Skolverkets rapport nr 172 Barnomsorg och skola Jämförelsetal för huvudmän Resurser Årsrapport, oktober 1999 Sammanfattning: I rapporten redovisas kostnader under 1998 för verksamhetsformer inom barnomsorg och skola. Totala kostnader per barn/elev för t ex personal, undervisning, lokaler, läromedel/utrustning/skolbibliotek, elevvård, skolmåltider, skolskjutsar m m redovisas för varje huvudman, dvs kommun och landsting, för grupper av fristående skolor samt för sameskolan och specialskolorna. Summary: This report shows expenditure for the child-care system and for all types of Swedish schools in 1998. Total expenditure and expenditure per child/pupil, e.g. staff, tuition, facilities, teaching materials/equipment/school libraries, pupils welfare, school meals, school transport etc. are given for individual municipalities and county councils, groups of independent schools, Sami schools and special schools. Ämnesord: Statistik, jämförelsetal, huvudmän, barnomsorg, grundskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kostnader, inskrivna barn, elever.
Beställningsadress: Liber Distribution Publikationstjänst 162 89 Stockholm Telefon 08-690 95 76 Telefax 08-690 95 50 E-post: skolverket.ldi@liber.se Beställningsnummer: 99:470 Tidigare utgåvor i samma serie: Delrapport 1993, rapport nr 7, beställn. nr 93:31 Årsrapport 1993, rapport nr 38, beställn. nr 93:63 Delrapport 1994, rapport nr 46, beställn. nr 93:82 Årsrapport 1994, rapport nr 70, beställn. nr 94:120 Delrapport 1995, rapport nr 73, beställn. nr 95:143 Årsrapport 1995, rapport nr 76, beställn. nr 95:161 Delrapport 1996, rapport nr 97, beställn. nr 96:199 Årsrapport 1996, rapport nr 106, beställn. nr 96:231 Delrapport 1997, rapport nr 129, beställn. nr 97:284 Årsrapport 1997, rapport nr 134, beställn. nr 97:299 Delrapport 1998, rapport nr 146, beställn. nr 98:366 Årsrapport 1998, rapport nr 156, beställn. nr 98:391 Delrapport 1999, rapport nr 165, beställn. nr 99:444 Rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) finns även tillgängliga i excelformat på Skolverkets hemsida på internet. Samtliga tabeller kan föras över till den egna datorn. Internet-adressen är: http://www.skolverket.se På samma internet-adress finns uppgifterna (från 1993 och framåt) dessutom tillgängliga i databasen Jämförelsetal för huvudmän. Skolverkets diarienummer: 99:576 ISSN 1103-2421 ISRN SKOLV - R - - 172- - SE Omslag: Holt Möller&Company Tryckeri: Tryckindustri, Solna 1999 Utgiven av Skolverket, 106 20 Stockholm http:// www.skolverket.se
FÖRORD Information från det nationella uppföljningssystemet till huvudmännen i form av jämförelsetal publiceras sedan 1993 två gånger per år. Under våren publiceras information om organisation, personal och resultat och under hösten publiceras uppgifter om kostnader. Publikationerna med jämförelsetal har i stort sett haft samma disposition från år till år, vilket gör det möjligt att studera förändringar mellan åren för olika huvudmän eller grupper av huvudmän. Från och med 1998 års jämförelsetal om kostnader ingår också uppgifter om barnomsorg. Vad gäller jämförelsetal för barnomsorgen har ambitionen varit att bibehålla de definitioner och nyckeltal som använts tidigare år i Jämförelsetal för Socialtjänsten. Detta för att även fortsättningsvis möjliggöra jämförelser över tid. Rapporterna med jämförelsetal riktar sig i första hand till de som har ansvaret för genomförandet av barnomsorgs och skolverksamheten, dvs. huvudmännen. Vår förhoppning är att materialet skall tjäna som underlag för diskussion och reflektion om den lokala verksamheten, dess organisation, kostnader och resultat. För att underlätta användningen av materialet för egna analyser finns tabellerna i denna och tidigare rapporter även tillgängliga via Skolverkets hemsida på internet både som Excelfiler och i en databas. Adressen till Skolverkets hemsida är: http://www.skolverket.se. Hela rapporten finns tillgänglig på hemsidan som Pdf-fil. Rapporten har tagits fram inom avdelningen för uppföljning och utvärdering på Skolverket. Statistiska centralbyråns (SCB) program för skolstatistik har på Skolverkets uppdrag svarat för all statistikproduktion och tabellframställning. Rapportens statistikuppgifter har granskats av uppgiftslämnarna, SCB och Skolverket. Det kan naturligtvis fortfarande finnas brister i enstaka kommuners eller andra huvudmäns uppgifter, men Skolverkets och SCB:s bedömning är att uppgifterna i allmänhet håller god kvalitet. Den viktigaste insatsen för denna kvalitet står uppgiftslämnarna för. Övergripande frågor med anledning av rapporten kan ställas till Skolverkets enhet för uppföljning, tel 08-723 32 00, eller till Skolverkets avdelning för analys och stöd, se telefonlista på omslaget. För frågor om enskilda statistikuppgifter hänvisas i första hand till SCB, programmet för skolstatistik, som har tillgång till grundmaterialet, tel 019-17 60 00. Stockholm i oktober 1999 Staffan Lundh Avdelningschef Anna WildtPersson Projektledare 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 1. Det nationella uppföljningssystemet 7 2. Att läsa rapporten 8 3. Hur tillförlitliga är uppgifterna? 9 4. Att tänka på vid jämförelser över tid 10 5. Några resultat 13 TABELLER Barnomsorg samtliga verksamheter 37 Tabell 1 Resurser: kostnader 1998 37 kommuner Förskola 44 Tabell 1 Resurser: kostnader 1998 44 kommuner Familjedaghem 51 Tabell 1 Resurser: kostnader 1998 51 kommuner Fritidshem 58 Tabell 1 Resurser: kostnader 1998 58 kommuner Förskoleklass 65 Tabell 1 Resurser: kostnader 1998 65 kommuner Grundskolan huvudmannens skolor 72 Tabell 1 Resurser: kostnader 1998 72 kommuner, sameskolan och fristående skolor Tabell 2 Resurser: kostnader 1998, forts. 79 kommuner, sameskolan och fristående skolor Grundskolan elever folkbokförda i kommunen 86 Tabell 3 Resurser: kostnader 1998 86 kommuner 4
