Nationell lägesbild Bedrägerier Nationellt bedrägericenter / NBC 3
INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND 1 1 METOD 2 BedrägeribroTtslighetens 3 karaktär och utveckling RESULTAT ENKÄTSTUDIE SLUTSATS BILAGA 3 4 45 5 6 6 Inledning och bakgrund 2 1.1 NBC:s uppdrag 2 1.2 Nationellt fokus på bedrägerier 2 2 Metod 4 2.1 Källor 4 2.2 NTU och den officiella kriminalstatistiken 4 2.3 Enkätundersökning 4 2.4 Fallstudie identitetsintrång 4 2.5 Problem 5 2.5.1 Respondenterna för enkäten 5 2.5.2 Mörkertal och anmälningsbenägenhet 5 2.5.3 Jämförelse mellan olika länder 5 Bedrägeribrottslighetens karaktär och utveckling 6 3.1 Bedrägeribrottslighetens karaktär 6 3.2 Brottsutvecklingen i Europa 7 3.3 Brottsutvecklingen i Skandinavien 8 3.4 Brottsutvecklingen i Sverige 9 3.4.1 Geografiska skillnader 10 Resultat enkätstudie 12 4.1 Inledning 12 4.2 Resultat del 1 12 4.3 Resultat del 2 14 4.3.1 Trender och hot 14 4.3.2 Polisiära metoder och utvecklingsområden 14 Slutsats 15 5.1 Generella trender 15 5.2 Prioriterade områden för NBC 15 5.3 Kunskapsluckor som bör fyllas 17 Bilaga 1 - Enkäten 18 1
1 Inledning och bakgrund 1 Inledning och bakgrund Under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten ökat med 157 procent. 1 Den lavinartade ökningen beror till stor del på att internetanvändningen ökar vilket leder till allt fler typer av bedrägerier kan begås mot ett stort antal personer samtidigt. Detta märks inte minst av att det är antalet anmälningar om datorbedrägeri och bedrägerier med hjälp av internet som ökar mest. På en övergripande nivå kan man tala om en tendens till att brottsligheten i stort går från stöldbrott till bedrägeribrott och att bedrägerier därför utgör en ny typ av vardagsbrottslighet. 1.1 NBC:s uppdrag Polismyndigheten i Stockholms län har av Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att inrätta ett nationellt bedrägericenter, NBC. Syftet med NBC är bland annat att öka möjligheterna för svensk polis att samordna sina resurser för de bedrägeribrott som sker över hela landet och som har samband med varandra samt att göra brottsbekämpningen mer effektiv och strukturerad. NBC ska enligt uppdraget stå på tre ben: polisoperativt arbete, metodutveckling och offensiva brottsförebyggande insatser. Genom samordning och brottsanalyser ska NBC bidra till att upptäcka mönster som sträcker sig över flera län, varvid möjligheten att identifiera hittills okända gärningsmän ökar och därmed även möjligheten till brottsuppklaring. NBC ska vidare bidra med nationella brottsförebyggande 1 http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/ anmalda-brott.html 2 insatser och metodutveckling 2 Inom ramen för NBCs uppdrag ingår att upprätta en nationell lägesbild gällande bedrägeribrottsligheten i Sverige. Lägesbilden ska ge nulägesbeskrivning av bedrägeribrottslighetens karaktär och spridning i landet samt ligga till grund för de prioriteringar NBC gör i sin kommande verksamhet under 2014. Ambitionen är att under hösten fördjupa lägesbilden inför prioriteringar för 2015 och framåt. 1.2 Nationellt fokus på bedrägerier Utredningen som ligger till grund för etableringen av NBC är en av flera nationella satsningar mot bedrägeribrott. Regeringen har även beställt två utredningar rörande bedrägerier. Det ena uppdraget ska utföras av Brottsförebyggande rådet (Brå) och avser en kartläggning av bedrägeribrott. Uppdraget syftar till att förvärva ny kunskap som i sin tur ska förstärka det framtida arbetet mot bedrägerier. De frågor som kartläggningen ska besvara är hur brottsligheten ser ut, hur rättsväsendet arbetar och vilka förebyggande åtgärder som kan ha effekt i de framtida arbetsinsatserna. Två centrala delar av uppdraget är att kartlägga bedrägeribrottslighetens omfattning och struktur samt studera hur polisen och åklagarna arbetar med bedrägeribrott. I uppdraget ingår även att belysa användningen av identitetsintrång vid sådan brottslighet. Brå ska även lämna rekommendationer till regeringen gällande rättsväsendets arbete mot bedrägeribrott och föreslå 2 Se definition i Slutrapport bedrägeri inrättande av ett nationellt bedrägericenter samt utveckling av polismyndighetens verksamhet för att utreda bedrägeribrott (AA-400-18284-2013)
