HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST



Relevanta dokument
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

årskurs Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Kontaktuppgifter & arbete

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Skolelevers drogvanor 2007

Ungdomsenkät Om mig 1

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Ungdomsenkät Om mig 1

Sjä lvskättningsformulä r

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Hälsa på lika villkor?

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder

Forskarteamet Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

Om mig Snabbrapport år 8

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning År 9

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Hälsa på lika villkor?

Tabellbilaga ANDT undersökning

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Linköpings Universitet

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer:

Ankomstformulär Barn- och ungdomspsykiatrin Västmanland. Ungdomsversion

S U A S. Självskattningsformulär

Förlossningsberättelse

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Drogvaneundersökning år

Linköpings Universitet

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

Partybrudarna som vaskade allt!

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Du svarar anonymt Du skall inte uppge ditt namn någonstans. Ingen kommer att kunna koppla svaren till dig som person.

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Hälsa på lika villkor?

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka?

Från sömnlös till utsövd

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Projektdeltagarnas erfarenheter av projekt Columbus

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Kommunikationsavdelningen

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Testa dina levnadsvanor!

uppdrag Trollhättans kommun

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Andas bättre må bättre!

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Folkhälsodata Befolkning i åldern år. Kommun: Helsingborg

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 2009)

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Kalmars resultat i september 2004: registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten. Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut

Kronobergselevers drogvanor 2002

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016

:04 Studenter och narkotika

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?

Transkript:

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... ATUM...

ALKOHOLVANOR, Alkoholkalender (TLFB) Alkoholkalendern hjälper till att ge en bild av vilken mängd alkohol du dricker och om det finns något mönster i din alkoholkonsumtion. GÖR S HÄR: 1. Ta fram din egen almanacka. Här finns troligtvis data som underlättar för dig att minnas. 2. Börja med att försöka komma ihåg vad du gjort och varit med om under de senaste fyra veckorna med hjälp av din almanacka (t.ex. särskilda helgdagar, fester, födelsedagar, resor, något som inträffat på jobbet, TV-program, fritidsaktiviteter, speciella evenemang etc). Notera de senaste fyra hela veckornas händelser i alkoholkalendern (dvs. förra veckan är v. 1, veckan före den v. 2 osv.), gå systematiskt bakåt i tiden dag för dag en vecka i taget. 3. Med hjälp avhändelserna som minneskrokar är det lättare att komma ihåg när, vilka sorter och hur mycket alkohol du druckit. Notera nu, på samma sätt som händelserna, dag för dag en vecka i taget hur mycket alkohol du druckit angivet i antal glas. et är viktigt att alla dagars alkoholkonsumtion fylls i även om det finns dagar då du inte druckit något alls, då skriver du 0. 4. Summera nyckeltalen, se nedan. ME ETT GLAS MENAS 50 CL FOLKÖL 33 CL STARKÖL 33 CL STARKCIER 12 15 CL RÖTT ELLER VITT VIN 8 CL STARKVIN 4 CL SPRIT Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Summa antal glas per vecka 1 2 3 4 Följande nyckeltal kan beräknas ifrån alkoholkalendern: Glas per vecka: Lägg samman antalet glas för hela perioden (4 veckor): glas ela det totala antalet glas med 4: glas/vecka Glas per dryckesdag: Räkna antalet dagar som du druckit någon alkohol: dagar ela antalet glas för hela perioden (se ovan) med antalet dagar som du druckit någon alkohol: agar med intensiv konsumtion: (Kvinna) Antal dagar då du druckit mer än 3 glas: dagar glas/dag (Man) Antal dagar då du druckit mer än 4 glas: dagar HÄLSOKOLL ALKOHOHOL SJÄVTEST 3

