VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR

FN-rapporter 2005 En säkrare värld: VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR Ett sammandrag

En säkrare värld: VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR Redaktör: Berith Granath Översättning och sammanfattning av rapporten A more secure world: Our shared responsibility: Niklas Bennwik Grafisk form: Ord & Bildmakarna AB, Stockholm Foto omslag: FN Tryck: Bulls Tryckeri AB, Halmstad, 2005 Upplaga: 2 000 ISBN 91 7294 079 4 FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Tel 08 462 25 40 E-post info@fn.se www.fn.se

FN-rapporter 2005 En säkrare värld: VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR Ett sammandrag FN-förbundet

INNEHÅLL BAKGRUND KOLLEKTIV SÄKERHET OCH SVÅRIGHETEN ATT FÖREBYGGA Ekonomiska och sociala hot Mellanstatliga och inomstatliga konflikter och vapenhot Terrorism Transnationell brottslighet Sanktioner KOLLEKTIV SÄKERHET OCH VÅLDSANVÄNDNING Förebyggande Staters ansvar att skydda Fredsbevarande och fredsframtvingande styrkor Civila i konflikter ETT EFFEKTIVARE FN FÖR 2000-TALET FN:s säkerhetsråd FN:s generalförsamling En fredsbyggande kommission Regionala organisationer FN:s ekonomiska och sociala råd ECOSOC FN:s kommission för mänskliga rättigheter Generalsekreteraren och FN-sekretariatet SAMMANFATTNING 3 5 5 6 7 8 8 9 9 9 10 10 11 11 12 13 14 14 15 15 16

BAKGRUND Sedan Berlinmurens fall 1989 och det kalla krigets slut har hotet mot den internationella säkerheten förändrats. Tiden då ett kärnvapenkrig mellan två supermakter hotade ödelägga civilisationen är över. Men nya hot har istället växt fram. Fattigdomen i världen är i dag grogrund till instabilitet och spänningar och orsakar konflikter i många delar av världen. Inbördeskrig, folkmord och grova brott mot mänskliga rättigheter har under senare år ställt FN och hela det internationella samfundet inför några av de svåraste utmaningarna i modern tid. Miljöförstöring, brist på naturresurser och terrorism är i dag lika allvarliga säkerhetshot som massförstörelsevapen och internationell brottslighet. Världen ser inte likadan ut i dag som när Förenta Nationerna grundades 1945. Men FN har inte förändrats i takt med omvärlden. Hösten 2003 tillsatte därför FN:s generalsekreterare Kofi Annan en högnivåpanel bestående av ett antal experter som fick i uppdrag att göra en översyn av dagens säkerhetshot och utmaningar samt att lämna förslag till hur FN ska kunna stärkas för att bättre möta dessa hot. Panelen bestod av 16 medlemmar. Ordförande var den tidigare thailändske pre- FN:s generalsekreterare Kofi Annan kommenterar rapporten En säkrare värld: Vårt gemensamma ansvar i generalförsamlingen. Foto: FN, Ky Chung. 3

miärministern Anand Panyarachun. Den 2 december 2004 presenterades rapporten A more secure world: our shared responsibility. Ett starkare FN Rapporten som innehåller 101 rekommendationer för att bemöta de nya hoten och för att bättre stärka FN i det arbetet är det kanske mest ambitiösa reformförslaget som FN och FN:s medlemsstater haft att ta ställning till sedan organisationen grundades. FN:s generalsekreterare gav i mars ut en rapport, In larger freedom: Towards development, security and human rights for all i vilken han kommenterar denna rapport och FN:s millennieprojekts rapport till generalsekreteraren Investing in Development A Practical Plan to Achieve the Millennium Development Goals. Dessa tre rapporter, vilka samtliga ingår i FN-förbundets skriftserie FN-rapporter 2005 utgör bakgrundsmaterialet till FN:s toppmöte i New York i september 2005. Då ska världens ledare diskutera säkerhets- och utvecklingsfrågor och inte minst reformeringen av FN. Förhoppningen är att FN på sikt ska få bättre förutsättningar än tidigare att bidra till en fredligare värld. Gemensamt agerande Enligt expertpanelen fordrar hoten mot dagens internationella säkerhet gemensamma lösningar och gemensamt agerande i globala organisationer som Förenta Nationerna. FN:s säkerhetsråd har det övergripande ansvaret för internationell fred och säkerhet i världen. Men ansvaret vilar tungt på medlemsstaterna. Bättre samverkan behövs mellan den globala, regionala och nationella nivån. Enskilda organisationer fyller en allt viktigare roll. Expertpanelens rekommendationer innehåller såväl innovativa förslag, exempelvis förslaget om en fredsbyggande kommission, som vädjanden till FN:s medlemsstater att följa de principer och konventioner som redan är överenskomna. Ibland hänvisas till arbete som pågår i andra organ i FN-systemet som arbetet med att uppfylla millenniemålen. Somliga förslag skulle kunna genomföras av generalsekreteraren, i andra frågor vilar ansvaret på FN:s medlemsstater. På följande sidor presenteras några av expertpanelens förslag. Inledande texter sätter in förslagen i ett sammanhang. 4

