Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med att utreda ett barn Barns vårdnadshavare Sekretess gentemot barns vårdnadshavare Från vilken ålder barn kan utredas När det kan vara olämpligt att utreda ett barn Val av utredare Val av tolk Att utreda barn i familj - Rutiner Barnfokuserat föräldrasamtal Höra barnet så tidigt som möjligt i processen Frågor som i normalfallet bör undvikas Intervjuguiden Dokumentera utredningen Övrig dokumentation Om ett barn inte hörs Offentligt biträde/ombud Muntlig genomgång Att utreda barn utan vårdnadshavare i Sverige (s.k. ensamkommande barn) Rutiner Inledning Genom regleringsbrev med början år 2006 har verket fått ett flertal uppdrag som rör asylsökande barn. Bland annat ska vi redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att höja kompetensen i utredningar rörande barn och vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa att barn kommer till tals och att barnets utsaga och situation redovisas i ärendet 1. I regleringsbrevet betonas att barns egna asylskäl alltid skall utredas och bedömas samt redovisas i besluten. I regleringsbreven framgår också att verket ska redovisa hur arbetet med barnkonsekvensanalyser fortskrider inför beslut som rör barn. För att kunna göra en barnkonsekvensanalys inför ett beslut som rör ett barn måste vi ha ett underlag. I detta underlag ingår bl. a barnets utsaga och andra uppgifter om barnets situation. Om barnets egna asylskäl och situation utreds kan vi beakta barnets bästa i bedömningen i ärendet. Det är viktigt att den personal som har till uppgift att utreda asylsökande barns grunder för uppehållstillstånd har en förståelse för att en utredning med ett barn på olika sätt kan skilja sig från en utredning med en vuxen. Det är viktigt att erinra sig att, som framhålls i barnkonventionens 2 inledning, barn på grund av sin psykiska och fysiska omognad behöver 1 UD2005/19134/MAP och UD2005/66957/MAP (delvis). Se också regeringsbeslutet UD2004/547/MAP från januari 2004. 2 FN:s konvention om barnets rättigheter (läs mer om konventionen i tidigare kapitel).
2 (9) särskilt skydd och särskild omvårdnad. Vi måste bemöda oss att möta det enskilda barnet på barnets villkor. Vår personal måste ha så goda förutsättningar som möjligt för att på bästa möjliga sätt tala med barn som söker asyl för att på så sätt få så mycket information som möjligt av barnet, information som har betydelse för barnets rätt till uppehållstillstånd. Under 2003 utvecklade därför Migrationsverket inom ramen för ett projekt delfinansierat av den Europeiska flyktingfonden och i samarbete med Linköpings universitet och Barnombudsmannen en metodik för att samtala med barn. Metodiken finns beskriven i dokumenten Intervjuguide och Migrationsverkets utredningssamtal med barn Slutrapport från ett utbildningsprojekt delfinansierat av Europeiska flyktingfonden, som hittas på verkets intranät: Personal/Utbildning/Att samtala med barn/utbildningsmaterial. Intervjuguiden ska användas som stöd i alla samtal som rör utredningar med och om barn. En GDI om att intervjuguiden ska användas är under bearbetning. Rättsregler och andra utgångspunkter Vi ska betrakta varje barn som en individ. Detta är inte minst viktigt att ha i åtanke när vi har att göra med barn som kommer till Sverige med sin familj, och som kan löpa en risk att komma i skymundan av sina föräldrar. Med detta synsätt behåller vi hela tiden barnperspektivet. Vår utgångspunkt ska vara att varje asylsökande barn, oavsett ålder, vid något tillfälle under processen ska beredas tillfälle att få komma till tals i en muntlig utredning. Det kan dock finnas situationer då det är olämpligt att höra ett barn (se vidare nedan). Utredningens omfattning måste också varieras med hänsyn till barnens ålder, mognad och fysiska och psykiska hälsa. I utlänningslagen (2005:716) anges i 1 kap. 11 : När frågor om tillstånd enligt denna lag skall bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet skall, om det inte är olämpligt, barnet höras. Den hänsyn skall tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar. Paragrafen har utformats med utgångspunkt i bestämmelsen i artikel 12 i barnkonventionen. Artikel 12 innebär att barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska ha rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Enligt barnkonventionen (artikel 12, andra stycket) överlämnas det till staten att avgöra om barnet ska höras direkt eller genom företrädare eller
