Mäns våld mot kvinnor
Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Vad är våld? Våld är varje handling riktad mot en annan människa, som genom att den skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får denna människa att göra något mot sin vilja eller avstå från något hon/han vill. Per Isdal 2000 Meningen med våld
Definition av våld Fysiskt våld: Riktas mot den andre, t ex. slag, knuffar, örfilar Psykiskt våld: Direkt hot om våld och om våldsamma konsekvenser. Indirekt hot mot annan närstående, husdjur eller egendom. Degraderande och förödmjukande beteende.
Definition av våld Sexuellt våld: Bli tvingad att deltaga i eller bevittna sexuella handlingar mot sin vilja. Materiellt våld: Inredning i hemmet slås sönder, föremål kastas/slås sönder. Latent våld: Stark ilska och aggressivitet som inte är uttalad.
Definition av våld Ekonomiskt våld: ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar. Försummelse: (omsorgssvikt) är ett aktivt försvårande av vardagen för personer som är beroende av omsorg. Flera olika former av våld förekommer ofta och samtidigt och/eller parallellt.
Isolering Hot och tvång Ekonomiska övergrepp Förneka Förminska Rättfärdiga Skylla ifrån Makt Kontroll Använda barnen och andra Använda manliga privilegier Injaga skräck Emotionella övergrepp
Särskilt sårbara grupper Missbruk/beroende Funktionsnedsättningar Hedersrelaterade brott och förtryck Äldre Utländsk bakgrund Utsatta i samkönade relationer HBTQ
Finns samvariationer Normer som medger att män har kontroll över kvinnor Att exponeras för våld under sin uppväxt Bristande omvårdnad under uppväxt Individualpsykologiska faktorer Missbruk
VÅLD mot kvinnor Sker främst inomhus, i en nära relation Allvarligt, upprepat våld och dödligt våld i parrelationer drabbar främst kvinnor.
Situationsbundet våld Mer ömsesidigt, men mäns våld är farligare och mer hotfullt! Mycket stor variation vad gäller mönster och orsak Betydligt vanligare - ett folkhälsoproblem!
Våld fyller en funktion Jag trycker upp dig mot väggen för att du ska ta tillbaka vad du sagt Jag ger dig en hotfull blick för att du ska stanna hemma och inte gå på firmafesten Jag slänger en tallrik i väggen för att du ska hålla käften
Normaliseringsprocessen Våldet förminskas och positiva handlingar uppförstoras Sker över tid och bör ses som ett mönster Gränserna för vad som är acceptabelt förändras hela tiden
Våldscirkeln Våld Blir grövre och grövre Spänning byggs upp, relationen känns inte lika fin längre Relationen Försoningsperiod Ånger, förtvivlan (utövaren), förlåtelse (utsatt). Kan vara en fin tid. Stor skillnad i hur länge denna period varar. Försoningssex kan ske för att inte hamna i våld direkt.
Känslomässiga band Starkt känslomässigt band mellan kvinnan och mannen i en misshandelsrelation. Flera faktorer som kan vara följande: Skuld: för att hon känner sig delvis ansvarig, skuld till mannens våld.
Känslomässiga band Kärlek: Många gånger så stark att den kan bli en svaghet. Rädsla: Binder kvinnan vid mannen då hon inte vågar bryta upp med rädsla för sitt eller andras liv, tex djurens. Medlidande: Tycker synd om mannen.
Känslomässiga band Hopp: om att det kommer att bli annorlunda Skam: för att man inte gått tidigare Hat: som kan vara en mycket stark
Sammansatta band; tex: Vilja att förstå mannen och skapa mening och återfå kontrollen genom att våldet görs begripligt Beroende genom att han hotar med självmord och på så sätt lägger sitt liv i hennes händer, alternativt hotar henne till livet.
Sammansatta band; tex: Internalisering, det vill säga att kvinnan identifierar sig med mannen och alltmer börjar överta hans verklighetsuppfattning.
Traumatisk bindning Starka känslomässiga band utvecklas mellan två personer, där den ena upprepade gånger slår, trakasserar, hotar eller kränker den andra.
Traumatisk bindning I misshandelsrelationer upprepas oftast övergreppen, men samtidigt varvas de med vänligt och kärleksfullt beteende.
Traumatisk bindning Sammanfattningsvis är det sannolikt att det traumatiska bandet blir så starkt till följd av att mannen pendlar kraftigt mellan våld och värme. Resultatet av den här bindningen är att kvinnan kan uppleva sig som "trollbunden" av mannen, vilket leder till att hon kränker och sviker sig själv.
Uppbrottsprocessen Första processen: Att bryta upp. Två vändpunkter: Det gäller livet! Att dö, att gå under själsligen, att bli galen, att själv döda mannen eller att lämna honom. Det gäller någon annan. Vad som är gemensamt för båda dessa vändpunkter är en känsla av att ha nått botten och/eller att ge upp.
Våldet i siffror 10% av alla barn upplever våld i familjen och minst 5% av dem upplever det ofta. 60 % av dem direkt utsatta. Var tredje vecka mördas en kvinna varje år i Sverige av män som de har/eller haft en nära relation med. 2014 ca 4 miljarder enl Carin Götblad
Omfattning Mellan 30 och 60 % av världens kvinnor har någon gång blivit utsatta för fysiska eller sexuella övergrepp (WHO) 11 % av tillfrågade kvinnor hade någon gång under sitt liv utsatts för våld från en tidigare man/sambo. 7 procent av en nuvarande man/sambo (Slagen dam, 2001) 2 % är utsatta för våld av en man de har eller tidigare haft ett förhållande till (Socialstyrelsen, 2007) Ca 7 % av kvinnor och män (Brå 2014)
Vem drabbas? I princip vem som helst, bla eftersom känslor är ologiska Normalisering. Våldet minimeras och rättfärdigas. Skam, skuld och rädsla. Utövare: Intensiv kärlek, bekräftelse, som en romantisk film
Våldets Konsekvenser Fysiska, psykiska, sociala, ekonomiska konsekvenser Band som gör det svårt för kvinnan att bryta förhållandet Det komplexa
Exempel på vad som finns nationellt NCK: Nationellt centrum för kvinnofrid Kvinnofridslinjen (020-50 50 50) nationell stödtelefon www.hedersfortryck.se Brottsoffermyndigheten; Servicetfn: 090-70 82 00. Information till den som utsatts för brott
Exempel på vad som finns nationellt; ideella BOJ; Brottsofferjouren nationell servicetelefon; 0200-212019 Unizon (tidigare SKR); Sveriges kvinnor och tjejjourers riksförbund ROKS; Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Somaya och Terrafem; jourer; flerspråkiga VOOV
Vad behövs? Ökad medvetenhet, kunskap och förändrade attityder Helhetssyn och samverkan men även eget ansvar Delaktighet i samhällslivet viktig förebyggande faktor Långsiktighet på ledningsnivå. Samhällets ansvar. Hjälp till att lyfta bort skammen som medmänniska
Våga se Våga fråga Våga agera
Så vad är våld?
Våldet har en mening
Varmt välkommen att höra av dig till mig! Camilla Areskog; Handläggare Våld i nära relationer Länsstyrelsen Kalmar camilla.areskog@lansstyrelsen.se 010-223 84 54