KOLLEKTIV SÄKERHET OCH SVÅRIGHETEN ATT FÖREBYGGA I detta kapitel i rapporten En säkrare värld: Vårt gemensamma ansvar lyfter expertpanelen fram sex olika säkerhetshot: Ekonomiska och sociala hot, inklusive fattigdom, smittsamma sjukdomar och miljöförstöring Mellanstatliga konflikter Inomstatliga konflikter och folkmord Massförstörelsevapen som kärnvapen, radiologiska, kemiska och biologiska vapen Terrorism Internationell organiserad brottslighet. EKONOMISKA OCH SOCIALA HOT Utveckling är en förutsättning för säkerhet. Fattigdom och smittsamma sjukdomar innebär ett direkt hot mot människor men utgör även grogrund för inbördeskrig, sociala spänningar och instabilitet. Utveckling leder till fungerande stater med förmåga att på ett ansvarsfullt sätt utöva sin suveränitet och upprätthålla lag, ordning och säkerhet inom sina gränser. Väl fungerande stater är grundläggande i en kollektiv säkerhetsgemenskap som FN. Utveckling är även ett immunförsvar mot inbördeskrig och borgar för fredliga lösningar på konflikter. Expertpanelen hänvisar till arbetet med att nå millenniemålen och det övergripande målet att halvera andelen fattiga i världen till 2015. Alla länder ska följa FN:s rekommendation att ge 0,7 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i bistånd och lägga fram en tidtabell för när detta ska uppnås. Högt skuldsatta utvecklingsländer ska få skuldavskrivningar. Ansträngningarna att bromsa hiv/aids-epidemin måste skärpas genom att de finansiella åtagandena till kampen mot hiv/aids ökar från 2,8 miljarder dollar till 10 miljarder dollar årligen. Panelen uppmanar givarländer och internationella biståndsorgan att tillsammans med nationella myndigheter och det civila samhället göra en stor global satsning för att bygga upp och stärka den offentliga hälsovården i utvecklingsländerna. Medlemmarna i Världshandelsorganisationen WTO uppmanas att avsluta den så kallade Doharundan senast 2006. Den syftar bland annat till att bättre integrera fattiga länder i världshandeln och att förbättra de fattiga ländernas möjligheter att exportera jordbruksprodukter till rikare länders marknader. 5

För att minska utsläppen av växthusgaser och den globala uppvärmningen uppmanas medlemsstaterna att följa Kyotoprotokollet. När Kyotoprotokollet löpt ut år 2012 är en ny klimatstrategi nödvändig. FN:s medlemsstater bör ändra energipolitik och utveckla och övergå till förnyelsebara energikällor och sluta subventionera användning av fossila bränslen. MELLANSTATLIGA OCH INOMSTATLIGA KONFLIKTER OCH VAPENHOT Förebyggande åtgärder kan vidtas av FN om tvisten som kan utlösa en öppen konflikt är mellanstatlig. Fredsbevarande och fredsframtvingande insatser har därför blivit en del av FN:s verksamhet. Om det däremot rör sig om risk för inbördeskrig är det svårare för FN att ingripa. Om inte landets regering begär att FN bistår den med att upprätthålla fred och säkerhet i landet hindras FN från att intervenera av stadgans artikel 2:7. Men om säkerhetsrådet finner att en intern konflikt hotar den internationella freden och säkerheten kan det besluta om tvångsåtgärder för att avbryta konflikten. Medan konflikter mellan stater har minskat kraftigt under de senaste 60 åren, har inomstatliga konflikter ökat. Visserligen har fler inbördeskrig avslutats under de senaste 15 åren, än under de två decennierna dessförinnan. Det har bland annat skett genom FN-insatser som medling och förhandlingar där berörda parter undertecknad fredsavtal. Samtidigt har de tragiska minnena av etnisk rensning i samband med kriget på Balkan och folkmordet i Rwanda i början och mitten av 1990-talet väckt frågor om FN:s förmåga att verka för fred och säkerhet i vår tid. Folkrätt och internationella normer är grundläggande beståndsdelar i det konfliktförebyggande arbetet. Panelen menar att en tidig signal från säkerhetsrådet att det avser övervaka en konflikt och hänföra misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten till Internationella brottmålsdomstolen ICC kan fungera avskräckande för de inblandade parterna i konflikten. Naturresurser som olja och ädelstenar kan vara en positiv tillgång i ett lands utveckling. Men de kan samtidigt leda till konflikt om olika grupper bekämpar varandra för att kunna utvinna naturresurserna för egen vinning. Inkomsterna från försäljning av naturresurser kan också finansiera väpnade konflikter. Ett förslag från panelen är därför att FN, i samverkan med nationella myndigheter och det civila samhället, utvecklar regler och normer för att bättre kunna hantera situationer där naturresurser är en del av en konflikt. I FN pågår ett arbete för att begränsa spridningen av konventionella vapen. Panelen uppmanar medlemsstaterna att förhandla fram rättsligt bindande avtal för märkning av lätta vapen så att ursprunget kan spåras och att förbättra rapporteringen till FN:s vapenregister. För att stärka FN:s krishanteringsförmåga föreslås bland annat bättre utbildning och träning av medlare, ett närmare samarbete mellan FN:s medlare och nationella medlare, samt mer samråd 6

