Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma

Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning 5 Ekologiska förutsättningar! 5 Naturvårdsarter! 7 Naturvärdesklass! 11 Påverkan av planerad exploatering 11 Kartor 13 Projektorganisation: Beställare: Stora Mossens Vänner. Inventering: Anna Koffman (Calluna AB). Rapport: Anna Koffman Fotografier: Anna Koffman Kvalitetsgranskare: Mova Hebert Kontaktperson för denna rapport: Anna Koffman, anna.koffman@calluna.se Tel: 0708-123096. Intern projektbeteckning: AKN0018 Hermelinstigen, Bromma NVI 2012 1

Bakgrund En planprocess pågår för att uppföra fem nya flerfamiljshus i ett skogsområde mellan Hermlinstigen i Bromma och tunnelbanespåret. Området ligger väster om kvarteret Eldhunden. Ett planförslag till undantag från detaljplan planeras vara på utställning under hösten 2012. Miljöförvaltningen har 2011-06-22, i yttrande över planremiss angett att En utrednings tas fram som visar hur exploateringen påverkar områdets ekologiska och rekreativa värden. Under planprocessens förberedande arbeten inför utställning, gjordes inte någon ekologisk utredning som de berörda sakägarna har fått ta del av. Boende vid skogen vid Hermelinstigen har reagerat på områdets naturvärden inte utretts. De boende har bildat föreningen Stora Mossens Vänner. Stora Mossens Vänner kontaktade Calluna 27 augusti och hörde sig för om Calluna kunde göra en naturvärdesinventering. Calluna inventerade området 24 september. Karta 1 visar läget för de planerade flerfamiljshusen översiktligt och karta 3 är en ritning från Stadsbyggnadskontoret. Metod En naturvärdesinventering, NVI, ger en god överblick om vilka naturvärden och typer av värdebärande komponenter som finns grönstrukturen inom ett exploateringsområde. En nationell standard för naturvärdesinventering håller på att tas fram inom ramen för SIS. (http://www.sis.se/anläggningsarbete/allmänt/sistk-555). Den utförda naturvärdesinventeringen på Hermelinstigen följer med vissa anpassningar, arbetsmaterial av standarden som planeras komma på remiss 2013. NVI innebär identifiering av geografiska områden av betydelse för den biologiska mångfalden. Geografiska områden av betydelse för den biologiska mångfalden avgränsas och beskrivs som naturvärdesobjekt. Naturvärdet, det vill säga områdets betydelse för den biologiska mångfalden, bedöms enligt en skala i olika naturvärdesklasser. Fältinventeringen utförs enligt metoden riktat eftersök. Det innebär att utföraren utifrån beprövad kunskap och erfarenhet ska eftersöka de ekologiska förutsättningar och naturvårdsarter som är av särskild betydelse för den biologiska mångfalden inom respektive biotoptyp. Naturvärdesbedömning ska göras utifrån två kriterier: 1. ekologiska förutsättningar för biologisk mångfald 2. förekomst av arter Artkriteriet värderas huvudsakligen utifrån förekomsten av naturvårdsarter. Med naturvårdsarter avses:! Skyddade arter (dvs arter som omfattas av Artskyddsförordningen, 2

