Företagsklimatet i Oskarshamn

Oskarshamn den 25 oktober 2006 Företagsklimatet i Oskarshamn Vi har på olika sätt tagit del av Svenskt Näringslivs kartläggning av företagsklimatet i Oskarshamn. Och enligt vår uppfattning är det inte bara kommunen som drabbas av det dåliga betyget. Även samhället i övrigt och det lokala näringslivet påverkas negativt. Från FCOs sida har vi därför inlett en dialog med kommunstyrelsens tillväxtberedning. Vi tror det är viktigt med en noggrann inventering av såväl problem som möjligheter. Mot bakgrund av en sådan inventering föreslår vi att ett konkret handlingsprogram tas fram. Från FCOs sida är vi beredda att hjälpa kommunen i såväl inventeringsarbetet som utarbetandet av ett handlingsprogram. För att få ett bra underlag har vi via e-post ställt tre enkla frågor till våra medlemmar. Frågor som rör de områden där kommunen fått sämst betyg. Vi har därför uppmanat våra medlemmar att ge oss konkreta exempel där man själv upplevt/upplever brister inom nedanstående områden. 1. Osund konkurrens från kommunen 2. Kommunala tjänstemännens attityder till företagande 3. Kommunens service till företagen 4. Övrigt Enkätsvar FCO hade vid tidpunkten för e-postutskicket 103 medlemmar. Sammanlagt gick brevet ut till cirka 220 mottagare. Drygt 20 procent av medlemsföretagen svarade på enkäten. Här följer en sammanfattning av svaren. 1. Osund konkurrens från kommunen När det gäller områden där kommunen upplevs konkurrera med företagsamheten är de flesta kända sedan tidigare. Följande verksamheter omnämns: Hotellverksamhet (Forum och Sjöfartshotellet) och vandrarhemmet på Forum Tekniska kontoret. Diverse områden som konkurrerar med privat verksamhet Storköksverksamheten på Sjukhuset Gymverksamheten i simhallen Parkskötseln som skulle kunna drivas i privat regi Annan offentligfinansierad verksamhet som erbjuder konsulttjänster på marknaden. FöretagsCentrum i Oskarshamn AB Postadress: Box 77, 572 22 Oskarshamn Besöksadress: Båtgatan 5 Telefon: 0491-76 94 70 Telefax: 0491-76 94 71 Epost: info@fco.se www.fco.se

2. Kommunala tjänstemännens attityder till företagande Tjänstemännens attityder till företagandet har mycket mer att önska enligt enkätsvaren. Många upplever en negativ attityd från kommunens tjänstemän. Man anser att bemötandet måste bli bättre. Nonchalans och arrogans är omdömen som nämns. Konflikter och konfrontation föredras istället för samförstånd och samarbetsvilja. Bland annat upplevs miljökontoret som problemorienterat. Ytterligare ett exempel som lyfts fram rör barnomsorgen. Ensamföretagare har här mött en oförstående attityd till behoven om stöd från kommunen. Som nybliven förälder är det viktigt med barnomsorg för att inte förlora kunder. Ett annat problem är att ärendehanteringen upplevs långsam. De politiska nämnderna har haft svårt att ta beslut och många gånger varit överdrivet byråkratiska. Vi har bland enkätsvaren också fått exempel på att frågor hanterats olika beroende på vilket företag frågan gällt. Det är en självklarhet att alla företag ska hanteras lika. 3. Kommunens service till företagen Även på frågan om kommunens service till företagen handlar det mycket om kvaliteten i bemötandet. Man vill ha bättre och mer personliga kontakter med kommunen. Egenskaper som lyhördhet, tillgänglighet och smidighet efterfrågas. Kommunen måste bli mer företagsam och serviceinriktad. 4. Övrigt Under punkten Övrigt har vi fått in följande synpunkter: Entreprenad måste även kunna aktualiseras inom områdena vård, skola och omsorg. En lokal Tankesmedja saknas. Ett forum för kreativa processer. Samlade resurser skulle kunna förflytta berg - men det behövs en samlande kraft. Nya företag bör kunna erbjudas stöttning i form av lokaler, mark, etc. Tillväxten bland små företag har varit dålig under många år. Detta ger negativa konsekvenser i många branscher. Därför är det viktigt för både kommunen och näringslivet med tillväxt på den lokala marknaden. Synliggör de personer i kommunen som fungerar som kontaktpersoner gentemot företagen Tips för ett bättre företagsklimat Svenskt Näringsliv har för sjätte året rankat företagsklimatet i landets kommuner. Att förbättra företagsklimatet är ett långsiktigt arbete. Gemensamt för de som lyckas är att de satt upp tydliga mål och jobbat för att nå dem. Svenskt Näringsliv kan se fem tydliga framgångskriterier för att lyckas i förbättringsarbetet. Från FöretagsCentrums sida instämmer vi i Svenskt Näringslivs slutsatser. Dessa återges med fetstil i nedanstående punkter. Mot bakgrund av den enkla enkät vi har genomfört vill vi här kommentera och föreslå några åtgärder som vi tror kan medverka till ett bättre företagsklimat. 2