mellan FN och regionala organisationer och mellan FN och det civila samhällets organisationer i frågor som rör konfliktlösning. Expertpanelen uppmanar kärnvapenstaterna att ge nedrustningsarbetet en nystart och att följa icke-spridningsavtalet (NPT) vilket bland annat innebär aktiva åtgärder för att nedrusta. USA, Ryssland och andra kärnvapenstater är enligt panelen skyldiga att vidta åtgärder för att minska risken för kärnvapenkrig. Stater som står utanför NPT-avtalet uppmanas att nedrusta och att inte medverka till spridning av vapen, samt att ratificera provstoppsavtalet. Alla stater som har kemiska vapen ska förstöra dessa före 2012. Framsteg inom bioteknologin har lett till förbättrade möjligheter att bekämpa dödliga sjukdomar. Samtidigt används teknologin för att framställa biologiska vapen. Det är i dag lätt att framställa biologiska medel som kan användas mot människor med förödande effekt. Expertpanelen menar att ett internationellt fördrag inte per automatik skyddar människor mot terrordåd där biologiska medel används. Samhällen bör ha en beredskap inom sjukvården för att undvika det värsta scenariot. Detta kräver dock stora investeringar. Fredsbevarande trupp bör i ökad utsträckning användas i ett tidigt skede för att sätta stopp innan en konflikt hinner bryta ut. TERRORISM Terrorism utgör ett hot mot respekten för mänskliga rättigheter, rättsstaten, krigets lagar för skydd av civila och fredliga lösningar på konflikter. Terrorismen hämtar sin näring ur fattigdom, desperation, politiskt förtryck och olika typer av extremism. FN bör ta ledningen i kampen mot terrorismen och utarbeta en enhetlig strategi som riktar in sig på terrorismens grundorsaker. Bakomliggande orsaker till terrorism, som fattigdom, social misär och organiserad brottslighet, måste pressas tillbaka. De stater som inte undertecknat och ratificerat de tolv existerande konventionerna mot terrorism uppmanas att göra det och att anta OECD:s rekommendationer mot finansiering av terrorister. FN:s antiterroristenhet behöver få mer resurser för att bättre kunna samordna samarbetet mellan länder. FN bör inrätta en särskild stödfond som kan användas för att motverka terrorism. Ett hinder i FN:s arbete mot terrorismen är att staterna inte lyckats enas om en konvention mot terrorism med en klar och tydlig definition av vad terrorism är. Panelen föreslår att terrorism definieras som varje handling vilken är ämnad att döda eller kroppsligt allvarligt skada civila eller icke-stridande då syftet med en sådan handling är i grunden politiskt. 7

