JOURNALISTFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR HYRT ARBETE 23.5.2012

JOURNALISTFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR HYRT ARBETE 23.5.2012 INLEDNING Hyrt arbete är en ny arbetsform som ser ut att breda ut sig på arbetsmarknaden, även inom det journalistiska arbetet. Särskilt i Sverige arbetar redan flera hundra journalister via uthyrningsföretag. I Finland har utvecklingen kommit igång så småningom, men takten har blivit allt snabbare under de senaste åren. Det är sannolikt att utvecklingen fortsätter i samma riktning. Den som utför journalistiska uppdrag som hyrt arbete är anställd av uthyrningsföretaget men utgör en del av användarföretagets redaktion. Hela fackföreningsrörelsen arbetar för att förhindra uppkomsten av en billig arbetsmarknad, så att allt arbete ska kunna utföras på samma villkor oberoende av arbetsformen. Detta är också Journalistförbundets mål. Förbundet anser det vara viktigt att arbetsvillkoren även för hyrt arbete fastställs enligt branschens kollektivavtal. Förbundet har ett kollektivavtal som gäller hyrt arbete. Avtalet gäller Mediarinki Oy:s arbeten och har förhandlats fram i samarbete med Teater- och Mediearbetarna i Finland, Teme. På Nouhau Professionals Oy:s inhyrda arbete vid MTV Oy tillämpas användarföretaget MTV:s kollektivavtal. På hyrt arbete inom pressen tillämpas pressens allmänt bindande kollektivavtal om uthyrningsföretaget inte är bundet av ett kollektivavtal som gäller företaget. Dessa anvisningar har utarbetats särskilt för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige. Om din arbetsgivare börjar anlita hyrd arbetskraft är det bra att informera förbundets arbetsvillkorsenhet om detta. Arbets- och näringsministeriets mer omfattande guide om hyrt arbete finns på webben: http://www.tem.fi/files/29903/guide_hyrtarbete.pdf Journalistförbundets kansli, arbetsvillkorsenheten 1

VAD INNEBÄR HYRT ARBETE OCH HUR AVVIKER DET FRÅN UNDERLEVERANTÖRSUPPDRAG? Hyrt arbete innebär att arbetsgivaren hyr ut sin arbetstagare för att arbeta för en annan arbetsgivare (det så kallade användarföretaget). Den hyrda arbetstagaren arbetar under användarföretagets ledning och övervakning, oftast i företagets lokaler. Användarföretaget betalar inte lön till arbetstagaren utan betalar en överenskommen ersättning till det företag som hyrt arbetstagaren och som är hans eller hennes arbetsgivare. Arbetstagaren får lön av sin arbetsgivare. I hyrt arbete faktureras användarföretaget alltså för den tid som den hyrda arbetstagaren utför användarföretagets arbete. Vid underleverans kommer parterna däremot om ett visst slutresultat/en viss slutprodukt. Exempel 1. Pekka är anställd vid A Ab. A förordnar Pekka att arbeta i sin kund B:s lokaler som grafisk planerare. Pekkas arbete leds av en chefredaktör som finns på B:s lönelista. Pekka rapporterar sina arbetstimmar till A som fakturerar B för antalet arbetstimmar. Pekkas lön betalas av A. Det är fråga om hyrt arbete. 2

Exempel 2. A beställer planeringen av layouten för en ny tidning av Lisas arbetsgivare B. Det överenskomna priset är 5 000 euro. Lisa utarbetar en plan för tidningens layout enligt de anvisningar som A gav i samband med uppdraget. I slutskedet blir Lisa tvungen att jobba övertid för att få arbetet klart inom överenskommen tid. Lisa skriver upp övertiden och Lisas arbetsgivare B betalar henne övertidsersättning men detta påverkar inte det pris som avtalats mellan A och B. Det färdiga arbetet överlåts till A på utsatt tid. Det är fråga om ett underleveransuppdrag. Exempel 3. Frilansredaktören Lempi arbetar som redaktionssekreterare vid tidningen C. Lempi arbetar i C:s lokaler och hennes arbete leds av C:s chefredaktör. Lempi fakturerar C för de timmar hon arbetat. Här är det varken fråga om hyrt arbete eller underleverantörsarbete eftersom kännetecknen för ett anställningsförhållande uppfylls. Mellan Lempi och C har uppstått en anställning enligt arbetsavtalslagen. Det har ingen betydelse vad Lempi och chefredaktören har kallat det avtal de ingått. Om villkoren för ett anställningsförhållande uppfylls är det fråga om ett sådant, även om parterna skulle vara oeniga om avtalets innehåll. HYRT ARBETE VILKA ARBETSVILLKOR IAKTTAS? På hyrt arbete tillämpas i första hand det allmänt bindande kollektivavtal som gäller för uthyrningsföretaget. I främsta rummet står det normalt bindande kollektivavtalet, dvs. det avtal som uthyrningsföretaget har förbundit sig vid, antingen direkt som en avtalspart eller som medlem av ett arbetsgivarförbund. Om något sådant avtal inte finns iakttas ett allmänt bindande kollektivavtal. De allmänt bindande kollektivavtalen hittas på webben: www.finlex.fi/sv/viranomaiset/tyoehto. 3

