KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN. 17 december 2014. Restaurang Kärranäs

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 17 december 2014 Restaurang Kärranäs

Kallelse Föredragningslista 1(2) 2014-12-08 Sammanträde Kommunstyrelsen Plats och tid Restaurang Kärranäs, kl. 11:00 onsdagen den 17 december 2014 Ordförande sekreterare Henrik Sundström Annica Åberg Föredragningslista Föredragande l. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering 2. Motlon från Reine Johansson (SD) angående ändring av lokal ordningsföreskrift beträffande gatumusik D nr KS 2013/00316 3. Riktlinjer för styrning och ledning i Uddevalla kommun Dnr KS 2014/00528 4. Översyn av arbetsordning för kommunfullmäktige Dnr KS 2014/00543 5. Översyn av bolagsordning för Energifokus i Trollhättan och Uddevalla AB Dnr KS 2014/00291 6. Remiss angående överlämnande av allmänna handlingar för förvaring Kompletta handlingar D nr KS 2014/0041 O finns på kommunledningskontoret 7. Utredning gällande förutsättningar för vinteruteserveringar Dnr KS 2014/00519 8. Granskning av internbanken - redovisning av vidtagna och planerade åtgärder Dnr KS 2014/00523 9. Ansökan om bidrag till energieffektivisering av Bokenäs Dragsmarks bygdegård Dnr KS 2014/00524 l O. Fastställande av bilaga A till finanspolicy för Uddevalla kommunkoncern 2015 Dnr KS 2014/00522

Kallelse Föredragningslista 2(2) 2014-12-08 Föredragningslista Föredragande 11. Förprövning av projekt - en del av samhällsbyggnadsprocessen Dnr KS 2014/00515 12. Överklagande av länsstyrelsens beslut om utökat strandskydd Dnr KS 2014/00551 13. Genomgång EMAS- extern miljörevision 2014 Dnr KS 2014/00529 14. Revidering av kommunstyrelsens delegatlonsordning med anledning av ny organisation på samhällsbyggnadsområdet Dnr KS 2014/00535 15. Kommunstyrelsens Internkontrollplan 2015 Dnr KS 2014/00539 16. Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2015-2017 med internbudget och styrkort Dnr KS 2014/004 70 17. Justering av kommunbidrag 2014 Dnr KS 2013/00028 18. Bestämmelser för jävsutskottet Dnr KS 2014/00542 19. Information från kommundirektören Dnr KS 2014/00003 20. Information från räddningschefen Dnr KS 2014/00005 21. Information från kommunstyrelsens ordförande samt från Fyrbodal Dnr KS 2014/00006 22. Redovisning av delegationsbeslut Dnr KS 2014/00002 23. Anmälningsärenden Dnr KS 2014/00098 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp gruppledare.

Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2014-11-06 1(2) D nr KS 2013/00316 Handläggare Kommunjurist Helena Lennernäs Telefon 0522-69 60 42 helena.lennernas@uddevalla.se Motion från Reine Johansson (-) angående ändring av lokal ordningsföreskrift beträffande gatumusik Sammanfattning Reine Johansson(-) tidigare (SD) har lämnat en motion angående ändring av lokal ordningsföreskrift beträffande gatumusik inom Uddevalla kommun. Reine Johansson yrkar att kommunfullmäktige i Uddevalla kommun ändrar sina lokala ordningsföreskrifter( 12) till följande lydelse. "När insamling av pengar skall ske i samband med framförande av gatumusik krävs tillstånd av kommunen." Syftet med yrkandet är sammanfattningsvis att det enligt Reine Johansson finns anledning att misstänka att tiggeri sker i organiserad form och möjligen har anknytning till internationell kriminell verksamhet samt att musicerandet är störande. Enligt ordningslagen (1993:1617, 2 kap. 23 )får en allmän sammankomst för att framföra ett konstnärligt verk eller en offentlig tillställning upplösas av polismyndigheten, om sammankornsten eller tillställningen genom ljud eller på något annat sätt medför allvarlig störning av ordningen i dess omedelbara omgivning. Enligt förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter (l andra stycket) får lokala föreskrifter inte innebära att den enskildes frihet att framföra musikaliskt eller annat konstnärligt verk begränsas. Lokala föreskrifter om penninginsamling får därmed inte ges en utformning så att en kornmun därigenom reglerar gatumusiken. Mot den bakgrunden finns inga lagliga förutsättningar att reglera gatumusiken i Uddevalla kornmuns lokala föreskrifter på så sätt som yrkas. Ärendet har skickats på remiss till tekniska nämnden som yttrat sig i ärendet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunledningskontoret att motionen avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kornrnunledningskontoret, 141106 Protokollsutdrag, tekniska nämnden, 140918 Motion från Reine Johansson(-), inkommen 130802 Förslag till beslut Kornmunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige

Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2014-06-03 2(2) D nr KS 20 13/003 16 att avslå motionen om ändring av Uddevalla kommuns lokala fdreskrifter avseende gatumusik. ijff/!t--------- Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Tekniska nämnden Reine Johansson (-)