Specialskolan huvudmannens skolor 93 Tabell 1 Resurser: kostnader 1998 93 Särskolan obligatoriska huvudmannens skolor 94 Tabell 1 Resurser : kostnader 1998 94 kommuner Särskolan gymnasiesärskolan huvudmannens skolor 101 Tabell 2 Resurser : kostnader 1998, forts 101 kommuner Gymnasieskolan huvudmannens skolor 108 Tabell 1 Resurser: kostnader 1998 108 kommuner, landsting och fristående skolor med kommun- eller statsbidrag Tabell 2 Resurser: kostnader 1998, forts. 117 kommuner, landsting och fristående skolor med kommun- eller statsbidrag Gymnasieskolan elever folkbokförda i kommunen 126 Tabell 3 Resurser: kostnader 1998 126 kommuner Komvux huvudmannens skolor 133 Tabell 1 Resurser: kostnader 1998 133 kommuner och landsting Tabell 2 Resurser: kostnader 1998, forts. 142 kommuner och landsting Särvux huvudmannens skolor 151 Tabell 1 Resurser: kostnader 1998 151 kommuner Svenska för invandrare 158 Tabell 1 Resurser: kostnader 1998 158 kommuner Strukturella faktorer för kommuner 165 Tabell 1 Strukturella faktorer 1998 165 kommuner Bilaga 1: Definitioner och kommentarer 172 Bilaga 2: Uppgifternas tillförlitlighet 179 Bilaga 3: Kommungrupperingar 187 5
1
1. DET NATIONELLA UPPFÖLJNINGSSYSTEMET En förutsättning för utveckling av en verksamhet är att den följs upp och utvärderas. Ett av redskapen för uppföljning av barnomsorgs- och skolverksamheten är det nationella uppföljningssystemet. Information från systemet redovisas två gånger per år i form av jämförelsetal för huvudmännen. Huvudmännen för barnomsorg och skola är uppgiftslämnare till uppföljningssystemet. De föreskrifter som anger vilka uppgifter som skall lämnas för skolan återfinns i Skolverkets författningssamling. Två rapporter per år Jämförelsetalen publiceras i en delrapport i mars och i en årsrapport som utkommer under hösten. I den här rapporten publiceras för första gången kostnader för den nya skolformen förskoleklass. För andra året innehåller årsrapporten uppgifter om kostnader i förskola, tidigare daghem, familjedaghem och fritidshem. I år redovisas även kommunens kostnader för öppen verksamhet. Skolverket övertog den 1 januari 1998 myndighetsansvaret för barnomsorgen från Socialstyrelsen, vilket skedde i samband med att bestämmelserna om barnomsorg flyttades över från socialtjänstlagen till skollagen. Skolverket har därmed ansvar för insamling och publicering av barnomsorgsstatistiken. Kostnader för olika verksamhetsformer inom barnomsorgen har tidigare publicerats i Jämförelsetal för socialtjänsten som kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst (tel. 08-555 530 00). De första rapporterna i föreliggande serie utkom 1993 och den här rapporten är således den sjunde årsrapporten. 1 I delrapporten presenteras mått rörande organisation, personalresurser och resultat för olika verksamhetsformer och huvudmän. I årsrapporten redovisas huvudmännens kostnader för olika verksamheter. Föregående år innehöll denna publikation även vissa organisations- och personalmått för barnomsorgen. Dessa publiceras nu i delrapporten under våren. Såväl del som årsrapport skickas ut till de tjänstemän som på kommun och landstingsnivå är närmast ansvariga för barnomsorgen och skolan gentemot politikerna, dvs tjänstemän på förvaltningar och motsvarande, liksom till politiker i kommuner och landsting. Dessutom skickas rapporterna till företrädare för de fristående skolorna samt till specialskolorna och sameskolorna. Underlag för reflektion och diskussion Sammantaget ger jämförelsetalen i de två rapporterna en bild av hur huvudmännen organiserar sin verksamhet, vilka resurser som används och vilka resultat som uppnås. Vår förhoppning är att materialet skall komma till användning som underlag för reflektion och diskussion om den egna verksamheten i jämförelse med andras. Huvuddelen av måtten är desamma år från år för att möjliggöra jämförelser över tid. För att underlätta de egna analyserna finns rapporternas tabeller också tillgängliga via Skolverkets hemsida på Internet. Internetadressen är: http://www.skolverket.se. 1 Se förteckning på sid. 2. 7
2. ATT LÄSA RAPPORTEN Redovisningen i denna rapport omfattar dels hela barnomsorgen (dvs. förskola, familjedaghem, fritidshem och de öppna verksamheterna), dels alla skolformer med undantag för Statens skolor för vuxna (SSV). Redovisningen sker främst i form av jämförelsetal för respektive barnomsorgs- och skolhuvudman och/eller hemkommun. Fristående skolor på grundskolenivå redovisas aggregerade i grupper efter sin inriktning och fristående skolor på gymnasienivå redovisas i grupperna fristående gymnasieskolor, kompletterande skolor och riksinternatskolor. Kommunerna redovisas sorterade i nio grupper efter strukturella egenskaper som till exempel befolkningsstorlek och näringslivsstruktur enligt Svenska Kommunförbundets indelning (bilaga 3). I årets rapport har kommungruppernas sammansättning förändrats jämfört med föregående år. En uppdatering har skett utifrån förändringar i befolkningsstorlek och näringsliv. Det har inneburit att flera kommuner bytt kommungrupp. Materialet i rapporten är omfattande och innehåller information som är intressant ur många olika aspekter. Resultaten genererar många nya frågor om vad som ligger bakom de förhållanden som redovisas, vilket förhoppningsvis kommer att stimulera till egna analyser och utvärderingar hos huvudmännen. Vid en analys av materialet är det viktigt att vara medveten om att det kan finnas många förklaringar till de skillnader mellan kommuner eller huvudmän som framkommer. Det kan vara skillnader såväl i förutsättningar och behov som i hur väl man lyckats organisera sin verksamhet och utnyttja sina resurser. Skillnaderna kan vara ett uttryck för olika prioriteringar. Det kan också vara brister i statistiken som ligger bakom skillnader. Trots ett omfattande granskningsarbete, bland annat av uppgiftslämnarna själva genom en återrapportering av de beräknade jämförelsetalen om kostnader, förekommer fortfarande vissa brister i materialet. I materialet som helhet är det vidare viktigt att vara medveten om att vissa mått är beräknade på ett så litet antal barn/elever att även relativt stora avvikelser från riksmedelvärdet förklaras av tillkomst eller avsaknad av exempelvis en eller ett par barn/elever. Detta gäller naturligtvis i första hand små kommuner, delverksamheter och verksamhetsformer med ett litet antal barn/elever. Materialet i rapporten ger ingen grund för betygssättning av barnomsorgs- eller skolverksamheten hos en huvudman. Det nationella uppföljningssystemet och denna rapport är i grunden beskrivande. Vill man söka orsakssamband och förklaringar till vissa värden, måste man gå vidare och skaffa kompletterande information. När det gäller förklaringar till enstaka värden, är det oftast huvudmannen som kan ge sådana. Definitioner av de jämförelsetal och andra uppgifter som redovisas i tabellerna finns i en definitionsruta i tabellens slut. Många uppgifter kommenteras också utförligare i bilaga 1 och 2. Eftersom många jämförelsetal enbart utifrån benämningen i tabellhuvudet skulle kunna beräknas på flera olika sätt, är det avgörande för tolkningen av talen att känna till de exakta definitionerna. Följande markeringar används i tabellerna 0 betyder att uppgift inte finns hos huvudmannen eller finns i så liten omfattning att den blir 0 efter avrundning. betyder att uppgift inte kan förekomma, t ex uppgift om ersättning per elev till fristående skola i en kommun som inte köper någon verksamhet av fristående skolor... betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet... betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t ex antalet elever i en skolform är en eller två sätts.. för kostnaden per elev. 1) betyder att särskild förklaring 2) finns i definitionsrutan vid * tabellens slut 8
