IPAQ - en rörelse i tiden

IPAQ - en rörelse i tiden Svenskt initiativ snart global standard Bakgrunden är lika uppenbar som lösningen är självklar; Det saknas, förvånande nog, ett instrument för mätning av fysisk aktivitet i befolkningen som ger tillförlitliga data, som alla använder och som därför också ger jämförbara data. En grupp av idrottsforskare från alla världsdelar samlades i Geneve 1998 och arbetade fram ett gemensamt formulär. Sverige medverkade till initiativet, och leder det fortsatta utvecklingsarbetet. Redan nu är formuläret det mest testade av alla på aktivitetens område någonsin. Innan det ens prövats färdigt ser The International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) ut att bli global standard. Michael Sjöström docent Agneta yngve ulf ekelund Maria hagströmer PrevNut vid Novum, Stockholms läns landsting och Karolinska institutet I vårt land, liksom i de flesta andra nordiska länderna, finns ett stort antal formulär med frågor som används för att mäta fysisk aktivitet. De flesta koncentrerar sig på människors motionsvanor. Många intresseväckande data har tagits fram. Problemet är att det har varit svårt att tolka dessa data. Den framtagna informationen har därför inte till fullo kunnat användas som underlag för de inom idrotten och folkhälsoarbetet som planerar och genomför aktivitetsfrämjande arbete. Framtagna data har heller inte kunnat användas som utgångspunkt för utvärdering av de insatser som trots allt genomförs. Skälen till detta är många. Frågorna är inte testade när det gäller tillförlitlighet och reproducerbarhet, vilket gör att vi inte vet vad de egentligen mäter och hur bra de är på att mäta detta. Definitioner på fysisk aktivitet och motion saknas och det är ofta upp till individen att själv avgöra detta. Frågorna i olika formulär är dessutom som regel olika utformade, vilket gör att svaren från olika undersökningar inte går att jämföra. Därför är vår kunskap om den fysiska aktiviteten i vår befolkning bristfällig. Vi vet inte i vilken omfattning olika människor, utifrån ålder, kön, utbildning, etnisk tillhörighet, etc, är aktiva i vardagen och på vilket sätt de är aktiva. All fysisk aktivitet har hälsostärkande effekter, inte bara motionen. Var i befolkningen ska aktivitetsfrämjande insatser särskilt sättas in? Och hur utvärdera effekten av dessa insatser? Var står vi i Sverige i förhållande till andra länder? Vilken är utvecklingen med tiden? Nu är Sverige inte ensamt om att ha det så här. Problemet finns över hela världen. Inte i något land har man etablerat ett mätsystem med frågor om fysisk aktivitet i alla dess avseenden, som ger mått på total aktivitet, som uppfyller grundläggande krav på tillförlitlighet och reproducerbarhet, och som används med konsekvens. Besynnerligt, inte minst med tanke på att det handlar om en av de viktigaste livsstilsfaktorerna, kanske den viktigaste, nämligen den fysiska aktiviteten/ inaktiviteten. Fältet låg öppet, vidöppet, för den som ville ta initiativ. Och det togs. Våren 1998 samlades ett 20-tal exper- 13

