EndoVaskulär behandling Av Stroke, NKR14-218 EndoVaskulär behandling Av Stroke Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Stroke är den sjukdom som idag har störst andel patienter med bestående funktionsnedsättning och där behovet av snabb behandling är avgörande för att minska denna andel. Idag kan strokepatienter genomgå propplösande behandling inom 4,5 timmar efter insjuknandet men efter detta tidsfönster kan patienterna endast behandlas med så kallad endovaskulär teknik, det vill säga att man avlägsnar blodproppen mekaniskt. EVAS-registret kommer att samla in data kring denna endovaskulära behandling och data angående patientens funktionella status upp till 2 år efter behandlingen. Registret kommer att samla in data om alla patienter som genomgår endovaskulär behandling i Sverige för att utvärdera hur stor patientandelen är i vilken det är möjligt att avlägsna blodproppen mekaniskt, och hur många behandlade patienter som är oberoende 3 månader samt 1 och 2 år efter behandlingen, det vill säga klarar sitt dagliga liv utan hjälp. Registret kommer utöver patientuppgifter även att samla in data kring själva proceduren vilket tillsammans förhoppningsvis kan ge svar på vilka patientgrupper som har mest nytta av denna typ av behandling. Registreringen kommer till viss del att genomföras av patienten själv eller av en anhörig. Uttag av data och statistik av enskilda vårdgivare kommer att underlättas av att registret baseras på en IT-plattform. Stor vikt kommer att läggas på att minimera den manuella inmatningen av data i registret utan så mycket data som möjligt skall istället kunna överföras direkt från patientjournalen. Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad Vi anser att EVAS-registret uppfyller kravet på registerkandidat då det idag finns en av styr- och råds-gruppen fastställd variabel lista. EVAS-registret har påbörjat insamling av data via formulär då upphandlingen av it-lösning dröjt p.g.a. osäkerhet angående vad beslutsgruppens krav på att vara "en del av" Riks-Stroke betyder. EVAS-registret har etablerat ett nära samarbete med Riks-Stroke inför kommande analys och rapport skrivning. Idag finns det en struktur och plan för hur registret skall samla in och ge ut data till deltagande centra. Planerad uppstart av it-plattformen beräknas till november 2013. Förhoppningen är att alla deltagande centra skall registrera data in i registret från januari 2014 istället för på pappersformulär som idag sker. Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg)
- Registrets styrgrupp har beslutat vilka variabler som maximalt skall registreras för att detta inte skall bli för omfattande. - För att inte förlora data så har alla centra påbörjat registrering av data på pappersformulär utifrån den fastställda variabellistan i avvaktan på klarläggande angående it-lösning. Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) - Uppstart av it-plattform för direkt inmatning av registerdata. - Upprättande av plattform för datauttag. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Beskriv aktiviteterna samt resultat Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn EndoVaskulär behandling Av Stroke Registrets kortnamn EVAS-Registret Nummer 218 Startår 2012 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Epost till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Karolinska Universitetssjukhuset Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Daniel Håkansson Certifieringsnivå Kategori Cirkulationsorganen Kontaktperson Åke Holmberg Telefon till extra kontaktperson 08-51770716 Epost till extra kontaktperson ake.holmberg@karolinska.se Kontaktuppgifter Förnamn Tommy Efternamn Andersson Telefonnummer (inklusive riktnummer) 08-51775765 E-post tommy.andersson@karolinska.se Sjukhus/Vårdcentral Karolinska Universitets sjukhuset Arbetsplats Neuroradiologiska kliniken Adress Neuroradiologiska kliniken R3:00 Postnummer 171 76 Stad Stockholm
Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Idag genomgår ca 250 patienter endovaskulär behandling (även benämnt "trombektomi") per år i Sverige. Enligt Riks-Strokes årsrapport 2010 var det 158 patienter som behandlades med denna teknik det året medan 187 behandlades 2011, det vill säga motsvarande en ökning med 29 patienter. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Kostnaderna för en patient som genomgår trombektomi är cirka 120 000 kronor. Den beräknade samhällskostnaden första året för en patient med förstagångsinsjuknande i stroke är cirka 741 000 kronor enligt IHRs rapport 2012:2. Den genomsnittliga vårdtiden på en strokeenhet är cirka 5,2 dagar, enligt lokala uppgifter från Stockholm. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Patienter som insjuknat med strokesymptom genomgår alla initialt en datortomografiundersökning där man skiljer ut de som har en hjärnblödning. Finns ingen blödning går man vidare i datortomografen med att specifikt undersöka blodkärlen i hjärnan för att undersöka var en eventuell blodpropp är belägen Om man finner en sådan görs slutligen ytterligare en undersökning som avser att ge svar på om de hotade delarna av hjärna går att rädda om man lyckas med att avlägsna blodproppen. Om så är fallet, övervägs endovaskulär behandling med mekaniskt avlägsnande av proppen (trombektomi). Eventuellt måste patienten först transporteras till ett sjukhus där sådan behandling kan genomföras. Efter behandlingen vårdas patienten först på en strokeenhet för att när det akuta skedet bedöms avslutat flyttas över till rehabiliteringsmedicinsk avdelning före hemgång. Slutligen kan patienten vid behov få träning i hemmet. Registret kommer att insamla uppgifter om hela vårdkedjan med tyngdpunkt på den endovaskulära behandlingen och dess betydelse för utgången av den genomgångna strokesjukdomen och patientens framtida hälsa. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Endovaskulär behandling med så kallad trombektomi, det vill säga ett mekaniskt avlägsnande av blodproppen, är en ny behandlingsform vid akut stroke medan så kallad propplösande behandling har funnits en längre tid. Det finns stora studier och klara bevis för att sådan propplösande behandling fungerar. Den måste dock administreras inom 4,5 timmar efter insjuknandet och dessutom är effektiviteten av behandlingen begränsad och starkt beroende av den tid som förlöpt efter symptomdebuten. Så måste man exempelvis behandla 14 patienter 4,5 timmar efter insjuknandet för att en av dessa skall bli hjälpt. Det har dessutom visats att propplösande behandling är i princip verkningslös på stora blodproppar lokaliserade i stora blodkärl. Trombektomi kan utföras under en längre tid efter insjuknandet (upp mot 8 timmar), fungerar även mot stora blodproppar och metoden har visat sig ge en stor andel patienter (cirka 55-60%) som är oberoende, det vill säga klarar sig själva, 3 månader efter strokeinsjuknandet. Det finns dock inga
multinationella randomiserade studier som bevisar detta varför behovet av ett nationellt kvalitetsregister bedöms som mycket stort. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Syftet är att samla in data om patientens akuta insjuknande i stroke, endovaskulära behandling och rehabilitering. Registret avser att öka kunskaperna om den endovaskulära behandlingen med specifika data om själva proceduren, de omedelbara resultaten av densamma och om eventuella komplikationer. Mot bakgrund av att det saknas randomiserade studier angående nyttan av denna typ av behandling blir det mycket viktigt att denna belyses, registreras och utvärderas på ett korrekt sätt. Detta är också viktigt för att bättre kunna bedöma på vilket sätt och i vilken takt den endovaskulära behandlingen skall kunna expandera och erbjudas en större andel av befolkningen. Beskriv avgränsning till närliggande register Riks-Stroke samlar in data för alla strokepatienter och deras behandling. Däremot samlas inga specifika data in rörande utredningen inför och utförandet av trombektomierna och hur denna behandling påverkar patientens framtida hälsa. Ett nära samarbete finns mellan Riks-Stroke och EVAS-registret där EVAS skall ses som en utvidgning- och del av Riks-Stroke. En viktig del i det fortgående samarbetet är att förhindra dubbelinmatning där framförallt samma uppföljningsdata inte skall samlas in flera gånger. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? EVAS-registret har ett nära samarbete med Riks-Stroke och skall ses som en utvidgning- och del av detsamma. RiksStroke har flera representanter i styrgruppen för EVAS som i övrigt utöver representanter för olika patientföreningar huvudsakligen består av neurointerventionister från samtliga deltagande centra, dvs de läkare som utför själva den endovaskulära behandlingen. Ett viktigt arbete är att arbeta för att minimera dubbelinmatning i de båda registren. Majoriteten av de data som är exklusiva för EVAS är procedurrelaterade och kan enbart föras in av den aktivt behandlande läkaren eller annan personal i anslutningen till trombektomin. Beskriv även annan relevant samverkan Utöver Riks-Stroke finns inget konkret samarbete etablerat där kontakt tagits med representanter för annat register. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Faktisk anslutning/samverkan Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC
Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Tommy Andersson Medicine Doktor Karolinska Universitstssjukhuset Överläkare Mia von Euler Docent Södersjukhuset Överläkare Magnus Kaijser Docent Karolinska Universitstssjukhuset Överläkare Lena von Koch Professor Karolinska Institutet, Stockholm Leg. Sjukgymnast Gunnar Andsberg Medicine Doktor Skånes Universitetssjukhus, Lund Överläkare Katarina Jood Medicine Doktor Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Överläkare Marielle Anzén - SIVA, Capio S:t Görans sjukhus, Stockholm Chefssjuksköterska Per Undrén - Skånes Universitetssjukhus, Lund Överläkare Sandro Rossitti Docent Universitetssjukhuset i Linköping, Linköping Överläkare Ljubisa Borota - Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala, Uppsala Överläkare Gunnar Wikholm Medicine Doktor Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Överläkare Jonas Bergdahl - Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Överläkare Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Då organisation och behandlingsrutiner skiljer sig åt något mellan de enheter som idag genomför endovaskulär strokebehandling är samtliga representerade i styrgruppen. Registret har även knutit deltagare från Riks-Stroke till både styrgruppen och den rådgivande gruppen. Dessutom finns representanter för specialistföreningar och avnämare vilket gör att vi bedömer grupperna som mycket kompetenta och med utmärkta förutsättningar att driva ett kvalitetsregister. Förbättringsmetodik Det ingår även medlemmar som varit drivande i uppstart av strokenheter och i etablerandet av rehabilitering i hemmet. I den rådgivande gruppen finns patient- och anhörigföreningar representerade samt patientrepresentanter. Bland annat finns ett flertal sjuksköterskor med, exempelvis idag aktiva strokesjuksköterskor men även sådana som varit med från starten av en verksamhet innehållande endovaskulär strokebehandling. Biostatisk och epidemiologi Gruppen har med docentkompetent specialist inom epidemiologi. Till styrgruppen kommer även att knytas statistisk expertis såväl i det inledande skedet som vid framtida rapportskrivningar. Relevanta kliniska ämnen
Styrgruppen innehåller specialister inom neurologi och neurokirurgi utöver neuroradiologi och epidemiologi. Registret kommer att vara knutet till QRC Stockholm som redan bistått med hjälp vid uppstart och som framtiden skall vara behjälpliga för vidare utveckling och förbättring. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Utanför styrgruppen och den rådgivande gruppen finns det personer knutna till registret som bidrar med djupare kunskaper inom IT och databasstruktur. Den rent statistiska analysen av resultaten planeras att ske med hjälp av en extern grupp som kommer att finnas till hands som stöd för styrgruppen i samband med rapportskrivning. Då registret utgör en utvidgning av Riks-Stroke så kommer deras stöd att vara av stor betydelse både för analysen av resultaten och för utformningen av årsrapporterna. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? EVAS-registret är förankrat genom styrelsebeslut hos Svensk Förening för Neuroradiologi, där registerhållaren även är ordförande. Flera av styrgruppsmedlemmarna är också medlemmar i styrgruppen för Riks-Stroke. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Finns annan samverkan med patient/brukare Ja Beskrivning kommentar till ovanstående frågor I den rådgivande gruppen deltar 4 patientrepresentanter, varav 2 från Stroke-Riksförbundet och Neurologiskt Handikappades Riksförbund. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 0 0 0 0 0 Vilka är inklusionskriterierna för registret? I registret kommer alla patienter där det genomförts eller det funnits en intention att genomföra en endovaskulär behandling att registreras. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 0%
Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 6 st Hur många enheter deltar i registret? 6 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 0% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Registret är fortfarande under uppstart och alla enheter som idag genomför proceduren kommer att delta. Då samtliga enheter avser att registrera sina patienter kommer detta att klarlägga hur många patienter i de olika delarna av landet som genomgår endovaskulär behandling av stroke på grund av blodpropp. Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Inte aktuellt då registret ännu är under utprovning. Patienter har endast lagts in via pappersformulär för test av variabellistan. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Då registret just påbörjat insamling av data på formulär så har inte bortfall, felregistreringar och täckningsgrad analyserats. Validiteten torde vara förhållandevis lätt att upprätthålla då samtliga variabler inom såväl utredning som behandling och utredning är tydliga och har tidigare använts vid flera retrospektiva undersökningar. För att säkerställa reliabiliteten kommer stor vikt att läggas på att inrapporteringen sker på ett enkelt sätt för att därmed minimera risken för felregistrering och underrapportering av oönskade händelser. Då det bland styrgruppens medlemmar finns representanter för samtliga behandlande enheter föreligger också goda möjligheter till feed-back och klarlägganden vid behov. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Ja Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Samtal har förts om att utvidga registret med en del där internationella data, i första hand nordiska, samlas in och där en jämförelse med egna data kan ske. Dessa data är helt avskilda från de data som samlas in i det egentliga EVAS-registret. Då datainsamlingen och variablerna kommer att vara densamma kan en jämförande analys av data
mellan de olika internationella och svenska enheterna genomföras. Idag finns det ett stort internationellt behov av en gemensam och enhetlig datainsamling kring denna typ av behandling. Kommentar till ovanstående frågor Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? För alla patienter registreras ålder, kön och relevanta bakgrundsvariabler såsom exempelvis tidigare sjukdomar, förekomst av riskfaktorer mm. För samtliga samlas dessutom data in angående var och när insjuknandet sker, till vilket sjukhus de anländer primärt och vid vilken tid de kommer in. Slutligen bevaras även information om överföringen till annat sjukhus där interventionsbehandlingen sker, detta i de fall där patienten inte inkommer direkt till sjukhus där sådan behandling kan erbjudas. Insamlade data kommer kunna svara på hur de akuta patientflödena ser ut, transporttider, logistiska problem mm. Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? 1. Diagnostiska undersökningar och metoder på primärt sjukhus 2. Diagnostiska undersökningar och metoder på sjukhus med möjlighet till endovaskulär behandling (sekundärt sjukhus) 3. Eventuell medicinsk behandling vid primärt sjukhus 4. Tid från ankomst primärt sjukhus till avtransport sekundärt sjukhus 5. Transporttid 6. Vid ankomst direkt till sekundärt sjukhus: tid från ankomst till inledande diagnostiska undersökningar 7. Eventuell medicinsk behandling vid sekundärt sjukhus 8. Tid från färdig diagnostik till start av endovaskulär behandling 9. Val av metodik och material för den endovaskulära behandlingen 10. Tid för den endovaskulära behandlingen Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? 1. Samtliga tidsvariabler enligt ovan 2. Graden av ocklusion som blodproppen orsakar före behandlingen och effekten på blodflödet av genomförd endovaskulär behandling (mätt med den så kallade TICI-skalan). 3. Kliniskt resultat mätt efter 24 timmar, vid utskrivning från vårdavdelning vid stroke-enhet samt vid uppföljning efter tre månader och ett år (mätt med strokeskala och funktionsskala för ADL="modified Rankin Scale"). 4. Komplikationer; bestående och övergående, kliniska och subkliniska 5. Livskvalitet inklusive sociala problem 6. Patienttillfredsställelse Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga?