Protokollsutdrag Tekniska nämnden 2014-09-18 179 TN Dnr 2014/00241 Motion om ändring av lokal ordningsföreskrift beträffande gatumusik på remiss till tekniska nämnden Sammanfattning Tekniska kontoret har fått i uppdrag från kommunledningskontoret att besvara ärende KS 2013/316 "Motion från Reine Johansson angående ändring av lokal ordningsföreskrift beträffande gatumusik". Reine Johansson föreslår att göra följande ändring i andra meningen i 12 Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Uddevalla kommun, nämligen "När insamling av pengar skall ske i samband med framforande av gatumusik krävs tillstånd av kommun". Tekniska kontoret anser att nuvarande regler är tillfyllest. Gatumusikspelande i syftet att samla in pengar, utom insamling till hjälporganisationer, regleras precis som all annan allmän sammankomst i enlighet med Ordningslagen (1993: 1617) vilket medför krav på polistillstånd. Beslutsunderlag Ärende KS 2013/316 "Motion från Reine Johansson angående ändring av lokal ordningsföreskrift beträffande gatumusik"; Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2014-08-27; Lokala ordningsföreskrifter för Uddevalla kommun. Beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå Reine Johanssons forslag om ändring av lokala ordningsföreskrifter beträffande gatumusik med hänvisning till gällande regler. Vid protokollet Ann-Britt Ljungberg Justerat 2014-09-22 Zeidi Ström Tobias Andreasson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 14-09-23 intygar Ann-Britt Ljungberg Expedierat 2014-09-23 Tekniska kontoret KF Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret 2014-08-27 D nr TN 2014/00241 Handläggare Teknisk samordnare Elena Tibblin Telefon 0522-69 63 24 elena.tibblin@uddevalla.se Motion om ändring av lokal ordningsföreskrift beträffande gatumusik på remiss till tekniska nämnden Sammanfattning Tekniska kontoret har fått i uppdrag från kommunledningskontoret att besvara ärende KS 2013/316 "Motion från Reine Johansson angående ändring av lokal ordningsföreskrift beträffande gatumusik". Reine Johansson föreslår att göra följande ändring i andra meningen i 12 Allmänna lokala ordningsföreskrifter for Uddevalla kommun, nämligen "När insamling av pengar skall ske i samband med framforande av gatumusik krävs tillstånd av kommun". Tekniska kontoret anser att nuvarande regler är tillfyllest. Gatumusikspelande i syftet att samla in pengar, utom insamling till hjälporganisationer, regleras precis som all annan allmän sammankomst i enlighet med Ordningslagen ( 1993: 161 7) vilket medför krav på polistillstånd. Beslutsunderlag Ärende KS 2013/316 "Motion från Reine Johansson angående ändring av lokal ordningsforeskrift beträffande gatumusik"; Tekniska kontoret~ tjänsteskrivelse 2014-08-27; Lokala ordningsföreskrifter for Uddevalla kommun. Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå Reine Johanssons förslag om ändring av lokala ordningsfdreskrift beträffande gatumusik med hänvisning till gällande regler Ärendebeskrivning I 12 Insamling av pengar i Lokala ordningsfdreskrifter står det att "polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande... När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik eller av skolklasser till hjälporganisationer krävs det inte tillstånd." Reine Johansson fareslår i sin motion att ändra den meningen i 12 Allmänna lokala ordningsforeskrifter till följande:" När insamling av pengar ska ske i samband med framforande av gatumusik krävs det tillstånd av kommun".

Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret 2014-08-27 2(2) Dnr TN 2014/00241 Motion handlar om gatumusikspelande i syftet att samla in pengar. Gatumusikspelande i sig hänför till allmän sammankomst och regleras av Ordningslagen (1993:1617). Tekniska kontoret anser inte att det blir möjligt för kommunen att utföra den nödvändiga tillsynen eftersom kommunen inte har det mandatet. Tillsynsmyndigheten enligt Ordningslagen är polisen. Gatumusikspelande i syftet att samla in pengar, utom insamling till hjälporganisationer, regleras som all annan allmän sammankomst av Ordningslagen och medför krav på polistillstån d. Patrik Petre Teknisk chef Elena Tibblin Teknisk samordnare Expediera till Kommunfullmäktige Polismyndighet Västra Götalands län

Motion om tiggeri Ändring av lokal ordningsföreskrift beträffande gatumusik inom Uddevalla kommun Ett kommunalt förbud mot tiggeri har införts i flera kommuner i Sverige. Sverigedemokraterna i Uddevalla föreslår nu i denna motion att fullmäktige beslutar att följa Sala kommun med fleras exempel och förhindra tiggeri inom kommunens gränser. De exempel på tiggeri som nu kan ses i de flesta städer i Sverige, inkluderat Uddevalla är oftast i form av att en person spelar eller trakterar ett musikinstrument. Tiggeriet förstärks oftast av en vädjande blick, ett hej, eller att personen placerar sig i en förnedrande kroppsställning. De som i timtal tvingas höra och se denna företeelse, tex affärsinnehavare och expediter upplever detta som störande och stressande. Tiggarnas trakterande av musikinstrument bedöms inte av motionärerna vara av sådan art att de omedelbart kan jämställas med buller eller annan olägenhet som beskrivs i de lokala ordningsföreskrifterna för Uddevalla kommun. Musiken av de tiggande har som avsikt att få passerande att ge en peng i uppskattning. Av antalet bidragsgivare att döma torde förtjänsten och bidragen öka om de skulle innebära att musiken upphörde. Det finns anledning att misstänka att det nu aktuella tiggeriet ingår i en organiserad form och möjligen anknytning till övrig internationell kriminell verksamhet. Det finns uppgifter om att personer som efter några timmars tiggeri, plockar upp en mobiltelefon och efter några minuter hämtas upp av en person i en större bilmodell. Ibland kör till och med den tiggande själv ifrån platsen i tidigare nämnd bilmodell. Idag finns inte någon lagstiftning som kan hjälpa polisen att motverka denna del av organiserad kriminalitet. En lokal ordningsföreskrift bör ge den lokala kommunen större möjlighet att markera och agera mot denna för vårt samhälle sedan lång tid, främmande och socialt avvikande företeelse. Undertecknad och Sverigedemokraterna Uddevalla yrkar därför att fullmäktige i Uddevalla kommun beslutar: Att ändra andra meningen i 12 Allmänna lokala ordnings föreskrifter kommun, När insamling av pengar skall ske i samband med framförande av gatumusik krävs tillstånd av kommun" Sd Uddevalla Reine Johansson