1.1 Ledarskap Stark och tydlig strategi för kommunledning där både kommunalråd och kommunchef har mandat att staka ut och leda förändringsarbetet. Kommunledningen måste få mandat att formulera och kommunicera de förändringar som ska genomföras. Hela kommunorganisationen måste genomsyras av samma kultur. För att få en väl fungerande organisation är det också viktigt att så många beslut som möjligt delegeras till de handläggare som möter företagaren i dennes vardag. 1.2 Relationer Goda relationer mellan företagare, politiker och tjänstemän bäddar för en effektivare samverkan. Det finns flera olika verktyg som kan användas för att förbättra relationerna. Några exempel: Kommunens strategi och inriktning mot ett positivt företagsklimat måste spridas i organisationen samtidigt som det tydliggörs att företag liksom invånare är kunder till den kommunala organisationen. Relationen med dessa kunder måste vårdas. Genom ett positivt och icke problemfokuserat samspel finns goda förutsättningar för ett bättre samtalsklimat och starkare kraftsamling kring gemensamma mål. Mentorprogram för ledande kommuntjänstemän/politiker och företagare i syfte att öka den ömsesidiga kunskapen om möjligheter och problem. Bejaka mötesplatser. Det är angeläget att kommunen så mycket som möjligt nyttjar de mötesplatser som arrangeras av FCO (frukostmöten, seminarier, mm). 1.3 Mätbara mål i förbättringsarbetet. När man väl bestämt vilka åtgärder som ska genomföras är det angeläget att mätbara mål tas fram så att det blir möjligt att stämma av hur arbetet utvecklas. 1.4 Kommunikation Kommunicera det du vill säga vid upprepade tillfällen så att alla ges chans till att upptäcka budskapet. Det är bara du som upplever att du upprepar dig. Som vi upplever från FCOs sida är bristande kommunikation en av de viktigaste faktorerna bakom den dåliga rankingen. Bristande kommunikation är ofta orsak till förutfattade meningar och missförstånd. Hellre en rak kommunikation än rädsla för att kommunicera negativa budskap. Information via media är en annan form av kommunikation som vi alla kan bli bättre på. Genom att lyfta fram förebilder och goda exempel kan kommunen synliggöra riktningen för sitt utvecklingsarbete. Lyft fram goda exempel på lyckade entreprenader. Visa upp exempel där kommunanställda har knoppat av för att istället driva verksamheten i eget företag. Vi är övertygade om att sådana exempel smittar av sig och bidrar till ökat intresse för eget företagande. Något som vi i allra högsta grad har behov av i det storföretagsberoende Oskarshamn. 1.5 Leverans du kan prata med mängder av människor och lova åtgärder, men det är först vid leverans som du nått fram. Lova inte bara åtgärder, utan leverera också snabbt och kontinuerligt. Att prata om vad som ska göras för ett bättre klimat löser som sagt var inga problem. Efter alla de analyser som gjorts och den kunskap som redan finns måste kommunen nu även börja leverera resultat. Låt inte ambitionerna med alternativa driftformer, bättre bemötande, 3