Säkerhetsrådet bör ta fram en plan över vilka sanktioner som ska kunna införas mot stater som inte följer säkerhetsrådets resolutioner mot terrorism. Expertpanelen föreslår en ny myndighet för att underlätta utbyte av bevisföring mellan nationella rättsliga myndigheter. TRANSNATIONELL BROTTSLIGHET Transnationell brottslighet är ett hot mot både staters och enskilda människors säkerhet. Den olagliga handeln med narkotika är gränsöverskridande och omsätter 300-500 miljarder dollar årligen. Organiserad brottslighet kan indirekt bidra till interna konflikter, exempelvis genom spridning av vapen. Efter väpnade konflikter är det inte ovanligt att tidigare stridande parter ingår i kriminella kretsar, vilket kan fördröja och försvåra fredsarbetet. Expertpanelen rekommenderar att de stater som inte undertecknat, ratificerat eller avsatt resurser för att genomföra konventionen om gränsöverskridande organiserad brottslighet och konventionen mot korruption gör det. Panelen föreslår att en internationell konvention om penningtvätt förhandlas fram och att staterna skriver under, ratificerar och tilllämpar protokollet om människohandel. Sanktionskommittéer ska få mandat att hjälpa stater att genomföra embargon och sanktioner och även granska de humanitära konsekvenserna av sanktioner. SANKTIONER Om parterna i en konflikt inte velat utnyttja de metoder som finns för en fredlig lösning eller försökt och misslyckats kan säkerhetsrådet besluta om tvångsåtgärder. Här finns två verktyg som FN-stadgan godkänner: ekonomiska sanktioner och militära insatser. Sanktioner kan vara fullständiga eller partiella och till exempel innebära förbud mot handel med landet eller mot kommunikationer som flygtrafik. Riktade sanktioner (finansiella, reserestriktioner) vänder sig mot personer som anses vara ansvariga för fredsbrottet. Ekonomiska sanktioner drabbar ofta oskyldiga civila hårt och kritiseras därför av många. Rådet har alltmer börjat använda sig av riktade sanktioner. I samråd med säkerhetsrådet ska generalsekreteraren säkerställa att en granskningsfunktion finns på plats för att övervaka genomförandet av sanktioner och vapenembargon. Generalsekreteraren bör utse en högre tjänsteman som biträder honom så att generalsekreteraren kan ge bästa möjliga råd åt säkerhetsrådet hur sanktioner ska riktas och genomföras. 8

KOLLEKTIV SÄKERHET OCH VÅLDSANVÄNDNING FÖREBYGGANDE Enligt FN-stadgan är det endast tillåtet att använda våld i två fall: för det första som självförsvar vid väpnat anfall (artikel 51), för det andra vid hot mot internationell fred och säkerhet. I det senare fallet krävs ett beslut av FN:s säkerhetsråd. Det finns ett antal oklara punkter i FNstadgan när det gäller rätten att använda våld. Är det exempelvis tillåtet för en stat att försvara sig genom att agera förebyggande innan staten har blivit angripen? Och i så fall, hur lång tid i förväg? Enligt panelens förslag ska en stat i framtiden inte tvingas vänta om ett hot är nära förestående. Istället ska staten ha rätt att försvara sig. Om en stat möter ett hot som inte ligger nära i framtiden ska den vända sig till FN:s säkerhetsråd, som i vissa fall kan godkänna förebyggande våldsanvändning även mot hot mer avlägsna i tiden. STATERS ANSVAR ATT SKYDDA Säkerhet enligt FN-stadgan är detsamma som staters säkerhet. Men i dag lyfts alltmer den enskilda människans säkerhet fram. Samtidigt som mänskliga rättigheter enligt FN-stadgan alltid är okränkbara, säger samma stadga att en inblandning i en stats inre angelägenheter är otillåten. Expertpanelen anser att rätt till ingripande bör ersättas med ansvar att skydda. Detta ansvar är kollektivt och internationellt. En stat ska inte kunna gömma sig bakom sin suveränitet i de fall då massmord, massvåldtäkter, etnisk rensning, terror, hungersnöd och andra katastrofer som är möjliga att undvika pågår innanför dess gränser. Som en sista möjlighet ska FN:s säkerhetsråd kunna ge klartecken till en militär intervention för att stoppa brott mot mänskligheten och folkmord. Fem kriterier ska uppfyllas innan våldsanvändning är legitim. Situationen ska vara mycket allvarlig med risk för massmord eller etnisk rensning. Huvudsyftet med ingripandet ska vara att skydda hotade människor. Interventionen ska vara en sista utväg. 9

