Guide för referenshantering APA-manual inom Barn- och ungdomsvetenskap (BUVA) Ingrid Engdahl Anna Westberg Broström Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen PM Barn- och ungdomsvetenskap Vårterminen 2012 Reference Guide An APA manual for Child and Youth Studies
Att referera i text I en examination eller en uppsats ska det alltid framgå av texten vem som står för den information som framförs, du själv eller andra. Hänvisar du till andra måste du fundera över varifrån informationen kommer och det vetenskapliga värdet. Handlar det om hörsägen, åsikter, fördomar, fakta eller forskningsresultat? För att läsaren ska kunna värdera dina uppgifter ska du alltid ange källan, varifrån du fått dina uppgifter. Genom att hänvisa till den ursprungliga källan kan läsarna öppna samma bok och själv läsa det författaren skrivit och gå vidare och fördjupa sig i ämnet. För forskare och författare är det viktigt att de som använder deras forskning och texter talar om att texten och tankarna kommer från dem; att teorierna och idéerna är resultatet av deras arbete. Den som i ett sådant sammanhang inte anger sin källa gör sig skyldig till plagiat. För den egna texten är det viktigt att belägga det man skriver och att beskriva forskningen inom området. Avsikten med referenser är att visa källan för det som framförs. Man ska sträva efter att hänvisa till förstahandskällor, det vill säga den ursprungliga texten. Andrahandskällor, som innebär att man citerar eller refererar via någon annans text, är inte lika tillförlitliga, eftersom texten bygger på den författarens presentation av någon annans arbete. Arbeten som blivit vetenskapligt granskade bör prioriteras framför populärvetenskapliga presentationer. Vetenskapliga tidskrifter använder sig till exempel av ett system med redaktörer och Peer-review, där särskilt utsedda granskare lämnar synpunkter på insända manus och genom sin granskning garanterar vetenskaplig kvalitet. Det har utarbetats olika system för att redovisa källor, så kallade referenssystem. Tre system som du kan ha stött på är APA, Harvard och Oxford. APA refererar till American Psychological Association och tillämpar liksom Harvard ett parentessystem, Oxford tillämpar ett notsystem. Det är vanligt att vetenskapliga tidskrifter tillämpar ett av redaktören angivet referenssystem, vilket kan skilja sig från de ovan nämnda systemen. Det är viktigt att vara konsekvent och följa ett och samma referenssystem i sin text. Alla skriftliga referenser ska samlas i en referenslista, som läggs sist i rapporten/examinationen. En beskrivning av hur man skriver referenslistor finns längre fram i denna guide. Man kan lära sig mycket av att läsa referenslistor i redan utgivna verk, kursplaner och kursbeskrivningar. Eftersom olika slags källor anges på olika sätt kan man läsa ut av referenslistan om det till exempel refereras till en artikel, en monografi, en antologi samt vilket språk som används. Därmed kan man göra en bedömning av det vetenskapliga värdet och kvaliteten på de angivna referenserna. Referenslistan fungerar som din karta för att hitta rätt. Därför är det viktigt att den är korrekt. 2
Hur man refererar i text Inom APA systemet skriver man hänvisningarna inom parentes direkt i anslutning till de åberopade källorna. Referenser i löpande text Nihad Bunar anser att det fria skolvalet har påverkat elevsammansättningen (Bunar, 2010) eller Bunar (2010) anser att det fria skolvalet har påverkat elevsammansättningen eller Det fria skolvalet har påverkat elevsammansättningen (Bunar, 2010). Referens till verk med flera författare Brodin och Lindstrand (2004) belyser regler och överenskommelser som stöder utvecklingen för en skola för alla. Författarna beskriver att ett första steg måste vara att sluta tala om normalitet och avvikelser och i stället lyfta fram variation och olikheter som något positivt och värdefullt (Brodin & Lindstrand, 2004). Alla författarnamn skrivs ut första gången referensen görs, men vid fler än två författare skrivs fortsättningsvis m. fl. (i engelsk text et al.) efter första författarnamnet. Referens till ett kapitel i en antologi I texten refereras till kapitlets författare. I referenslistan