Om uthyrningsföretaget inte är bundet av ett eget kollektivavtal och inte heller av ett allmänt bindande kollektivavtal ska ett kollektivavtal som är bindande för användarföretaget tillämpas på hyrda arbetstagare (arbetsavtalslagen 2 kap. 9 ). Arbetsvillkoren fastställs då enligt det företag eller den bransch där arbetstagaren arbetar. Också här kommer ett normalt bindande kollektivavtal i första rummet. Om det inte finns något sådant kollektivavtal tillämpas det allmänt bindande kollektivavtal som iakttas i användarföretagets bransch. Till exempel pressens kollektivavtal är allmänt bindande och ska därför tillämpas på hyrda arbetstagare som arbetar på en tidning om inte uthyrningsföretaget eller användarföretaget har något eget kollektivavtal. Om inte heller användarföretaget är bundet av något kollektivavtal kommer parterna överens om villkoren för det hyrda arbetet i ett arbetsavtal. Även i detta fall ska den hyrda arbetstagarens lön, arbetstid och semester minst motsvara de avtal eller den praxis som allmänt tillämpas i användarföretaget. En hyrd arbetstagare har rätt till den service och de gemensamma arrangemang som användarföretaget erbjuder sina egna anställda på samma villkor som dessa om ett annorlunda bemötande inte är motiverat av objektiva orsaker. Användarföretaget är dock inte skyldigt att ekonomiskt stöda den hyrda arbetstagarens användning av servicen och arrangemangen (arbetsavtalslagen 2 kap. 9 a ). Användarföretaget kan till exempel ha en egen matsal vars tjänster den hyrda arbetstagaren har tillgång till på samma sätt som användarföretagets egna anställda. Hyrda arbetstagare kan dock åläggas att betala en högre avgift för maten. Användarföretaget ska dessutom meddela om lediga arbetsplatser också till sina hyrda arbetstagare (arbetsavtalslagen 2 kap. 6 ). FÖRTROENDEMANNENS OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGES RÄTTIGHETER Om en arbetsgivare överväger att anlita hyrd arbetskraft ska detta meddelas företrädare för de personalgrupper vilkas arbete berörs av de hyrda arbetstagarna. Meddelandet ska alltid lämnas innan avtalet som gäller anlitandet av hyrd arbetskraft ingås (lag om samarbete inom företag 17 ). Personalgruppens företrädare ska få information om - antalet hyrda arbetstagare - deras arbetsuppgifter och arbetsplats - avtalstiden samt - den eller de avtalsperioder under vilka hyrd arbetskraft anlitas. Efter att ha fått meddelandet har företrädaren för den berörda personalgruppen rätt att senast den andra arbetsdagen efter arbetsgivarens meddelande yrka att det avtal som arbetsgivaren 4

överväger ska behandlas vid samarbetsförhandlingar. Förhandlingarna ska föras inom en vecka efter det att yrkandet framställts. Under förhandlingarna behandlas bland annat grunderna för det avtal som arbetsgivaren överväger, dess inverkan på arbetsgivarens egna arbetstagare samt alternativen till hyrd arbetskraft. Under förhandlingarna får arbetsgivaren inte sluta avtal om anlitande av hyrd arbetskraft. Förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige har rätt att få uppgifter om (beställaransvarslagen 6 ) - volymen på den hyrda arbetskraften - identifieringsuppgifter om det företag som erbjuder den hyrda arbetskraften - arbetsstället och arbetsuppgifterna samt giltighetstiden för avtalet om användning av hyrd arbetskraft - det kollektivavtal som tillämpas på det hyrda arbetet eller, om inget kollektivavtal finns, de centrala anställningsvillkoren. Om någon av de ovan nämnda uppgifterna ändras efter att de meddelats personalens företrädare har denne rätt att på begäran få den uppdaterande informationen av beställaren. Förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige har dessutom rätt att få uppgifter i situationer där det förekommer meningsskiljaktigheter eller oklarheter om den hyrda arbetstagarens lön eller om tillämpandet av lagar och avtal som gäller anställningsförhållandet. Med fullmakt av den hyrda arbetstagaren har de rätt att av uthyrningsföretaget och användarföretaget få alla de uppgifter som behövs för utredning av ärendet. Användarföretagets förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktige har också rätt att företräda den hyrda arbetstagaren i dennes ärende. VISSTIDSANSTÄLLNINGAR I HYRT ARBETE I hyrt arbete används ofta visstidsanställningar. Högsta domstolen har i sitt avgörande 2012:10 behandlat frågan om hyrt arbete och grunderna för visstidsanställning. I det aktuella fallet hade en försäljare i en möbelaffär arbetat via ett uthyrningsföretag. Enligt villkoren för det tidsbundna arbetsavtalet löpte anställningstiden ut när det uppdrag som uthyrningsföretaget erbjudit arbetstagaren var slutfört. Högsta domstolen ansåg att det inte funnits lagliga grunder för visstidsanställning och att arbetsavtalet gällde tillsvidare. Högsta domstolen ansåg att det enligt lagen alltid krävs en grundad orsak för visstidsanställning och att det inte finns bestämmelser om möjlighet att avvika från detta i hyrt arbete. Eftersom längden på användarföretagets uppdrag inte hade angetts på förhand kunde giltighetstiden för den hyrda arbetstagarens anställning inte lagligt bindas vid en sådan omständighet som arbetstagaren inte kunde förutse. 5