förebyggande insatser som inbegriper såväl rättsväsendet som andra samhällsaktörer. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 16 december 2015. Det andra uppdraget gäller fakturabedrägerier där en utredare på Justitiedepartementet ska kartlägga problematiken kring fakturabedrägeriers omfattning och karaktär i Sverige. Utredningen ska utforska behovet av förändringar i framförallt civil-, närings- och civilprocessrättslig lagstiftning. Vid behov ska utredaren föreslå åtgärder som leder till ändringar och dessutom ta ställning till om andra slags åtgärder bör vidtas, t.ex. informationsinsatser riktade till företag eller myndighetsuppdrag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2015 för Justitiedepartement. Regeringen lade redan i december 2013 ett lagförslag rörande en ny brottsbestämmelse, identitetsintrång, där det ska bli straffbart att nyttja någon annans identitet. Lagförslaget, som nu är på remiss, föreslår att den som genom att olovligen använda en annan persons identitetsuppgifter utger sig för att vara honom eller henne och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för den vars identitetsuppgifter används gör sig skyldig till identitetsintrång. Brottet föreslås ha en straffskala på upp till två års fängelse. 3
2 metod 2 Metod 2.1 Källor Denna rapport bygger på information från polisiära register i Sverige och i Skandinavien, tidigare rapporter, öppna nationella och internationella källor, Brå:s Nationella trygghetsundersökning 3 (NTU), den officiella kriminalstatistiken, en fallstudie rörande identitetsintrång samt från den enkät som NBC har sänt ut till samtliga polismyndigheter för att samla in fakta. I det internationella kapitlet har information hämtats från Socta 2013, som är Europols årliga sammanställning över vilka brott de anser kommer hota EU och dess medlemmar i störst utsträckning under kommande år. 2.2 NTU och den officiella kriminalstatistiken NTU och den officiella kriminalstatistiken beskriver bedrägeri på något olika sätt. I NTU ställs en fråga om bedrägeri enligt följande: Blev du som privatperson på ett brottsligt sätt lurad på pengar eller andra värdesaker under förra året? Definitionen i den officiella kriminalstatistiken är däremot den som finns i 9 kap. Beskrivningen av bedrägeri är således mindre exakt i NTU än definitionen enligt brottsbalken, något som kan medföra att typerna av händelser som uppfattas som bedrägeri blir fler i NTU. Samtidigt kan överensstämmelsen mellan de typer av händelser som NTU och kriminalstatistiken täcker in antas vara god. 2.3 Enkätundersökning För att få en uppfattning om bedrägeribrottslighetens karaktär, uppbyggnad och spridning i landet skickades en enkät 4 ut via e-post till samtliga polismyndigheter. Enkäten bestod av två delar där den första delen rörde bedrägeribrottens upplägg. Där fick respondenten till uppgift att utifrån på förhand givna bedrägeriupplägg ta ställning till huruvida brotten i huvudsak begås av enstaka respektive organiserade aktörer samt om bedrägeriets upplägg är av systematisk respektive osystematisk karaktär. Den andra delen i enkäten bestod av ett antal öppna frågor om bland annat trender, modus och tekniska hjälpmedel rörande bedrägerier. 2.4 Fallstudie identitetsintrång I syfte att få en uppfattning om hur stor andel av bedrägeribrotten som inleds med ett identitetsintrång har anmälda bedrägeribrott 5 i Stockholm under februari 2014 studerats. Totalt har 2 578 brott i Rar undersökts. 3 I den årliga Nationella trygghetsundersökningen (NTU) svarar cirka 13 000 personer på frågor om utsatthet för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers kontakter med rättsväsendet. Med hjälp av undersökningen kan man studera brottsutvecklingen utan att vara beroende av att brotten anmäls till Polisen. 4 4 Bilaga 1 5 Brottskoderna 0901,0906 och 0913.
