EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.7.2014 COM(2014) 442 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Mot en blomstrande datadriven ekonomi {SWD(2014) 214 final} SV SV
1. Inledning Europeiska rådets slutsatser från oktober 2013 var inriktade på den digitala ekonomin, innovation och tjänster som drivkraft för tillväxt och sysselsättning. I slutsatserna efterlystes åtgärder från EU:s sida för att skapa de rätta förutsättningarna för en inre marknad för stordata (big data) och molnbaserade datortjänster (cloud computing). Det här meddelandet utgör ett svar på slutsatserna genom att särdragen hos framtidens datadrivna ekonomi skisseras och genom att vissa praktiska slutsatser formuleras för att stödja och påskynda övergången till en sådan ekonomi. I meddelandet redogörs också för nuvarande och framtida verksamheter inom området molnbaserade datortjänster. 1 Detta meddelande bygger på resultaten från olika samråd 2 och på relevanta lagförslag som redan lagts fram, t.ex. om reformering av EU:s regler om skydd av personuppgifter och om nät- och informationssäkerhet. 3 Globalt sammanhang och uppmaning till handling Vi bevittnar idag en ny industriell revolution som drivs av digitala data, datortillämpningar och automation. Mänsklig verksamhet, industriella processer och forskning är faktorer som alla leder till insamling och behandling av data i en aldrig förut skådad omfattning, och detta driver fram nya produkter och tjänster samt nya affärsprocesser och vetenskapliga metoder. De resulterande datamängderna är så stora och komplicerade att det blir svårt att behandla sådana stordata med nuvarande verktyg och metoder för datahantering. Samtidigt möjliggör tekniska framsteg nya sätt att klara dessa utmaningar. Exempelvis erbjuder molnbaserade datortjänster storskalig databehandling som en tjänst inom dataekonomin på samma sätt som kraftverk försörjer tillverkningsindustrin med energi. Värdet av stordatabaserad teknik och stordatabaserade tjänster väntas öka globalt sett till 16,9 miljarder US-dollar år 2015, med en kumulerad årlig tillväxttakt på 40 % cirka sju gånger högre än tillväxttakten för hela marknaden för informations- och kommunikationsteknik. En nyligen genomförd studie visar att antalet stordataspecialister i större företag enbart i Förenade kungariket kommer att öka med mer än 240 % under de kommande fem åren. 4 Denna globala trend innebär att det finns en enorm potential på olika områden alltifrån hälsa, livsmedelstrygghet, klimat och resurseffektivitet till energi, intelligenta transportsystem och smarta städer. Europa inte har råd att gå miste om denna potential. Ändå har den europeiska digitala ekonomin varit långsam med att anamma datarevolutionen jämfört med USA. Samtidigt saknas det i Europa jämförbar industriell kapacitet. 1 2 3 4 Det arbetsdokument som åtföljer detta meddelande innehåller en rapport om genomförandet av den europeiska strategin för molnbaserade datortjänster, COM(2012) 529. Se exempelvis http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/news/trusted-cloud-europe-survey; https://ec.europa.eu/digital-agenda/en/content/consultation-research-data-infrastructures-framework-action COM(2012) 10 final, COM(2012) 11 final och COM(2013) 48 final. Big Data Analytics An assessment of demand for labour and skills, 2012-2017. e-skills UK report on behalf of SAS UK. 2
Finansieringen av forskning och innovation inom dataområdet i EU är otillräcklig, och de verksamheter som bedrivs är i stor utsträckning okoordinerade. Det råder brist på dataexperter som kan omsätta tekniska framsteg i konkreta affärsmöjligheter. Komplexiteten i den nuvarande rättsliga miljön, i kombination med otillräcklig tillgång till stora datamängder och nödvändig infrastruktur, skapar inträdeshinder för små och medelstora företag och hämmar innovationen. Som ett resultat av detta finns det färre framgångsrika dataföretag i Europa än i USA, där stora aktörer har insett behovet av att investera i verktyg, system och nya datadrivna processer. Det finns dock betydande nya möjligheter inom ett antal sektorer (från hälsosektorn och smarta fabriker till jordbrukssektorn) där