! föreslås av Naturvårdsverket och beslutas av Sveriges riksdag)!! Typiska arter (beslutas av EU-kommissionen) Rödlistade arter (utarbetas av ArtDatabanken)! Signalarter (dels de som Skogsstyrelsen utarbetat för skog men även arter som indikerar biologisk mångfald i andra biotopgrupper än skog) Naturvärdesklasser Ett geografiskt områdes betydelse för biologisk mångfald ska bedömas i naturvärdesklasser. Det finns fyra klasser; klass 1a högsta naturvärde, klass 1b högt naturvärde, klass 2a påtagligt naturvärde och klass 2b visst naturvärde. Område med högsta naturvärde klass 1a Geografiskt område där de flesta för biotopen relevanta förutsättningar för biologisk mångfald finns närvarande och bedöms vara optimala. Dessutom finns mycket goda artförekomster av naturvårdsarter knutna till biotopen. Förhållandena kan inte bli avsevärt bättre med svenska förhållanden som referens. Område med högt naturvärde klass 1b Normalfall för område av klass 1b Geografiskt område där flera för biotopen relevanta ekologiska förutsättningar för biologisk mångfald finns närvarande och de flesta bedöms vara optimala. Dessutom finns goda artförekomster av naturvårdsarter knutna till biotopen. Ovanligare fall på område av klass 1b Denna naturvärdesklass kan tilldelas ett geografiskt område med där de flesta för biotopen relevanta förutsättningarna för biologisk mångfald finns och ekosystemkriteriet uppfyller kraven för område med högsta naturvärde, 1a, men där artförekomster av naturvårdsarter inte når upp till klass 1a. Det kan också vara ett geografiskt område där det finns mycket goda artförekomster av naturvårdsarter knutna till biotopen men de ekologiska förutsättningarna inte bedöms vara tillräckliga för att klassas till 1a utan är som i det beskrivna normalfallet ovan. Område med påtagligt naturvärde klass 2a Geografiskt område med betydelse för biologisk mångfald genom att det bidrar till att upprätthålla och bevara variation av arter och ekosystem. Till denna naturvärdesklass hör områden som uppfyller något av nedanstående kriterier men som inte når upp till kriterier för klass 1a eller 1b. Biotoper vars totala areal inte bör minska om den biologiska mångfalden ska bevaras i Sverige. Områden vars flora och fauna inte påtagligt utarmats av sentida mänskliga aktiviteter. 3

Områden som har särskild betydelse för spridning, uppväxt, reproduktion eller annan särskild betydelse för långsiktig överlevnad av arter. Område där det landskapliga sammanhanget uppenbart ger området en ekologisk funktion. Ett område nära ett naturvärdesobjekt av högre naturvärdesklass, som är av liknande biotoptyp, kan skydda och förstärka området med högre naturvärdesklassning. Kombination av biotoptyper skapar s.k. ekotoner och mosaiker som ökar betydelsen för biologisk mångfald. Om området bedöms ha betydelse på grund av sådana karaktärer kan det tilldelas klass 2a. I normalfallet finns ekologiska förutsättningar för biologisk mångfald i biotopen men inte lika fullt utvecklade som i områden med klass 1 a eller 1b. Vissa strukturer eller processer som kan förväntas i biotop saknas. Vanligen påträffas endast naturvårdsarter som inte är särskilt goda indikatorer på biologisk mångfald eller naturvårdsarter som är goda indikatorer men med små förekomster. Exempel från skogliga biotoper är att klassen motsvarar det som kallas naturvärde i nyckelbiotopsinventeringens metod. Område med visst naturvärde klass 2b Område med visst naturvärde har i normalfallet enstaka för biotopen relevanta ekologiska förutsättningar för biologisk mångfald närvarande men många av de strukturer och processer som kan förväntas för biotoptypen saknas. I normalfallet hittas inga naturvårdsarter eller enstaka naturvårdsarter som inte är rödlistade eller särskilt goda indikatorer på biologisk mångfald. Områdena har lokal betydelse för att bevara landskapets variation av arter och ekosystem. Med lokal betydelse avses här inventeringsområdet med omgivande landskap ett område om ca 10 000 ha. Områden utan naturvärdesklass Geografiskt område som i sitt nuvarande tillstånd inte bidrar till att upprätthålla och bevara variation av arter och ekosystem. Dessa områden räknas inte som naturvärdesobjekt och ska inte tilldelas någon naturvärdesklass. Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde Inventeringsområdet avgränsades utifrån de planerade flerfamiljshusen, se karta 1. Inventeringsområdet avgränsas av villabebyggelse i söder och tunnelbanan i norr, gatan Stora Mossens backe och ca 50 meter från det västligaste av de planerade husen. Inventeringsområdet är 1,7 hektar. Dessutom besöktes hela skogsområdet vid Hermelinstigen för att få en bild av karaktären i inventeringsområdet var likartad i hela skogsområdet. Även den angränsade skogen vid Stora Mossens backe besöktes översiktligt. Inventeringen har gjorts med hög detaljeringsgrad eftersom inventeringsområdet är litet och hus och lokalgatans placering redan var utplacerade i terrängen. Utstakningen mättes in. Lägesnoggrannheten är cirka 10 meter. S.k. värdeelement in, d.v.s. element i 4