sorteras referensen utifrån kapitlets författare och inte till antologins redaktör. Redaktör och bokens titel anges dock i referensen. Det framstår att skolan inte tillräckligt förbereder ungdomarna för arbetslivet samtidigt som många ungdomar uppger att de inte lärt sig det de behöver kunna på sina nuvarande jobb i skolan (Jonsson, 2001). Jonsson, B. (2001). Ett sociologiskt perspektiv. I B-E. Andersson (Red.). Ungdomarna, skolan och livet (ss. 121-183). Stockholm: HLS förlag. Referenser till elektroniska källor Källan som man ska referera till är fortfarande författaren eller forskaren som uttalar sig. Man skriver därför i texten referens med författarens efternamn och årtal i texten, precis som ovan redovisats. Fullständig referens med datum och Internetadress ska endast anges i referenslistan. Referenser till föreläsningar eller intervjuer Muntliga källor bör endast användas i undantagsfall. Föreläsningar och intervjuer anges i den löpande texten men tas inte upp i referenslistan. A. A. Efternamn (föreläsning, dag månad, år). I. Engdahl (föreläsning, 25 februari, 2012) hävdade bestämt att förskolans utveckling har styrts av A. Westberg Broström (intervju, 1 april, 2012) framhöll att ungdomar som är scouter kan välja särskilda vägar för att sticka ut 3
Att citera eller hänvisa till specifika delar av ett verk Ibland finner man begrepp, resonemang, figurer eller tabeller som man vill hänvisa till eller citera ordagrant från en författare. Vid direkta citat ska sidan anges, i tillägg till författarens efternamn och utgivningsår. Citat bör användas återhållsamt och inte tynga texten. Det är ofta bättre att med egna ord formulera det man anser vara speciellt intressant och varför. Citatet skrivs av ordagrant och omges med citationstecken. Exempel: Westberg skriver avslutningsvis att scouter bekräftas av vuxna men inte alltid av jämnåriga. Scouting kan till och med betraktas som negativt och upproriskt i ungdomsvärlden (Westberg, 2007, s. 150). Längre citat, och alltid från och med 40 ord, ska ges en annan formatering genom att skrivas med mindre punkter och indrag (bredare marginaler). Inga citationstecken används. Exempel: I sin forskning har Hörnfeldt (2009) studerat fyraårskontrollen vid Barnavårdscentralerna och reflekterar bland annat över vad fyraårskontrollerna gör med barnet. Jag har också visat hur fyraårskontrollen gör något med barnens förståelse av sig själva. Miljön, platsen, fyraårskontrollens uppgifter och de olika redskap som används skapar olika möjligheter för barnen till identifikation, på så sätt att vissa barn (och föräldrar) alltid kommer att känna sig mer hemma i miljön och i situationen än andra. (Hörnfeldt, 2009, ss. 91-92) Om man hänvisar till ett längre resonemang kan det ibland vara lämpligt att hänvisa till kapitel eller sida för att underlätta för läsaren att hitta relevant avsnitt i ett längre verk. Exempel: Enligt Meadows (2010, kapitel 1) belyser Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori på ett klargörande sätt olika faktorers interaktiva påverkan på människan som social person. Obs: Ordet kapitel ska inte förkortas enligt APA. Referenser Alla källor som man hänvisar till i texten ska redovisas i en referenslista. Denna ska organiseras i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn. För en komplett guide till APA-manualen hänvisas till Publication manual for American Psychological Association (6 uppl.). (Amercian Psychological Association, 2010) och hemsidan http://www.apastyle.org. Referenserna skrivs i bokstavsordning. Om samma författare/myndighet givit ut flera verk skrivs det äldsta först. Refereras till flera arbeten av samma författare/myndighet där arbetena har samma årtal, lägg till små bokstäver i alfabetisk ordning (a, b, c) efter årtalet i respektive referens. Referenser anges ofta i mindre punkter än texten och med ett hängande indrag på rad två och följande rader. I följande beskrivning anges principerna följt av exempel. 4