tillämpningen av dessa metoder fortfarande är i sin linda och där det ännu inte har etablerats några globala dominerande aktörer. Den allt snabbare digitaliseringen av offentliga tjänster, som drivs av behovet att modernisera, sänka kostnaderna och tillhandahålla innovativa tjänster, ger nya möjligheter att optimera lagring, överföring, bearbetning och analys av data. Samtidigt kan offentliga eller privata aktörers rapporterade användning av liknande teknik för övervakningsändamål ge upphov till oro och minska förtroendet för den digitala ekonomin hos privatpersoner och organisationer. Kommissionen har alltid tagit sådana problem på stort allvar. Kommissionen kommer att fortsätta att ta itu med dem genom att anta effektiva regler för dataskydd samt nät- och informationsskydd, genom att stödja säker teknik och genom att informera allmänheten om hur man kan minska integritets- och säkerhetsrisker. En hög förtroendenivå är av avgörande betydelse för den datadrivna ekonomin. 5 För att kunna utnyttja dessa möjligheter och konkurrera globalt i dataekonomin måste EU göra följande: Stödja fyrtornsinitiativ som är inriktade på data och som kan förbättra konkurrenskraften, offentliga tjänsters kvalitet och medborgarnas liv. Fyrtornsinitiativ maximerar effekten av EU-finansiering inom strategiskt viktiga ekonomiska sektorer. Möjliga områden inbegriper hälso- och sjukvårdssektorn (individualiserad behandling), integrerad förvaltning av transport och logistik för hela regioner, förvaltning av livsmedelskedjor genom att spåra livsmedel från jord till bord m.m. Utveckla sina tekniska lösningar som är nödvändiga för dessa ändamål, utveckla underliggande infrastrukturer och färdigheter, särskilt till förmån för små och medelstora företag. I stor omfattning dela med sig av, använda och utveckla sina offentliga dataresurser och sin forskningsdatainfrastruktur. Inrikta offentlig forskning och innovation på tekniska, rättsliga och andra flaskhalsar. 5 Se även JOIN(2013) 1, Cybersecurity Strategy of the European Union: An Open, Safe and Secure Cyberspace, av den 7 februari 2013 där man redogör för "the actions required [ ] to make the EU's online environment the safest in the world", s. 3. 3
Se till att relevant lagstiftning och den politik som förs, t.ex. inom områdena interoperabilitet, dataskydd, säkerhet och immateriella rättigheter, är datavänlig och leder till större rättslig säkerhet för företag och ökar konsumenternas förtroende för datateknik. Snabbt slutföra lagstiftningsprocesserna avseende reformeringen av EU:s regelverk för dataskydd samt nät- och informationssäkerhet, och stödja utbyte och samarbete mellan relevanta brottsbekämpande myndigheter (t.ex. för dataskydd, konsumentskydd och nätsäkerhet). Påskynda digitaliseringen av offentlig förvaltning och offentliga tjänster för att öka deras effektivitet. Använda offentlig upphandling för att föra resultaten av datateknik till marknaden. En samordnad åtgärdsplan som inbegriper medlemsstater och EU kan garantera den nödvändiga räckvidden hos och omfattningen av det arbete som krävs, t.ex. när det gäller att bygga konnektivitets-, lagrings- och superdatorkapacitet av världsklass för data eller identifiera områden av strategisk betydelse för unionen där genombrott kan göras. Genom att bygga vidare på pågående sektoriell verksamhet som redan bidrar till en datadriven ekonomi, till exempel på området multimodala resor, syftar detta meddelande till att inleda en debatt med Europaparlamentet, rådet och andra berörda parter, inbegripet nätverket av nationella digitala samordnare 6, om att utarbeta en sådan åtgärdsplan. För att styra denna debatt beskriver detta meddelande egenskaperna hos en datadriven ekonomi och skisserar en uppsättning första åtgärder som ska bidra till att förverkliga den i Europa. 