3 (9) ett lämpligt organ, och det ska ske på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler. Första gången bestämmelsen togs in i den gamla utlänningslagen (1989:529) var 1997. Bestämmelsen löd då: Vid bedömningen av frågor om tillstånd enligt denna lag skall det, om det inte är olämpligt, klarläggas vad barn som berörs av ett beslut i ärendet har att anföra och det skall tas den hänsyn till det anförda som barnets ålder och mognad motiverar. (11 kap. 1 a ) I propositionen till den nya utlänningslagen anges att i och med att bestämmelsen flyttats till inledningen i den nya lagen understryks ytterligare vikten av att artikel 12 i barnkonventionen följs. Uttrycket höras i den nya lagen (jämfört med att det i den gamla lagen sägs att det ska klarläggas vad barn har att anföra) korresponderar med uttryckssättet i artikel 12 i barnkonventionen och med 6 kap. 19 föräldrabalken (1949:381) som rör utredning om vårdnad, boende och umgänge 3. Syftet med att utreda ett barn Att bli hörd i ärendet ska ses som en rättighet för barnet, inte en skyldighet. Barnet får aldrig pressas till att lämna en uppgift eller uttrycka en åsikt. Barnets rätt att bli hörd skall syfta till att förtydliga barnets situation och grunder för uppehållstillstånd, såväl vad gäller skyddsbehov som andra omständigheter som kan belysa frågan om andra skäl för uppehållstillstånd 4. På detta sätt skapar vi förutsättningar för att få fram ett underlag för en helhetsbedömning av barnets bästa. Genom utredningen får barnet också en möjlighet att känna sig delaktig och bli tagen på allvar. Om ett barn uppger att det inte vill genomgå en utredning ska denna åsikt respekteras. Syftet med att utreda ett barn får aldrig vara att försöka få fram information som strider mot vad barnets föräldrar uppgivit. Det är viktigt att vi i varje ärende som rör en barnfamilj genomför ett barnfokuserat föräldrasamtal. Vid detta samtal med barnets föräldrar skall vi utreda asylskälen och de synnerligen ömmande skälen vari ingår barnets fysiska och psykiska hälsotillstånd såväl före som efter inresan i Sverige, barnets situation i Sverige och barnets situation i hemlandet såväl före inresan som vid ett 3 Proposition 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden, sid. 269. 4 SOU 1996:115 Barnkonventionen och utlänningslagen, delbetänkande av Barnkommittén, sid. 65 och proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv, sid. 262-263.
4 (9) eventuellt återvändande.. Vid ges också möjlighet att samtala med föräldrarna om deras inställning till att barnet hörs av oss och har goda möjligheter att göra oss en bild av om det är lämpligt att vi hör barnet. Inom ramen för det barnfokuserade föräldrasamtalet ska vi dessutom informera föräldrarna om att syftet med att höra deras barn är att förtydliga barnets situation, inte att söka få fram uppgifter från barnet som strider mot de uppgifter som föräldrarna har lämnat. Med denna information som grund kan föräldrarna fatta ett beslut om de anser att det är lämpligt att deras barn hörs av oss. För mer information om barnfokuserade föräldrasamtal, se kapitel 37.2. Barns vårdnadshavare Barnkonventionen 5 betonar föräldrars och andra vårdnadshavares ansvar för barns bästa och också det lagliga ansvaret. Vad gäller de barn som anländer till Sverige och ansöker om asyl med sina föräldrar är det viktigt att vi respekterar föräldraansvaret 6. Vi måste också vara lyhörda för föräldrarnas önskemål. Huruvida föräldrarna ska vara närvarande när ett barn hörs får avgöras från fall till fall 7. Överväganden och omständigheter kring detta ska dokumenteras i ärendet. Att det förordnade biträdet ska vara med när ett barn hörs är givet 8. Om föräldrarna har en tveksam eller negativ inställning till att barnet hörs av verket, är det lämpligt att vi samtalar med föräldrarna om orsakerna till deras inställning. Vi ska framhålla syftet med att låta barnet komma till tals att i möjligaste mån förtydliga barnets egna skäl för uppehållstillstånd och inte att söka få fram uppgifter från barnet som strider mot de som föräldrarna har lämnat och att det är normalt tillvägagångssätt i vårt arbete att erbjuda barnet en muntlig utredning. Samtalet med föräldrarna kring detta ska dokumenteras i ärendet. Sekretess gentemot barns vårdnadshavare De lagrum som reglerar situationen när sekretess i förhållande till ett barns vårdnadshavare eventuellt kan föreligga är 14 kap. 4 och 5 sekretesslagen (1980:100). 14 kap. 4 andra stycket: 5 Artikel 18 respektive artikel 5. 6 Barn i utlänningsärenden, rapport från Migrationsverket, 2001, sid. 4. 7 Proposition 1996/97:25 sid. 263. 8 Proposition 1996/97:25 sid. 263.
