UFV 212/318 Nyckeltal och jämförelser Underlag inför beslut om s verksamhetsplan 213
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Innehåll Inledning...3 Ekonomi...3 Totala intäkter, flera lärosäten, mnkr...3 Totala intäkter UU 211 fördelade på finansieringskällor, %...4 Totala intäkter till forskning, flera lärosäten, mnkr...4 Forskningens andel av totala kostnader, flera lärosäten, %...5 Intäkter till forskning per vetenskapsområde, UU, mnkr...5 Intäkter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, flera lärosäten, mnkr...6 Kapitalförändring exklusive dotterföretag, flera lärosäten, mnkr...6 Balanserat kapital exkl. dotterföretag, UU, mnkr...7 Oförbrukade bidrag, flera lärosäten, mnkr...7 Forskning och utbildning på forskarnivå...8 Nybörjare i utbildning på forskarnivå, flera lärosäten...8 Antal nybörjare i utbildning på forskarnivå per vetenskapsområde, UU...8 Studiefinansiering, UU, antal heltider...9 Antal doktorsexamina, flera lärosäten...9 Brutto- och nettostudietid till doktorsexamen, UU, antal år...1 Antal publikationer per vetenskapsområde, UU...11 Publikationspoäng per vetenskapsområde enligt UU:s resursfördelningsmodell...11 Studenter på grundnivå och avancerad nivå...12 Antal helårsstudenter på samtliga nivåer, flera lärosäten...12 Antal helårsstudenter på grundnivå, flera lärosäten...13 Antal helårsstudenter på avancerad nivå, flera lärosäten...13 Antal helårsstudenter på ej klassad nivå, flera lärosäten...13 Antal helårsstudenter per vetenskapsområde jämfört med uppdraget, UU...14 Antal helårsstudenter per lärare, flera lärosäten...14 Prestationsgrader, flera lärosäten, %...15 Andel etablerade på arbetsmarknaden i förhållande till riksgenomsnittet, flera lärosäten, %...15 Internationalisering...16 Internationellt utbyte, UU, antal...16 Intäkter från EU:s ramprogram, flera lärosäten, mnkr...16 Kontrakterade medel från EU:s ramprogram, UU, euro...17 Antal utresande och inresande utbytesstudenter, flera lärosäten...17 Antal free movers bland nybörjare per läsår, flera lärosäten...18 Personal och jämställdhet...18 Antal heltidsanställda, flera lärosäten...18 Antal anställda per yrkeskategori, UU, heltider...19 Personalandelar per yrkeskategori, UU, %...2 Andel kvinnor bland lektorer, UU, %...2 Andel kvinnor bland professorer, olika lärosäten, %...21 Universitetsgemensamma ändamål...21 Finansiering av universitetsgemensamma ändamål i relation till total lönesumma...21 2
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Inledning Föreliggande dokument utgör ett underlag inför konsistoriets beslut om universitetets verksamhetsplan för 213. I underlaget redovisas olika nyckeltal och jämförelser såväl mellan olika lärosäten som inom Uppsala universitet. Vid jämförelser med andra lärosäten är det viktigt att notera att varje lärosäte är unikt med sin specifika mix av utbildningsområden, forskningsinriktningar etc. Här anges uppgifter från de universitet som har den största bredden och de största volymerna i landet men alltför långtgående jämförande slutsatser bör undvikas. Uppgifterna presenteras under rubrikerna: Ekonomi, Forskning och utbildning på forskarnivå, Studenter på grundnivå och avancerad nivå, Internationalisering, Personal och jämställdhet samt Universitetsgemensamma ändamål. Ekonomi Totala intäkter, flera lärosäten, mnkr 7 6 5 4 3 2 1 27 28 29 21 211 Intäkterna för UU består av statsanslag (63 %), bidrag (27 %), avgifter (9 %) och finansiella intäkter (1 %). Anslagen och bidragen har ökat med ca 1 mnkr vardera under 211. För UU:s del har en mindre förändring av intäkternas fördelning mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå och forskning och utbildning på forskarnivå skett över åren, där utbildningens andel har minskat från 33 % 26 till 31 % 211. (Orsaken till den tidigare stora intäktsökningen för är att Lärarhögskolan ingår i lärosätet från och med 28.) 3