Ja idag Vid uppföljning registreras den så kallade "modified Rankin Scale". Dessutom kommer frågorna i Riks-Stroke att omvandlas till denna skala. Patienternas uppföljning kommer att samordnas mellan EVAS och Riks-Stroke för att undvika dubbelinmatning. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D SF36/RAND 36 Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Planeras Stroke Impact Scale 16 Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Ja idag Ja. Patienterna kan själva föra in uppgifter om sin tillfredsställelse med behandlingen och sådana uppgifter kommer också att inhämtas från Riks-Stroke. Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Annat patientrapporterat mått Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? Patienterna kommer att kunna rapportera eventuella kvarvarande symptom, hur dessa förändras och påverkar livskvaliteten. Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Uppgifter angående tider, genomförda utredningar och behandlingar kommer initialt att registreras på speciellt pappersformulär och därefter föras in i registret. Likaså kommer de omfattande data som registreras från den endovaskulära behandlingen och uppföljningen av patienterna att initialt noteras i formulär. Flertalet uppgifter finns idag inte i patientjournalen men avsikten är att succesivt skapa utrymme för dessa där. Demografiska data angående patienterna såsom exempelvis angående riskfaktorer och tidigare sjukdomar kommer emellertid att inhämtas från patientjournalen. Delar av uppföljningen kan även inhämtas direkt från journalen men även från färdiga formulär som
patienten själv fyllt i via Mina Vårdkontakter. Data kommer att utbytas mellan EVAS och Riks-Stroke framförallt gällande uppföljning. För uppföljningarna så kommer formulär för dessa också att finnas tillgängliga på hemsidan där de kan fyllas i av patienterna eller anhöriga direkt web-baserat. Är detta av någon anledning inte möjligt kan man även skicka in formuläret via post eller så kan frågorna besvaras via telefon. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 75% Filöverföring 25% Papper 0% Annat 0% Kommentar: EVAS-registrets registrering kommer uteslutande ske via Webb formulär och beslutsstöd. Idag sker all registrering via pappers formulär för att göra det möjligt att påbörja data insamlingen och testa variabellistan så snabbt som möjligt. Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 90% Inom en vecka : 10% Inom en månad : 0% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Data kommer att registreras från det initiala vårdtillfället det vill säga ankomst till sjukhus, inledande utredning och behandling, eventuell patienttransport, endovaskulär behandling, fortsatt vård på strokeavdelning och utskrivning. Därefter införs data från återbesök 3 månader och 1 respektive 2 år efter det aktuella vårdtillfället. Kommentar till ovanstående frågor Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. Registret kommer att anpassas till nationellt fackspråk så långt det är möjligt för att öka registrering. Variabler i EVAS-registret har tagits fram med hänsyn till motsvarande variabel i Riks-Stroke. Samverkan har även resulterat i förslag till förbättringar i Riks-Stroke. För att underlätta överföring av data från journalsystem har variablerna anpassats efter befintliga sökord i patientjournalen. Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. EVAS-registret kommer ge ut en årlig rapport. I denna kommer aggregerade data att analyseras och presenteras. Avsikten är att beskriva det aktuella läget samt identifiera svagheter och därmed förbättringsområden för den
endovaskulära behandlingen av strokepatienter. Då tidsaspekten är så avgörande för denna typ av behandling kommer analysen inriktas på var onödig tidsspillan sker och hur patientflödet kan förbättras för att uppnå en "streamlining". Då utredning och behandling av akuta strokepatienter naturligt sker under tidspress blir det givetvis också viktigt att analysera komplikationerna, var misstag sker i vårdkedjan och hur dessa kan förhindras. Det kommer också att finnas en i registret inbyggd statistikmodul där varje rapporterande enhet kan ta del av de egna data som rapporterats in. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Data angående vilket blodkärl som täppts till av blodproppen tillsammans med data om vilken grad av skada denna blodpropp redan förorsakat kommer att möjliggöra en gruppering av patienterna inför analys av behandlingseffekten. För att inte det omedelbara resultatmåttet på om och i vilken grad man har lyckats öppna blodkärlet (TICI-score) skall rapporteras felaktigt kommer en analys av detta göras retrospektivt genom att en oberoende grupp granskar bildmaterialet efter behandlingen. Denna analys kommer att användas för att validera framtida registreringar. De data som matas in i registret kommer att granskas med hjälp av en slumpmässig monitorering av de inrapporterande enheterna. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Ja Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Ja Med andra jämförbara enheter Svar: Mellan landsting och region Svar: Med bästa enheter Svar: Kommentarer till ovanstående fråga Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Ja Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Ja Om inte, när införs könsuppdelad redovisning?
Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Ja Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Ja Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Vid den årliga rapportskrivningen men även vid styrgruppsmötena som kommer att hållas 2 gånger per år. Till dessa kommer även vid behov representanter för de rådgivande grupperna att deltaga. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Registret kommer att förse varje rapporterande vårdenhet med ett stort antal variabler som de därefter kan jämföra mot det aggregerade resultatet i hela landet. Samtidigt kommer det att finnas möjligheter för enskilda enheter att ta ut helt avidentifierade data från den egna vårdenheten för analys av dessa. EVAS-registret kommer att ha en öppen jämförelse av ett urval variabler vilken kommer att vara tillgänglig på registrets hemsida. Registrets mål är att ha en stor öppenhet för att underlätta för varje centrum att ta fram statistik kring den egna verksamheten direkt och enkelt utan att involvera externa tjänster. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Vid behandling av en patient med akut stroke är två faktorer helt avgörande för utgången: de individuella förutsättningarna att under en tid tolerera avstängningen av ett blodkärl och tiden det tar att åter öppna detsamma. De individuella förutsättningarna kan man inte göra något åt men oerhört mycket går att vinna på att korta ner tiden från insjuknande till behandling. EVAS-registret kan i detta sammanhang ligga till grund för samtliga vårdenheters förbättringsarbetearbete. Var finns de svaga länkarna i den akuta vårdkedjan? Hur kan dessa förstärkas och tiden förkortas? Finns det logistiska brister som kan åtgärdas? Kan vi ändra rutinerna för det akuta handläggandet?
Dessutom kan registret svara på om de påkostade nationella kampanjer som genomförs når avsett syfte, det vill säga får dessa kampanjer människor som insjuknat i akut stroke att söka vård tidigare än vad som annars skulle ha skett. Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. Ingen aktuell fråga då registret ännu inte startat fullt ut. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? För den traditionella, rent medicinska och farmakologiska behandlingen vid akut stroke finns nationella och internationella riktlinjer, de senare publicerade som "guidelines", exempelvis av den Europeiska Stroke organisationen (ESO). Endovaskulär behandling vid akut stroke är dock en förhållandevis ny behandlingsmetod som startade på allvar och mer organiserat först runt år 2005. På grund av detta saknas egentliga riktlinjer för denna behandlingsform. Behovet av riktlinjer har framhållits från flera håll, såväl nationellt som i internationella tidskrifter. Även om sådana kan bli svåra att fastställa i detalj mot bakgrund av att det rör sig om en avancerad minimalt invasiv kirurgisk åtgärd med många olika steg och delmoment, kan EVAS-registret bidra till att svaga och tidsödande delar i hela vårdprocessen blottläggs och därmed kan åtgärdas. Förhoppningsvis kan också registret leda till att nationella riktlinjer etableras så långt detta är möjligt. Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Ja. Registret kommer att i allt väsentligt fånga de delar av den endovaskulära strokebehandlingen som återspeglar en god kvalitet: tiden mellan olika delar av behandlingskedjan, resultat på kort och lång sikt såväl bildmässigt som kliniskt samt förekomst av komplikationer. Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? 1. Tiden från insjuknande till ankomst till primärt sjukhus - få patienter att söka tidigt vid akut stroke. 2. Det akuta omhändertagandet vid det primära sjukhuset. 3. Hur beslut om transport av patienten tas och hur denna transport sker. 4. Vidare utredning och beslut om endovaskulär behandling vid det sekundära sjukhuset. 5. Rutiner kring den endovaskulära behandlingen. Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Ja Lista de viktigaste 1. Tiden från diagnos på primärt sjukhus till endovaskulär behandling skall inte överstiga en timme. 2. Om patienten söker direkt på sjukhus med möjlighet till endovaskulär behandling skall motsvarande tid inte överstiga 30 minuter. 3. Det blockerade blodkärlet skall kunna öppnas vid minst 90% av behandlingarna. 4. Urvalet av patienter och effektiviteten i behandlingen skall möjliggöra att minst 60% blir oberoende dvs klarar sig utan daglig hjälp efter tre månader. 5. Andelen patienter med allvarliga komplikationer skall vara mindre än 5%. Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet?