2.5 Problem 2.5.1 Respondenterna för enkäten Samtliga polismyndigheter i Sverige har genom överenskommelsen mellan polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Rikskriminalpolisen om samverkan mot bedrägerier genom ett nationellt bedrägericenter, NBC (AA-400-18284-2013) åtagit sig att utse en kontaktperson (funktion) som ska utgöra en länk mellan polismyndigheten och NBC i samordningsfrågor. Den utsedda kontaktpersonen skulle vara en indirekt eller direkt chef (alternativt förundersökningsledare) ha god kunskap om myndighetens bedrägeriärenden samt ha befogenhet att kunna besluta i bl.a. samordningsärenden. I enkäten fick den utsedde kontaktpersonen i uppdrag att göra en generell bedömning kring hur bedrägeribrottsligheten ser ut i just dennes polismyndighet. Att resultatet baseras på en ensam individs samlade bedömning påverkar reliabiliteten i undersökningen men då kravet som ställdes vid åtagandet av uppdraget som kontaktperson var så tydligt formulerat blir utgångspunkten att de inrapporterade svaren ändå kan generaliseras och gälla för polismyndigheten i stort. 2.5.2 Mörkertal och anmälningsbenägenhet Även om fler brott idag kommer till rättsväsendets kännedom så finns det fortfarande ett betydande mörkertal om man ser till antalet anmälda händelser. Vid tolkningen av kriminalstatistiken ska man därför ha i åtanke att vissa typer av bedrägerier anmäls i högre grad än andra, beroende på faktorer som beloppets storlek och vem som har utfört bedrägeriet. ifrån anmälningstillfället och inte efter genomförd utredning. Detta betyder att den brottsrubricering som ges vid anmälan kvarstår i anmälningsstatistiken även om en eventuell utredning kommer fram till en annan brottsrubricering. När det gäller antalsräkningen handlar det om att registreringen kan göras utefter seriebrotts- eller huvudbrottsprincipen. Vid seriebrottsprincipen, dvs. där flera olika bedrägeribrott ingår i ett och samma brottupplägg, klassificeras varje händelse som ett brott, medan man vid huvudbrottsprincipen endast registrerar det grövsta brottet, huvudbrotten. I Sverige utgår man vid seriebrott ifrån att varje specificerad händelse räknas som ett brott, något som givetvis leder till att fler brott redovisas i statistiken. Utöver detta kan statistiken även påverkas av huruvida man väljer att ta med försöksstadiet eller inte. Den svenska anmälningsstatistiken avseende bedrägeribrott innehåller både försök och fullbordade brott. 6 Förutom detta finns det gränsdragningsproblematik kring vilka brottskoder som bör ingå vid en jämförelse mellan de Skandinaviska länderna samt vad som avses med varje specifik brottskod. Av den anledningen kommer fortsättningsvis begreppet trend användas snarare än specifika siffror när jämförelser görs med övriga länder. 2.5.3 Jämförelse mellan olika länder Kriminalstatistiken är uppbyggt på olika sätt i olika länder och av den anledningen kan det vara svårt att göra internationella jämförelser avseende brottsutvecklingen. För att tolka ett lands kriminalstatistik finns det framförallt tre omständigheter som bör beaktas, nämligen statistiska förhållanden, rättsliga förhållanden, och faktiska förhållanden, såsom rättsväsendets insatser, allmänhetens anmälningsbenägenhet och den faktiska brottsligheten. När det gäller de statistiska förhållandena är det framförallt när statistiken upprättas, antalsräkningen, försöksbrott, vilken tidpunkt statistiken avser samt ändringar av statistikrutiner man bör vara uppmärksam på. Den svenska statistiken utgår 6 Brå rapport 2006:1 Konsten att läsa statistik om brottslighet 5