Delegationsbeslut Kommunledningskontoret 1(1) 2014-06-04 D nr KS 2013/00316 Handläggare Registrator Anna-Lena Lundin Telefon 0522-69 60 41 anna-lena.lundin@uddevalla.se Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, motion angående ändring av lokal ordningsföreskrift beträffande gatumusik, skickas på remiss till tekniska nämnden Beslut Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8. Ärende KS 2013/316 "Motion från Reine Johansson (-) angående ändring av lokal ordningsföreskrift beträffande gatumusik" skickas på remiss till tekniska nämnden. Svar senast 2014-09-30 Henrik Sundström Kommunstyrelsens ordförande Delegationsbeslut ska lämnas till registrator för anmälan i nämnden. Om beslutet går sökande emot, ska beslutsförslaget vanligtvis kommuniceras (Förvaltnings lagen 14) och kompletteras med hanvisning om hur man överklagar. Overklagandetid enligt kommunallagen upphör tre veckor efter den dag då bevis om justering av protokoll, från sammanträdet där beslutet anmälts, har anslagits på kommunens anslagstavla. Tid för överklagande enligt förvaltningslagen upphör tre veckor efter det att sökande fått del av beslutet.

Utdrag Protokoll Kommunfullmäktige l (l) 2013-09-11 133 Motion från Reine Johansson angående tiggeri (KS/2013:316) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2013-09-16 Ralph Steen, Birgit Olofsson, Lars-Olof Laxrot Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2013-09-16 intygar Annica Åberg Expedierat 2013-09-19 Utdrags bestyrkande

Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2014-11-27 l (l) D nr KS 2014/00528 Handläggare Utredare Camilla Karlsson Telefon 0522-69 70 47 camilla.a.karlsson@uddevalla.se Riktlinjer för styrning och ledning Sammanfattning Komunfullmäktige beslutade i december 2014 att Riktlinjer för styrning och reglementen för nämnder i Uddevalla kommun skulle delas i upp i två separata styrdokument där avsnitt I kallas Riktlinjer för styrning och ledning i Uddevalla kommun medan avsnitt II och III kallas Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Avsnitt I är kommungemensamma riktlinjer för styrning och ledning som bl.a. innefattar kommunens styrmodell, ekonomistyrsystem, riktlinjer för god ekonomisk hushållning och uppgiftsfördelning. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-11-27 Riktlinjer för styrning och ledning i Uddevalla kommun 2014-11-27 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Riktlinjer för styrning och ledning i Uddevalla kommun Peter Larsson Kommundirektör Camilla Karlsson Utredare

UaFS Blad l RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Antagna av kommnnfullmäl<tige den 12 april 2006, 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, 351 och 352, 13 februari 2008, 34, 18 juni 2008, 215, 10 september 2008, 239, 13 juni 2009, 130, 9 december 2009, 278, 10 juni 2010, 167, 8 september 2010, 176, 13 oktober 2010, 229, 8 december 2010, 321, 323, 331, 10 november 2010, 282 och 290, 26 januari 2011, 24, 13 apri12011, 91, 11 maj 2011, 117, 13 juni 2012, 134 och 135, reviderad av kommunfullmäktige 13 november 2013, 194, reviderad av kommunfullmäl<tige 12 februari 2014, 28, reviderad av kommunfullmäktige 9 april 2014, 64 Innehåll Kommungemensamma riktlinjer för styrning och ledning... 2 l Inledning... 2 2 styrfilosofi... 2 3 Värdegrund- Öppenhet, Respekt och Professionalitet..... 2 4 Kommunens miljöledningssystem, EMAS... 3 5 Systematiskt arbetssätt med medborgardialog... 4 6 Vision och strategi... 4 7 Styr- och ledningsmodellen... 5 Styrning... 5 Ledning... 6 8 Politisk uppgiftsfordelning avseende styrning och uppföljning... 7 9 Förvaltningsorganisationen... & 10 Uppgifter inom förvaltningsorganisationen... & Il Ekonomistyrsystem och god ekonomisk hushällning... 10 12 Konkurrensprövning... 13 13 Lokaler... 13

UaFS Blad 2 Kommungemensamma riktlinjer för styrning och ledning l Inledning Uddevalla kommun är en politiskt styrd organisation. De förtroendevalda företräder medborgarna. Den offentliga makten skall utövas under lagarna. De förtroendevalda anger vad som skall utföras genom att i kommunfullmäktige utfärda riktlinjer, fastställa verksamhetsplaner, budget och ekonomiska resurser. Kommunfullmäktige behandlar frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. I reglementen har kommunfullmäktige fastställt ansvarsgränserna för Kommunstyrelsen och övriga nämnder och verksamhetens innehåll. I nämnderna utfårdas bestämmelser för verksamheten, fastställs detaljbudget och styrkort De anställda skall verkställa de politiska besluten. Förvaltningarna fastställer instruktioner som skall ha stöd i riktlinje eller bestämmelse. Styrning och ledning handlar om att skapa en gemensam strukturför arbetet med planering, genomförande och utveckling av verksamheten. Kommunens styrning och ledningssystem ska, användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ge stöd för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten skapa en gemensam målbild genom dialogbaserad arbetsmetod skapa verksamhetsutveckling underifrån i organisationen säkra och utveckla kvalilen i verksamheten utgöra en gemensam plattform för kvalitetsarbetet bidra till god ekonomisk hushållning 2 Styrjilosofi Kommunens styrfilosofi bygger på följande Ett styr- och ledningssystem som bygger på dialog och verksamhetsutveckling Samverkan och helhetssyn inom kommunala verksamheten Decentralisering av ansvar och befogenheter Ekonomin är överordnad verksamheten. 3 Värdegrund- Öppenhet, Respekt och Professiona/ilet Öppenhet- Vi är öppna och ger ett gott bemötande som kännetecknas av engagemang, tillgänglighet och likvärdighet. Ett positivt och engagerat bemötande präglar mötet mellan personer internt och externt. Vi ger vägledning och stöd utifrån önskemål och behov samt anpassar infonnationen. Det är lätt att komma i kontakt med oss och sätten att nå oss är många- via