utvecklingsprogram, kundvård mm stanna vid välformulerade policies. Det är de faktiska förändringarna som räknas. Och det är resultaten som ska kommuniceras via dagspressen. Vilka områden ska ett förbättringsarbete prioritera? Här föreslår Svenskt Näringsliv sju konkreta åtgärder för ett bättre företagsklimat: 2.1 Se till att kommunpolitiker- och tjänstemän oftare träffar företagare i deras vardagsmiljö. Precis som alla vill företagaren bli sedd. Inte minst det mindre företaget uppskattar en kontakt. Men företagsbesöken får inte bara bli en siffra i statistiken. Frågor som aktualiseras måste snabbt följas upp. Det gäller oavsett om svaren blir positiva eller negativa. Ett besked är bättre än inget alls. 2.2 Inför tjänstegarantier som gör klart vad företagare och andra kan förvänta sig av kommunen. Som vi redan pekat på är mätbara mål verktyg för att stämma av riktningen i förändringsarbetet. En form av mål skulle kunna utgöras av tjänstegarantier. Här bör framgå hur länge man ska behöva vänta på olika slags beslut. Hur långt kommunens service inom olika områden sträcker sig. Vart man ska vända sig om ett ärende inte hanteras tillräckligt snabbt. Och så vidare. 2.3 Avveckla kommunal verksamhet som på ett osunt sätt konkurrerar med privata företag. Ett antal exempel på områden där man från företagarhåll upplever osund konkurrens har identifierats i FCOs enkla enkät. Självklart får kommunen inte använda offentligt betalda resurser för att konkurrera med aktörer på den fria marknaden. I andra hand måste kommunen upphöra med sådan verksamhet som inte oundvikligen måste drivas i kommunal regi. Om man ändå gör bedömningen att kommunen ansvarar för ett verksamhetsområde bör möjligheter övervägas att istället upphandla verksamheten. Saknas det privata alternativ kan man ta upp en diskussion med personalen om avknoppning. På så sätt medverkar man även aktivt till ett ökat nyföretagande. FöretagsCentrum kan i samverkan med kommunen och Almi Företagspartner arrangera särskilt anpassade nyföretagarutbildningar. 2.4 Inrätta en kontaktpunkt för företagens kontakter med kommunen, en så kallad företagslots Att driva ett företag innebär behov av att få svar på en mängd frågor. Inte minst från olika instanser i kommunen. Men vart man ska vända sig är inte alltid självklart. Att någon central funktion tar på sig att fungera som företagens givna kontaktyta i kommunen skulle göra vardagen lite enklare. I rollen bör det även ingå att fungera lite som olja i maskineriet att se till att svar levereras och kommuniceras på ett vettigt sätt. Funktionen bör givetvis utveckla ett nära samspel med FCO. 2.5 Förkorta handläggningstiderna för kommunala tillstånd. Näringslivet är beroende av snabba beslut. Långa leveranstider på besked kan innebära att företagens utveckling hämmas. I den allt mer globaliserade värld vi lever i är konkurrensen hårdare än någonsin. En utveckling som dessutom kommer att öka snarare än att avta. Mot bakgrund av denna effektiviseringspress måste även kommunen se över sin effektivitet. Kommunen svarar för infrastruktur och de yttre förutsättningarna för företagandet. 4

Snabba handläggningstider och ett nära samspel med berörda företag är således av största vikt för att åstadkomma ett starkare näringsliv. 2.6 Konkurrensutsätt mer kommunal verksamhet. Se punkt 3 ovan. 2.7 Förbättra samverkan mellan utbildningsväsende och företag. Skolan är av central betydelse för det lokala näringslivet. Såväl när det gäller att utbilda kompetent arbetskraft som att utbilda för ett eget företagande. I Oskarshamn är inte minst det sistnämnda av största vikt. Beroende på näringslivsstrukturen har man i Oskarshamns alltid huvudsakligen utbildat för anställning på något av de stora företagen. Utbildningen har därför inte i tillräcklig omfattning uppmuntrat eget företagande och entreprenörskap. Ska Oskarshamns näringsliv stärkas måste vi få fram fler nya företag. Företag som kompletterar det befintliga och därmed gör samhället mindre sårbart. Övrigt Under punkten Övrigt i FCOs enkät har ett par tankar väckts som det finns anledning att gå vidare med: Nya företag behöver stöttning i form av lokaler, mark mm Givetvis är det angeläget att det alltid finns tillgängliga lokaler och planerad mark för bland annat industriell verksamhet. Ytterligare en signal som vi fått till FCO är behovet av attraktiva villatomter. Ska vi kunna attrahera nya verksamheter och kompetent arbetskraft är det nödvändigt att kunna svara upp mot den här typen av önskemål. Vi vill här också föreslå att följande skapas i syfte att bidra till tillväxt av nya (huvudsakligen) tjänsteföretag. En så kallad inkubator eller liknande där man i företagandets inledningsskede har nära till stödjande strukturer (rådgivning, kompetens mm). En verksamhet som det kan vara naturligt att FCO driver i samverkan med kommunen Ett kontorshotell där företag, till subventionerad hyra, kan driva verksamhet under de första två-tre åren. Förslagsvis kan kommunen initiera detta för att sedan driva verksamheten i samverkan med någon privat fastighetsägare. Forum för utveckling av idéer Genom bland annat våra enkätsvar ser vi att det saknas ett kreativt idéforum för näringslivet i Oskarshamn. FCOs styrelse har därför beslutat att skapa ett sådant forum för diskussioner i frågor som kan leda till lokal tillväxt. Styrelsen FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN AB Enligt uppdrag PeO Hossmark VD 5