De militära insatserna får inte vara alltför omfattande och kraftfulla i förhållande till hotet som de ska undanröja. Konsekvenserna av interventionen (förluster av människoliv och förstörelse av materiella värden) får inte vara värre än vad följderna av att avstå från ingripandet skulle kunna bli. FREDSBEVARANDE OCH FREDSFRAMTVINGANDE STYRKOR Säkerhetsrådet hade under 1990-talets början inga problem med att enas om fredsbevarande operationer. Generalsekreteraren kunde rekrytera tillräckligt med personal från medlemsländerna, även om villigheten att betala inte var lika stor. Denna utveckling vände i samband med FN-operationen i Somalia 1993 när 24 FN-soldater mördades. Ett annat bakslag var folkmordet i Rwanda 1994, när inget land ville sända trupper till landet för att ingå i en FN-styrka för att stoppa massmördandet. Ett problem är att antalet utbildade och vältränade soldater för FN-tjänstgöring har varit otillräckligt. FN:s snabbinsatsförmåga bör stärkas för att fortare få trupper på plats. Truppantalet ska vara tillräckligt för att avskräcka motståndare. Expertpanelen rekommenderar att de rikare industriländerna tar ett särskilt ansvar för att ställa militär personal till förfogande för fredsbevarande uppgifter. En fond för fredsuppbyggnad och för återanpassning och rehabilitering av demobiliserade soldater föreslås, med en budget på 250 miljoner dollar. CIVILA I KONFLIKTER Civila drabbas särskilt hårt i väpnade konflikter. Andelen civila offer i väpnade konflikter är i dag 80 procent av det totala antalet krigsoffer i världen, jämfört med 10 procent i början av 1900-talet. Vid sidan av direkt våld drabbas civila ofta av sjukdomar och drivs på flykt. Panelen uppmanar alla FN:s medlemsstater att underteckna, ratificera och följa konventioner om skydd av civilbefolkningen, Romstadgan (för Internationella brottmålsdomstolen) och alla flyktingkonventioner. Panelen uppmanar säkerhetsrådet att tillämpa resolutionen om skydd av civila i väpnade konflikter. FN bör ha 50-100 erfarna polisbefäl som står till förfogande för att sändas till FN-missioner runt om i världen, för att organisera komponenter av poliser i missionerna. Säkerhetsrådet, FN-systemets övriga organ och medlemsstaterna uppmanas att fullt ut tillämpa rekommendationerna i säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. 10

ETT EFFEKTIVARE FN FÖR 2000-TALET Diskussionen om hur FN ska kunna bli mer effektivt har ofta handlat om reformer av FN:s institutioner. Dessa reformfrågor har fått förnyad aktualitet genom expertpanelens rapport. Panelen presenterar flera förslag på hur FN:s institutioner ska kunna stärkas för att bättre möta dagens hot mot internationell säkerhet. Till viss del handlar förslagen om att göra några institutioner mer relevanta i dag, och att göra det löpande arbetet mer effektivt. Men den kanske mest omtalade frågan behandlar reformen av FN:s mäktigaste institution säkerhetsrådet. Ett nytt förslag är skapandet av en kommission för fredsbyggande. FN:S SÄKERHETSRÅD Sedan FN grundades har säkerhetsrådet varit den institution som haft i uppgift att bevara internationell fred och säkerhet. Säkerhetsrådet ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att stoppa strider som redan brutit ut. Säkerhetsrådet är det enda organet som kan fatta för medlemsstaterna tvingande beslut och därmed åsidosätta staters suveränitet. Fem av de femton medlemmarna i rådet har vetorätt och är permanenta medan resten väljs för två år i taget. Rådets makt är stor. Dess permanenta medlemmar är Frankrike, Storbritannien, USA, Ryssland och Kina. Inget land från Latinamerika eller Afrika har en permanent plats i rådet. Enligt panelen måste säkerhetsrådet få en bättre geografisk representation för att upplevas som mer legitimt än i dag. Säkerhetsrådet bör inte ersättas med något annat alternativ, utan istället bör kraft läggas ned på att få rådet att fungera bättre i framtiden. För att stärka säkerhetsrådets legitimitet, relevans och effektivitet föreslår panelen att rådet utvidgas med nya medlemsländer utan vetorätt och att rådets arbete blir mer öppet. De relativt låga finansiella och militära bidragen från vissa av de permanenta medlemmarna står inte i relation till deras unika ställning i rådet. Panelen anser att valet av de icke-permanenta medlemmarna av rådet ska styras av följande kriterier: ländernas finansiella, militära och diplomatiska bidrag till FN industriländers bistånd (att ha nått målet 0,7 procent av BNP till bistånd är en fördel) bredare representation av utvecklingsländer. 11

En annan rekommendation är att rådet bör bli bättre på att samarbeta med regionala organisationer. Vad gäller själva reformeringen av säkerhetsrådet finns två modeller för hur rådets sammansättning skulle kunna vara i framtiden. Modell A Enligt detta förslag ska det bli sex nya permanenta platser i säkerhetsrådet utan vetorätt. Därtill ska det inrättas tre nya valda platser för tvåårsperioder, som fördelas mellan de fyra geografiska områdena. De ursprungliga permanenta medlemmarna behåller sin vetorätt, enligt förslaget. Modell B Enligt detta förslag blir det inte några nya permanenta medlemmar i rådet. Istället ska åtta länder få plats i rådet på fyraårsmandat. Platserna ska fördelas geografiskt. För dessa länder finns det möjlighet till omedelbart omval. Därtill ska en plats för tvåårsperioder inrättas utan möjlighet till omedelbart omval. Enligt båda modellerna ska antalet medlemmar i rådet vara 24. I båda modellerna fördelas platserna mellan fyra regionala områden: Afrika, Asien och Stilla havet, Europa och Amerika. De nuvarande tio icke-permanenta platserna i rådet fördelas också geografiskt. Vetorätten ska alltså inte utvidgas enligt expertpanelen. Den föreslår inte heller att de nuvarande permanenta medlemmarnas vetorätt ska tas bort. År 2020 bör man göra en ny översyn av hur säkerhetsrådet fungerar. FN:S GENERALFÖRSAMLING FN:s generalförsamling kan avge rekommendationer i olika frågor. Dess möten fyller rollen som forum för att diskutera aktuella problem i världen. I FN:s generalförsamling har varje land som är medlem i FN (totalt 191 länder) en röst var. Expertpanelens förslag är inriktade på att ge mer kraft och vitalitet åt generalförsamlingens arbete. För att stärka generalförsamlingens roll föreslås att dess dagordning kortas ned och att de olika utskotten blir mindre och mer fokuserade och att generalförsamlingen mer inriktar sitt arbete på aktuella frågor. 12