UaFS Blad3 personliga möten, telefon, e-post, hemsida och sociala medier via internet. Vi möjliggör dialog och välkomnar synpunkter på kommunens verksamhet. Alla ska oavsett förutsättningar nå fram till rätt person eller verksamhet, kunna ta del av information och kunna medverka i det demokratiska samhället. Respekt - Vi tar hänsyn till människors lika värde och är måna om att ge ett jämlikt och respektfullt bemötande och en likvärdig service. Människor som besöker eller på olika sätt kontaktar kommunen ska känna att de blir respektfullt bemötta och lyssnade på. Vi visar vänlighet och förståelse och är noga med att skapa likvärdiga villkor i våra möten. Varje person som representerar Uddevalla kommun har ett personligt ansvar for att underlätta möten och genomföra dessa på ett respektfullt sätt. Professionalitet - Vi har kunskap och kompetens och vårt bemötande präglas av professionalitet som bidrar till rättsäkerhet Vi är professionella i alla våra kontakter och ger en jämlik service. Vi har kunskap och kompetens inom olika arbetsområden som vi delar med oss av och vi har förmåga att hjälpa till att lösa problem. Vi tillhandahåller den service och de tjänster vi utlovat och vi håller överenskomna tidsramar. Vi har god kunskap om lagar och regler inom sakområden och kan motivera ställningstagande och beslut. Förhållningssätt Alla som kommer i kontalet med kommunens olika verksamheter, anställda eller förtroendevalda i Uddevalla kommun, ska få ett respektfullt och professionellt bemötande. Värdegrunden beskriver vårt fårhållningssätt internt i organisationen och externt i mötet med våra medborgare, kommuninvånare och brukare. Framtida brukaroch medborgarundersökningar samt framtida servicedeklarationer ska relatera till värdegrunden. 4 Kommunens miljöledningssystem, EMAS Kommunens miljöledningssystem, EMAS (Eco Management and Audit Scheme är en frivillig ED-förordning och innehåller ISO 14001) är viktigt i Uddevalla kommuns utveckling av miljöarbetet Miljöledningssystemet är ett verktyg för att styra och organisera miljöarbetet och betonar att miljöarbetet är en ledningsfråga. Systemet är en pågående process där drivkraften är ständig miljöförbättring. 2004 blev Uddevalla, Sveriges första kommun att införa EMAS. Kommunens miljöarbete är grunden för att skapa ett hållbart samhälle för nuvarande och kommande generationer. Utgångspunkten är att kommunen ska utvecklas och växa utan att belasta vår gemensamma livsmiljö. Miljö- och klimathänsyn ska vara en självklar del i det kommunala arbetet. En miljöpolicy har tagits fram som visar riktlinjen för kommunens miljöarbete och ättagande om ständiga förbättringar. Kommunstyrelsen utvärderar årligen kommunens miljöledningssystem för att säkerställa dess fmisatta lämplighet, riktighet, effektivitet samt åtagande om ständig förbättring. Utvärderingen sker av kommunsstyrelsens beredning som är styrgrupp får

UaFS Blad 4 miljöledningssystemet (ledningens genomgång). Årligen sker en extern kontroll att systemet fungerar och att miljöförbättringar har skett. Kommunfullmäktige har beslutat 2013 om sex övergripande miljömål och varje nämnd har beslutat vilka av dessa miljömål somman ska arbeta vidare med. Nämndens ansvar är att arbeta in "sina" miljömål i styrkortet och att de följs upp i delårsbokslut och i årsbokslut. Miljömålens resultat analyseras och redovisas även i en separat miljöredovisning som granskas och godkänns av en extern miljökonsul t. Medarbetarnas delaktighet är en viktig parameter för att utveckling av miljöarbetet Den interna miljörevisionen som sker årligen, används i syfte att skapa dialog och delaktighet för medarbetarna i miljöarbetet Interna miljörevisionsresultat leder till beslut om miljöförbättrande åtgärder, hanteras på verksamhetsnivå och redovisas i samband med ledningens genomgång. 5 Systematiskt arbetssätt med medborgardialog Medborgardialog är en viktig del i utvecklingen av Uddevalla kommun. I det systematiska arbetssättet med medborgardialog likställs medborgardialog med brukardialog. Med medborgardialog menas att involvera och föra samtal med människor i frågor och förändringar som berör dem i rollen som kunder/brukare och medborgare i Uddevalla kommun. Genom ett systematiskt arbete med medborgardialog skapas en större förståelse för de demokratiska processerna, förtroende, engagemang och ansvarskänsla hos medborgarna i Uddevalla kommun. Förtroendevalda får ett bredare underlag att basera sina beslut på vilket leder till att i större utsträckning kunna balansera olika intressen och ta ansvar för helheten. Vid förändringar som berör människor i rollen som medborgare i Uddevalla kommun ska kommunen informera och ha en vilja att lyssna på medborgarnas synpunkter. Vid dessa informationsinsatser ska kommunen vara uppmärksam på när det finns behov av att komplettera informationen med dialog. Kommunen ska medvetet välja att ta steget från att informera till att föra dialog. Samtliga nämnder ska årligen i arbetet med planeringsdialog, internbudget och verksan1hetsplan utse lämpliga objekt alternativt områden för arbete med medborgardialog. Utifrån delaktighetstrappan anges graden av inflytande som tilldelas medborgru: na. Delaktighetstrappan består av fyra steg: information, tycka, göra, bestämma. Vid planering och genomförande av medborgardialogprocesser skajämställdhetsperspektivet beaktas. Samtliga nämnder ansvarar för att följa upp arbetet med medborgardilog. Uppföljningen ska ske genom nämndernas ordinarie uppföljningsrutiner i styrk orten. 6 Vision och strategi Minst en gång per påbörjad mandatperiod skall kommunen anta ett visions- och strategi dokument.