Svar: Ja Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Första året kommer det ske regelbundna telefon kontakter/sammanträden. Då deltagande centra är förhållandevis få är det sannolikt okomplicerat att hålla en regelbunden kontakt. Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0 Kommentar Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 0 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 0 st Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 0 st Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt. Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Steg 13 - Finansieringsbehov Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka. 2014 2015 1 318 000:- 0:-
1 318 000:- 0:- Kostnader I år finns det möjlighet för register att ansöka om flerårsanslag (dock ej registerkandidater). Fyll då i budgeterad kostnad både för år 2014 och 2015. Specificera följande planerade kostnader för finansieringsbehovet i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Förklaring till nedanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Administration/koordination Register coordinator 326 000:- 0:- Monitorering av inmatade data 32 000:- 0:- Statistik Inledande statistiskt konsultarbete 35 000:- 0:- IT Uppbyggnad av IT-plattform, utveckling av IT lösning, Pilotprojekt 550 000:- 0:- Publicering samt årsrapport Möten Styrgruppen 60 000:- 0:- Rådgivande gruppen 40 000:- 0:- Resor Styrgruppen 50 000:- 0:- Rådgivande gruppen 50 000:- 0:- Registercentrum Förvaltningskostnader Utformning av patientresultatmodul 75 000:- 0:- Ja Utformning av patientrapporteringsmodul 100 000:- 0:- Ja Övrigt Summering
Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 Summa kostnader 1 318 000:- 0:- Varav kostnader mot RC 175 000:- 0:- Varav IT-relaterade kostnader 550 000:- 0:- Redovisning av annan finansiering av registerverksamheten Finansiering som ej utgår från SKL/Beslutsgruppen oavsett om den är beviljad, sökt eller planerad Finansiär Sökt belopp i kr. Beviljat belopp i kr. Inväntar beslut 0:- 0:- Motivering kring finansieringen Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. Motivering kring finansieringen Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgruppen breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg). IT-lösningen: denna del beräknas utgöra den största delen av kostnaden nu i uppstartsskedet. IT-lösningen skall vara så enkel att den fungerar komplikationsfritt för de som skall regelbundet registrera. Samtidigt skall registret vara en kunskapskälla för deltagande enheter genom att de har direkt åtkomst till egna data. Ett initialt problem är att de behandlade enheterna har olika journalsystem varigenom det kommer att krävas mycket arbete för att etablera en direktöverföring till registret. I inledningsskedet kommer styrgruppen att träffas mer regelbundet än vad som planeras för det tid då registret har etablerats. Steg 14 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Administration/koordination Statistik IT
Publicering samt årsrapport Möten Resor Registercentrum Förvaltningskostnader Övrigt Summa kostnader 0:- Varav kostnader mot RC 0:- Varav IT-relaterade kostnader 0:- Sammanfattade kostnader för patientrapporterade mått Räkna samman och beskriv registrets samtliga kostnader för att samla in och analysera patientrapporterade mått. Kvarvarande medel Om registret hade kvarvarande medel vid årets slut, beskriv varför (uteblivna eller uppskjutna aktiviteter, rekryteringsproblem) och planerade åtgärder. Kommentarer till ekonomisk redovisning av föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret från föregående år. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. Inte aktuellt då registret just startat och ännu inte fått ta del av de medel som tilldelats. Steg 15 - Register som fått anslag 2012 Register som fått anslag för år 2012 skall bifoga årsrapport -- Register som fått anslag för år 2012 skall bifoga verksamhetsberättelse. --
Kommentarer rörande årsrapporteringen Avser kommentarer rörande årsrapporteringen och verksamhetsberättelse. Ex. Vi har valt att göra tertialrapporter istället för årsrapporter, den finns endast elektroniskt osv