3 karaktär Bedrägeribrottslighetens och utveckling 3 Bedrägeribrottslighetens karaktär och utveckling Bedrägeri faller generellt under Brottsbalkens (1962:700) kapitel 9, 1-3, vilket innefattar ringa, normalt och grovt bedrägeri. Undantag gäller de brott som berör Bidragsbrottslagen (2007:612), vilket gäller bedrägerier rörande personliga ersättningar m.m. från Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, kommunerna, Migrationsverket eller Pensionsmyndigheten. Bidragsbrott och bedrägerier mot staten m.m. avser brott där målet för gärningspersonen är att tillskansa sig olika typer av ersättningar och bidrag som de egentligen inte är berättigade till. Exempelvis kan gärningspersonen lura till sig assistansersättning genom att överdriva sitt behov av assistans eller erhålla ersättning utan att ge den vård som ersättningen är avsedd för. Tillvägagångssätten i övrigt varierar beroende på vilken ersättning eller vilket bidrag gärningspersonen avser att tillskansa sig. Bedrägeri med hjälp av faktura avser brott där faktura eller avtalsliknande erbjudanden om varor eller tjänster skickas till företag eller privatperson som inte gjort någon beställning, s.k. falsk faktura eller bluffaktura. Gärningspersonen kan också kopiera ett företags faktura och byta insättningskonto, s.k. kapad faktura. 3.1 Bedrägeribrottslighetens karaktär Nedan följer en kort beskrivning över de vanligaste bedrägeribrotten samt exempel på hur de kan gå till. Identitetsintrång föreslås enligt ett lagförslag att definieras som att den som olovligen använder en annan persons identitetsuppgifter och utger sig för att vara honom eller henne och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för den vars identitetsuppgifter används, döms för identitetsintrång till böter eller fängelse i högst två år. Fenomenet kallas vardagligt för identitetskapning och är en mycket vanlig handling för gärningspersoner som ägnar sig åt bedrägeribrott. 6 Kreditbedrägerier utgår främst från två tillvägagångssätt, dels att gärningspersonen beställer eller handlar varor på kredit, men uppsåtet är att inte betala och dels att gärningspersonen utger sig för att vara någon annan för att beställa eller handla varor på kredit. Det vanligaste är köp eller beställningar av mobiltelefoner. Bedrägeri med hjälp av internet används främst när det gäller handel där förskottsbetalning äger rum, ex. varor, tjänster och boenden som egentligen inte existerar. Gärningspersoner skapar även falska hemsidor där erbjudanden och annonser publiceras. Internet används också för att teckna krediter i annans namn. Gärningspersoner försöker också få tillgång till person- och kontouppgifter, s.k. phishing eller nätfiske, genom att skicka mail eller kapa ett facebook-konto och i den kontakten som uppstår efterfråga uppgifter. En annan form är att med hjälp av trojaner låsa användarens dator med en uppmaning att betala en summa för att åtgärda felet, s.k. ransomware. Kortbedrägerier är gärningar där betal- och kreditkort är ingången för gärningspersonens möjlighet att tillskansa sig ekonomisk vinning. Skimning innebär t.ex. att utrustning monterats på kortläsare som avläser uppgifter från användares bankkort.