3. HUR TILLFÖRLITLIGA ÄR UPPGIFTERNA? De uppgifter som redovisas i denna rapport har samlats in av SCB på uppdrag av Skolverket. Insamling av barn-, elev- och personaluppgifter har skett antingen på blanketter eller på ADB-media genom uttag ur administrativa register. Genom en förfrågan före insamlingsåret har kommunerna själva kunnat avgöra om uppgiftsinsamlingarna om elever, lärare m m skall skickas till enskilda skolor eller till kommunen centralt för att besvaras. Information om barn och personal i barnomsorgen har lämnats från den förvaltning som ansvarar för barnomsorgen. Uppgifter om kostnader och intäkter för barnomsorg och skola har för kommuner i allmänhet lämnats från barn- och ungdomsförvaltningen (motsvarande) av personal som arbetar med barnomsorgs- och skolekonomiska frågor. Uppgifterna har genomgående lämnats på diskett. På disketten görs flera logiska kontroller av uppgifterna och beräkningar av preliminära jämförelsetal för att uppgiftslämnarna direkt ska få möjlighet att kontrollera rimligheten i lämnade uppgifter. Insamlingen av uppgifter om kommunernas kostnader och intäkter för barnomsorg och skola har för första gången helt samordnats med SCB:s insamling av uppgifter om kostnader för all kommunal verksamhet, det s k räkenskapssammandraget. Detta innebär konkret att uppgifterna i år har samlats in på samma Exceldiskett men i separata delar. Överensstämmelse mellan kostnader i räkenskapssammandraget och kostnader i den separata del som innehåller mer specificerad information kring barnomsorgs- och skolverksamhet har krävts. Samordningen har inneburit ett utvidgat samarbete mellan barn- och ungdomsförvaltning och ekonomikontor (eller motsvarande funktioner) i arbetet med att ta fram uppgifter till de båda undersökningarna. Barn- och ungdomsförvaltningens (motsvarande) mer detaljerade kunskap om skolans kostnader kan då tas tillvara i räkenskapssammandraget och vice versa. Syftet med förändringarna är självfallet att uppgifterna skall bli mera jämförbara och av högre kvalitet. Tidigare uppgiftsinsamlingar avseende 1995, 1996 och 1997 års kostnader och intäkter för skolverksamheten, och i viss mån för barnomsorgen, genomfördes skilt från räkenskapssammandraget men viss granskning av uppgifterna samordnades. Uppgifter ur det kommunala räkenskapssammandraget publiceras bl.a. i SCB:s och Svenska kommunförbundets årliga publikation Vad kostar verksamheten i din kommun? De förändringar i insamlingen som genomförts för att anpassa insamlingarna till varandra innebär samtidigt svårigheter att utan vidare jämföra uppgifterna över tid. De flesta mått håller god kvalitet, men det finns förbehåll att ta hänsyn till vid jämförelser över en längre tid. Dessa tas upp i kapitel 4. För de olika verksamhetsformerna inom barnomsorgen har uppgift om totala kostnader, kostnader för personal samt avgifter samlats in via räkenskapssammandraget. Uppgift om köp av verksamhet i enskild regi redovisas däremot i den separata del som omfattar Skolverkets insamling. Där har också givits möjlighet att kontrollera jämförelsetal och uppgifter om kostnader och intäkter för olika verksamhetsformer. Ett omfattande påminnelse-, gransknings- och rättningsarbete samt komplettering av inkommet material har gjorts av SCB. Den viktigaste insatsen för kvaliteten bidrar uppgiftslämnarna själva med genom att lämna uppgifter med god tillförlitlighet. I bilaga 2 ger SCB en utförlig kvalitetsredovisning av statistiken. 9
4. ATT TÄNKA PÅ VID JÄMFÖRELSER ÖVER TID Jämförelser över tid enklast med hjälp av www databasen Jämförelsetalen tjänar inte bara som underlag för att jämföra värden ett visst år mellan olika kommuner. Lika intressant är att följa utvecklingen i den egna kommunen i förhållande till andra kommuner över tid. Lättast gör man det genom att utnyttja vår www-databas på Internet! I Skolverkets databas finns årets och tidigare års jämförelsetal för skolan. Här återfinns även jämförelsetal för barnomsorgen. Denna information är tillgänglig via Skolverkets hemsida på Internet. (Adress: http:// www.skolverket.se) Ur databasen är det enkelt att göra urval av ett eller flera jämförelsetal för en eller flera kommuner och för vissa år eller för alla tillgängliga år. För skolan finns uppgifter för åren 1992 1998 och för barnomsorgen finns uppgifter för åren 1995 1998. Uttaget ur databasen kan man studera direkt på skärmen, skriva ut eller spara och vidarebearbeta i programmet Excel. För att göra jämförelser över tid måste man känna till om det skett ändringar i definitioner eller i insamlingssätt mellan åren. Förändringar i jämförelsetalen markeras, tex genom att uppgiften får byta namn. Förändringar kan också markeras genom att det flaggas för dem i den definition som visas i anslutning till databasuttaget. Vid jämförelser över tid används ofta någon typ av index för att ta hänsyn till prisutvecklingen i sektorn eller i samhället i stort. I den analys av kostnadsutvecklingen över tid som redovisas i kapitel 5 används både KPI (konsumentprisindex) och särskilda verksamhetsindex som avser att spegla kostnadsutvecklingen inom barnomsorg och skola för att räkna om kostnaderna från löpande till fasta. I Skolverkets databas anges däremot kostnaderna enbart i löpande priser. Att jämföra uppgifter om barnomsorg över tid Uppgifter om barn och personal i landets förskolor, fritidshem och familjedaghem har samlats in årligen sedan 