan också i dagsläget genomföra sin rapportering enligt elberedskapslagen direkt via systemet. 6 Bedömning av förmågan inom verkets ansvarsområde För förmågebedömningen har de indikatorer och bedömningsskalor som MSB föreskriver använts. Krisberedskapsförmåga avser den robusthet och kapacitet som behövs för att undvika och hantera allvarliga kriser i samhället. Vid bedömningen delas förmågan in i delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Förmågan bedöms enligt följande skala: Förmåga God God med viss brist Bristfällig Mycket bristfällig Beskrivning Krisen passerar inte obemärkt, men resurser och kapacitet finns för att lösa samhällsviktiga uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Samhällsservice åsidosätts i viss mån för att kunna prioritera mer akut verksamhet. Resurserna är inte tillräckliga för att lösa uppgifter på ett tillfredsställande sätt. För de som drabbas framstår det som att samhället inte lever upp till sina åtaganden. Resurser och kapacitet understiger kraftigt det som behövs för att hantera samhällsviktiga uppgifter och verksamheter ställs in. Organisationen eller samhället står i det närmaste oförberett. 6.1 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur En indikator för bedömning av förmågan som är avgörande för elförsörjningen är säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur. Elförsörjningssystemet byggs och underhålls med höga krav på robusthet och driftssäkerhet. Vid utbyggnad, underhåll och drift av systemen finns dimensionerings- och säkerhetskriterier som ska säkerställa funktion och försörjning under förutsägbara förhållanden. Detta innebär att försörjningssystemen är dimensionerade för att klara bortfall av enstaka eller flera komponenter utan att störningar av större omfattning inträffar. Svenska kraftnät bedömer att elsystemet som helhet är robust och tåligt med avseende på rimligt förutsägbara hot och risker. 6.2 Materiella och personella resurser En annan indikator som är av stor betydelse, särskilt vid inträffade störningar, är tillgången på materiella och personella resurser. Det finns en reparationsberedskap med 24/37

både materiella och personella resurser inom elförsörjningen. Vid omfattande störningar finns det dock en risk för brist på viss nyckelmateriel och på nyckelkompetenser. Många företag, inklusive Svenska kraftnät, anlitar entreprenörer för utförande av utbyggnad, underhåll och reparationer. Flera företag har avtal med samma entreprenörer, och det kan därför vara svårt att få en överblick över vilka personella resurser som faktiskt finns tillgängliga vid omfattande störningar som drabbar flera företag. För att minska denna problematik finns det nu möjlighet att även registrera entreprenörernas resurser i elförsörjningens lägesuppföljnings- och rapporteringsverktyg SUSIE. Vid en omfattande störning kan konkurrenssituationer uppstå, bland annat avseende entreprenörernas personal. Det är därför av stor vikt att det sker en resurssamverkan och samordning av tillgängliga resurser vid omfattande störningar. 6.3 Ledning, samverkan och information Ledning, samverkan och information är en annan indikator som Svenska kraftnät vägt in i den generella bedömningen av förmågan. Svenska kraftnät har under de senaste åren arbetat med att utveckla verkets krisledningsorganisation, bland annat genom särskilda utbildnings- och övningsinsatser. Under 2014 har genomförts en övergripande utbildning inom stabsmetodik för hela krisledningen. Det har även genomförts en larm- och uppstartsövning i augusti 2014. Ytterligare utbildningar planeras, t.ex. i RAKEL. Företag inom elsektorn bedöms i relativt stor utsträckning har planer för att hantera störningar i den egna verksamheten. I och med förändringarna i elberedskapslagen 2012, och att tillhörande föreskrifter trädde i kraft den 1 september 2013, finns det ett uttalat krav på att företag ska ha en plan för att hantera störningar i den egna verksamheten. Svenska kraftnäts krisledning inklusive drift- och reparationsledning disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler och tekniska system för kommunikation och lägesbild, och organisationen kan verka dygnet runt från ordinarie plats under minst en vecka. Viss tveksamhet finns dock kring uthålligheten vid händelser som innebär att krisledningsorganisationens samtliga funktioner behöver vara bemannade fullt ut under en längre tid. För sektorns del saknas det i vissa fall lämpliga lokaler för krisledning och förmåga att verka under minst en veckas tid. I med att elberberedskapslagen omarbetades har företag inom elförsörjningen fått en informationsskyldighet gentemot Svenska kraftnät vid störningar i elförsörjningen som 25/37

kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Detta, i kombination med den nya versionen av lägesuppföljnings- och rapporteringsverktyget SUSIE, bedöms underlätta informationsutbyte och framtagandet av lägesbilder vid allvarliga störningar. Det finns inom sektorn ett stort behov av att samordnat kunna informera kunder och allmänhet om inträffad händelse samt prognos för reparationsarbete. Svenska kraftnät och företag inom sektorn har rutiner och tekniska system för information till media och allmänhet/kunder. Informationsbehovet vid stora störningar är dock så omfattande att det trots detta kan vara svårt att tillgodose behovet. För Svenska kraftnäts del finns begränsade resurser för att hantera krav på extrema informationsinsatser och kapacitetsproblem kan uppstå. Det finns nätverk för samverkan inom branschen. Ytterligare insatser kan dock genomföras för att öka samverkan med andra delar av krisberedskapssystemet. Svenska kraftnät och företag deltar också i samverkansövningar som arrangeras av MSB, länsstyrelser och så vidare. Svenska kraftnät arrangerar också samverkansövningar för branschen. Vid störningar finns det ett stort behov av samverkan och informationsutbyte mellan eloch telekommunikationsföretag. Åtgärder genomförs för att tillgodose behovet, men ytterligare åtgärder måste vidtas för att behovet ska anses vara tillgodosett. Generellt sett kan både Svenska kraftnät och branschen utveckla samverkan med aktörer utanför sektorn och omvärldsbevakningen gällande händelser i samhället som inte rör elförsörjningen. 6.4 Informationssäkerhet I takt med att den digitaliserade och datorkontrollerade hanteringen av allt från kontorsautomation till styrning och reglering i elproduktion och eldistributionsprocesserna ökar, ökar också behovet av en kontinuerlig bevakning och hantering av risker som kan vara aktuella för informationshantering och verksamhetskritiska IT-system. Det finns i dagsläget behov av att hitta en balanserad nivå mellan fysiskt och logiskt skydd, där skydd av ingångar mot verksamhetskritiska IT-system, digitala styrkommandon eller information omfattas. Det saknas också ett tydligt och enhetligt regelverk avseende klassificering och hantering av skyddsvärd information inom elförsörjningen. Hanteringen av sådan information ur ett elförsörjningsperspektiv skiljer sig märkbart mellan olika elföretag och organisationer, vilket kan påverka den nationella förmågan att upprätthålla 26/37

konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet i informationshanteringen. Kunskapsnivån inom området behöver generellt sett höjas. Ett särskilt problem är den internationalisering som sker i branschen. Graden av redundans och robusthet samt möjlighet att möta Sveriges behov av energiförsörjning kan påverkas då företag lägger ut funktioner inom och utom landets gränser. Inom landsgränserna kan den nationella lagstiftningen användas, bland annat för att styra och hantera åtkomst till anläggningar och information. Som en del av företagens internationalisering och flytt av vissa elverksamheter utomlands så minskar möjligheten att tillämpa den nationella lagstiftningen (säkerhetsskyddslagen eller beredskapslagstiftning) fullt ut, därmed kan den nationella förmågan påverkas negativt. En annan risk som kan uppstå som ett resultat av flytt av kritisk elverksamhet utomlands är nationell kompetensutarmning vad avser förmåga att autonomt styra och reglera elförsörjningen i Sverige. I samband med incidenter som påverkar den nationella elförsörjningen går det inte att utesluta att det kan saknas förmåga att omedelbart adressera den uppkomna situationen då möjlighet till prioritering av resurser sker utanför den nationella kontrollen. 6.5 Sammanfattande bedömning Den generella krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar bedöms som god med viss brist för sektorn. Svenska kraftnät bedöms ha en god förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar, och verkets krishanteringsförmåga bedöms som god med viss brist. 7 Särskild förmågebedömning Särskild förmågebedömning i sin helhet i enlighet med MSB:s förutsättningar för 2014 redovisas i Formulär för särskild förmågebedömning 2014. Här redovisas enbart en sammanfattning. Beskrivningen nedan fokuserar på direkta konsekvenser för elförsörjningen och omfattar inte en analys av hur andra samhällsviktiga verksamheter kan påverkas av störningar och avbrott i elförsörjningen. Temat för 2014 års särskilda förmågebedömning är skyfall och scenariot beskriver en riklig nederbörd i en tätort med översvämningar som följd samt åska och hagel under ett 27/37