2. Data står i centrum för framtidens kunskapsekonomi och kunskapssamhälle Antalet sätt på vilka digitala data genereras, samlas in, behandlas och används ökar snabbt. Ett exempel på detta är att tillverkare samlar in och behandlar data för att optimera flödet av material och varor samtidigt som nya varor och tjänster i allt högre grad är beroende av inbyggd dataanalys (t.ex. kollisionsvarningssystem). Enligt ISO/IEC 2382-1 är data en omtolkningsbar representation av information på ett formaliserat sätt, lämplig för kommunikation, tolkning eller behandling. Data kan antingen skapas/produceras av människor eller genereras av maskiner/sensorer, ofta som en biprodukt. Exempel: geospatial information, statistik, väderdata, forskningsdata etc. Under förutsättning att regler om skydd av personuppgifter, i tillämpliga fall, är uppfyllda kan data, när de väl har registrerats, vidareutnyttjas många gånger utan att de förvanskas. Denna uppbyggnad av aggregerat värde är en central faktor i begreppet datavärdekedja. Exempelvis kan aggregerad platsinformation från mobiltelefoner i bilar vidareutnyttjas för trafikinformation i realtid. Termen stordata avser stora mängder av olika typer av data som produceras med hög hastighet från ett stort antal olika typer av källor. Hanteringen av dagens i hög grad varierande 6 Ska inrättas i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i oktober 2013. 4
datamängder, som dessutom föreligger i realtid, kräver nya verktyg och metoder såsom kraftfulla processorer, program och algoritmer. 7 I allmänhet ger analys av data 8 bättre resultat, processer och beslut. Analys hjälper oss att ta fram nya idéer eller lösningar, eller att mer exakt förutse framtida händelser. När tekniken utvecklas omdanas hela branscher genom att man systematiskt bygger vidare på dataanalys. 9 Termen datadriven innovation (Data-Driven Innovation DDI) avser kapaciteten hos företag och offentliga myndigheter att utnyttja information från förbättrad dataanalys för att utveckla förbättrade tjänster och varor som underlättar det dagliga livet för privatpersoner och organisationer, inklusive små och medelstora företag. 10 För att underlätta utnyttjandet och minska transaktionskostnaderna är det bättre med färre restriktioner och mer harmoniserade regler för vidareutnyttjande av data. I linje med kommissionens hittillsvarande politik avseende öppna data 11 omfattar G8-gruppens stadga för öppna data från 2013 principen öppna som standard (open by default), och stadgan betonar behovet av att göra data fritt och öppet tillgängliga för vidareutnyttjande för både människor och maskiner. Termen öppna data avser en delmängd data som gjorts fritt tillgängliga för vidareutnyttjande för alla, både för kommersiella och icke-kommersiella ändamål. Förekomsten av datamängder som kan vara fördelade mellan olika platser och källor, som kan vara öppna eller skyddade och som eventuellt innehåller personuppgifter som behöver särskilt skydd, utgör nya utmaningar för den underliggande infrastrukturen. Dataanalys kräver en säker miljö som man kan lita på och som möjliggör databehandling via olika molnbaserade och högpresterande 12 infrastrukturer, plattformar och tjänster. Datadriven innovation för med sig en stor mängd nya arbetstillfällen. Detta förutsätter emellertid att det finns tvärvetenskapliga team med högt kvalificerade specialister på dataanalys, maskininlärning och visualisering samt relevanta rättsliga aspekter såsom äganderätt till data, licensbegränsningar och dataskydd. Utbildning av dataspecialister som kan utföra djuplodande tematiska analyser, utnyttja maskingenererade resultat, hämta insikter från data och använda dem för förbättrat beslutsfattande är av avgörande betydelse. EU:s Horisont 2020 (H2020) och nationella finansieringsprogram för forskning och innovation kan användas för att möta relevanta tekniska utmaningar: från skapande och behandling av data via nät-, lagrings- och kommunikationsteknik till storskalig analys, avancerade programvaruverktyg och it-säkerhet. Slutligen är det viktigt med stöd för att främja entreprenörskap och innovation i vissa sektorer. 7 8 9 10 11 12 Utöver traditionella verktyg för datautvinning (data mining) som är utformade för att hantera i huvudsak småskaliga och statiska datamängder med låg variationsgrad, ofta manuellt. Detta kan omfatta både äkta stordata och en stor mängd andra datamängder ( smådata ). Företag som använder datadrivet beslutsfattande ökar produktiviteten med 5 6 %. Se Big Data for All: Privacy and User Control in the Age of Analytics, O. Teme/J. Polonetsky, Northwestern Journal of Technology and Intellectual Property 2012. Data-Driven Innovation A Guide for Policymakers: Understanding and Enabling the Economic and Social Value of Data, SIIA White Paper, 2013. Öppna uppgifter. En drivkraft för innovation, tillväxt och öppen styrning, KOM(2011) 882. Direktiv 2013/37/EU. Högpresterande datorsystem: Europas plats i en global kapplöpning, COM(2012) 45. 5