Samverkan mellan generalförsamlingen och det civila samhällets organisationer är viktigt då organisationerna bidrar med erfarenheter och expertkunskaper som är relevanta för FN. Panelen anser att rekommendationerna i rapporten om samverkan mellan FN och det civila samhället (den s.k. Cardosorapporten) bör genomföras. EN FREDSBYGGANDE KOMMISSION En stor utmaning i FN:s arbete är hur man kan hindra stater i utsatta regioner från att kollapsa och hamna i konflikttillstånd. En annan utmaning för FN är hur organisationen ska kunna ge stöd åt stater efter en långvarig konflikt. Efter en konflikt hamnar stater lätt utanför säkerhetsrådets fokus vilket ofta varit ett dilemma, bland annat för att det då är svårt att mobilisera resurser. Ett av de mest nydanande förslagen i högnivårapporten är att inrätta en fredsbyggande kommission. Tanken bakom kommissionen är att den ska: Identifiera svaga stater. Försöka hindra utbrott av konflikter i svaga stater. Stödja stater som befinner sig i en känslig övergångsfas mellan fredsbevarande och fredsbyggande. Övervaka internationella biståndsinsatser efter en konflikt. Panelen rekommenderar en relativt liten kommission, som kan mötas för att bedöma specifika situationer, olika insatser och även landstrategier. Kommissionens ordförande ska godkännas av säkerhetsrådet. I kommissionen ska ingå representanter för säkerhetsrådet och ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC). I kommissionens möten ska även representanter för IMF, Världsbanken, regionala utvecklingsbanker, företrädare för stora biståndsgivarländer och länder som bidrar med militär trupp delta. Representanter för ett land som granskas ska kunna bjudas in till överläggningar. Ett nytt kontor för fredsbyggande ska inrättas i FN-sekretariatet och fungera som kommissionens bas. För att ge generalsekreteraren ett bättre stöd i behandlingen av frågor som rör fred och säkerhet föreslår panelen tillsättandet av en biträdande generalsekreterare för fred och säkerhet. En stab om 15 personer ska arbeta med analys och samordning och bistå generalsekreteraren med expertkunskaper i frågor som rör hot mot säkerheten. 13

REGIONALA ORGANISATIONER Regionala organisationer som Afrikanska Unionen har trots bristande resurser gjort mycket under senare år för att bidra till säkerhet och stabilitet. Även EU har genomfört uppdrag på FN:s mandat i Afrika. I framtiden behöver FN samarbeta mer med regionala organisationer. Panelen föreslår ökat samarbete genom tätare möten, utbyten, gemensam träning och utbildning av civil och militär personal. Dessutom föreslås att regionala organisationer som bedriver fredsfrämjande verksamhet ska kunna bidra med kapacitet till FN. Omvänt ska FN kunna bidra med utrustning och stöd till regionala organisationer och till operationer som utförs av regionala organisationer. FN:S EKONOMISKA OCH SOCIALA RÅD ECOSOC Fred och säkerhet hänger nära samman med ekonomisk utveckling. Enligt FN-stadgan ska FN:s råd för ekonomiska och sociala frågor ECOSOC ta initiativ i internationella ekonomiska frågor och föreslå åtgärder som fack- och underorganen ska kunna vidta. ECOSOC har sedan det grundades haft som uppgift att samordna allt ekonomiskt, socialt och humanitärt arbete som utförs av FN. Ett problem har varit att beslut om ekonomiska och finansiella frågor sedan många år kommit att fattas utanför FN-systemet. Efter andra världskriget gavs Bretton Woods-institutionerna, Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF), rollen att utforma regler för världshandeln och valutaströmmarna. Arbetet inom Världshandelsorganisationen WTO, som syftar till en friare världshandel, tangerar i dag frågor som människors ekonomiska och sociala villkor. ECOSOC bör driva frågor som rör sambandet mellan olika sorters säkerhetshot. Detta ska ske genom att det inrättas ett särskilt utskott med ansvar för sociala och ekonomiska aspekter av hot mot säkerheten. Högnivåpanelen anser att ECOSOC ska bli ett forum för utvecklingssamarbete och att samarbetet mellan ECOSOC, IMF och Världsbanken bör stärkas och inriktas på FN:s millenniemål och överenskommelsen från konferensen i Monterrey om finansiering för utveckling. ECOSOC bör i framtiden ge vägledning och råd till FN-organens styrelser när det gäller utvecklingsfrågor. ECOSOC bör verka för att samstämmighet och samordning med bilaterala biståndsgivare, IMF och Världsbanken fungerar bättre på fältnivå i berörda länder än det gjort hittills. 14