Ual?S Blad 5 7 Styr- och ledningsmodellen Kommunen tillämpar en anpassad modell av Balanserad Styrning för styrning, ledning och utveckling av den kommunala verksamheten. Modellens huvudsyften är - att skapa en tydlig styr- och ledningsstruktur med brett fokus där kommunvisionen genomsyrar alla kommunens verksamheter och leder mot gemensamma mål samt - att genom en dialogbaserad arbetsmetod skapa verksamhetsutveckling underifrån i organisationen. Styr- och ledningsmodellen innefattar i sin styrningsdel vision, strategisk plan, flerårsplan och styrkor!. Ledningsdelen utgörs av verksamhetsplan, verksamhetskort och!t-stödet VUV -IT. Styr- och ledningsmodellen arbetar med tre centrala utvecklingsperspektiv: Medborgare - vilka finns vi till for? Medarbetare- hur skapar vi den goda arbetsplatsen? Ekonomi- hur använder vi våra resurser klokast? Inom samtliga utvecklingsperspektiv ska förnyelse och utveckling beaktas för att möta möjligheter i omvärlden. De tre perspektiven tillsammans ska säkerställa att styrning, ledning, uppföljning och analys sker med god ekonomisk hushållning där prestationer, resultat och effekter beskrivs i förhållande till resurser. Styrning Vision Kommunfullmäktige m1tar kommunens vision inför vm:je mandatperiod och är gemensamt framtagen av styrande majoritet och opposition. Visionen anges på ca 20 års sikt och fastställer kommunorganisationens riktning. strategisk plan Kommunfullmäktige fastställer den strategiska planen inför varje mandatperiod. Innehållet är framarbetat av den styrm1de majoriteten och planen gäller för mandatperiodens fyra år. Planen innefattar utvecklingsperspektiv vilka redogör för den styrm1de majoritetens politiska plattform utifrån medborgare, medarbetare och ekonomi. övergripande mål vilka finns inom varje utvecklingsperspektiv och beskriver de resultat eller önskade lägen som är viktigast för kommunen att nå. prioriterade områden vilka finns inom varje övergripande mål och är den politiska majoritetens beskrivning om vad som ska uppnås under den kommande mandatperioden. mätbara och målsatta mått (bilaga I)

UaFS Blad 6 Flerårsplan Flerårsplanen är treårig och innefattar ekonomiska förutsättningar, budget för det första året och ekonomisk plan för de kommande två åren, riktade uppdrag till nämnderna samt kommunfullmäktiges styrkort styrkort Kommunfullmäktiges och nämndernas respektive processer, den strategiska politiska nivån, sammanfattas i s.k. styrkort vars syfte är att ge en lättillgänglig och god överblick av verksamheten. Kommunfullmäktiges styrkort är nämndsövergripande och vmje nämnd berörs av valda delar som utgör grunden för varje nämndskort. styrkorten revideras årligen. Kommunfullmäktiges styrkort innefattar, kommunens vision utvecklingsperspektiv övergripande mål prioriterade områden mätbara och målsatta mått Nämndernas styrkort innefattar, kommunens vision utvecklingsperspektiv kommunfullmäktiges fastställda övergripande mål kommunfullmäktiges fastställda prioriterade område nämndens strategier för att nå de övergripande målen alt. prioriterade områdena kommunfullmäktigas och nämndens mätbara och målsatta mått nämndens uppdrag för att nå de övergripande målen alt. prioriterade områdena Ledning Verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är treårig och innefattar ekonomiska förutsättningar utifrån tilldelat kommunbidrag, budget för det första året, ekonomisk plan för de kommande två åren smnt de åtaganden som respektive nämnd fått genom kommunfullmäktiges riktade uppdrag. Den innefattar också nämndens styrkort vilket är utgångspunkten i verksamhetsplanen. Verksamhetskort Verksamhetskortens syfte är att skapa en gemensam bild över verksamhetens mål och syfte samt tillvägagångssätt för att nå dit. Verksamhetskorten revideras årligen. Förvaltningarna leder verksamheterna med verksamhetskort Verksamhetskorten arbetas fram i dialog med medarbetarna. Den gemensamma strukturen är en förutsätt-