ter från hela världen (Figur 1) i Geneve, i WHO:s huvudkvarter, för att under tre dagar diskutera riktlinjer för arbetet med att ta fram ett gemensamt formulär och hur det skulle prövas (Figur 2). Tre sk WHO Collaboration Centres stod för inbjudan, nämligen UKK Institutet i Tammerfors, CDC i Atlanta och Karolinska Institutet/Stockholms läns landsting. Enheten för preventiv näringslära (PrevNut) vid Novum har sedan dess varit pådrivande centrum i utvecklingen och är idag global samordnare för hela den rörelse som dragits igång. Formuläret De diskussioner som fördes i Geneve om innehåll och uppläggning av det gemensamma formuläret mynnade i åtta (8) olika formulär. Av dessa var hälften korta (7 frågor), hälften långa (ca 30 frågor). Hälften avsåg en vanlig vecka, hälften de senaste sju dagarna. Hälften var för användning för telefonintervju, hälften för självifyllande. Frågorna utformades så att de skulle täcka all aktivitet under hela dagen, inklusive inaktivitet, exempelvis sittande. De skulle täcka aktivitet i samband med transporter, på arbetet, i hemmet och under fritiden (utanför hemmet). Fritiden inbegriper även avsiktligt motionsutövande. Genomgående ska tiden i olika intensitetsnivåer (något ansträngande, mycket ansträngande) anges. På detta sätt kan absoluta mått (minuter, timmar) i aktivitet på olika nivåer erhållas. Detta innebär sedan att exempelvis mått på total rapporterad tid kan tas fram, med hänsyn också tagen till energiåtgång (MET-minuter). Detta underlättar jämförelser med resultat från andra undersökningar. Testningen Ett omfattande testarbete lades upp. Inte mindre är 17 centra i 14 länder från samtliga sex kontinenter deltog i detta arbete (Figur 2). Varje centrum testade något eller ett par av formulären allt efter intresse och kapacitet. På detta sätt kom såväl reliabilitet som validitet för vart och ett av de åtta formulären att bli testade, oftast dessutom av fler än ett centra. Ett gemensamt protokoll upprättades. I huvudsak gick det ut på att varje centrum använde formuläret på 50 till 200 individer och upprepade testningen inom tre dagar. Samtidigt gjordes en registrering med en objektiv metod, oftast rörelsemätare (CSA), men även hjärtfrekvensmätare 14 Figur 1 och stegräknare kunde finnas med. I vissa fall fyllde deltagarna i en dagbok. En del centra, däribland Stockholm, valde att genomföra även ett arbetsprov. Sverige Två från varandra olika testningar gjordes i Stockholm. Den ena utfördes på ett 50-tal anställda vid Karolinska Institutet, Huddinge. De medverkande besvarade ett formulär (såväl kort som långt), repeterade detta, och registrerade sin dagliga aktivitet under sju dagar med rörelsemätare (CSA), varefter de besvarade formuläret på nytt. Arbetsprov genomfördes. Utfallet redovisas i magisteruppsats (Maria Hagströmer). Den andra gjordes som telefonintervju på 200 slumpmässigt utvalda personer i en kommun i Stockholms län, Ekerö. De medverkande besvarade såväl kort som långt formulär, och intervjun upprepades inom några dagar. Utfallet redovisas i annan artikel i detta nummer av Svensk Idrottsforskning. Databearbetning Samtliga centra ställde samman insamlade data enligt gemensam mall och skickade elektroniskt sina CSA-data till den svenska gruppen för översyn och analys (Figur 2). Övriga data skickades till Sydney, som utgjorde datacentrum för studien i sin helhet. Under ett par månaders tid gjordes en omfattande bearbetning av hela materialet genom ett nära samspel mellan datacentrum i Sydney, den svenska gruppen och de medverkande enheterna runt om i världen. Utfallet Det sammanfattande omdömet från den omfattande testningen blev att IPAQ har god reproducerbarhet och tillförlitlighet, väl i nivå med de (få) andra instrument som testats. Det korta och det långa formuläret visade i stort samma grad av reproducerbarhet och tillförlitlighet. De formulär som mäter aktiviteten under en vanlig

Figur 2 vecka och de som mäter de senaste sju dagarna var likartade, liksom telefon och självifyllda formulär. Alla erfarenheter kan utläsas av en rapport som sammanställdes. Den finns på www.ipaq.ki.se. De slutsatser om formulärens innehåll som kunde dras var följande; De formulär som mäter aktivitet under de senaste sju dagarna var att föredra jämfört med de som frågade om en vanlig vecka, eftersom överdriven överrapportering förekom hos dessa. Frågor om hastighet i gång och under cykelåkning tillförde inget vad avser den totala tillförlitligheten, liksom frågan om sittande under vardag respektive helgdag. Dessa frågor kunde därför utgå, även om frågan om sittande vardag och helgdag skulle kunna förbli kvar för dem som så ville. Efter detta återstod fyra, något bantade versioner av IPAQ, med en kort och en lång version för självifyllande respektive telefonintervju. EUPASS Ungefär samtidigt med den globala, kompletta testningen av alla IPAQ versioner genomfördes en testning av den korta, självifyllda versionen av IPAQ på 8-9 ytterligare platser runt om i Europa. Dessa centra ingick i ett projekt som ingår i EU kommissionens arbete med att ta fram ett mätsystem på hälsans område, European Health Monitoring System. Den arbetsgrupp som utarbetade förslag till frågor om fysisk aktivitet, och som har namnet EUPASS (European Physical Activity Surveillance System), valde i nära samarbete med IPAQ-gruppen att testa IPAQ, samtidigt som frågor om en del bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet också prövades (Figur 2). EUPASS kom fram till samma slutsatser som IPAQ-gruppen gjorde, och redovisade dessa i en rapport till kommissionen (mars 2001). I denna föreslås frågorna i korta IPAQ vara de som 15