FN:S KOMMISSION FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Sedan 1946 då ECOSOC tillsatte kommissionen för de mänskliga rättigheterna har ett stort antal mänskliga rättigheter definierats och skrivits in i deklarationer och/eller konventioner. Detta arbete har till stor del gjorts av kommissionen med hjälp av olika arbetsgrupper. Kommissionen för mänskliga rättigheter (MRK) har till uppgift att sprida respekt för mänskliga rättigheter globalt och att stärka det internationella samarbetet i frågor som rör mänskliga rättigheter. Dessvärre har kommissionen inte fungerat som den var tänkt att göra. En kontroversiell fråga är vilka stater som ska få väljas in i kommissionen. Frågan är om stater som inte respekterar, utan istället kränker, mänskliga rättigheter bör vara medlemmar i kommissionen. Panelen föreslår att alla FN:s medlemsstater ska vara medlemmar i kommissionen för de mänskliga rättigheterna för att undvika politiska strider. Panelen vill även ha en mindre rådgivande panel som bistår kommissionen och som består av experter på människorätt vilka väljs av generalförsamlingen och högkommissarien för mänskliga rättigheter. Högkommissarien för mänskliga rättigheter uppmanas att årligen sammanställa en rapport om situationen för mänskliga rättigheter i världen. GENERALSEKRETERAREN OCH FN-SEKRETARIATET FN-sekretariatet är motorn i FN:s arbete. Panelen föreslår att generalsekreteraren ges större inflytande över FN-personalen än vad denne tidigare haft för att underlätta prioriteringar inom verksamheten. Panelen föreslår personalförstärkningar på FN-sekretariatet som för närvarande är underbemannat. Kompetensen bland FN-tjänstemännen är avgörande för kvalitén på FN:s arbete. Alltför ofta tilldelas personer tjänster enbart på politisk och geografisk grund istället för på erfarenhet och expertkunskaper. En fråga som finns med i rapporten handlar om att all FN-personal ska få söka sina egna tjänster på nytt. Detta kan bli mycket kontroversiellt, men handlar i grunden om att kvalitetssäkra kompetensen inom FN. 15

SAMMANFATTNING Expertpanelen lyfter fram sex olika sorters hot mot den internationella säkerheten och ger förslag på hur dessa bättre ska kunna bemötas. Rapporten belyser vad som händer om konfliktförebyggandet misslyckas och en våldsam konflikt bryter ut. Hur kan FN agera mer effektivt och kraftfullt? Hur kan FN stärkas och vitaliseras i arbetet för en säkrare värld? EXPERTPANELENS REKOMMENDATIONER Rapporten tydliggör att ekonomisk och social utveckling är en avgörande förutsättning för att förebygga hot mot den gemensamma säkerheten. FN:s medlemsstater uppmanas ge 0,7 procent av sin BNP i bistånd, slutföra världshandelsrundan i Världshandelsorganisationen WTO till 2006 och ge utvecklingsländerna bättre tillträde för sina jordbruksprodukter på rikare länders marknader. Enligt panelen bör staterna respektera Kyotoprotokollet och Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen. Staters rätt till självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan bekräftas av expertpanelen, inklusive rätten till preventivt agerande i självförsvar när en väpnad attack är nära förestående. Om ett hot är mer avlägset i framtiden måste FN:s säkerhetsråd besluta om våldsanvändning. Expertpanelen föreslår dessutom fem kriterier som ska uppfyllas innan en stat får tillgripa våld. Panelen anser att FN:s medlemsländer bör ställa sig bakom principen om ett kollektivt ansvar för skydd av befolkningar mot bland annat massmord och etnisk rensning. Stater kan inte längre gömma sig bakom principen om inre angelägenheter. Massförstörelsevapen får inte hamna i händerna på terrorister. Alla stater uppmanas ansluta sig till icke-spridningsfördraget och att fortsätta vidta åtgärder mot spridning av lätta vapen. Panelen föreslår att terrorism definieras som varje handling vilken är ämnad att döda eller kroppsligt allvarligt skada civila eller ickestridande då syftet med en sådan handling är i grunden politiskt. Hälsovården i världen måste förbättras. Detta som ett led i kampen mot hiv/aids, svår akut respiratorisk sjukdom SARS samt bioterrorism. FN-institutionerna behöver moderniseras och effektiviseras. En ny kommission för fredsbyggande föreslås. Den ska stödja stater vilka riskerar att dras in i konflikter samt stater vilka tagit sig ur en konflikt men ännu inte nått ett fredstillstånd. En reform av FN:s säkerhetsråd ska utvidga rådet till en större krets av länder, som dock inte får vetorätt. Kommissionen för mänskliga rättigheter bör öppnas upp för universiellt medlemskap. Panelen anser att ECOSOC mer bör rikta in sig på att följa det internationella arbetet med utvecklingsfrågor. 16