HD:s dom är ställvis oklar och öppen för flera tolkningar. Domen har delvis uppfattats på olika sätt på arbetstagar- och arbetsgivarsidan. Enligt arbetsgivarsidan kan domen tolkas så att endast visstidsavtal vilkas längd inte på förhand definieras är förbjudna i hyrt arbete, och att hyrt arbete redan i sig räcker till som grund för att arbetet utförs på viss tid, förutsatt att den tidsmässiga längden på visstidsavtalet anges på förhand. I domen anför HD dock uttryckligen att det för att ett arbetsavtal ska kunna ingås på viss tid måste finnas objektiva grunder som ansluter till det arbete som utförs. Enbart ett uppdragsavtal mellan användar- och uthyrningsföretaget är inte en sådan grund. Grund för anställning på viss tid finns endast om det hyrda arbetet gäller uppgifter som finns att tillgå endast under en begränsad tid. Arbetstagarsidan allmänna tolkning av domen är mer motiverad. Enligt den ska arbetsavtalet med uthyrningsföretaget gälla tillsvidare om det är fråga om arbete som uthyrningsföretaget låter utföra regelbundet. HD konstaterar entydigt att också inom hyrt arbete ska anställningar som gäller tills vidare vara en huvudregel från vilken man kan avvika endast av grundad orsak. Uthyrningsföretaget ska alltid kunna påvisa grunden för visstidsanställningen. Efter Högsta domstolens avgörande måste det anses att grunden för visstidsanställning saknas i arbete som uthyrningsföretaget låter utföra regelbundet. När användarföretagets beställning går ut ska uthyrningsföretaget försöka finna ett nytt arbetsuppdrag för arbetstagaren. FRAMTIDEN: HYRT ARBETE SOM MARKNADSTREND Hyrda arbetstagares ställning har under våren 2012 behandlats i den trepartsarbetsgrupp som grundar sig på de centrala arbetsmarknadsorganisationernas ramavtal. Som ett resultat av arbetsgruppens arbete föreslås att arbetsavtalslagens 2 kap. 4 ändras så att det av arbetsgivarens utredning ska framgå dels grunden för anställning på viss tid och dels den fastställda eller uppskattade tidpunkt när visstidsavtalet löper ut. Dessutom bereds en ändring av paragrafen enligt vilken utredningen ska ge information om orsaken till och längden på den kundbeställning som användarföretaget gjort och som ligger till grund för avtalet på viss tid. Dessutom ska utredningen innehålla information om andra arbetsuppgifter som finns att tillgå i uthyrningsföretaget och som motsvarar dem som avtalats om i den hyrda arbetstagarens arbetsavtal. Arbetsgruppen för hyrd arbetskraft, som grundar sig på ramavtalet, fortsätter sitt arbete med att uppdatera den guide om hyrt arbete som nämns i inledningen till dessa anvisningar. Dessutom utarbetas en utredning i två faser om användningen av ordinarie och visstidsavtal i hyrt arbete. I den första fasen utreds hur allmänna arbetsavtal på viss tid och ordinarie arbetsavtal är inom hyrt arbete samt grunderna för de visstidsavtal som används. Om två år bedöms de förändringar som eventuellt inträffat i användningen av hyrt arbete. 6

Den hyrda arbetskraftens ställning har också utretts i den så kallade trendgruppen, som utreder sätten att använda arbetskraft och förändringstrender i arbetet. Denna arbetsgrupp grundar sig på regeringsprogrammet för Jyrki Katainens regering och arbetet fortsätter till slutet av regeringsperioden, dvs. våren 2015. Journalistförbundet har en permanent expert i arbetsgruppen. 7