UaFS Blad 7 ning får en bra ledning och uppföljning. Minst en nivå av verksamhetskort ska finnas på varje förvaltning. Verksamhetskorten följer samma tre utvecklingsperspektiv som styrkorten och även här ska förnyelse, utveckling och analys beaktas för att möta möjligheter i omvärlden. Verksamhetskortet innefattar, - verksamhetens gemensamma målbild - utvecklingsperspektiv - kommunfullmäktiges övergripande mål inom vmje utveklingsperspektiv - kommunfullmäktiges fastställda prioriterade områden - nämndens fastställda strategier får att nå de övergripande målen - kommunfullmäktiges, nämndens och verksamhetens egna mätbara och mål satta mått - nämndens tidsbestämda uppdrag - verksamhetens egna tidsbestämda handlingsplaner Ledningsstödet VUV-IT VUV -IT är kommunens digitala IT-stöd får styrning och ledning. Systemet är transparant och innehåller alla styrkort och verksamhetskort VUV-IT är ett ledningsverktyg för ledning och uppfdljning vad gäller uppdrag och målsatta mått. Uppföljning sker i enlighet med kommunstyrelsen fastställda redovisningsprinciper och rapporteringsrutiner. Politiska beslut av strategisk karaktär under löpande budgetår ska tillföras berörd nämnds styrkor!. Uppdrag från nämnderna fördelas till berörda verksamheters verksamhetskort 8 Politisk uppgiftsfördelning avseende styrning och uppföljning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar om utformningen av kommunens övergripande lednings- och organisationsstruktur, såsom indelning av verksamheterna i nämnder och förvaltningar. Kommunfullmäktige beslutar om kommunens övergripande Vision och finansiella mål, fördelar resurser och beviljar ansvarsfrihet samt tar ställning till frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt får kommunen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen skallleda arbetet med och samordna utformningen av kommunens gemensamma vision och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen skall vidare leda och samordna f6rvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders, bolags, stiftelsers och kommunalförbunds verksamheter. Kommunstyrelsen skall också driva de frågor som kan inverka på kommunens utveckling eller ekonomiska ställning, rapportera till kommunfullmäktige samt bereda de ärenden som skall beslutas av kommunfullmäktige.

UaFS Blad 8 ha en fortlöpande dialog med nämnderna om utveckling av ekonomin och verksamheten. samordna och utveckla kommunens ekonomi- och verksamhetsstyrning. Kommunstyrelsens beslut om anställning och avveckling av förvaltningschefer ska föregås av samråd med kommundirektör och berörd nämnds presidium. Kommunstyrelsen ansvarar för samtliga förvaltningschefers och kommundirektörens arbetsmiljö och lönesättning. Kommunstyrelsen kan för kommun-/nämndsövergripande uppgifter inrätta beredningar och utskott. Övriga nämnder Nämnden har verksamhetsansvar och skall fördela sina resurser och bedriva verksamhet utifrån kommunens gemensan1ma vision, lagar, avtal och politiska beslut. Nämnden skall också se till att den interna kontrollen är ändamålsenlig och att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs. Dessutom har nämnden arbetsmiljöansvar inom sitt verksamhetsområde. Nämnden ansvarar även för att verksamheterna i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt och rapporterar uppföljning av mål, budget och verksamhetsresultat till kommunstyrelsen. 9 Förvaltningsorganisationen Respektive nämnd biträds av en förvaltning. Denna leds av förvaltningschef. Kommundirektören är direkt underställd kommunstyrelsen. De organisatoriska nivåerna ska vara förvaltning, avdelning och enhet. Chefsbefattningsbenämningarna ska vara förvaltningschef, avdelningschef och enhetschef JO Uppgifter inomförvaltningsorganisationen Kommundirektören Kommundirektören samordnar kommunövergripande system och processer och har en samordnande funktion gentemot förvaltningscheferna. Kommundirektören är också förvaltningschef för kommunledningskontoret Kommundirektören skall utveckla och effektivisera kommunen som organisation genom att: tillse att principer för styrning, ledning, uppföljning, analys, utvärdering och kontroll finns och används skapa en helhetssyn i organisationen och driva och leda de kommunövergripande strategiska frågorna forma en tydlig roll- och uppgiftsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän och bidra till dialog kring dessa frågor ha det yttersta ansvaret för att lägga tjänstemannaförslag och verkställa kommunstyrelsens beslut och uppdrag som verkar i en kommunstrategisk gemensam riktning

UaFS Blad 9 biträda kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt gentemot nämnder, bolag och stiftelser och ta de initiativ som krävs med anledning av uppsiktsplikten Kommundirektören skall utveckla kommunen genom att: fokusera på omvärldsbevakning/utvecklingsfrågor i stort, näringslivsutveckling och information/dialog/marknadsföring ha externa kontakter, vara kommunens representant i olika sammanhang, nationellt och internationellt I sin samordnande funktion för förvaltningscheferna ska kommundirektören: ansvara för en strategisk ledningsgrupp som arbetar med att samordna, analysera och utveckla kommunövergripande och gemensamma frågor verka för att förvaltningscheferna beaktar kommunövergripande frågor och anlägger ett koncernperspektiv samordna det systematiska arbetsmiljöarbetet Förvaltningschefer Förvaltningen leds av en förvaltningschef som biträder nämnden. Förvaltningschefen ansvarar mot nämnden för att den verksamhet nämnden bestämt genomfdrs med de resurser som ställts till förfogande. I anställningsfrågor ansvarar förvaltningschefen mot kommunstyrelsen. Respektive nämnds ordförande är nämndens företrädare gentemot förvaltningschefen i operativa frågor. Ordförandens befogenheter framgår av delegationsregler. Förvaltningschefen har förutom sitt ansvar för respektive nämnds verksamhet också ett ansvar för helhetsperspektivet i kommunen. Förvaltningschefen har rapporteringsskyldighet till nämnden. Förvaltningschefen har informations- och samrådsskyldighet med kommundirektören i gemensamma, strategiska och kommunövergripande frågor. Förvaltningschefen beslutar efter samråd med kommundirektören och berörd nämnds presidium om förvaltningens indelning i nivån under förvaltningschef. Förvaltningschefen beslutar om en ytterligare indelning av den fastställda förvaltningsorganisationen i mindre enheter samt beslutar om bemanningen. I fråga om förvaltningens dimensionering med kvalificerade stabs/stödfunktioner beslutar förvaltningschef efter samråd med kommundirektören. Chefer inom förvaltningarna Chefer inom respektive förvaltning ansvarar för ekonomi och verksamhet inom tilldelat ansvarsområde. Chefer inom kommunledningskontoret skall se till helhetsperspektivet i kommunen. Chefer inom övriga förvaltningar i kommunen skall förutom ansvar för sin egen verksamhet också ha en förståelse för helhetsperspektivet i kommunen.