3. Förverkligande av en datadriven EU-ekonomi Ett framträdande inslag hos en datadriven ekonomi kommer att vara ett ekosystem med olika typer av aktörer som interagerar på en digital inre marknad, vilket leder till mer affärsmöjligheter och ökad tillgång på kunskap och kapital, i synnerhet för små och medelstora företag, samtidigt som man mer effektivt främjar relevant forskning och innovation. En blomstrande datadriven ekonomi kommer att ha följande egenskaper: 3.1. Tillgång till tillförlitliga och interoperabla datamängder av god kvalitet samt tillgång till erforderlig infrastruktur (1) Själva datamängderna: tillförlitliga och betrodda data av god kvalitet från stora datamängder, däribland öppna data (t.ex. jordobservation och andra geospatiala data, språkresurser, vetenskapliga data, transportdata, hälso- och sjukvårdsdata, finansiella data, digitalisering av kulturella tillgångar), som är allmänt tillgängliga för nya dataprodukter. Inga otillbörliga inskränkningar hindrar flödet av data mellan olika sektorer, språk och gränser på den digitala inre marknaden. Användare har tillräckligt förtroende för tekniken, leverantörernas uppförande och de regler som gäller för dem. (2) Den flexibilitet som krävs för att använda datamängderna: standardiserade och gemensamma format och protokoll för insamling och behandling av data från olika källor på ett sammanhängande och interoperabelt sätt mellan sektorer och vertikala marknader (energi, transport, miljö, smarta städer, detaljhandel, säkerhet etc.). (3) Solida infrastrukturer, resurser och tjänster: portaler för öppna data samt forskningsinfrastrukturer som stöder datadriven innovation, baserat på snabb internetuppkoppling och tillgång till stora och flexibla datorresurser (särskilt högpresterande datorsystem, infrastrukturer och tjänster för griddteknik och datormoln samt statistikinfrastruktur). 3.2. Förbättrade ramförutsättningar för att göra det lättare att generera värden från datamängder (1) Tillräcklig kompetensbas: små och medelstora företag och universitet samarbetar för att utbilda ett tillräckligt antal områdesexperter för att tillgodose den stora efterfrågan på arbetsmarknaden. Detta inbegriper en effektiv och verkningsfull korsbefruktning mellan talanger och färdigheter som överbryggar olika områden. (2) Nära samarbete mellan aktörer: universitet/offentliga forskningsinstitut och privata partner, särskilt små och medelstora företag, samarbetar sektorövergripande inom området forskning och innovation med hjälp av förenklad tillgång till och överföring av kunskap och teknik. Sådant offentlig-privat samarbete säkerställer tillgången till och vidareutvecklingen av tillförlitliga och adekvata algoritmer, verktyg och metoder för deskriptiv och förutsägande dataanalys, databehandling, simulering, visualisering, beslutsstöd och integrering av resultaten i nya produkter. 3.3. En rad olika tillämpningsområden där bättre behandling av stordata kan få stor inverkan (1) System: IKT-system som kan utföra avkänning, aktivering, databehandling och kommunikation, som är inbäddade i fysiska objekt, sammanlänkade via internet och ger 6