Cash-trap är utrustning som monteras i sedelutmataren på en bankomat som leder till att sedlarna fastnar. När användaren lämnat platsen, går gärningspersonen fram och hämtar upp sedlarna. Gärningspersoner kan också genom dataintrång få åtkomst till kortserier eller genomföra fysiska stölder av kort från brottsoffer vilket kan leda till ett obehörigt brukande av annans kontokort eller ett automatbedrägeri. Vidare är det att anse som kortbedrägeri då någon felaktigt debiterar eller överdebiterar en kund för någon form av tjänst. Lån i annan persons namn kan inledas med ett köp eller tillverkning av falsk handling som är godkänd som identitetshandling eller ett identitetsintrång varefter gärningspersonen tar lån i annan persons namn. Gärningspersonen kan också öppna ett konto i annans namn och därmed erhålla ett kontokort som används för köp av varor eller tjänster. Gärningspersoner kan teckna lån med annan person som medsökande, vilket den medsökande inte är medveten om. Gärningspersonen styrker ofta den medsökandes medgivande genom en urkundsförfalskning, dvs. en falsk namnteckning. Gärningspersonen kan ansöka om mindre snabbkrediter eller lån via internet eller SMS. Varianter på denna brottstyp finns där lån tas i annat företags namn som kan inledas med en bolags- eller företagskapning dvs. att gärningspersonen gör ändringar gällande bolagets eller företagets företrädare hos myndigheter. Det leder också till att gärningspersonen får tillgång till bolagets/företagets existerande tillgångar och kan tillskansa sig dessa. Bolags- eller företagskapningen kan också vara en inledande manöver för att skicka ut falska fakturor. 3.2 Brottsutvecklingen i Europa 7 De bedrägerier som överlag dominerar i Europa är kortbedrägerier, bedrägerier med hjälp av internet och identitetsintrång. Det Europol belyser i Socta 2013 är att det finns ungefär 3600 aktiva Organised Crime Groups, OCG, i Europa som är involverad i olika typer av brottslighet. Bedrägerier anses här vara det näst mest förekommande efter narkotikasmuggling som dessa grupper ägnar sig åt. En förklaring till varför OCG väljer att involvera sig i bedrägerier är den höga vinsten i relation till den låga upptäcktsrisken. 8 De Europeiska länderna samarbetar aktivt med Europol för att stoppa de kriminella nätverken som verkar i Europa. Samarbetet har lett till resultat. I januari 2014 ingrep polsk polis med hjälp av Europols European Cybercrime Centre, EC3, mot en internationell gruppering som sysslade med betalkortbedrägerier. Fem bulgariska medborgare arresterades för att ha missbrukat finansiell data från flertalet länder, tillverkat falska betalkort samt gjort illegala elektroniska transaktioner. I februari samma år häktades fjorton personer till följd av en internationell operation i Spanien där tio bulgariska och en ungersk medborgare hade kopierat kort och använt kopiorna vid betalningar. Den olagliga verksamhetens vinst uppgick till en miljon Euro. Europol bedömer att bedrägerier också handlar om att kriminella konstellationer använder utåt sett legala företag som verktyg för att dölja sina brottsupplägg. I brottsupplägget kan flera olika företag i olika länder inom EU användas för att försvåra upptäckten av brott. Europol lyfter även fram investeringsbedrägerier där upplägget går ut på att övertyga personer att investera i en vara som exempelvis olja eller förnybar energi mot löfte om en hög framtida avkastning. Enligt en undersökning som Europeiska kommission har gjort har 38 procent av alla internetanvändarna i EU någon gång fått mail rörande erbjudande som de uppfattar handlar om ett investeringsbedrägeri. Europols bedömning avseende ekonomisk brottslighet kopplat till bedrägerier är att de kommer fortsätta att öka där energimarknaden framhålls som sårbar och oskyddad. Vad gäller cyberbrottslighet kopplat till bedrägerier bedömer Europol att det handlar om en kombination mellan identitet- och dataintrång, med den gemensamma nämnaren att gärningspersonen är ute efter ekonomisk vinning. Brottsupplägget kan innebära att gärningspersonen placerar en trojan på brottsoffrets dator som övervakar dennes förehavanden och samtidigt samlar in uppgifter såsom personnummer och inloggningsuppgifter till onlinebanker. Uppgifterna används sedan för att tillskansa sig brottsoffrens kapital. Enligt Europeiska kommissionens undersökning har 8 procent av alla internetanvändare i EU varit utsatta för identitets- 7 Beskrivningen av brottsutvecklingen i Europa avseende bedrägerier utgår från Europols rapport Socta 2013 (Serious and Organised Crime Threat Assessment). Information har även hämtats från öppna källor från Europol News Report och rapporter från Rikskriminalpolisens omvärldsanalys Samlad problembild samt rapporter från Länskriminalpolisens underrättelserotel Läges- och omvärldsrapport till regionala operativa ledningsgruppen. 7 8 Socta bygger på information från de brottsbekämpande myndigheterna i den Eu ropeiska Unionen (EU). Syftet med Socta är bland annat att ge medlemsstaterna en sammanställd bedömning kring vilken typ av brottslighet som anses hota EU och dess medlemmar i störst utsträckning. Målet med Socta är bland annat att den ska ligga till grund för beslut om inriktning och prioritering av brottslighet samt att fungera som policy och ett implementationsdokument för EU:s medlemsländer.