1970-talet. Innehållet har i stort sett varit detsamma, några variabler har dock förändrats eller försvunnit och andra har tillkommit. Från och med 1991 tas separata uppgifter in om barnomsorg med kommunal respektive enskild huvudman. Under åren 1995 1998 har blanketterna förändrats med syfte att förbättra statistikens kvalitet. Förändringarna kan i vissa fall medföra svårigheter att jämföra statistiken för enskilda kommuner med uppgifter från tidigare år. Viktigt att notera är att det antal inskrivna barn som används för att ta fram kostnad per inskrivet barn för olika verksamheter har beräknats på ett annat sätt i året årsrapport än tidigare. I år används ett genomsnitt av antalet inskrivna barn i förskola den 15 oktober 1998 och daghem, dvs. förskola exkl. deltidsgrupp, den 31 december 1997. På samma sätt används ett genomsnitt av antalet inskrivna barn i familjedaghem och fritidshem den 15 oktober 1998 och den 31 december 1997. Ett genomsnitt av två höstinsamlingar anses, liksom för skolan, ge ett bättre mått på verksamhetsvolymen under ett kalenderår. Detta påverkar jämförbarheten med tidigare år och för rättvisande jämförelser bör en omräkning övervägas. De jämförelser som redovisas i kapitel 5 baseras på omräknade värden och i Skolverkets databas har några jämförelsetal avseende 1997 räknats om för att underlätta jämförelser mellan 1997 och 1998. Även det faktum att verksamheterna präglas av stora volymförändringar mellan åren gör det svårt att göra rättvisande jämförelser enbart med hjälp av måttet kostnad per barn. Uppgifter om antal inskrivna barn i barnomsorgen samlas, som tidigare nämnts, in en gång per år, den 15 oktober. Ett genomsnitt av två års insamlade värden används sedan för att beräkna kostnad per barn. I vissa kommuner ökar antalet barn senare under hösten och under våren eftersom kommunen kan erbjuda plats i barnomsorg direkt när behov uppstår. I andra kommuner erbjuds föräldrarna inte omedelbart plats och en kö uppstår. Det antal inskrivna barn som kostnaderna relateras till i den förra gruppen kommuner blir på så sätt underskattat, eftersom man vid mättidpunkten på hösten inte fångar ökningen i antal barn i verksamhet under hela perioden. Detta medför i sin tur att kostnaden per barn kan vara överskattade i denna grupp kommuner. Kostnad per heltidsbarn i verksamhet i kommunal regi är ett kompletterande mått till kostnad per inskrivet barn. Uppgiften lämpar sig väl för jämförelser mellan kommuner. För att ta fram uppgift om antalet heltidsbarn i en kommun används dels antal inskrivna barn respektive år och dels uppgifter om närvarotid i olika verksamheter. För barn i åldern 0 6 år har den genomsnittliga 10
vistelsetiden skattats utifrån uppgifter lämnade av föräldrar i en föräldraundersökning om barnomsorg. För barn i åldern 7 12 år beräknas vistelsetiden per årskull till 40 timmar per vecka minus antagen tid i skolan. Schablonen vid omräkning är därefter 40 timmar per vecka för ett heltidsbarn. Den undersökning som uppgifter om barn upp till 6 år baseras på genomfördes senast 1996. Det innebär att samma uppgifter om närvarotid använts för att beräkna antalet heltidsbarn både vad avser 1997 och 1998. Trots att uppgifterna inte är helt aktuella kan förhållandena vid mättidpunkten antas säga något om förhållandena 1997 och 1998. Inför redovisningen av kostnader 1999 kommer uppgifter om närvarotider att vara uppdaterade då en föräldraundersökning genomförts på nytt under 1999. Införandet av den nya skolformen förskoleklass kan påverka jämförelser av uppgifter om barnomsorg över tid. Sexåringarna finns nu i förskoleklass, deltidsgrupp har försvunnit och daghem har ersatts av förskola. I förskolan finns främst barn i åldern 1 5 år och antalet inskrivna barn har minskat. Antalet barn i fritidshem har däremot ökat, framför allt pga. att sexåringarna, som nu går i skolan, också omfattas av skolbarnsomsorg. Förskoleklass är ofta integrerad med fritidshem och grundskola och ibland också med förskola, något som kan försvåra särredovisning av kostnader för olika verksamheter. Avgiftsfinansieringsgraden redovisas för olika verksamhetsformer. Måttet avser att beskriva hur stor del av kostnaden för verksamheten som finansieras genom föräldraavgifter. Föregående år relaterades kommunernas intäkter från avgifter till kostnader för verksamhet i kommunal regi. I år relateras intäkter från avgifter istället till den totala kostnaden för verksamheten. Denna förändring i beräkningssätt beror på att vår redovisning anpassats till redovisningen i Vad kostar verksamheten i din kommun? Eftersom avgiften för verksamhet i enskild regi i vissa kommuner tas ut av kommunen och därmed ingår i de redovisade intäkterna medan den i andra kommuner inte finns med är båda beräkningssätten översiktliga approximationer. Att jämföra kostnadsuppgifter för skolan över tid Som nämnts i kapitel 3 har Skolverkets insamling av kommunernas kostnader för barnomsorg och skola i år helt samordnats med insamlingen av kommunernas räkenskapssammandrag. Under 1998 genomfördes en omfattande översyn av båda insamlingarna. Översynen resulterade i vissa förändringar i Skolverkets kostnadsinsamling. Dessa består främst i att definitionen av lokalkostnader har ändrats för att helt överensstämma med definitionen av räkenskapssammandragets post lokal- och anläggningskostnader. Där ingår t ex inte kostnader för fastighetsservice såvida inte kostnaden ingår i extern hyreskostnad, vilken ingick i den tidigare lokalkostnadsdefinitionen som Skolverket tillämpade. Den del av lokalkostnader som i år inte redovisas under lokaler ingår istället i posten övriga kostnader. 