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Totala intäkter UU 211 fördelade på finansieringskällor, % Totala intäkter = 5 283 mkr Finansiella 1% Bidrag 27% GU 28% Avgifter 9% FO 35% Andelen anslag i förhållande till avgifter, bidrag och finansiella intäkter har varit relativt konstant de senaste åren och utgjorde under 211 63 % av de totala intäkterna. Bidrags- och avgiftsintäkterna samt de finansiella intäkterna är i stort sett oförändrade gentemot tidigare. Totala intäkter till forskning, flera lärosäten, mnkr 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 27 28 29 21 211 Den generella intäktsökningen beror på riksdagens och regeringens satsningar på forskning i form av ökade statsanslag samt på ökade bidragsintäkter. Under 211 fick UU 47 mnkr i ökat anslag till forskning. Forskningen finansieras nu till 52 % med statsanslag och till 48 % med bidrag. Mellan 27 och 211 ökade UU:s totala intäkter till forskningen med 24 % medan motsvarande siffra vid var 25 % och vid 27 %. Bidragsintäkterna ökade under samma tid med 25,6 % vid UU. Den enskilt största bidragsgivaren till lärosätena är Vetenskapsrådet (VR) och under 211 fick UU 473 mnkr i bidragsintäkter från VR, vilket är en ökning med 39 % i jämförelse med 27. Avgiftsintäkterna har efter 29 års nedgång nu återgått till samma nivå som tidigare och uppgår för till 484 mnkr och de finansiella intäkterna har stigit till 48 mnkr beroende på höjd ränta och ökad behållning på räntekontot i Riksgäldskontoret. 4
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Forskningens andel av totala kostnader, flera lärosäten, % 75 7 65 6 55 5 45 4 27 28 29 21 211 Närmare 7 % av universitetets totala kostnader finns inom forskningen och UU är därmed fortsatt det breda lärosäte som har störst andel forskning och utbildning på forskarnivå i förhållande till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Kostnadsökningen i jämförelse med 27 inom forskningen består av personalkostnader (+ 2 %) och driftkostnader (+ 35 %). (Förändringen mellan 27 och 28 vid förklaras även här av samgåendet med Lärarhögskolan.) Intäkter till forskning per vetenskapsområde, UU, mnkr 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 27 28 29 21 211 27 28 29 21 211 27 28 29 21 211 Hum-sam Med-farm Tek-nat Extern finansiering Statsanslag 211 utgörs den totala finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå vid UU till 48 % av externa medel dvs bidrag, avgifter och finansiella intäkter. Denna andel har minskat under de två föregående åren på grund av regeringens satsningar på ökade anslagsmedel till forskningen. 5
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Intäkter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, flera lärosäten, mnkr 24 22 2 18 16 14 12 1 27 28 29 21 211 Intäkterna inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar i takt med det ökade antalet helårsstudenter. Under 211 ökade antalet helårsstudenter vid UU med 3 % till 23 426 stycken. Uppgången beror delvis på att regeringen under 21 och 211 avsatt medel för en tillfällig utbyggnad med 1 högskoleplatser för att mildra effekterna av 29 års konjunkturnedgång. För UU:s del kommer anslaget att minska med 83 mnkr under 212 då denna tillfälliga satsning upphör. Observera att diagrammet avser resultaträkningens totala intäkter, alltså inklusive eventuella ianspråktagna anslagssparanden. Kapitalförändring exklusive dotterföretag, flera lärosäten, mnkr 5 4 3 2 1-1 27 28 29 21 211 Kapitalförändringen, dvs skillnaden mellan årets intäkter och kostnader har ökat väsentligt under de senaste åren för att under 211 minska kraftigt för samtliga jämförda lärosäten. Den tidigare ökningen berodde främst på den ökade tilldelningen av statsanslag till forskning och utbildning på forskarnivå som tagit tid att omsätta i verksamhet. UU har under året nyrekryterat ca 33 personer och samtliga vetenskapsområden arbetar aktivt för ett effektivare resursutnyttjande i form av strategiska satsningar, fortsatt rekrytering etc vilket innebär att kapitalförändringen kommer att minska under de närmaste åren. Enligt det senaste budgetunderlaget pekar prognosen för hela 212 på ett underskott på ca 64 mnkr, vilket är ca 156 mnkr lägre än för 211. 6