allmänheten och företag tillgång till ett brett spektrum av innovativa tillämpningar och tjänster (smarta anslutna objekt). (2) Tidiga användare och katalysatorer: offentliga myndigheter fungerar som pilotkunder och förmedlare för nya datatjänster och digitala varor. Den offentliga sektorn har en viktig roll när det gäller ibruktagandet av molnbaserade datortjänster och andra nya metoder och när det gäller att bygga upp ett förtroende hos allmänheten och företagen, inbegripet små och medelstora företag. 4. En handlingsplan för att förverkliga framtidens datadrivna ekonomi Framsteg i arbetet för att förverkliga en blomstrande datadriven ekonomi kräver gemenskapsbyggande insatser och rätt ramvillkor. 4.1. Gemenskapsbyggande 1. Ett europeiskt offentlig-privat partnerskap för data Kommissionen anser att ett strategiskt samarbete genom ett avtalsbaserat offentlig-privat partnerskap (cppp) 13 kan spela en viktig roll för att utveckla en informationsgemenskap och främja utbyte av bästa praxis. I enlighet med de principer som fastställs i H2020 anser kommissionen att ett tillräckligt väldefinierat cppp skulle vara det effektivaste sättet att genomföra H2020 på detta område, särskilt med tanke på åtgärdernas omfattning, de resurser som berörs och vikten av ett långsiktigt åtagande. Ett cppp omfattar åtaganden både från kommissionens och näringslivets sida för att bedriva forskning och innovation och är även ett viktigt diskussionsforum. Det styr forskning och innovation genom en strategisk forsknings- och innovationsdagenda som ska samordnas med medlemsstaternas agendor och fokusera alla relevanta insatser på de viktigaste utmaningarna och flaskhalsarna, maximera effektiviteten och undvika dubbelarbete. Ett cppp för data bör utveckla incitament för att dela datamängder mellan partner samt mekanismer för att underlätta kunskaps- och tekniköverföring. Det bör samarbeta med den akademiska världen och forskningsinstitut så att studenter och forskare kan experimentera med realistiska och stora datamängder och samtidigt främja utbyten mellan dataforskare, dataskydds- och säkerhetsexperter. Näringslivet har organiserat sig och håller på att utarbeta ett förslag till ett sådant cppp. 14 Vid en framgångsrik utvärdering kan det lanseras i slutet av 2014. 2. Digital inkubator för entreprenörskap och öppna uppgifter Eftersom kommissionen inser den digitala teknikens stora potential när det gäller att främja entreprenörskap och för att omvandla alla typer av företag i Europa har den lanserat en strategi för att stödja digitalt entreprenörskap i unionen 15. 13 14 15 Se artikel 25 förordning (EU) nr 1291/2013 om inrättande av Horisont 2020. www.bigdatavalue.eu http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/ict/digital-enterpreneurship/index_en.htm 7
I samma anda kommer en inkubator för öppna data att inom ramen för H2020 hjälpa små och medelstora företag att inrätta leveranskedjor på grundval av data, främja öppna eller rättvisa tillträdesvillkor för dataresurser, underlätta tillgång till molntjänster, främja kopplingar till inkubatorer för lokala data i hela Europa och hjälpa små och medelstora företag att få juridisk rådgivning. 3. Att utveckla en färdighetsbas Kommissionen kommer att utforma ett europeiskt nätverk med kompetenscenter för att öka antalet kvalificerade yrkesverksamma inom dataområdet. Detta nätverk kommer att kompletteras med erkännandet av nya yrken och nya färdigheter inom e-infrastruktur i linje med det nya initiativet om den breda koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen. 16 4. Verktyg för övervakning av datamarknaden Kommissionen håller på att inrätta ett instrument för marknadsövervakning för att mäta storleken och trender på den europeiska marknaden. Detta verktyg kommer också att visa förhållandet mellan olika aktörer i den europeiska ekonomin. 5. Identifiering av prioriterade sektorer för forskning och innovation Kommissionen kommer att bjuda in berörda parter och forskarsamhället (t.ex. från sektorerna hälsa, energi, miljö, samhällsvetenskap och officiell statistik) för att föreslå fyrtornsinitiativ som kan ge de största sociala och ekonomiska fördelarna och som bör locka till sig den nödvändiga offentliga och privata finansieringen. 4.2. Att förbättra ramvillkoren 4.2.1. Tillgången till data och interoperabilitet 1. Att främja en strategi för öppna data För att underlätta genomförandet av EU:s strategi för öppna data 17 och den rättsliga ramen 18 håller kommissionen på att utarbeta riktlinjer för rekommenderade standardlicenser, datamängder och avgifter för vidareutnyttjande av dokument. Kommissionen och andra EU-organ frigör sina egna dokument i form av öppna data genom EU:s portal för öppna data. Dessutom kommer en paneuropeisk infrastruktur för digitala tjänster för öppna data inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa att tillhandahålla en enda kontaktpunkt för öppna data i hela EU. 19 Åtgärder för att främja vetenskapliga upptäckter och 16 17 18 19 http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/grand-coalition-digital-jobs-0 KOM(2011) 882 slutlig. Direktiv 2013/37/EU. Förordning 2014/283/EU om riktlinjer för transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur. 8