1998 års kostnader för lokaler är därför för många kommuner att lägre än enligt den definition som tidigare använts i Skolverkets insamling. Detta innebär att jämförelser med tidigare års lokalkostnader i årsrapporten inte är möjliga. Följaktligen är inte heller jämförelsetalet kostnad per elev exkl. lokaler jämförbart med tidigare år. Denna förändring gäller enbart verksamhet där kommunen är huvudman. Övriga huvudmäns lokalkostnad är jämförbar med tidigare år då definitionen inte förändrats. Eftersom man i det kommunala räkenskapssammandraget även föregående år samlade in kostnader för lokaler för olika skolformer enligt den definition som nu används är det möjligt att uppskatta förändringen i kostnad för lokaler mellan 1997 och 1998. I den analys för varje skolform som redovisas i kapitel 5 är det resultatet från en sådan jämförelse som redovisas. Totalkostnaden och övriga kostnadsposter är jämförbara med tidigare år och mellan olika huvudmän. Det finns f n inget som tyder på att det nya insamlingsförfarandet i sig skulle ha påverkat uppgifterna men det kan inte uteslutas att förändringen påverkat uppgifter för enskilda kommuner. Kravet på att särredovisa posterna skolledning och SYO-verksamhet slopades när insamlingen av skolans kostnader samordnades med insamlingen av det kommunala räkenskapssammandraget. Dessa kostnader redovisas fr o m 1998 i posten övriga kostnader. Den nya skolformen förskoleklass kan påverka jämförelser över tid både för barnomsorgs- och skolverksamheten. Eftersom verksamheten ofta är integrerad med grundskolan, både personal- och lokalmässigt, har uppgiftslämnarna ibland haft svårt att särredovisa kostnader för grundskola och förskoleklass. Jämför inte de här måtten med uppgifter för 1994 och tidigare! Vid längre tidsserieanalyser bör de stora förändringar som skedde i samband med insamlingen av barnomsorgens och skolans kostnader avseende verksamhetsåret 1995 beaktas. Dessa kommenteras kort här. I övrigt hänvisas till årsrapporten 1996, (Skolverkets rapport nr 106, sid. 11), där förändringarnas betydelse för jämförbarheten redovisas mer utförligt. Vad denna förändring inneburit för barnomsorgen kan läsas mer om i Jämförelsetal för socialtjänsten 1995 (sid. 12). Totalkostnaderna i de olika verksamhetsformerna inkluderar numera kommungemensamma kostnader (dvs. kostnader för funktioner som ekonomikontor, personalkontor, ADB-enhet, gemensam växel, arkiv etc.) som från och med verksamhetsåret 1995 fördelats ut på verksamheterna. Tidigare år ingick inte de kommungemensamma kostnaderna i totalkostnaden. Denna förändring omfattade all kommunal verksamhet och berör därför såväl 11
barnomsorg som skola. Enligt anvisningarna i uppgiftsinsamlingen om kostnader och intäkter för skolväsendet till och med 1994 har enbart kostnader för löneadministration ingått även om den skett på annat ställe än inom skolans förvaltning. Kostnader för andra gemensamma verksamheter, som även kommit skolan till del, har i allmänhet inte redovisats som skolkostnader före 1995. Då alla kommungemensamma kostnader fördelas på de egentliga verksamheterna förbättras jämförbarheten mellan kommuner. Organisatoriska lösningar kommer inte på samma sätt som tidigare att påverka vad som inkluderas i totalkostnaden men förändringen innebär ett brott i tidsserien för total kostnad och kostnad per barn/elev mellan 1994 och 1995. Sammanfattningsvis kan alltså totalkostnaden utan problem jämföras mellan verksamhetsåren 1995 1998, medan uppgifterna för tidigare år inte kan jämföras med de senaste årens uppgifter till följd av förändringar i insamlingen 1995. I kapitel 5 presenteras jämförelser för hela perioden 1991 till 1998 för grundskolan och gymnasieskolan för riket som helhet. Där har totalkostnaden åren 1991 1994 omräknats så att den blir jämförbar med totalkostnaden för åren 1995 1998. Det innebär att 1991 1994 års värden har höjts med en uppskattad kostnad för kommungemensam verksamhet. Uppgifter om kostnad för barnomsorgen under perioden 1991 till 1995 är beräknade av Socialstyrelsen. Undervisningskostnaden per elev för verksamhetsåren 1996 1998 går inte utan vidare att jämföra med de tidigare åren, eftersom måttet nu också innehåller uppgifter om kostnaden för kompetensutveckling av lärare. Denna kostnad särredovisades tidigare. Uppgifterna bedömdes dock ha bristande kvalitet och var inte möjliga att förbättra utan stora arbetsinsatser. Kravet på att särredovisa kompetensutveckling slopades därför. Genom att inkludera kostnad för kompetensutveckling i kostnaden för undervisning för åren fram till och med 1995 går det att göra jämförelser över hela tidsperioden 1992 1998. För en mer utförlig beskrivning av vilka mått för skolan som inte kan jämföras över en längre tid hänvisas till Skolverkets rapport 134, (Skolan, Jämförelsetal för huvudmän 1997). 12
5. NÅGRA RESULTAT Ökade resurser till sektorn barnomsorg och skola Den totala kostnaden för barnomsorg och skola uppgick 1998 till 127 miljarder kronor. Kostnaden har sedan 1997 ökat med nästan fyra och en halv miljard. 2 Närmare 70 procent (88 miljarder) utgörs av kostnader för skolväsendet och 30 procent (39 miljarder) är kostnader för barnomsorg. Övrig kommunal verksamhet 56% Barnomsorg 14% Skola 30% Av de totala kostnaderna för skolväsendet utgörs 83 miljarder kronor av kostnader för verksamhet med kommunal huvudman. Det innebär att kommunernas skolverksamhet står för drygt 94 procent av den totala kostnaden för skolväsendet. Resterande 5 miljarder är kostnader för verksamhet med fristående, statlig eller landstingskommunal huvudman. En stor del av övriga huvudmäns kostnader finansieras dock av kommunerna. Kommunernas kostnader för barnomsorg (39 miljarder) inkluderar ersättningar till verksamhet i enskild regi. Ersättningarna till förskola och fritidshem i enskild regi var åtta procent av kommunernas kostnader. Diagram 1: Barnomsorgens och skolans andelar av den kommunala sektorns totala kostnader (289 miljarder kronor), 1998 Stor andel av den kommunala sektorn Tillsammans utgör barnomsorgen och skolan en mycket stor del av den kommunala sektorns samlade verksamhet. Kostnaderna för dessa båda verksamheter motsvarar 44 procent av kostnaden för hela den kommunala sektorn som 1998 uppgår till ungefär 289 miljarder kronor. 3 Av kommunens totala kostnad svarar barnomsorgen för närmare 14 procent medan skolans andel uppgår till 30 procent. I dessa kostnader ingår också ersättningar till andra utbildningsanordnare. Kostnader för olika verksamhetsformer Barnomsorgens totala kostnader kan delas upp i fyra verksamheter. Förskolan utgör den största delen (66%) och kostade 26 miljarder kronor 1998. Fritidshemmen kostade åtta miljarder kronor (20%), familjedaghemmen fem miljarder kronor (13%) och de öppna verksamheterna, dvs. öppen förskola och öppen fritidsverksamhet riktad till 10-12-åringar, kostade tillsammans knappt en halv miljard (1%). Skolväsendet består av tio skolformer, varav grundskolan är den största. 