dygns tid. Konsekvenserna av skyfallet, såsom begränsad framkomlighet i vägnätet och avbrott och störningar i olika samhällsviktiga verksamheter varar dock längre. 7.1 Bedömning av Svenska kraftnäts förmåga Den sammanfattande bedömningen är att de i scenariot beskrivna i huvudsak lokala störningarna under en begränsad tid inte medför sådana störningar i stamnätet som leder till omfattande avbrott i elförsörjningen. Utifrån dessa förutsättningar bedöms Svenska kraftnäts krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen som god. Stamnätets luftledningar påverkas inte av plötsligt stora skyfall eller hagel. Konstruktionerna för stolpar och linor är mycket robusta för detta. Åska kan åstadkomma överslag samt tillfällig urkoppling som är kortvarig. Risken för kvarstående fel är dock alltid aktuell vid åsknedslag. Stolparna tål att stå i vatten en viss tid och vattenansamlingar på grund av skyfall brukar rinna bort ganska snabbt. Det finns dock en viss osäkerhet kring hur skyddade olika anläggningar är mot stora regnmängder, särskilt vissa äldre anläggningar med källarutrymmen där det finns mycket kablar och kommunikationsutrustning. Därför kan det inte uteslutas att någon enstaka stationsbyggnad blir översvämmad och att anläggningen därmed behöver kopplas bort. Om skyfallet skulle bli mer långvarigt, eller om det redan är höga nivåer i älvarna/vattenmagasinerna när det inträffar, kan nivåer i magasinerna stiga så högt att katastrofskyddet för att skydda dammarna från översvämningar och eventuella dammhaverier aktiveras. En sådan aktivering skulle innebära att ett antal vattenkraftsaggregat kopplas bort och att dammluckorna öppnas. En stor mängd vattenkraftsproduktion skulle då bli otillgänglig vilket bland annat påverkar frekvensregleringen, tillgängliga frekvensreserver och även kraftflödena i nätet. 7.2 Bedömning av sektorns förmåga Under Dagen om risk- och sårbarhetsanalys som anordnades under hösten 2014 genomfördes en workshop med representanter från företag inom elförsörjningen med temat Förmågebedömning 2014: Skyfall. Deltagarna fick med utgångspunkt från scenariot diskutera vilka konsekvenser de störningar som beskrivs i scenariot 18 kan medföra för den egna verksamheten och bedöma konsekvensernas allvarlighetsgrad samt förmågan att hantera dessa konsekvenser. Allvarlighetsgraden bedömdes i kategorierna lindrig och allvarlig, och förmågan bedömdes i har förmåga eller har 18 Se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Särskild förmågebedömning 2014 MSB dnr 2013-3955 28/37

inte förmåga att hantera konsekvensen. Deltagarna fick också diskutera vilka eventuella beroenden den egna verksamheten har och om man har redundans/alternativa sätt att tillgodose de identifierade beroendena inom den egna verksamheten. Beroendena bedömdes utifrån svaga och starka beroenden. Även förmågan att hantera de identifierade beroendena bedömdes utifrån kategorierna har förmåga och har inte förmåga. Majoriteten av de konsekvenser som identifierades under workshopen bedömdes av deltagarna som lindringa, och deltagarna bedömde också i stor utsträckning att det finns förmåga att hantera dessa konsekvenser. En majoritet av deltagarna bedömde också att det finns en förmåga att hantera sådana konsekvenser som bedömdes som allvarliga, dock med vissa undantag, bland annat störningar på överliggande nät som kan påverka den egna verksamheten. Det finns också en förmåga att hantera en klar majoritet av de identifierade beroendena, både svaga och starka beroenden. Den sammanfattande bedömningen av krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen för sektorn är god, under förutsättning att scenariot inte blir mer långvarigt än vad som beskrivits och att det inte drabbar flera områden samtidigt. De störningar och avbrott i elförsörjningen som beskrivs i scenariot kommer i huvudsak vara begränsade, till exempel i form av utlösta stationer lokalt och avspolade kablar som kräver driftomläggning. Hur hårt ett visst geografiskt område drabbas av stora regnmängder beror bland annat på topografin i det drabbade området och hur högt kabelskåp och stationer är placerade i förhållande till den lägsta marknivån samt hur lång tid det tar att pumpa ut vattnet som trängt in i anläggningar. Därför är tillgången till pumpar och reservkraft viktig under scenariot för att snabbt kunna återgå till normalläge. Utöver stigande vattennivåer kan även allt bråte som vattnet kan föra med sig försvåra framkomligheten samt skada anläggningar. Alternativa driftplatser identifierades som ett beroende under workshopen. Det bedöms finnas resurser för reparationsarbetet inom sektorn men begränsad framkomlighet som beskrivs i scenariot kommer att försvåra reparationsinsatser och transporter av både materiella och personella resurser till de drabbade områdena, inte minst på landsbygden där en alternativ väg kan vara tidskrävande eller helt och hållet saknas. Detta påverkar i sin tur hur långvarig störningen blir i det drabbade området. Även beroendet av fungerande talkommunikationer, exempelvis RAKEL och behovet av information om störningen både internt inom den egna verksamheten men även externt 29/37