AUIT Här är ett antal frågor om dina alkoholvanor de senaste 12 månaderna. GÖR S HÄR: Markera det alternativ för varje fråga som gäller för dig och summera dina poäng. ME ETT GLAS MENAS 50 CL FOLKÖL 33 CL STARKÖL 33 CL STARKCIER 12 15 CL RÖTT ELLER VITT VIN 8 CL STARKVIN 4 CL SPRIT POÄNG FRGOR 4 INA POÄNG 1. Hur ofta dricker du alkohol? ALRIG 1 GNG/MN ELLER MER SÄLLAN 2 4 GGR /MN 2 3 GGR /VECKA 4 GGR/VECKA ELLER MER 2. Hur många glas (se exempel) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 1 2 3 4 5 6 7 9 10 ELLER FLER 3. Hur ofta dricker du sex sådana glas eller mer vid samma tillfälle? ALRIG MER SÄLLAN ÄN 1GNG/MN MNA VECKA AGLIGEN ELLER NÄSTAN AG 4. Hur ofta under det senaste året har du inte kunnat sluta dricka sedan du börjat? ALRIG MER SÄLLAN ÄN 1GNG/MN MNA VECKA AGLIGEN ELLER NÄSTAN AG 5. Hur ofta under det senaste året har du låtit bli att göra något som du borde för att du drack? ALRIG MER SÄLLAN ÄN 1GNG/MN MNA VECKA AGLIGEN ELLER NÄSTAN AG 6. Hur ofta under senaste året har du behövt en drink på morgonen efter mycket drickande dagen innan? 7. Hur ofta under det senaste året har du haft skuldkänslor eller samvetsförebråelser på grund av ditt drickande? 8. Hur ofta under det senaste året har du druckit så att du dagen efter inte kommit ihåg vad du sagt eller gjort? 9. Har du eller någon annan blivit skadad på grund av ditt drickande? 10. Har en släkting eller vän, en läkare (eller någon annan inom sjukvården) oroat sig över ditt drickande eller antytt att du borde minska ned på det? ALRIG ALRIG ALRIG NEJ NEJ MER SÄLLAN ÄN 1GNG/MN MER SÄLLAN ÄN 1GNG/MN MER SÄLLAN ÄN 1GNG/MN MNA MNA MNA JA, MEN EJ UNER SISTA RET JA, MEN EJ UNER SISTA RET VECKA VECKA VECKA AGLIGEN ELLER NÄSTAN AG AGLIGEN ELLER NÄSTAN AG AGLIGEN ELLER NÄSTAN AG JA, UNER ET SENASTE RET JA, UNER ET SENASTE RET Översatt och bearbetat av professor Hans Bergman vid Karolinska Institutet. ANTAL POÄNG 4 HÄLSOKOLL ALKOHOHOL SJÄVTEST

BEROENE, IC-10 Alkoholberoende kan se ut på olika sätt. e här sex frågorna är till för att bedöma om du är beroende och i så fall styrkan i beroendet. Frågorna gäller hur det sett ut för dig de senaste 12 månaderna. FRGOR 1. Känner du ett starkt begär eller tvång att dricka alkohol? 2. När du dricker alkohol, brukar det bli så att du dricker mer än du hade tänkt från början? 3. Har du fått mindre tid för att jobba, ägna dig åt fritidsintressen eller umgås med andra på grund av ditt drickande? 4. Har du druckit mer för att få samma effekt som du fick tidigare? 5. Har det hänt att du fått skakiga händer, börjat svettas eller känt dig orolig efter att du minskat eller slutat dricka? 6. Har du fortsatt att dricka fast du visste att alkoholen gav dig kroppsliga eller psykiska problem? ANTAL JA-SVAR HÄLSOKOLL ALKOHOHOL SJÄVTEST 5