1998 svarade den för 60 procent av skolväsendets samlade kostnader, vilket motsvarar närmare 53 miljarder kronor. Gymnasieskolan står för 24 procent (21,3 miljarder kr), komvux för närmare åtta procent (6,6 miljarder kr), särskolan för drygt tre procent (3 miljarder kr) och sfi för drygt en halv procent (530 miljoner kr). Särvux, SSV, specialskolan och sameskolan utgör tillsammans mindre än en procent (660 miljoner kr). Förskoleklass, som är en ny skolform, kostar 3 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt tre procent av den totala kostnaden. Jämfört med förra året har den totala kostnaden för barnomsorg minskat med närmare sju procent (2,8 miljarder kr). 4 Lägger man till kostnaderna för förskoleklass, den nya 2 Vid jämförelser över tid används i rapporten KPI för att räkna om löpande priser till fasta för alla verksamheter. Förändringen i konsumentprisindex (KPI) mellan 1997 och 1998 är obefintlig varför förändringen i fasta priser är densamma som i löpande priser mellan åren. KPI avser prisförändringen i hela den inhemska privata konsumtionen. Valet av index påverkar analyser över tid vilket redovisas längre fram i kapitlet. 3 Kostnaden avser kommunernas egentliga, dvs. skattefinansierade, verksamhet. 4 Justerade med KPI. KPI är dock oförändrat mellan 1997 och 1998. 13
Fritidshem 20% Öppen verksamhet 1% Svenska för invandrare 1% Komvux 8% Särvux, SSV, Sameskolan, Specialskolan 1% Förskoleklass 3% Familjedaghem 13% Förskola 66% Gymnasieskola 24% Grundskola 60% Särskola 3% Barnomsorg Skola Diagram 2: Den totala kostnaden för barnomsorgen (39 miljarder kr) och skolväsendet (88 miljarder kr), samt kostnadsfördelningen (%) mellan olika verksamhetsformer, 1998 verksamheten för sexåringarna som tidigare fanns i barnomsorgen, blir den totala kostnaden för barnomsorgen oförändrad. Kostnaden för förskola, tidigare daghem, är i stort sett oförändrad. Kostnaden för familjedaghem har däremot minskat medan kostnaden för fritidshem ökat. Skolans totala kostnader har ökat med nio procent (7 miljarder kr) i fasta priser, mellan 1997 och 1998. Kostnadsökningen är drygt fem procent (4 miljarder kr) om kostnaden för förskoleklass exkluderas. Ökningen förklaras till stor del av utbyggnaden av komvux genom regeringens satsning på det s k kunskapslyftet, men också av ökade kostnader i de båda största skolformerna grund- och gymnasieskolan. Totalkostnaden för samtliga skolformer, utom svenska för invandrare och särvux, har ökat sedan föregående år. Prisutvecklingen i skola och barnomsorg snabbare än i den privata konsumtionen Ökningen av skolans kostnader beror till stor del på att priserna för skolverksamheten har ökat sedan 1997, framförallt genom högre lärarlöner. Lärarlönerna har mellan 1997 och 1998 stigit något mer än konsumentpriserna (KPI) i samhället. 5 Vill man studera kostnadsförändringen för en verksamhet över tid bör man ta hänsyn till prisutvecklingen för att göra tidigare års kostnader jämförbara med det värde de har idag. Detta kan göras på flera sätt. Här illustreras två alternativ som är relevanta för barnomsorgen och skolan. Valet av index har också betydelse för tolkningen av kostnadsförändringen i sektorn över tid, vilket redovisas längre fram. Det ena alternativet är att använda konsumentprisindex (KPI), ett vedertaget mått som, något förenklat, justerar kronans värde för inflationsförändringar och därmed räknar om tidigare års kostnader till dagens penningvärde. Det andra alternativet är att använda sig av ett specifikt prisindex, som visar prisutvecklingen för varor och tjänster i just den verksamhet eller sektor som kostnadsförändringen avser. Specifika verksamhetsindex justerar exempelvis för personalens löneutveckling, vilket gör att kostnadsserien efter justering ger ett mått på förändringen i volymen av resursinsatser i en särskild verksamhet. Om justeringen för prisutvecklingen görs med KPI får man istället en bild av hur barnomsorgens och skolans kostnader har förändrats över tid i relation till andra varor och tjänster, i dagens penningvärde. Kostnader som har justerats med hjälp av KPI kan jämföras med kostnader för andra konsumtionsvaror, tjänster eller verksamheter i samhället som helhet. Det säger dock inget om hur de faktiska resurserna som är tillgängliga för barnet eller eleven har förändrats, eftersom priserna för dessa verksamheter kan ha utvecklats på ett annat sätt än konsumentpriserna i allmänhet. För att få svar på det senare måste alltså kostnadsförändringen justeras för prisutvecklingen på exakt de varor och tjänster som konsumeras i barnomsorgen eller i skolan. 5 Index för grundskolan (exkl. lokalkostnader) har mellan 1997 och 1998 ökat med uppskattningsvis knappt 1%. Index för gymnasieskolan har ökat med drygt 1% och index för barnomsorgen visar en prisökning på uppskattningsvis 2% (kommunala huvudmän). KPI har däremot inte förändrats mellan 1997 och 1998. 14
Hur påverkar valet av prisindex analysen mellan 1997 och 1998 Valet av index är av betydelse för tolkningen av kostnadsförändringen över tid. Diagram 3 illustrerar skillnaden i kostnadsförändringen mellan åren 1991 1998 och åren 1997 1998 beroende på valet av prisindex. Läsaren bör hålla dessa skillnader i minnet eftersom vi i avsnitten framöver presenterar kostnadsförändringen över tid med justering för KPI. Valet motiveras av att justeringen på ett bättre sätt speglar verksamheternas kostnadsutvecklingen i förhållande till kostnadsutvecklingen i samhället i stort. En förändring justerad med specifika verksamhetsindex speglar däremot volymförändringar i verksamheterna. Förändringar i volym över tid väljer vi istället att redovisa på andra sätt, exempelvis med mått som mäter lärartätheten (antal lärare per 100 elever). Vid jämförelser av kostnadsförändringen mellan 1997 och 1998 ser vi i diagram 3 att ökningen i kostnaden per heltidsbarn/elev i samtliga verksamheter är större om justering görs med KPI än om ett skattat verksamhetsindex används. 