samarbete mellan discipliner och geografiska gränser ingår i kommissionens paket för vetenskaplig information 20. Även ett antal kommissionsinitiativ för sektorspecifika data (transport, miljö osv.) och öppen tillgång till resultaten i H2020 21 syftar till att ytterligare öppna upp data vad gäller tillgång och vidareutnyttjande. 2. Verktyg och metoder för datahantering För att uppmuntra till forskning och innovation inom omvärldsbevakning, beslutstöd och system till stöd för små och medelstora företag och företagande på webben är H2020 inriktat på deskriptiv och förutsägande dataanalys, visualisering av data, artificiell intelligens och programvaruverktyg och algoritmer för beslutsfattande. Andra frågor som behandlas är bl.a. koncepttest och prototyper av system som möjliggör molnbaserad datainfrastruktur (dvs. Platform as a Service och Software as a Service) för extremt stora eller mycket heterogena datamängder och åtgärder för att hantera stora, komplexa och dataintensiva system och tjänster. Slutligen kommer H2020 att främja inrättandet av kompetenscenter och deras nätverksarbete som ska stödja små och medelstora företag med att utveckla, få tillgång till och utnyttja datateknik eller datatjänster i sina produkter, företagsprocesser eller annan verksamhet. 3. Att stödja nya öppna standarder Öppna standarder och datainteroperabilitet är prioriteringar i flera av kommissionens strategier. Detta återspeglas i pågående initiativ för att fastställa EU-omfattande standarder inom viktiga ekonomiska sektorer, t.ex. transportsektorn. ISA-programmet 22 underlättar användningen av gemensamma centrala datastandarder för de nationella förvaltningarna. För att bidra till att skapa ett klimat som gynnar utbyte av öppna data kommer kommissionen att stödja en kartläggning av befintliga relevanta standarder för ett antal stordataområden (t.ex. smarta nät, hälsa, transport, miljö, detaljhandel, tillverkning, finansiella tjänster). Framtida åtgärder i H2020 kommer att kartlägga industrisektorer som är tillräckligt homogena i sin verksamhet för att utveckla relevanta standarder. 4.2.2. Att möjliggöra infrastruktur för en databaserad ekonomi 1. Molnbaserade datortjänster De åtgärder som vidtas i den europeiska strategin för datormoln vad gäller öppenhet i standarder, frivillig och EU-täckande certifiering, säkra och rättvisa avtalsvillkor och förhållanden för molnanvändare och inrättandet av ett europeiskt partnerskap för molntjänster 20 21 22 Förbättrad tillgång till vetenskaplig information, KOM(2012) 401. Kommissionens rekommendation om tillgången till och bevarandet av vetenskaplig information, C (2012) 4890. http://ec.europa.eu/research/participants/data/ref/h2020/grants_manual/hi/oa_pilot/h2020-hi-oa-pilotguide_en.pdf http://ec.europa.eu/isa/; http://ec.europa.eu/isa/documents/isa_lexuriserv_en.pdf 9
(European Cloud Partnership, ECP) underlättar ett snabbare införande av tillförlitliga molntjänster vilket kommer att främja den datadrivna ekonomin. ECP:s styrelse offentliggjorde nyligen sin rapport om säkra molntjänster i Europa (Trusted Cloud Europa TCE) 23. Resultaten från en senare undersökning visar att det finns ett oföränderligt stöd för en vision om säkra molntjänster i Europa som bygger på ett snabbt antagande av den allmänna uppgiftsskyddsförordningen i Europa och effektiva mekanismer för att garantera den europeiska datasuveräniteten i molnet. Som uppföljning har kommissionen för avsikt att reagera på TCE-rapporten genom ett samråd om ett paket av politiska åtgärder som kombinerar såväl regleringsåtgärder som marknadsstyrda samregleringsalternativ senast 2015. Samtidigt kommer framtida forsknings- och innovationsåtgärder i H2020 att ta itu med den optimala användningen och konfigureringen av datormolntjänster för dataanalys och avancerade infrastrukturer och tjänster 24. 23 24 Establishing a Trusted Cloud Europe: A policy vision document by the Steering Board of the European Cloud Partnership, http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/news/trusted-cloud-europe Se redan t.ex. http://www.helix-nebula.eu/, ett initiativ inom Cloud for Science av ESA, CERN, EMBL etc. 10