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Balanserat kapital exkl. dotterföretag, UU, mnkr 8 7 643 688 6 5 4 3 2 1 519 383 386 341 334 256 231 198 166 131 137 154 25 26 27 28 29 21 211 Grundutbildning Forskning De senaste årens positiva kapitalförändringar har lett till att det totala balanserade kapitalets andel av omsättningen har ökat från 7 % 24 till 2 % 211. Orsaken till ökningen av överskotten är regeringens och riksdagens tidigare satsningar inom forskningen som har tagit tid att omsättas i nya tjänster. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå beror ökningen av överskotten på det ökade antalet helårsstudenter och helårsprestationer samt på en tillfällig förstärkning av anslaget under 21-211. Under de närmaste åren beräknas det balanserade kapitalet att minska pga nyrekryteringar av forskare och lektorer samt fortsatt uppbyggnad av infrastruktur inom forskningen. Oförbrukade bidrag, flera lärosäten, mnkr 3 2 5 2 1 5 1 5 27 28 29 21 211 De oförbrukade bidragen består främst av forskningsmedel som inbetalats till universiteten men där forskningen ännu inte genomförts. Ökningen av de oförbrukade bidragen beror, enligt rapporter från Högskoleverket och Vetenskapsrådet, främst på en volymökning inom den bidragsfinansierade forskningen samt att modellen för hantering av indirekta kostnader gjort att en större del av de indirekta kostnaderna fördelas till utbildning istället för till forskning. Sedan 26 har bidragsintäkterna vid UU ökat med 22 % och 211 motsvarar de oförbrukade medlen något mer än ett års förbrukning av externa bidrag. Därmed är den årliga omsättningen för de flesta finansiärer ca 1 %. 7
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Forskning och utbildning på forskarnivå Nybörjare i utbildning på forskarnivå, flera lärosäten 6 5 4 3 2 1 27 28 29 21 211 29 års låga nivå avseende antalet nybörjare i utbildning på forskarnivå fortsätter att återhämtas och överskrider idag den tidigare toppnoteringen från år 28. Antal nybörjare i utbildning på forskarnivå per vetenskapsområde, UU 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Hum-Sam Med-Farm Tek-Nat 27 28 29 21 211 Det totala antalet nybörjare i utbildning på forskarnivå har sjunkit främst inom Hum-Sam och Med-Farm, vilka visade ökningar under 21 medan Tekn-Nat fortsatt öka. Svängningarna inom Hum-Sam förklaras av att teologiska fakulteten under 21 reserverade medel av fakultetsanslaget för antagning till utbildning på forskarnivå och uppgången 28 förklaras av att den samhällsvetenskapliga fakulteten inrättade en forskarskola i geografi. 8
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Studiefinansiering, UU, antal heltider 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Doktorandtjänst Utbildningsbidrag Extern Övrig finansiering 27 28 29 21 211 Beslutet att utbildningsbidrag endast får finansiera studier på forskarnivå under ett år för de forskarstuderande som antas från och med den 1 juli 21 har lett till ett ökat antal doktorandtjänster under 211 samtidigt som antalet forskarstuderande med utbildningsbidrag och extern finansiering minskat. Antal doktorsexamina, flera lärosäten 6 5 4 3 2 1 27 28 29 21 211 Antalet doktorsexamina har sjunkit vid samtliga jämförda lärosäten. Den tillfälliga ökningen för UU: s del under 21 har vänts till en nedgång på 3 % under 211. Vid samtliga lärosäten fortsätter nu den generella minskningen av doktorsexamina som orsakades av att antagningen till utbildning på forskarnivå var som lägst under perioden 25-26. 9