6 Verksamheten kostar (justerad med KPI) således mer, men de tillgängliga resurserna (t ex antal anställda) har inte ökat i motsvarande grad eftersom kostnadsökningen till en del beror på att varor och tjänster (t ex löner) i förskolan och skolan har blivit dyrare än i samhället i övrigt. Prisökningarna i sektorn äter alltså upp en del av resursökningen.... och mellan 1991 och 1998? I denna publikation har under några år neddragningarna i skolan beskrivits med kostnaderna justerade med hjälp av KPI. Analysen visar bl a hur mycket mindre en elev kostade 1991 jämfört med 1998, i det senast analyserade årets penningvärde. Priserna på de varor och tjänster som förbrukas i skolan har under perioden som helhet ökat något mer än den allmänna prisutvecklingen. Till skillnad från utvecklingen mellan 1997 och 1998 innebär detta att de tillgängliga resurserna (t ex antal anställda) 1991 jämfört med 1998 minskat mer än vad kostnadsutvecklingen justerad med KPI visar, se diagram 3. Förskola Förskola Grundskola Grundskola Gymnasieskola Gymnasieskola -25% -20% -15% -10% -5% 0% 5% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Förändring mellan 1991 och 1998 Förändring mellan 1997 och 1998 Verksamhetsindex KPI Diagram 3: Förändring i kostnad per barn/elev i barnomsorg, grundskola och gymnasieskola mellan 1991 och 1998 (figur t.v.), respektive mellan 1997 och 1998 (figur t.h.) beroende på om justering för prisutveckling görs med KPI eller med för verksamheterna specifika index 6 SCB har på Skolverkets uppdrag tagit fram särskilda verksamhetsindex för 1991 1998 för barnomsorg, grund- och gymnasieskola. Indexserien bygger på uppgifter från Nationalräkenskaperna och det kommunala räkenskapssammandraget. Viss osäkerhet råder då uppgifter för åren tom 1995 liksom för 1997 och 1998 bygger på skattade värden. Vid beräkningen av index är det önskvärt, men har inte varit möjligt att ta hänsyn till förändringar i personalens sammansättning. I barnomsorgen har en sådan förändring ägt rum. Andelen personal med högre utbildning har ökat bl a genom att fritidshemmens andel av den totala barnomsorgsverksamheten ökat. Detta innebär att verksamhetsindex för barnomsorgen ger en överskattning av prisutvecklingen. 15
BARNOMSORGEN Barnomsorgens resurser nästan 40 miljarder kronor Den totala kostnaden för barnomsorg uppgick 1998 till 39,5 miljarder kronor. Det är nästan tre miljarder mindre än 1997. Minskningen motsvaras dock ungefär av förskoleklassens kostnader som, till skillnad från tidigare verksamhet för sexåringar, inte räknas till barnomsorgen. Förskolan står för två tredjedelar av barnomsorgens kostnader (26,0 miljarder kr), fritidshemmen för en femtedel (7,9 miljarder kr) och familjedaghemmen för 13 procent (5,1 miljarder kr). En procent används till öppen verksamhet För första gången redovisas uppgifter om kostnader för öppen verksamhet. Kostnaden för öppen förskola var 328 miljoner kronor och för öppen fritidsverksamhet 122 miljoner kronor. Tillsammans står de öppna verksamheterna för en procent av kostnaderna för barnomsorg. Andelen är högre i storstadsområden (t ex i Stockholm och Göteborg, där andelen är två procent). Högre avgiftsfinansiering i fritidshem än i förskola Avgiftsfinansieringen har ökat med en dryg procentenhet jämfört med föregående år och var 1998 16,6 procent. 7 I början av 1990-talet finansierades tio procent av kostnaderna med föräldraavgifter. Avgiftsfinansieringen är högre för fritidshemmen än för förskolan och familjedaghemmen. 21 procent av kostnaderna för fritidshemmen finansierades genom avgifter, att jämföra med 15 procent i förskolan. Avgiftsfinansieringsgraden är högst i förortskommuner och lägst i gruppen glesbygdskommuner. Skolverket har nyligen genomfört en särskild undersökning av avgifter för barnomsorg där avgifterna för femton olika typfamiljer jämförs mellan landets kommuner, Avgifter i förskola och fritidshem 1999, Skolverkets rapport 174. Studien visar att skillnaderna mellan kommunerna är mycket stora. Här är några exempel: För en familj med två barn i förskola 40 timmar per vecka och med genomsnittliga inkomster varierar kostnaden mellan 0 och 4 200 kronor i månaden mellan kommunerna. Om familjen i stället har ett barn på fritidshem 26 timmar per vecka blir avgiften mellan 0 och 2 375 kronor. En lågavlönad ensamstående förälder med ett barn i förskola betalar mellan 0 och 2 420 kronor i månaden. En kommun, Ragunda, hade inga avgifter alls (mars 1999). Om att analysera barnomsorgens kostnader: Inskrivna barn kontra heltidsbarn Kostnaderna för förskola, familjedaghem och fritidshem redovisas i två olika jämförelsetal per verksamhet, dels kostnaden per inskrivet barn, dels kostnaden relaterad till heltidsbarn, som är en omräkning av antalet barn med hänsyn till hur lång tid barnen i kommunen i genomsnitt tillbringar i barnomsorgen per dag. Syftet med måttet per heltidsbarn är att möjliggöra kostnadsjämförelser där hänsyn tas till att barnens vistelsetider varierar mellan kommunerna. Den genomsnittliga vistelsetiden i förskola var 31 timmar per vecka, med en spridning från 22 till 38 timmar mellan kommunerna. 8 Barn i storstäder och förorter har som regel längre vistelsetider än barn utanför storstadsområdena. Vid en analys av kostnaderna bör man titta på båda måtten. Måttet antal heltidsbarn jämställer två barn som går vardera 20 timmar per vecka med ett barn som går 40 timmar per vecka. Sannolikt krävs det emellertid mer resurser för två halvtidsbarn än för ett heltidsbarn. Förbättrat kostnadsmått försvårar jämförelser bakåt Vi vill också göra er uppmärksamma på att kostnadsmåtten i barnomsorgen beräknats något annorlunda 1998 än 1997. 1998 års kostnader har relaterats till ett barnantal som är ett genomsnitt från två mätningar, december 1997 och oktober 1998, medan i fjolårets rapport endast barn från mätningen samma år användes. Vår bedömning är att det genomsnittliga antalet barn ger en bättre skattning av barnantalet under året som helhet. Detta innebär dock att det inte går att få en helt rättvisande bild av utvecklingen över tid genom att jämföra kostnadsuppgifter i denna rapport med uppgifter i årsrapporten 1998. 9 I redovisningen i detta kapitel när det gäller utvecklingen över tid har tidigare värden räknats om så att de är jämförbara med årets. Ökade resurser per barn i förskola Förskolan kostade 1998 sammanlagt 26 miljarder kronor, vilket är ungefär lika mycket som kostnaden för daghemmen året innan. Antalet barn minskade ( 4%), vilket innebär att kostnaden räknat per inskrivet barn ökade (+5%). Kostnaden per barn i förskola var 74 300 kronor 1998. 7 Avgiftsfinansieringsgraden 1998 har beräknats något annorlunda jämfört med 1997, men i denna jämförelse har hänsyn tagits till detta. 8 Uppgifterna avser 1996 och kommer från SCB:s barnomsorgsundersökning, som är en enkätundersökning till ca 90 000 vårdnadshavare till barn i åldern 0 6 år. 9 För att göra det möjligt att studera utvecklingen över tid för enskilda kommuner har ett antal jämförelsetal räknats om för 1997. Dessa omräknade värden finns med i Jämförelsetal i databas som nås från Skolverkets hemsida (Adress: http://www.skolverket.se) 16