Bok med en författare Författarens Efternamn, Initial/initialer i förnamnen. (Utgivningsår). Bokens titel: Undertitel (x uppl.). Förlagsort: Förlag. Clark, A. (2010). Transforming children s spaces: Children s and adults participation in designing learning environments. Abingdon, Oxon: Routledge. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes. Obs: Versal används endast i första ordet i bokens titel och undertitel. Förkortningar i förlagets namn (AB, & Co med flera) anges inte. Examensarbeten identifieras med (Doktorsavhandling). (Mastersuppsats). och så vidare efter titeln. Serienummer av böcker skrivs också efter titeln (Rapport nr 231). Johansson, E. (1999). Etik i små barns värld. Om värden och normer bland de yngsta barnen i förskolan (Doktorsavhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences 141). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Bok med flera författare Efternamn, A., Efternamn, B. B., & Efternamn, C. C. (Utgivningsår). Bokens titel: Undertitel (x uppl.). Förlagsort: Förlag. Sommer, D., Pramling-Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2010). Child perspectives and children s perspectives in theory and practice. Dordrecht; Heidelberg; London; New York: Springer. Bok (antologi) med redaktör Redaktörens efternamn, A. A. (Red.). (Utgivningsår). Bokens titel: Undertitel (x uppl.). Förlagsort: Förlag. Engdahl, I. (Red.). (1990). Barnet saken kallet. Lund: Studentlitteratur. Kapitel eller artikel i en antologi Efternamn, A. A.(Utgivningsår). Titel på kapitlet/artikeln. I B. B. Redaktörens Efternamn (Red.), Antologins titel (ss. XX-YY). Förlagsort: Förlag. Markström, A-M. (2007). Hallen en plats i skärningspunkten mellan privat och offentligt. I G. Halldén (Red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv (ss. 97-118). Stockholm: Carlssons. Artikel i vetenskaplig tidskrift Efternamn, A. A. (År). Artikelns titel. Tidskriftens Titel, Vol(Nr), XX-YY. Musatti, T., & Picchio, M. (2010). Early education in Italy: Research and practice. International Journal of Early Childhood, 42(2), 141-153. Obs: Ange endast år, inte månad och datum. När det gäller artiklar ska man inte skriva ut bokstäverna s., ss., Vol. eller Nr. Om tidskriften använder löpande numrering för hela året ska inte heller nummer anges. I en tidskrifts titel används versaler i början av på de flesta orden. 5
Artikel hämtad från en online-databas Med Digital Object Identifier nummer (DOI nummer) Efternamn, A. A. (År). Artikelns titel. Tidskriftens titel, Vol(Nr), XX-YY. doi:numret Engdahl, I. (2012). Doing friendship during the second year of life in a Swedish preschool. European Early Childhood Education Research Journal, 20(1), 83-98. doi:10.1080/1350293x.2012.650013 Utan DOI nummer. Efternamn, A. A. (År). Artikelns titel. Tidskriftens Titel, Vol(Nr), XX-YY. Hämtad från URL för tidskriftens hemsida. Cobb-Moore, C., Danby, S., & Farrell, A. (2009). Young children as rule makers. Journal of Pragmatics, 41, 1477-1492. Hämtad från http://www.journals.elsevier.com/journal-of-pragmatics Obs: Datum anges inte! Om tidskriften använder löpande numrering för hela året ska inte nummer anges. Dokument från en organisations/myndighets hemsida Myndighet. (publiceringsdatum eller senaste uppdateringsdatum år, dag månad om detta finns angivet). Dokumentets titel. Hämtad dag månad, år, från URL adress Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2 maj, 2012, från http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf Efternamn, A. A. (publiceringsdatum eller senaste uppdateringsdatum år, dag månad om detta finns angivet). Dokumentets titel. Hämtad dag månad, år, från namn på hemsidan: URL adress Hjalmarsson, M. (2011). Fritidshemmet lärande i samspel med skolan (Forskning för skolan). Hämtad 2 maj, 2012, från Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2729 Artikel i tidning publicerad on-line Efternamn, A. A. (År, dag månad). Artikelns titel. Tidskriftens Titel. Hämtad från URL för tidskriftens hemsida. Grimlund, A. (2012, 2 april). Lärarbrist borde vara en het politisk fråga. Lärarnas Tidning. Hämtad från http://www.lararnasnyheter.se Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Besöksadress Tel. 08-16 20 00 Fax. 08-1207 6200 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Frescati hagväg 24 e-post: fornamn.efternamn@buv.su.se 106 91 Stockholm Frescati hage www.buv.su.se 6