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Brutto- och nettostudietid till doktorsexamen, UU, antal år 9 8 7 6 5 4 3 2 1 27 28 29 21 211 27 28 29 21 211 27 28 29 21 211 Hum-sam Med-farm Tek-nat Brutto (inaktiv del) Netto-del Brutto- (kalenderår från antagning till examen) och nettostudietiden (aktiv tid i helår från antagning till examen) i utbildning på forskarnivå skiljer sig åt mellan vetenskapsområdena. Inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap ligger nettostudietiden på cirka 4,8 år. Inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci har nettostudietiden sjunkit till ca 2,8 år. Den anmärkningsvärt korta nettostudietiden i detta fall kan bland annat förklaras av antagningsrutiner som innebär att utbildningen inom kliniska ämnesområden i praktiken ofta påbörjas en tid innan ansökan till forskarstudier görs. Inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap ligger nettostudietiden nu strax under fyra år, vilket är den tid som nationellt anges som riktlinje för den totala tiden fram till doktorsexamen utbildning på forskarnivå ska ta. 1
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Antal publikationer per vetenskapsområde, UU 3 25 2 15 1 Övrigt Övriga artiklar i tidskrifter Doktorsavhandlingar Böcker inkl kapitel i bok Artiklar i referee-tidskrifter 5 27 28 29 21 211 27 28 29 21 211 27 28 29 21 211 Hum-Sam Med-Farm Tek-Nat Data är hämtade ur universitetets publiceringsdatabas DiVA. Värdena för 211 kan vara missvisande då den manuella inrapporteringen till DiVA sker med en viss eftersläpning. Eftersom poster från Web of Science numer förs över automatiskt till DiVA har dock en viss förbättring av rapporteringen av refereegranskade artiklar skett. Publikationspoäng per vetenskapsområde enligt UU:s resursfördelningsmodell 6 5 4 3 27-21 28-211 2 1 Hum-sam Med-farm Tek-nat Den modell för publiceringsmätningar som tillämpas i UU:s resursfördelningsmodell (som bygger på den sk norska modellen) visar en ökning inom samtliga vetenskapsområden. 11
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Studenter på grundnivå och avancerad nivå Antal helårsstudenter på samtliga nivåer, flera lärosäten 35 3 25 2 15 1 27 28 29 21 211 Göt eborgs universit et Linköpings universit et Lunds universit et Sökande totalt till UU höstterminen 211 var 61 38 individer. Antal antagna har ökat med hela 9 % jämfört med höstterminen 21. Totala antalet helårsstudenter vid UU ökade under 211 med 3 % till 23 426 stycken. De största ökningarna finns inom juridik, humaniora och naturvetenskap medan den största minskningen finns inom utbildningsvetenskap. Svårast att komma in på efter urval 1 är läkarprogrammet, psykologprogrammet, juristprogrammet samt kandidatprogram i freds- och utvecklingsstudier. 12
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Antal helårsstudenter på grundnivå, flera lärosäten 3 25 2 15 1 5 28 29 21 211 Linköpings universit et Lunds universit et Antal helårsstudenter på avancerad nivå, flera lärosäten 8 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 Göt eborgs universit et Antal helårsstudenter på ej klassad nivå, flera lärosäten 8 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 Göt eborgs universit et 13
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Antal helårsstudenter per vetenskapsområde jämfört med uppdraget, UU 16 14 12 1 8 6 Uppdrag Hum-Sam 4 Utfall Hum-Sam Uppdrag Med-Farm 2 Utfall Med-Farm Uppdrag Tek-Nat Utfall Tek-Nat 27 28 29 21 211 Hum-Sam hade en minskning av antalet studenter 26-29 pga av rådande konjunkturläge men från år 29 ökade antalet studenter generellt inom humaniora och även inom naturvetenskap. UU har successivt ökat intaget till juristutbildningen med ca 5 % under en uppbyggnadsperiod på 4,5 år. För 21 och 211 har UU dessutom fått en tidsbegränsad ökning av takbeloppet. Antal helårsstudenter per lärare, flera lärosäten 28 26 24 22 2 18 16 14 12 1 27 28 29 21 211 Göt eborgs universitet Linköpings universit et har på aggregerad nivå en lärartäthet som är i paritet med andra, i storlek jämförbara, lärosäten. Generellt sett minskar lärartätheten. Det ska dock konstateras att mixen av utbildningsområden inom lärosätet spelar stor roll för antalet helårsstudenter per lärare. (Den låga lärartätheten vid beror på den höga andelen studenter inom humaniora och samhällskunskap.) 14