intrång och 12 procent har utsatts för någon form av internetbedrägeri. Europols bedömning gällande cyberbrottslighet är att den kommer fortsätta att öka i takt med att tekniska lösningar får en större integrerad del i människors vardag. Ett brottsupplägg där Europol anser att ett ökat nyttjande av mobiltelefonen kommer ha en påverkan är kortbedrägerier. Dock inte i den traditionella meningen med innehavandet av ett fysiskt kontokort, utan kortbedrägerier med hjälp av kortnummerserien. Europol benämner detta fenomen som cardnot-present fraud, CNP. År 2011 uppskattade Europol att 60 procent av alla kortbedrägerier begicks med hjälp av CNP. Europols uppfattning gällande kortbedrägerier är att förebyggande tekniska lösningar kan försvåra för brottslingar att skimma kort, men att de kommer finna nya svagheter i systemet för att fortsatt kunna begå bedrägerier. Identitetsintrång är en form av bedrägeri som allt fler i Europa drabbas av. De flesta brottsoffren inser inte att deras identitet har stulits förrän månader eller ibland år efter att den brottsliga handlingen har begåtts. I Storbritannien har studier visat att sex av tio bedrägerier under år 2013 har skett genom att någon annans identitetsuppgift har använts med syftet att köpa en produkt eller en tjänst. I syfte att få en uppfattning om hur stor andel av bedrägeribrotten som inleds med ett identitetsintrång i Sverige har anmälda bedrägeribrott i Stockholm under februari 2014 studerats. Totalt anmäldes 43 584 bedrägeribrott under 2013. Resultatet visar att 46 procent av den studerade brottslighet hade inletts med ett identitetsintrång. Det vanligaste är att en annan person identitetsuppgifter nyttjas för att beställa och hämta ut mobiltelefoner samt att man använder en annans identitet för att lägga ut annonser på internet. Studien visade även på att i majoriteten av kortbedrägerierna så hade brottsoffret sitt kort kvar. I de flesta fall har bedrägeriet möjliggjorts genom att gärningspersonen på något sätt fått tillgång till kortuppgifterna. Det är med andra ord sällan frågan om kortstöld. Finland, Danmark och Norge är att sätta Sveriges brottsutveckling i ett större sammanhang och ge en övergripande bild över hur bedrägeribrottsligheten utvecklats i de Skandinaviska länderna. 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Bedrägeribrottsutvecklingen i Skandinavien 2009-2013 Y- axel 2009 2010 2011 2012 2013 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Figur 1: Observera att Y-axeln till vänster visar siffrorna för Danmark, Norge och Finland medan Y2-axeln till höger visar siffrorna för Sverige 9 Danmark och Finland uppvisar i likhet med Sverige en kraftigt uppåtgående trend gällande antalet anmälda fall av bedrägerier. Under den studerade tiden, 2009 2013, har antalet anmälningar ökat med drygt 97 procent i Danmark. I Finland är ökningen 24 procent medan antalet anmälningar i Sverige ökat med 34 procent. Under samma period minskade antalet anmälda fall av bedrägerier med omkring 14 procent i Norge. Under 2013 anmäldes det närmare 27 procent fler bedrägeribrott än föregående år i Danmark, motsvarande siffra för Sverige är 15 procent. I Finland anmäldes det 9 procent fler bedrägeribrott under 2013 medan ökningen i Norge endast var 1 procent. Sammanfattningsvis uppvisar Sverige, Danmark och Finland en starkt uppåtgående trend gällande antalet anmälda fall av bedrägerier, dock med någon årlig temporär nedgång. Den stora skillnaden mellan de skandinaviska ländernas bedrägeribrottsutveckling står Norge för som till skillnad från övriga länder Y2-axel 0 Finland Danmark Norge Sverige Den digitala valutan Bitcoin, som skapades år 2009 av Satashi Nakamoto, har nått marknaden i stora delar av Europa. Bitcoins huvudsakliga syfte är att möjliggöra betalningar över internet direkt mellan användare utan någon inblandning från en tredje part. Omsättningen av Bitcoin ökar kontinuerligt och används i brottsliga syften eftersom anonymiteten i flödet minskar upptäcktsrisken. 