biotopen som har särskild betydelse för biologisk mångfald, mättes in med handdator i programmet arcpad. I inventeringen har följande element räknats som värdeelement och där med mätts in: Gammal tall som är minst 50 cm i diameter (grovt träd). Påtagligt senväxt träd som har en mindre diameter än 50 cm. Senväxthet har bedömts på barkstrukturen och formen på tallens krona. Björk grövre än 40 cm i diameter Ek grövre än 10 cm i diameter. Talltorrakor (grövre än 20 cm i diameter) Tallåga (grövre än 20 cm i diameter) Dött träd av björk (grövre än 20 cm) och av rönn (grövre än 10 cm) Ek död eller döende (grövre än 10 cm i diameter) Naturvärdesbedömning Ekologiska förutsättningar Inventeringsområdet utgörs dels av en höjd där berget går i dagen i den centrala delen, dels en nordvänd sluttning. På några ställen i sluttningen finns branter. Biotopen kan beskrivas som hällmarkstallskog där berg går i dagen och fältskiktet domineras av ljung och smalbladiga gräs. Lavtäcke av renlavar som brukar utbildas på hällarna saknas i stort sätt p.g.a. av markslitage. Det finns också bördigare delar med tjockare jordtäcke där fältskiktet utgörs av blåbär. Skogen är gammal, uppskattningsvis ca 150 år med överståndare som är ännu äldre. Tallöverståndare förekommer rikligt. Tallskogen är flerskiktad med både gamla tallöverståndare, medelålders tallar och tallföryngring. Trädskiktet är mestadels slutet men där berget går i dagen är trädskiktet glest och här finns solexponerade tallar. Det finns några grova gamla granar. Andra trädslag är ek, asp, lönn, björk, rönn. Ekarna och lönnarna var inte gamla utan s.k. tillväxtträd. Den grövsta eken var 30 cm i diameter. Tillväxträden är värdefulla eftersom gamma ekar finns i Lillsjöparken och söderut. Aspen är medelålders. Bland rönn och björk har död ved börjat att bildas. Död ved av tall (stående och liggande) förekommer sparsamt. Sex talltorrakor och två tallågor fanns, vilket ger en frekvens av död ved på ca 5 döda träd per hektar. Det är inom det övre intervallet för vad som kan förväntas i vardagsskogar. Kvalitén på den döda ved som fanns bedöms hög. Det vara dels grova tallar som dött och dels senväxta tallar. Dessutom finns 3 döda eller döende ekar (klena), 3 st döda björkar och rönnar. 5