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Prestationsgrader, flera lärosäten, % 9 88 86 84 82 8 78 76 74 72 7 27 28 29 21 211 Linköpings universit et Uppsala universit et Prestationsgraden, dvs antalet helårsprestationer dividerat med antalet helårsstudenter, är ett mått på hur stor andel av studenterna som klarat examinationen. Olika utbildningsområden har traditionellt sett olika prestationsgrader vilket till stor del förklarar skillnaderna mellan universiteten då mixen av områden skiljer sig åt mellan lärosätena. Det är även denna mix som till viss del förklarar nedgången vid då utbildningsutbudet till en större del än tidigare består av kurser inom utbildningsområden med lägre prestationsgrad. Andel etablerade på arbetsmarknaden i förhållande till riksgenomsnittet, flera lärosäten, % 1,1 1,5,95 1 Göteborg Linköping Lund Stockholm Umeå Uppsala,85,8 24 25 26 27 28 Källa: Andel utexaminerade studenter med relevant anställning två år efter examen i faktiskt värde åren 24-28 (Högskoleverkets rapport 21:19R). Den kan konstateras att UU har den högsta andelen studenter med relevant anställning jämfört med andra jämförbara lärosäten. 15
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Internationalisering Internationellt utbyte, UU, antal 25 2 15 1 5 Utresande lärare Inresande lärare Utresande doktorander Inresande doktorander 27 28 29 21 211 Tabellen avser lärare och doktorander från UU som tillbringat minst en månad sammanhängande vid ett utländskt lärosäte (utresande) samt utländska lärare och doktorander som tillbringat minst en månad vid UU (inresande). Förutom dessa längre utbyten är de internationella kontakterna en stor del av vardagen för många forskare genom deltagande i internationella forskargrupper och genom deltagande i internationella seminarier. Under 211 har en särskild satsning genomförts för att utöka det internationella lärarutbytet. Intäkter från EU:s ramprogram, flera lärosäten, mnkr 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Linköpings universit et Lunds universit et St ockholms universit et Uppsala universit et 27 28 29 21 211 För att förbättra UU:s möjligheter att framgångsrikt konkurrera om medel från EU avsattes 1 mnkr av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå i verksamhetsplanen för 211. Generellt kan det konstateras att universitetets intäkter av EU-medel har varit på ungefär samma nivå åren 25-211 med undantag för toppåret 29 då många projekt i sjätte ramprogrammet avslutades och flertalet projekt i sjunde ramprogrammet startade. Dessutom var växelkursen fördelaktig under 29. 16
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Kontrakterade medel från EU:s ramprogram, UU, euro 35 3 25 2 15 1 5 27 28 29 21 211 De beviljade/kontrakterade EU-bidragen uppvisar en rejäl ökning sedan starten av det sjunde ramprogrammet 29. Orsaken till att detta ännu inte lett till någon reell ökning av inbetalningar av medel till universitetet är att det kan dröja minst 1 år från ansökan till att inbetalning sker. Universitetets oförbrukade bidrag från EU:s ramprogram (dvs. medel som inbetalats men ännu inte förbrukats) har ökat markant vilket också tyder på att fler av universitetets forskare beviljats medel. Antal utresande och inresande utbytesstudenter, flera lärosäten Utbytesstudenter är de studenter som deltar i utbytesprogram med vilka universitetet har utbytesavtal. Antalet utresande utbytesstudenter från ökade under perioden 27-211 med 26 %. Det totala antalet utresande utbytesstudenter från Sverige ökade under samma period med 31 %. 17