BEROENE, SA e här frågorna ger en uppfattning om svårighetsgraden av ett alkoholberoende. Frågorna handlar om hur du tänker och agerar kring alkohol. Läs igenom varje fråga noggrant, men fundera inte alltför länge innan du svarar. Tänk på hur du druckit den senaste tiden. GÖR S HÄR: Besvara varje fråga genom att ringa in det alternativ som gäller för dig. FRGOR ALRIG IBLAN OFTA NÄSTAN ALLTI 1. Är det svårt för dig att sluta tänka på alkohol? 2. Är det viktigare för dig att fortsätta dricka än att äta? 3. Planerar du din dag efter när och var du kan dricka? 4. ricker du på morgonen, på eftermiddagen och på kvällen? 5. ricker du för att uppnå en viss effekt, utan att bry dig om vad du dricker? 6. ricker du så mycket du vill utan att ta hänsyn till vad du ska göra nästa dag? 7. Skulle du dricka för mycket trots att du vet att många problem orsakas av alkohol? 8. Vet du om att du omöjligt kan sluta dricka när du väl har börjat? 9. Försöker du kontrollera ditt drickande genom att hålla upp helt och hållet under några dagar eller veckor i taget? 10. Behöver du en återställare för att komma igång morgonen efter en kväll då du har druckit mycket? 11. Skakar dina händer så att andra kan se det efter en kväll då du har druckit mycket? 12. Vaknar du och kräks efter att ha druckit mycket? 13. Försöker du undvika andra människor morgonen efter en kväll då du druckit mycket? 14. Efter att ha druckit kraftigt ser du då skrämmande saker som du sedan upptäcker bara var inbillning? 15. Händer det att du efter att ha druckit inte kommer ihåg vad som hänt? TOTAL SUMMA FRGA 1-15 6 HÄLSOKOLL ALKOHOHOL SJÄVTEST

PSYKISKA HÄLSA, HA Frågor som relaterar till ångest är markerade med och depression med. Kryssa för de de svar som gäller för dig och summera sedan poängen för respektive delskala längs ner på sidan. 1. Jag känner mig spänd och nervös: Mestadels 3 Ofta 2 Av och till 1 Inte alls 0 8. Allting känns trögt: Nästan alltid 3 Ofta 2 Ibland 1 Aldrig 0 2. Jag uppskattar fortfarande saker jag tidigare uppskattat: efinitivt lika mycket 0 Inte lika mycket 1 Endast delvis 2 Nästan inte alls 3 9. Jag känner mig orolig, som om jag hade fjärilar i magen: Aldrig 0 Ibland 1 Ganska ofta 2 Väldigt ofta 3 3. Jag har en känsla av att något hemskt kommer att hända: Mycket klart och obehagligt 3 Inte så starkt nu 2 Betydligt svagare nu 1 Inte alls 0 10. Jag har tappat intresset för hur jag ser ut: Fullständigt 3 Till stor del 2 elvis 1 Inte alls 0 4. Jag kan skratta och se det roliga i saker och ting: Lika ofta som tidigare 0 Inte lika ofta nu 1 Betydligt mer sällan nu 2 Aldrig 3 5. Jag bekymrar mig över saker: Mestadels 3 Ganska ofta 2 Av och till 1 Någon enstaka gång 0 11. Jag känner mig rastlös: Väldigt ofta 3 Ganska ofta 2 Sällan 1 Inte alls 0 12. Jag ser med glädje fram emot saker och ting: Lika mycket som tidigare 0 Mindre än tidigare 1 Mycket mindre än tidigare 2 Knappast alls 3 6. Jag känner mig på gott humör: Aldrig 3 Sällan 2 Ibland 1 Mestadels 0 13. Jag får plötsliga panikkänslor: Väldigt ofta 3 Ganska ofta 2 Sällan 1 Aldrig 0 7. Jag kan sitta stilla och känna mig avslappnad: Absolut 0 Vanligtvis 1 Sällan 2 Aldrig 3 14. Jag kan uppskatta en god bok, ett TV- eller radioprogram: Ofta 0 Ibland 1 Sällan 2 Mycket sällan 3 TOTAL = TOTALT = HÄLSOKOLL ALKOHOHOL SJÄVTEST 7