Inventeringsområdet präglas av den stora mängden gamla grova tallar och senväxta tallar. Det finns 37 tallar som är minst 50 cm grova i diameter. Detta är ca 22 per hektar. Så höga tätheter är ovanligt i skogar i Sverige i dag. Sådana tätheter karaktäriserar snarare tallnaturskogar. Dessutom finns 39 påtagligt senväxta tallar (mindre än 50 m i diameter) vilket är ca 23 st per hektar. Även det motsvarar frekvensen i en tallnaturskog. Vidare var en tall 70 cm grov och 18 st var mellan 60 och 70 cm grova. Mängden grova tallar är anmärkningsvärt hög. I skogen som ligger mellan villabebyggelsen och tunnelbanan, väster om inventeringsområdet, gjordes ett kort fältbesök. Denna del av skogen har samma karaktär som i inventeringsområdet och frekvens av naturvärdeselement bedömdes vara likartad som i inventeringsområdet. Inventeringsområdet är 1,7 hektar och hela skogen vid Hermelinstigen är ca 3,6 hektar. Skogen öster ut, vid Stora Mossens backe, besöktes också kort och även den bedömdes ha liknande karaktärer som inventeringsområdet. Grova och gamla tallar var ett påtagligt inslag. Hela skogen vid Stora Mossens backe är ca 5,8 hektar. De två skogarna är endast åtskilda av en gata och kan för många av skogens arter sägas utgöra en sammanhängande skog. Arealen tillsammans blir knappt tio ha. Att skogen bitvis är smal, endast ca 50 meter skapar kanteffekter, vilket är negativt för skogsarter som missgynnas av kanteffekter från andra habitat eller urbana strukturer. Eftersom inventeringsområdets värden är knutna till gamla tallar och skalbaggsfaunan knuten till gammal eller död tall och gynnas av solexponering kan kanteffekterna i det här fallet vara gynnsamma efter som ljus släpps in på tallarna. En areal om 10 hektar sammanhängande gammal skog är tillräckligt stor areal för att fungera som livsmiljö för många av de mer krävande skogsarterna, exempelvis tofsmes. 10 hektar är inte en mycket stor skog men det är gynnsamt att den omgivande bebyggelsen består av gles bebyggelse där mycket natur sparats och naturen utgör ett stadsbyggnadselement. Tall är ett karaktärsträd i omgivningen. För att uppnå mycket goda ekologiska förutsättningar skulle storleken på skogen varit betydligt större, så att skogliga störningsregimer som ex. skogsbrand kunnat verka. Foto 1. Typisk vy i inventeringsområdet. Gamla grova tallar, senväxta tallar. De röda käpparna är utstakning av hus. 6

Foto 2. I centrala delen finns hällmark och solexponerade tallar. Markslitaget är stort. Foto 3. Gammal tall med angrepp av reliktbock. 7

Foto 4. Kläckhål av reliktbock. Foto 5. Kläckhål av svart praktbagge i gammal tall. 8

Foto 6. Tallticka. Tallticka var spridd i hela inventeringsområdet. (8 fynd). Foto 7. I skogens finns grova talltorrakor och tallar med stamskador och s.k. tjärgadd (död topp), vilket förutsättningar för vedlevande insekter. 9

Naturvårdsarter Vid inventeringen gjordes åtta fynd av tallticka. Det är ca 5 st per hektar. Förekomsten av tallticka bedöms som riklig. Tallticka är rödlistad i kategorin NT (nära hotad) samt även signalart i Skogsstyrelsens metodik för nyckelbiotopsinventering. Enligt Artdatabanken är motiveringen för rödlistningen följande: Parasit på gamla levande tallar. Fruktkroppar visar sig först på tallar som är 100-150 år eller äldre. Den är spridd i stora delar i Sverige och finns framförallt i skogar med naturskogsrester, i hällmarkstallskog eller där gamla tallar förekommer i kulturmark. En väl känd och lätt identifierbar art. Är signalart och därigenom noga eftersökt genom nyckelbiotopinventeringen. Talltickan kan lokalt vara tämligen allmän men totalpopulationen bedöms ha minskat som följd av kortare omloppstider i skogsbruket och att gamla tallar och tallskogar avverkas. Gamla tallar med förutsättningar för tallticka kommer inte att uppträda i produktionsskog. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). En grovticka påträffades nära basen på en grov död tall. Det var en fjolårsfruktkropp. Grovticka är signalart i Skogsstyrelsens metodik för nyckelbiotopsinventering. I signalartsfloran (Signalartsfloran, Johan Nitare 2005, Skogsstyrelsen.) anges att När grovticka växer i barrskog på tall eller gran signalerar den områden som har höga naturvärden. När arten växer i parker och trädgårdar är signalartsvärdet lägre. I inventeringsområdet växer grovtickan i barrskog den kan användas som skoglig signalart. Gnagspår av skalbaggen reliktbock kunde identifieras i ett en gammal tall. Gnagspåren kan vara gamla, men det kan vara så att angreppen fortfarande pågår i trädet. Reliktbock lägger ägg i barken av samma träd under mycket lång tid. Reliktbock är rödlistad i kategorin NT (nära hotad) samt även signalart i Skogsstyrelsens metodik för nyckelbiotopsinventering. Enligt Artdatabanken är motiveringen för rödlistningen följande: Reliktbock utvecklas inne i den tjocka skorpbarken på mycket gamla, levande och solexponerade tallar. Utbredd från Blekinge till Lule lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (300-2000). Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1200-8000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog, igenväxning av öppna tallmiljöer och borttagande av fristående gamla träd). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin 10

Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Dessutom påträffades ytterligare några träd med den karaktäristiska bark som uppstår vid reliktbocksangrepp, men där kunde inga kläckhål hittas, varför träden inte registrerades som fyndplatser. Det kan dock vara pågående angrepp där inga kläckningar gjorts än. Ett tall hade kläckhål av svart praktbagge. Svart praktbagge är inte rödlistad. Den var tidigare rödlistad men bedöms nu som livskraftig. Arten är signalart i Skogsstyrelsens metodik för nyckelbiotopsinventering. Larverna gnager gångar i kambiet av solexponerade döda tallar men också inne i barken på levande tallar. Naturvärdesklass Utfallet för ekosystemkriterium och artkriterium blir klass 1b höga naturvärden. Påverkan av planerad exploatering Eftersom husen och lokalgatan var utstakade i terrängen kunde en beräkning göras av hur många värdelement som försvinner eller påverkas påtagligt negativt av exploateringen. En enkel uträkning har gjorts med hur många värdeelement som ligger inom ytan för husen (där zonen mellan husen räknats in som bebyggelse) och lokalgatan samt en buffert om 10 meter runt den faktiska exploateringsytan. Denna yta kallas exploatering stark påverkan. Se tabell 1. 11

Tabell 1. Antal trädpunkter inom ytan "exploatering, stark påverkan" Värdeelement Antal Påtagligt senväxt tall (diameter under 50 cm) 27 Gammal tall minst 50 cm i diameter 22 Dö= träd av tall 4 Ek (Allväx=räd) 4 Björk minst 40 cm i diamter 2 Dö= träd av björk eller rönn 2 Ek död eller döende (ej grov) 2 Tallåga 1 summa 37 Åtta fynd av naturvårdsarter av totalt 11 fynd i inventeringsområdet påverkas. Uträkning av hur stor andel det är av de värdeelement som finns i nuläget har inte gjorts eftersom det beror på vilka skalor som är ekologiskt relevanta. Naturmark som kan påverkas under byggtiden eller indirekt genom den förändrade markanvändningen har inte kunnat beräknas. Det är uppenbart att en direkt eller indirekt påverkan från den nya bebyggelsen kommer märkas på ett större område än husen och lokalgata med 10 meters buffert. Husens placering ger upphov till fragmenteringseffekter på skogsbiotopen och dess artstock. Inventeringsinsatsen ger inte underlag för att bedöma konsekvensen för tallekosystem för stadsdelen, staden eller länet. Inventeringsinsatsen ger heller inte underlag för att bedöma konsekvenser för populationer av skyddsvärda arter. För det behövs mer omfattande ekologisk utredning. Sammanfattningsvis kan dock med säkerhet sägas att rödlistade arter och signalarter påverkas negativt och att påtagligt ingrepp görs i en värdefull biotop som inte går att kompensera genom att nyskapa natur. 12

Kartor Karta 1. 13

Karta 2. 14

Karta 3. Ritning som utgjort underlag för utstakning av husen. 15