UaFS Blad 10 stödfunktioner De kommungemensamma stödfunktionerna skall anlägga ett helhetsperspektiv på kommunens verksamhet. stödfunktionerna inom förvaltningarna skall delta i de interna grupper och nätverk som finns inom respektive område och skall i detta arbete kunna anlägga ett helhetsperspektiv på den kommunala verksamheten. Medarbetare Medarbetare på alla nivåer i kommunen skall ha kunskap om det ansvar och de befogenheter som ingår i respektive anställning. Varje medarbetare skall ges förutsättningar att ta del av den information som är relevant för förståelsen och delaktigheten inom det egna verksamhetsområdet. 11 Ekonomistyrsystem oclt god ekonomisk ltushållning Ekonomimodell Kommunens ekonomimodell och ekonomistyrningsprinciper utgör verktyg för den övergripande styrningen och ledningen av Uddevalla kommun. Modellen bygger på ett decentraliserat arbetssätt med en central styrning av gemensamma utgångspunkter för vissa delar av den ekonomiska förvaltningen. Det ekonomiska ansvaret är uppbyggt på ansvarsenheter. Samtliga nämnder är resultatenheter. Kommunfullmäktige beslutar om viss verksamhet ska vara balansräkningsenhet Den skattefinansierade delen av verksamheten ska hållas åtskild från den avgiftsfinansierade. Kommunfullmäktige fastställer separat kompletterande ekonomistyrningsprinciper till dessa övergripande principer. God ekonomisk ltuslzållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Övergripande mål Kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål för verksamheten inom de tre utvecklingsperspektiven, medborgare, medarbetare samt ekonomi". Målen beskrivs i strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort

UaFS Blad 11 Finansiella mål Kommunens ekonomiska ställning och utveckling styrs genom målsatta mått som kopplas till de övergripande målen i utvecklingsperspektivet "Ekonomi". Målen antas en gång per mandatperiod och målsättningarna prövas varje år i arbetet med flerårsplanen och budgeten. Kommunen har god ekonomisk hushållning när övergripande och finansiella mål i strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort visar god måluppfyllelse. Konkretisering av god måluppfyllelse sker i strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkor!. Kommunbidrag Kommunbidrag tilldelas den skattefinansierade delen av kommunens verksamhet och fördelas på kommunfullmäktige (ink!. revision), kommunstyrelse samt vmje nämnd. Dialog I planerings- och uppföljningssyfte ska vmje år hållas dialog/er som både följer upp året som gått och speglar framtiden mellm1 kommunstyrelse och nämnder, respektive kommunstyrelse och kommunens hel- och delägda bolag samt stiftelser. Flerårsplan med budget Den övergripa11de ekonomiska planeringen utgörs av en rullande treårspla11 och avser budgetåret smnt ytterligare två år. Kommunfullmäktige antar flerårsplanen med budget i juni. Valår beslutas flerårsplan och budgeten på nytt av nyvalda kommunfullmäktige senast i december. Verksamhetsplan och internbudget Nämnderna beslutar senast i november året före budgetåret om verksamhetsplan och internbudget samt vidtar de åtgärder som krävs för att genomföra verksamheten med det kommunbidrag som tilldelats. Verksamhets- och resultatuppföljning Två delårsrapporter, januari -april, respektive januari -augusti, upprättas under året. Delårsrapporterna ska innehålla dels kommunens egen verksamhet och dels en sammanställd redovisning ink!. kommunens hel- och delägda bolag samt stiftelser. Delårsrapporterna ska även innehålla en helårsprognos för ekonomin totalt samt för respektive nämnd, bolag och stiftelse. Informationen om preliminärt resultat för föregående år för kommunen totalt samt respektive nämnd ska ges till kommunstyrelsen i januari. Upprättat årsbokslut och förslag till årsredovisning ska föreläggas kommunstyrelsen senast i mars.

UaFS Blad 12 Årsredovisningen ska fastställas av kommunfullmäktige senast i april. Avvikelser från kommunbidrag eller budget Avvikelser från kommunbidrag eller budget får normalt inte förekomma. Om underskott uppstår under året ska åtgärder vidtas för att detta ska kunna arbetas in före årets slut. Kommunfullmäktige kan besluta om att visst underskott inte ska belasta det egna kapitalet. Om underskott som ska återställas inte täckts inom tre år kan kommunstyrelsen ta initiativ till en analys av nämndens organisation och verksamhet. Resultatöveljöring För att stimulera nämnder till att ta ansvar för resultatet över tiden tillämpas resultatöverföring mellan åren. Resultatet mäts i fårhållande till tilldelat kommunbidrag. Om överskott redovisas i bokslutet ska detta föras till nämndens egna kapital och om underskott redovisas ska det täckas av eventuellt befintligt eget kapital. Uppkommer negativt eget kapital ska nämnden upprätta en plan för hur detta ska kunna återställas. Nämnden beslutar om i vilken utsträckning balanserat överskott/underskott ska tillgodogöras respektive belasta enheter inom nämndens ansvarsområde. Disposition av nämnds eget kapital Kommunfullmäktige kan avsätta en viss summa i budgeten för det kommande året som avser användande av nämndernas eget kapital. Eget kapital får endast användas för att finansiera tillfälliga insatser under budgetåret. Ovanstående gäller inte för avgiftsfinansierad verksamhet. Investeringar En investering ska bedömas och prioriteras utifrån de ekonomiska, verksamhetsmässiga och miljömässiga effekter som den beräknas ge upphov till under sin nyttjandetid. Ramen för investeringarna totalt antas av kommunfullmäktige i flerårsplanen. Nämnderna prioriterar därefter med utgångspunkt från tilldelat kommunbidrag och kommunfullmäktiges eventuella direktiv vilka investeringar som är möjliga att genomföra. Beslut om och genomförande av investeringar ska ske på ett sätt som överensstämmer med "Uddevalla kommuns investeringspolicy och den av kommunfullmäktige