ska användas i EU:s Health Monitoring System. På grund av att man använde längre tid mellan första och andra testet (en till tre veckor) och att man genomgående hade slumpmässiga urval av försökspersoner, fick man genomgående också något lägre värden på reproducerbarheten. EUROHIS WHO Europa med stöd av EU kommissionen har också sedan ett par år haft arbete igång för att ta fram och bygga upp ett Health Interview System (EUROHIS). Ingående centra i detta projekt, som prövar frågor om fysisk aktivitet, anslöt i ett tidigt stadium till IPAQ processen. Av naturliga skäl torde förslaget i slutrapporten till WHO Europa därför att inrymma en rekommendation om IPAQ (Figur 2). Diskussion IPAQ förefaller vara ett väl så gott mätinstrument, såväl i kort som lång version, som något annat. Med den internationella ansats och uppbackning som utvecklingsarbetet hade från början, och dess allmänna användbarhet har de varit lätt att få andra akademiska centra och nationella och internationella myndigheter och organisationer intresserade av instrumentet. Iden bakom ett gemensamt formulär delas av alla. WHO.s huvudkvarter i Geneve var med från början (dvs det inledande mötet i Geneve, 1998) och har sedan följt utvecklingen med intresse och på nära håll. Man avser rekommendera medlemsländerna att använda det korta IPAQ som ett av två alternativ. Samtidigt har WHO:s Mega Country Project, med världens elva största länder med, valt att ta med IPAQ i det övervakningssystem som de nu bygger upp. IPAQ är med detta, redan innan resultaten av testningen blivit klara, på väg att bli global standard. Det hela blir så mycket mer anmärkningsvärt med tanke på att hela processen varit möjlig utan några anslag för samordning, databearbetning och rapportering. Hela processen bygger på en hängiven insats av frivilligt arbetande forskare. De medel som de nationella delstudierna har erfordrat har varje centrum på ett eller annat sätt fått ihop medel till. Världssamfundet har således utan att behövt lägga några egentliga resurser i processen fått ett väl testat och globalt användbart mätinstrument. Det är desto mer anmärkningsvärt eftersom fysisk aktivitet knappast funnits med i diskussio- 16

Figur 2 nerna om mätning tidigare. På kort tid har fysisk aktivitet intagit tätpositionen i utvecklingen av mätinstrument på hälsans område. Fortsatt utveckling IPAQ processen går nu in i en bred utveckling. Den kommer att följa fyra olika linjer (Figur 3); 1. Forskning på områden som ligger direkt an mot IPAQ ska fördjupas, så att olika aspekter av ämnet, som skillnader på aktivitet i landsbygd och stadsmiljö, och skillnader i hälsoeffekter av fysisk aktivitet i arbete och på fritid, blir bättre belysta och tolkningen av framtagna data underlättas. IPAQ kan också komma att utvecklas för barn och äldre, kraftigt överviktiga, mfl. 2. Ett utvecklat samarbete med WHO förväntas, särskilt vad avser prövning av IPAQ bland länder under utveckling, men också i deras sk Mega Countries (de 11 största länderna). 3. IPAQ kommer att prövas som del i redan etablerade mätsystem i ett större antal länder i såväl Europa som andra delar av världen. Det innebär att frågorna inordnas i redan befintliga formulär. En särskild data bank upprättas för detta ändamål. 4. IPAQ kommer vidare att användas, rakt av som det är, av ett större antal akademiska centra och nationella myndigheter, för att göra prevalensmätningar i respektive land. Samtliga användare i denna del förväntas följa samma manual, dvs samtliga användare följer exakt samma regler. Utöver de regler för själva datainsamlingen och sammanställningen som manualen anger, gäller följande generella regler för användarna, om de nu vill att deras insamlade data ska kunna beaktas: Att inte ändra IPAQ i något avseende (utformning, lydelsen på frågorna och deras turordning). Att göra översättning (när så erfordras) enligt angivna regler, som även inkluderar återöversättning. Att överlämna den översatta versionen till den gemensamma data/ formulärbanken på nätet. Att lämna in insamlade data, om de är framtagna från regionala eller nationella representativa urval, till den gemensamma data/ formulärbanken på nätet (efter överenskommelse med andra berörda kan man sedan göra gemensamma analyser och sammanställningar). Dessa regler är till för att säkra kvaliteten i insamlade data. Om detta och allt annat om IPAQ som kan vara av intresse finns att läsa på IPAQ.s hemsida www.ipaq.ki.se. 17