Förskola/daghem Familjedaghem Index Fritidshem 105 100 95 90 85 80 75-20% -15% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 1991 Antal inskrivna barn (genomsnitt) Diagram 4: Förändring av antalet inskrivna barn (genomsnitt) och kostnader totalt mellan 1997 och 1998 (fasta priser) i förskola, familjedaghem och fritidshem 1992 1993 1994 Diagram 5: Kostnad per timme (1991 1995) resp. per heltidsbarn (1996 1998) i kommunalt daghem/förskola (index där 1991=100, uppgifterna för 1991 1995 är beräknade av Socialstyrelsen, fasta priser med KPI) 1995 1996 Kostnader 10 Uppgifterna för 1991 1995 är beräknade av Socialstyrelsen och redovisas i rapporten Produktivitet och kvalitet i barnomsorgen 1991 1996. Den här redovisade serien har räknats om med annat prisindex än den som publiceras i rapporten. Serien för 1991 1995 avser kostnad per timme. Serien för 1995 1998 gäller kostnad per heltidsbarn. Skillnaden mellan de två prestationsmåtten, förutom att det en avser antal timmar och det andra antal barn (vilket i praktiken bara innebär att timmarna divideras med 40), är också att man i timmåttet givit större tyngd för barn 0 2 år jämfört med äldre barn, I antalet heltidsbarn väger alla barn lika tungt oavsett ålder. Vi bedömer dock att betydelsen av denna skillnad i prestationsmått är relativt liten vid jämförelse av rikssiffror mellan år. För utvecklingen mellan 1997 och 1998 har genomsnittligt antal heltidsbarn använts i nämnaren. 1997 1998 Nästan nittio procent av de kommunala resurserna till förskolan används till verksamhet i kommunal regi (23,2 miljarder kr), vilket också är oförändrat jämfört med föregående år. Barnantalet har minskat jämfört med året innan och resurserna räknat per barn därmed ökat. Kostnaden per inskrivet barn i kommunal förskola var 76 500 kronor 1998, vilket är fem procent mer än 1997. Räknat per heltidsbarn var kostnaden i kommunal förskola 98 700 kronor, också fem procent högre än föregående år. Den tidigare besparingstrenden i förskolan ser alltså ut att ha brutits. Resurserna per barn har ökat sedan 1995 (se diagram 5). Ökningen bör dock ställas mot den kraftiga kostnadsminskning som inträffade under 1990-talets första hälft då kostnaden per timme minskade med en femtedel, enligt Socialstyrelsens beräkningar. Kostnadsnivån var 1998 fortfarande lägre än 1991 och 1992. 10 Vad har då detta trendbrott inneburit för gruppstorlekar och personaltäthet? Som diagram 6 visar kan man inte se någon effekt på personaltäthet och gruppstorlekar förrän mellan 1997 och 1998. Då minskade den genomsnittliga gruppstorleken och personaltätheten ökade något. Löneutvecklingen för personalen och personalsammansättningen påverkar också kostnadsutvecklingen. Personalens löner har ökat någon procent mer än den allmänna prisnivån mellan 1997 och 1998 och detta bidrar till kostnadsökningen. Däremot har andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning inte ökat utan istället minskat något mellan 1997 och 1998, vilket snarare ger lägre kostnader. Vi kan också konstatera att barnens ålderssammansättning ändrats på så vis att andelen barn i åldern 0 3 år ökat något mellan 1997 och 1998 (från 44 till 45 procent). Mindre barn kräver i regel mer resurser och detta motiverar därför mer personal och resurser. 17
Index 110 108 106 104 102 100 98 96 94 92 Andel barn 0-3 år i grupper 16 eller fler Antal barn per årsarbetare Genomsnittlig gruppstorlek Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning 90 1995 1996 1997 1998 Diagram 6: Gruppstorlek, personaltäthet och andel personal med pedagogisk högskoleutbildning kommunal förskola, 1995 1998 (index 1995 =100) Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer 41 100-94 300 94 300-118 300 118 300-201 000 Uppgift saknas Industrikommuner Landsbygdskommuner Figur 1: Kostnad per heltidsbarn i kommunal förskola 1998. Glesbygdskommuner Större övr. kommuner Mindre övr. kommuner 85 90 95 100 105 110 115 120 125 riket = 100 Förskola Diagram 7: Kostnad per heltidsbarn i kommunal förskola, familjedaghem och kommunalt fritidshem för olika kommungrupper 1998 (index där rikets kostnad per heltidsbarn =100) Stor variation i förskolekostnad mellan kommuner Kostnaderna per barn i förskola varierar kraftigt mellan kommunerna. Enligt de av kommunerna redovisade uppgifterna är kostnaden per inskrivet barn i kommunal förskola som lägst 28 500 kronor och som högst 154 000 kronor. Åtta av tio kommuner har kostnader i spannet 64 100 kronor till 91 500 kronor. Även när jämförelsen tar hänsyn till skillnader i barnens vistelsetid är skillnaderna stora. Åtta av tio kommuner har en kostnad per heltidsbarn mellan 84 400 kronor och 129 900 kronor, en skillnad på drygt 50 procent. Familjedaghem Fritidshem Kostnaden per heltidsbarn i kommunal förskola är som regel lägre ju större kommunen är befolkningsmässigt. Ett undantag är Stockholm som har en relativt hög kostnad (118 700 kr). När det gäller kommungrupper är kostnaden högst i gruppen mindre övriga kommuner följt av landsbygdskommuner. Lägst är kostnaden i förorter, följt av större städer. (se diagram 7) Variationen inom de olika kommungrupperna är dock betydande, vilket diagram 8 illustrerar. Störst skillnad mellan det högsta och lägsta värdet är det i gruppen landsbygdskommuner, följt av glesbygdskommuner. Kartan (figur 1) visar kostnaden för kommunal förskola per heltidsbarn. Det är svårt att urskilja något tydligt mönster. Det finns ett betydligt tydligare regionalt mönster när det gäller grundskolans kostnader per elev med högre kostnader i norr än i söder (se figur 2). Oförändrat bidrag till förskola i enskild regi När det gäller förskolor i enskild regi finns nationellt endast uppgifter om de kommunala bidragen till denna verksamhet, inte uppgifter om de totala kostnaderna för den. De enskilda förskolorna kan utöver dessa kommunala bidrag finansiera sin verksamhet med föräldraavgifter och bidrag från andra. Arbetsinsatser från föräldrar är också vanliga i många enskilda förskolor. 18