UaFS Blad 13 beslutade visionen samt de beslutade målen utifrån strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkor!. 12 Konkurrensprövning Kommunal verksamhet som skulle kunna utföras i annat än egen regi kan utsättas för konkurrensprövning enligt antagna "Riktlinjer för hur frågor kring konkurrensprövning ska hanteras i Uddevalla kommun". 13 Lokaler Kommunfullmäktige antar riktlinjer för lokalförsörjning och internhyror. Tekniska nämnden har det övergripande ansvaret för kommunens samtliga lokaler. Ansvaret innebär att nämnden är part vad gäller alla frågor som rör hyresförhållanden och står som hyresgäst avseende externt förhyrda lokaler. Lokaler ställs till nämndernas förfogande mot en internhyra. Om enighet mellan tekniska nämnden och berörd nämnd inte kan nås ska frågan avgöras av kommunstyrelsen. Tekniska nämndens ansvar omfattar inte extern förhyrning av bostäder där vård- och omsorgsverksamhet bedrivs.

Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2014-12-02 1(1) Dnr KS 2014/00543 Handläggare Administrativ chef T im o Rahkonen Telefon 0522-69 61 59 timo.rahkonen@uddevalla. se Översyn av arbetsordning för kommunfullmäktige Sammanfattning Kommunallagen har ändrats med bl. a. bestämmelser om att ordförande och en eller flera vice ordföranden tillsammans utgör ett presidium. Därigenom blir presidiet ett kommunalrättsligt organ som kan ges särskilda uppgifter. Som en följd av det behöver fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter regleras i kommunfullmäktiges arbetsordning. Med hänsyn till att mandatperioden tidigarelagts till 15 oktober behöver uppgiften om när nyvalda fullmäktige sammanträder första gången omformuleras. En allmän översyn har gjorts. Samtliga föreslagna förändringar framgår av förslaget till ny arbetsordning. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-12-02. Arbetsordning för kommunfullmäktige. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna föreslagna förändringar i arbetsordning för kommunfullmäktige. Peter Larsson Kommundirektör G;;_/VL Timo Rallkonen Administrativ chef Expediera till

UaFS Blad l ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Antagen av kommunfullmäktige den 14 aprill993, 75 med ändring den 11 mars 1997, 41, den 10 november 1998, 135, den 14 maj 2003, 59, den 8 november 2006, 313, den lo oktober 2007, 265 att gälla från den l december 2007, den11mars 2009 82 att gälla från den l april2009, den 9 december 2009 284 oelt 1 reviderad den 12 september 2012 168 och den 14 januari 2015. Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. l Antalet ledamöter Fullmäktige har 61 ledamöter. I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare. 2 Ordförande och vice ordförande De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande vilka till. amman utgör fullmäktige pre idium (presidium). Presidievalen skall förrättas på det för ta ammanträdet med ny alda fullmäktige. ett sammanträde som hålls fere utgången av deeember. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. 3 Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter till dess fullmäktige utsett tillfällig ordförande.

UaFS Blad2 -S ~ Tid och plats för sammanträdena Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i juli och augusti. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången senast i november. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium. 6--1 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och om möjligt minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla. -8--2 Fullmäktige sammanträder i lokal som fullmäktige bestämmer. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats för ett visst sammanträde. 9 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena plaeeringse~~

UaFS Blad 3 Mlffiäktigcs ledamöt-er.-ersätlare oe.fl-ruuira som har rät:toh delta i fullmäktiges över läggningar, om fullmäktige in-te beslutar annat. 10 Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som annonsering om sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens webbplats. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i ortstidningarna. Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa annonseringen i ortstidningen/ortstidningarna samt på webbplatsen. 11 Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfårdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant falllåter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. 12 Ärenden och handlingar till sammanträdena Ordföranden bestämmer själv, eller när så behövs, efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följ er av lag. 13 Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Handlingama i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet samt på kommunens webbplats.

UaFS Blad 4 Interpellationer och frågor bör om möjligt tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. 14 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare En ledamot, som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till fullmäktiges sekreterare. Ordföranden eller sekreteraren låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. Om tiden medger det, ska ersättaren kallas skriftligt. 15 Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. 16 Det som sagts om ledamot i 14 och 15 gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. 17 Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det, bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. 18 Upprop En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. 19 Protokolljusterare Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sam-

UaFS Blad 5 manträd et. Sedan uppropet har förrättats enligt 18, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. 20Turordning för handläggning av ärendena Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen. Fullmäktige kan besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. 21 Yttranderätt vid sammanträdena Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet. Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. Ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret. Styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 och 18 kommunallagen får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärenden som berör förhållandena i företaget. Ersättare som inte är i tjänst får delta i överläggningarna i kommunfullmäktige. 22 Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning. 23