FN-FÖRBUNDET rörelsen för ett starkare FN FN-FÖRBUNDET har som övergripande tema FN:s millenniedeklaration och de åtta millenniemålen. Målen kan inte uppnås utan globalt samarbete och solidaritet. Vi ser FN som ett nav i det arbetet. FN-förbundet inbjuder dig att vara med i arbetet för att nå målen! FN-FÖRBUNDET informerar om och opinionsbildar kring FN:s roll i världen. Vi vill se ett smart och slimmat FN som har medlemsstaternas och folkens förtroende. I samband med FN:s 60-årsjubileum 2005 inbjuder vi dig till diskussion om hur det ska gå till. FN-FÖRBUNDET uppmärksammar i år Dag Hammarskjölds 100-årsdag. Hammarskjöld var en innovativ och drivande generalsekreterare i FN 1953-1961. Han framhöll att FN inte var till för stormakterna, utan för alla stater. Hammarskjöld omkom 1961 under sitt fredsuppdrag i Kongo. FN-FÖRBUNDET driver flera projekt och kampanjer, som Röj-en-mina och Fred i våra händer. FN-FÖRBUNDET arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati, hållbar utveckling, fattigdomsbekämpning, fred, säkerhet och nedrustning och ett starkare FN. FN-FÖRBUNDET samarbetar med FN-förbund i andra länder. Vi har ett projekt med FN-förbunden runt Victoriasjön i Kenya, Tanzania och Uganda. Vi utvecklar nya projekt tillsammans med förbunden i Georgien, Kina och Kongo-Kinshasa. FN-FÖRBUNDET har ungdomsverksamhet och ett skolprogram. Vi anordnar kurser och seminarier, producerar skol- och faktamaterial och ger ut tidningen Världshorisont. På vår webb finner du nyheter och aktuell information om FN och FN-förbundet. FN-FÖRBUNDET är en rörelse för ett starkare FN är en samarbetsorganisation för 130 anslutna riksorganisationer har cirka 7 000 enskilda medlemmar som är aktiva i 120 lokala FN-föreningar informerar, utbildar, väcker opinion, bedriver kampanjer och påverkar beslutsfattare har rådgivande status i FN FN-FÖRBUNDET hoppas att du vill vara med i rörelsen för ett starkare FN! www.fn.se

En säkrare värld: VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR Skriften ingår i FN-förbundets serie FN-rapporter 2005. Serien består av En säkrare värld: Vårt gemensamma ansvar En rapport som beskriver de hot som världen står inför och vad som krävs av FN och världens länder för att undanröja dessa. Som titeln anger, vill vi alla leva i en säkrare värld och världens länder har ett gemensamt ansvar för att vi ska nå dit. Satsa på utveckling: Så kan millenniemålen nås! En rapport som ger oss hopp om att millenniemålen kan nås under förutsättning att världens stats- och regeringschefer har den politiska viljan och modet. Mål som ska nås om tio år har inte alltid högsta politiska prioritet. Vi måste ändra på det. Under större frihet: För utveckling, säkerhet och mänskliga rättigheter åt alla Generalsekreterare Kofi Annan uppmanar i sin rapport som lanserades i mars 2005 världens ledare att ta ett nytt globalt initiativ för utveckling, säkerhet och mänskliga rättigheter. Ett initiativ som ska komma alla människor tillgodo. Till serien hör också två foldrar: FN 2005: Nu krävs handling! Vi, världens folk: Det civila samhällets roll i FN FN-förbundets förhoppning är att skriftserien, vårt studiecirkelmaterial Förenta Nationerna i Fokus och FN Globalt uppdrag stimulerar till möten, studier, diskussioner, ställningstaganden och opinionsyttringar under FN-året 2005. FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Tel 08 462 25 40 E-post info@fn.se www.fn.se