3.3 Brottsutvecklingen i Skandinavien Syftet med att beskriva brottsutvecklingen för 8 9 Danmarks officiella kriminalstatistik: http://www. statbank.dk/statbank5a/selectvarval/define.asp?plang- uage=1&subword=tabsel&maintable=straf11&px- SId=146190&tablestyle=&ST=SD&buttons=0 Norges officiella kriminalstatistik: http://www.ssb.no/ en/sosiale-forhold-og-kriminalitet/statistikker/lovbrudda/aar/2014-05-21?fane=tabell#content Finlands officiella kriminalstatistik: https://www.stat.fi/ til/polrik/index_sv.html Sveriges officiella kriminalstatistik (Brå) http://www.bra. se/bra/brott-och-statistik/statistik/anmalda-brott.html 10 http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/ anmalda-brott.html
uppvisar en mer linjär trend och således inte utsatts för samma explosionsartade ökning som resten av de skandinaviska länderna. 3.4 Brottsutveckling i Sverige Den ökade internetanvändningen och den tekniska utvecklingen har bidragit till att allt fler typer av bedrägeri kan begås. Den medför också att brott kan begås mot ett stort antal personer samtidigt. Fördelningen av antalet anmälda bedrägeribrott 2013 Automatmissbruk (0902) Resterande brottskoder kap.9 19% Övrigt bedrägeri (0906) 27% 6% 4% Datorbedrägeri (0901) 21% Med hjälp av Internet (0913) 15% 8% Med hjälp av s.k. bluffakturor (0912) 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Figur 2 Statistik från Brå Bedrägeribrottsutvecklingen i Sverige 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Anmälda brott Under 2013 anmäldes cirka 148 000 bedrägeribrott, 9 kap. brottsbalken. Det är en ökning med 15 procent jämfört med 2012. Datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av internet har ökat med 53 respektive 13 procent samtidigt som bedrägeri med hjälp av bluffaktura har minskat med 21 procent. Under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten totalt ökat med 157 procent. 10 Det finns ett flertal anledningar till den kraftiga ökningen av antalet bedrägerier, men en av de viktigaste är den tekniska utvecklingen som möjliggör att bedrägerier kan begås på nya sätt. Till exempel är det allt fler som skickar post och beställer varor på internet. Det gör också att fler brott blir en blandning mellan IT-brott, bedrägeri och identitetsintrång. Bedrägerier som sker via internet möjliggör också att många fler blir drabbade. Eftersom varje bedrägeri som riktas mot en person räknas för sig kan antalet anmälningar bli väldigt stort i de fall det finns många offer eller då det handlar om upprepad utsatthet. Att utsattheten för bedrägeribrottsligheten faktiskt har ökat över tid får stöd från NTU där 3 procent, vilket motsvarar ungefär 219 000 personer i åldersgruppen 16 79 år, uppgav att de utsatts för bedrägeri under 2012. Utsattheten är vanligast i åldersgruppen 20 34 år. 11 Figur 3 Statistik från Brå Med kontokort (ej automat) (0904) Mörkertalet för bedrägeribrott är högt eftersom de drabbade många gånger inte är medvetna om att de blir utsatta för ett bedrägeri. Det gäller speciellt för bedrägerier som begås med hjälp av internet. Många gånger upptäcks brottet i samband med