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 De inresande utbytesstudenterna till under perioden 27-211 ökade med 27 % medan motsvarande siffror för riket totalt är 24 %. Antal free movers bland nybörjare per läsår, flera lärosäten 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 27 28 29 21 211 Free movers är studenter som kommer till lärosätena utanför utbytesavtalen. Studenter inom denna kategori som kommer från länder utanför EES-området betalar från höstterminen 211 anmälnings- och studieavgifter. Som förväntat medförde införandet dessa avgifter att antalet sökande till de internationella mastersprogrammen sjönk rejält inför hösten 211. Antalet betalande studenter under höstterminen 211 var 118 stycken. (Observera att statistiken avser avslutade läsår och alltså ännu inte visar den kraftiga nedgång som inträdde under höstterminen 211 som följd av införandet av studieavgifter.) Personal och jämställdhet Antal heltidsanställda, flera lärosäten 6 5 4 3 2 1 27 28 29 21 211 18
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Antalet anställda inom universitets- och högskolesektorn har aldrig tidigare varit så stort som nu och trenden är likartad vid lärosätena med en uppgång mellan 28 och 211 som beror på de nyanställningar som möjliggjorts genom regeringens och riksdagens satsningar inom forskningen samt den tillfälliga satsningen på ett utökat antal helårsstudenter under 21 och 211. Uppgifterna avser samtliga anställda omräknat till heltidsekvivalenter i oktober det redovisade kalenderåret, exklusive doktorander. Antal anställda per yrkeskategori, UU, heltider 25 2 27 15 1 5 28 29 21 211 Lärare Doktorand Administrativ Teknisk Laborativ Mellan 28 och 211 har antalet årsarbetskrafter ökat med 13,2 % och under 211 har medeltalet anställda ökat med 333 personer vilket har lett till att årets kapitalförändring minskat. Antalet anställda vid UU inom lärarkategorin, där både lärare och forskare ingår, ökade mellan 28 och 211 med 132 årsarbetskrafter vilket visar att många av de planerade rekryteringarna genomförts. Samtidigt har satsningarna lett till att fler doktorander fått doktorandanställning istället för utbildningsbidrag. Den administrativa personalen ökar också som en följd av universitetets totala expansion men i lägre takt. 19
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Personalandelar per yrkeskategori, UU, % 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% 27 28 29 21 211 % Lärare Doktorand Administrativ Teknisk Laborativ Lärar- och doktorandkategorierna fortsätter att öka i personalandelar medan de administrativa, tekniska och laborativa personalandelarna minskar. Lärar- och doktorandkategorin svarar tillsammans för närmare 7 % av den totala personalstyrkan vilket bl a speglar de strategiska nyrekryteringar som gjorts under senare år. Andel kvinnor bland lektorer, UU, % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Humsam Medfarm Teknat UU Totalt 27 28 29 21 211 Från och med 29 avsätts årligen 4,5 mnkr för riktade satsningar för att öka andelen kvinnliga professorer och seniora lärare inom verksamheter där de är underrepresenterade. Den totala andelen kvinnliga lektorer har ökat märkbart från 27 till 211 och nu är drygt 5 % av lektorerna kvinnor. Den största ökningen har skett inom Med-Farm där en överväldigande del av lektorerna är kvinnor men även inom Hum-Sam är de kvinnliga lektorerna i majoritet. 2
UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Andel kvinnor bland professorer, olika lärosäten, % 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Uppsala Lund Göteborg Stockholm Umeå Linköping Män Kvinnor Det kan konstateras att andelen kvinnor bland professorer är fortsatt lågt inom UU även i en jämförelse med övriga breda universitet. Universitetsgemensamma ändamål Finansiering av universitetsgemensamma ändamål i relation till total lönesumma År 27 28 29 21 211 212 Totalt universitetsgemensamma ändamål (OH) 313 252 329 141 36 942 336 753 355 777 378 546 OH/ lönesumma 13,33 % 13,37 % 13,94 % 14,76 % 14,38 % 13,77 % Kostnaderna för de universitetsgemensamma ändamålen, sett i relation till den totala lönesumman, ökade under åren 26-21, men under 211 började andelen att sjunka och fortsätter att sjunka under 212. 21