2. E-infrastrukturer och högpresterande datorsystem Tillgång till de bästa superdatoranläggningarna och -tjänsterna för industrin, små och medelstora företag och den akademiska världen erbjuds redan genom Prace, 25 en förstklassig HPC-infrastruktur för forskning. Framtida åtgärder kommer att inbegripa inrättandet av kompetenscentrum vid tillämpningen av HPC för att hantera vetenskapliga, industriella eller samhälleliga utmaningar genom de befintliga cppp med hjälp av HPC 26. Stöd kommer också att ges för utveckling av nästa generations HPC-teknik vilket är en viktig förutsättning för att möjliggöra övergripande avancerade modelleringar, simuleringar och stordatatillämpningar. 27 Med tanke på det akuta behovet av att förse tusentals forskare i hela Europa med datorkapacitet kommer viktiga förutsättningar för det digitala europeiska forskningsområdet (ERA) 28, t.ex. det europeiska griddinitiativet, också att stödjas. 3. Nät/Bredband/5G Det pågående cppp för 5G 29 bygger på de tekniska grunderna för mobilt internet i framtiden och åtföljer reglerings- och finansieringsinitiativ 30 som syftar till att uppmuntra privata investeringar i bredbandsinfrastruktur. Det stöder utvecklingen av stamnät genom att öka deras kapacitet att hantera stora mängder data. 4. Sakernas internet (Internet of Things IoT) 31 Ett antal storskaliga projekt kommer att finansieras för att hantera de framväxande frågor som avser tillgänglighet, kvalitet och interoperabilitet i samband med uppgifter som samlats in genom smarta anslutna föremål och annan teknik för sakernas internet. 5. Offentlig datainfrastruktur Kommissionen kommer att försöka få medlemsstaternas stöd för ett sammanlänkat nät av databehandlingsanläggningar, genom att knyta samman regionala datacentrum och stödinfrastruktur för att utnyttja synergieffekter och förbättra effektiviteten särskilt för små och medelstora företag, högskolor, forskningsorganisationer och den offentliga sektorn. Genom förstärkning av nätet Geant 32 kommer kommissionen också att investera i kopplingen till länder utanför EU, särskilt i utvecklingsländerna. 25 26 27 28 29 30 31 32 http://www.prace-ri.eu/ http://ec.europa.eu/research/press/2013/pdf/ppp/hpc_factsheet.pdf http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/opportunities/h2020/calls/h2020-fethpc- 2014.html Ett stärkt partnerskap för det europeiska området för forskningsverksamhet syftande till vetenskaplig excellens och tillväxt, KOM(2012) 392. http://5g-ppp.eu/ Till exempel paketet En uppkopplad kontinent (http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/connected-continentsingle-telecom-market-growth-jobs) och telekommunikationsdelen i Fonden för ett sammanlänkat Europa (http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/connecting-europe-facility). Sakernas internet är en dynamisk global nätinfrastruktur där fysiska och virtuella saker av alla slag kommunicerar och är trådlöst integrerade. Europeiska datanätverket för forsknings- och utbildningsväsendet, http://www.geant.net/. 11
4.2.3. Regleringsfrågor 1. Skydd av personuppgifter och konsumentskydd Den grundläggande rättigheten till skydd av personuppgifter tillämpas för stordata där denna är personlig: databehandlingen måste uppfylla alla tillämpliga dataskyddsbestämmelser. Kommissionens reformpaket syftar till att skapa en enda, modern, stark, enhetlig och övergripande dataskyddsram för EU. Genom att stärka medborgarnas tillit till och förtroende för den digitala miljön och förbättra rättssäkerheten, kan paketet ge ett regelverk som är avgörande för utvecklingen av innovativa och hållbara datavaror och -tjänster. Efter antagande av reformpaketet kommer kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstater och intressenter för att säkerställa att företag, särskilt små och medelstora företag, får lämplig vägledning, särskilt vad gäller frågor som avidentifiering och pseudonymisering av data, dataminimering, riskanalys avseende personuppgifter och verktyg och initiativ för att öka konsumenternas medvetenhet. Kommissionen kommer också att aktivt stödja forskning och innovation för tillhörande tekniska lösningar vilka till sin form är integritetsfrämjande. På denna grundval har digitala verktyg potential att hjälpa användarna att bättre kontrollera och säkra sina uppgifter. Kommissionen kommer att inleda ett samrådsförfarande om begreppet användarkontrollerade molnbaserade tekniska lösningar för lagring och användning av personuppgifter ( personuppgiftsområden ) och stödja forskning och innovation avseende verktyg som hjälper användare att välja de datadelningsstrategier som bäst motsvarar deras behov. Den kommer också att stödja projekt som syftar till att minska personuppgiftsbrotten och se till att uppgifterna används på ett sätt som är förenligt med de ändamål för vilka de samlades in. Den övergripande konsumenträtten och marknadsföringsrätten gäller även för produkter som är baserade på stordatateknik. Kommissionen kommer att se till att små och medelstora företag och konsumenter, leverantörer och användare får all nödvändig information, att de inte vilseleds, och att de har tillgång till rättvisa avtal, särskilt när det gäller användning av uppgifter som inhämtats från dem. Genom dessa åtgärder kommer det förtroende som krävs för att nyttja den fulla potentialen i den datadrivna ekonomin att byggas upp. 2. Datautvinning Kommissionen undersöker hur datadriven innovation som bygger på datautvinning, inklusive textutvinning, kan stärkas, bland annat i förhållande till de relevanta upphovsrättsliga aspekterna. Kommissionen uppmärksamar de initiativ som medlemsstaterna tar för att underlätta denna verksamhet genom att genomföra (eller övervaka genomförandet av) de undantag som finns i den nuvarande ramen för upphovsrätt. 3. Säkerhet Kommissionen kommer att undersöka de säkerhetsrisker som rör stordata och kommer att föreslå riskhanterings- och riskreduceringsåtgärder, inbegripet riktlinjer, t.ex. vad gäller god praxis för säker lagring av data, att främja en säkerhetskultur i många sektorer i samhället och att bidra till att upptäcka IT-attacker och att reagera på dem på ett bättre sätt. 12
Kommissionen kommer också att stödja forskning och innovation för att minska riskerna för dataintrång och för att databaser utnyttjas i hemlighet i olagligt syfte. 13
4. Ägande/överföring av data Inom flera sektorer begränsar datalokaliseringskrav det gränsöverskridande informationsflödet och utgör hinder för en inre marknad för datormoln och stordata. Kommissionen kommer att undersöka dessa hinder och överväga framtida politiska åtgärder, bland annat genom att beakta rapporten Trusted Cloud Europa och de rekommendationer som har lagts fram i den europeiska strategin för datormoln. Kommissionen kommer dessutom att inleda ett samråd och inrätta en expertgrupp för att utvärdera behovet av vägledning om särskilda frågor om äganderätt till data och ansvar för tillhandahållandet av data, särskilt för data som samlats in via teknik för sakernas internet. 5. Slutsatser En framgångsrik datadriven ekonomi kommer att bidra till medborgarnas välfärd samt till den samhällsekonomiska utvecklingen genom nya affärsmöjligheter och mer innovativa offentliga tjänster. Den kommer att blomstra i en europeisk digital inre marknad som styrs av moderna och innovativa bestämmelser. De planerade åtgärderna, när de väl genomförts, kommer att leda till snabbare innovation, produktivitetstillväxt och ökad konkurrenskraft vad gäller data i hela ekonomin samt på den globala marknaden med Europa som en viktig aktör. Kommissionen kommer att hålla ytterligare samråd med Europaparlamentet, rådet, medlemsstaterna och alla berörda parter för att utforma en mer detaljerad, mångskiktad och evidensbaserad handlingsplan för framsteg mot framtidens datadrivna ekonomi och ta itu med Europas framtida samhällsutmaningar. 14