BRUK AV ANRA ROGER Olika droger kan påverka varandra, förstärka varandras effekt och försvåra en förändring av dina alkoholvanor. et är därför viktigt att känna till alla droger du använder. Tobak Röker: antal cigaretter/dag Snusar: antal prillor/dag Röker pipa: antal pipor/dag Narkotika Hasch eller marijuana Amfetamin Heroin eller morfin Kokain Annan narkotika, vilken? et senaste året e senaste 30 dagarna JA NEJ JA NEJ Har du någon gång injicerat narkotika? Ja Läkemedel Har du de senaste 30 dagarna använt lugnande tabletter, exempelvis Sobril, Valium el. dyl. (bensodiazepiner) eller värktabletter, empelvis Citodon, olcontin, Kodein, Treo comp (analgetika)? Lugnande tabletter; vilka: Värktabletter; vilka: 8 HÄLSOKOLL ALKOHOHOL SJÄVTEST

ML OCH MOTIVATION Målsättning Att bli alkoholfri Att minska alkoholkonsumtionen Annat: Just nu, hur viktigt är det för dig att uppnå ditt uppgivna mål? 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls viktigt et viktigaste av allt Just nu, hur säker är du på att kunna uppnå ditt uppgivna mål? 4 5 6 7 8 9 10 Jag tror inte att jag kommer att uppnå mitt mål Jag tror definitivt att jag kommer att uppnå mitt mål HÄLSOKOLL ALKOHOHOL SJÄVTEST 9

Sammanställning HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST Namn atum Alkoholkonsumtion ALKOHOLKALENER, TLFB Glas/vecka: Glas/dryckesdag: Antal dagar per månad med intensiv konsumtion: Konsumtion över 14 glas/vecka för en man och 9 glas/vecka för en kvinna innebär ökad risk för ohälsa. Att dricka mycket (mer än 4 glas för en man och 3 glas för en kvinna) de dagar man dricker, talar för nedsatt kontroll av konsumtionen. Att intensivkonsumera alkohol (att inom loppet av några timmar dricka mer än 4 glas för en man och mer än 3 glas för en kvinna) en gång i veckan eller oftare ökar risken för skador, sjukdomar och tillvänjning. Beroende AUIT IC-10 SA AUIT (Alcohol Use isorders Identification Test) är ett komplement i beroendebedömningen. Man kan få 0 40 poäng. Har man som man mer än 8 poäng och som kvinna mer än 6 poäng, talar detta för ökad risk för alkoholrelaterad ohälsa. Har man mer än 18 poäng så har man oftast utvecklat ett beroende. Enligt diagnosmanualen IC-10 (International Statistical Classification of iseases and Related Health Problems. Tenth Revision) anges 6 kriterier för alkoholberoende. Ju fler kriterier man uppfyller, desto mer uttalat är beroendet. För att få diagnosen alkoholberoende krävs att man uppfyller minst 3 av de 6 beroendekriterierna. SA (Short Alcohol ependence ata), mäter graden av beroende. Man kan få 0 45 poäng. 0 9 poäng talar för lindrig grad, 10 19 poäng talar för måttlig grad, 20 eller mer talar för svår grad. Psykisk hälsa HA ngest epression HA (Hospital Anxiety and epression Scale) mäter graden av ångest och depression. För båda skalorna gäller: mer än 6 poäng talar för ökad ångest eller nedstämdhet mer än 10 poäng talar för att vidare utredning och behandling bör övervägas. Bruk av tobak u 10 HÄLSOKOLL ALKOHOHOL SJÄVTEST

Blodprover ASAT ALAT GGT CT ASAT, ALAT och GT är leverprov: Förhöjda värden talar för leverskada och kan ibland ha andra orsaker än alkohol. CT/PEth är alkoholmarkörer: Förhöjda värden talar för långvarig hög alkoholkonsumtion på en nivå som är skadlig för hälsan. Förhöjda värden markeras med en asterisk * PEth Mål och motivation Målsättning (text): Hur viktigt (0 10) Förmåga (0 10) HÄLSOKOLL ALKOHOHOL SJÄVTEST 11

2014