att eventuella räkningar kommer hem till den drabbade och då kan det redan ha gått upp emot 30 dagar. Ytterligare ett par anledningar till att bedrägerier inte anmäls, i de fall där banker och företag är utsatta, är att summan anses vara så försumbar att en anmälan inte anses nödvändig eller för att undvika dålig publicitet. Antalet personuppklarade bedrägerier ökade med 8 procent, till 15 200 brott, under 2013. Under den senaste tioårsperioden har personuppklaringsprocenten varit minskande, dock med tillfälliga upp- och nedgångar. En förklaring till variationerna i personuppklaringsprocenten är att bedrägeribrotten är starkt seriebrottsbetonade, vilket innebär att en enskild gärningsperson kan ge upphov till tusentals anmälda brott under en kort period. Det är inte ovanligt att uppklaringsprocenten ökar kraftigt mellan två år som en följd av att ett eller ett par ärenden med tusentals anmälda brott som anmäldes ett visst år klaras upp påföljande år. 12 11 NTU 2013 9 12 http://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/ press/2014-03-31-slutlig-brottsstatistik-2013.html
3.4.1 Geografiska skillnader Som framgår av diagrammet nedan har antalet anmälda bedrägeribrott ökat i samtliga polismyndigheter mellan år 2012-2013. Både anmälningsstatistiken och NTU visar att bedrägeribrottslighet är mer vanligt förekommande i storstadsregionerna än i övriga landet, detta även när hänsyn tas till befolkningsmängd. Sammantaget står storstadsregionerna för 64 procent av antalet anmälda bedrägeribrott. Anledningen till detta är bl.a. att företag och institutioner är fler och större i dessa regioner uppvisar inget mönster, dvs. län som har stora respektive små ökningar är spridda över riket. Anmälda fall av bedrägerier uppdelat på polismyndigheter Blekinge län Hallands län Uppsala län Västmanlands län Västernorrlands län Södermanlands län 27,6% 27,0% 26,9% 23,2% 22,7% 89,5% Anmälda fall av bedrägerier uppdelat på polismyndigheter Kronobergs län Örebro län 17,2% 16,1% Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Östergötlands län Uppsala län Södermanlands län Hallands län Jönköpings län Västmanlands län Örebro län Värmlands län Dalarnas län Blekinge län Gävleborgs län Västernorrlands län Kronobergs län År 2013 antal År 2012 antal Västra Götalands län 15,7% Jönköpings län 14,6% Skåne län 14,3% Norrbottens län 14,2% Västerbottens län 13,3% Stockholms län 11,9% Dalarnas län 11,8% Jämtlands län 10,0% Östergötlands län 9,3% Värmlands län 8,2% Gävleborgs län 6,5% Gotlands län 5,3% Kalmar län 3,2% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 5 Statistik från Brå Västerbottens län Kalmar län Norrbottens län Jämtlands län Gotlands län 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 Figur 4 Statistik från Brå Medelvärdet på den procentuella ökningen under perioden 2012-2013 i Sverige är 15 procent. Störst ökning uppvisas i Blekinge, Halland, Uppsala och Västmanland medan Kalmar och Gotland endast visar en marginell uppgång under samma period Förklaringen till Blekinges markanta ökning på 89,5 procent är en större härva som står för omkring 73 procent av det totala inflödet. Storstadsregionerna Stockholm och Skåne har antalsmässigt flest antal anmälda bedrägerier under 2013 men vad gäller procentuell ökning mot föregående år hamnar de under medelvärdet i 15 procent. De län som placerar sig strax under storstadsregionerna vad gäller antalet anmälda brott är de som generellt uppvisar den största procentuella ökningen mellan 2012-2013. Skillnaderna mellan länens procentuella ökningar 10