5 (9) Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges av denne (dvs. vårdnadshavaren, skribentens anmärkning), om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Detta lagrum ger alltså vissa möjligheter att inte röja uppgifter för ett barns vårdnadshavare. 14 kap. 5 innehåller emellertid regler om partsinsyn. 14 kap. 5 första stycket: Sekretess hindrar inte att sökande, klagande eller annan part i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet tar del av handling eller annat material i målet eller ärendet. Handling eller annat material får dock inte lämnas ut, i den mån det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådant fall skall myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller, i den mån det behövs för att han skall kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen skall skydda. En förälder eller annan vårdnadshavare är barnets ställföreträdare och som sådan part i frågor som rör barnet. Om den situationen uppstår att ett barn vill lämna uppgifter till någon anställd inom verket under förutsättning att vad han/hon berättar inte förs vidare till föräldrarna eller annan vårdnadshavare, har verkets personal således normalt inte någon tystnadsplikt i förhållande till föräldrarna. I en dylik situation bör verket förordna ett separat offentligt biträde för barnet, och i samband med förordnandet uppmärksamma biträdet på att problematiken föreligger. Det offentliga biträdet har därefter att hantera frågan i förhållande till barnet och föräldrarna och deras offentliga biträde. Vi måste också, om en sådan situation föreligger, göra en anmälan till socialtjänsten (för rutiner om hur vi gör detta, se kapitel 33.8.). I en situation som den som beskrivs ovan måste sådana missförhållanden anses föreligga att barnet får anses vara i behov av socialnämndens skydd. Från vilken ålder barn kan utredas Av såväl barnkonventionen som utlänningslagen framgår att ett barns åsikter och vad ett barn har givit uttryck för ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och morgnad. Barnkommittén uttalade i sitt betänkande att det inte var lämpligt att i lag ange hur gammalt ett barn bör vara för att det ska anses vara meningsfullt att höra barnet. Även yngre barn kan höras. Det bör, enligt Barnkommittén, ankomma på utredaren att i varje enskilt fall göra den bedömningen 9. 9 SOU 1996:115 sid. 64.
6 (9) Någon generell gräns (om än informell) att vi inte hör barn som är under exempelvis tolv år finns alltså inte. Emellertid kan det i ett enskilt ärende anses olämpligt att höra ett litet barn. En bedömning måste alltså göras i varje enskilt fall. Psykologiska studier har visat att även yngre barn kan återge vad som hänt dem om de intervjuas på ett lämpligt sätt och att de kan förstås som kompetenta berättare från ungefär fyra års ålder 10. Även om barnet är nyfött eller så litet att det ännu inte kan tala bör ett barnfokuserat föräldrasamtal hållas om barnet har asylskäl eller synnerligen ömmande skäl som ska föras fram och prövas. Migrationsöverdomstolen och Migrationsdomstolar har i ett antal fall såsom UM UM 3207-07 (Migrationsöverdomstolen), UM 6183-06 (Länsrätten i Stockholms län) och UM 1322-07 (Länsrätten i Skåne län) återförvisat målet beträffande nyfödda barn som inte utretts eller vars åberopade skäl inte prövats av Migrationsverket. När det kan vara olämpligt att utreda ett barn I kommentaren till 1989 års utlänningslag anges att det kan vara olämpligt att höra ett barn om det rör sig om ett litet barn eller om barnets psykiska hälsa talar emot att barnet hörs 11. Givetvis kan det finnas fler orsaker till att det kan vara olämpligt att i ett individuellt fall höra ett barn. Vi måste vid en bedömning i varje enskilt fall vara lyhörda för vad barnets föräldrar (eller företrädare, om det rör sig om ett ensamkommande barn) anser om det lämpliga i att barnet hörs. Det är inte säkert att det alltid är till barnets bästa att höras i asylutredningen. Det förekommer att ett barn i samband med en utredning med Migrationsverket lämnar uppgifter som strider mot de uppgifter barnets föräldrar har lämnat och som kan få mer eller mindre betydande konsekvenser för vår hantering och bedömning av familjens ärende. Om föräldrarnas berättelse är oriktig kan det bli en alltför svår situation för barnet. Barnet kan hamna i en utsatt situation när de uppgifter som barnet lämnar i väsentliga avseenden skiljer sig från föräldrarnas. Oavsett om barnets berättelse fått någon betydelse för en negativ utgång av ansökan, kan inte minst barnet själv tro att det förhåller sig så. Det är därför av synnerlig vikt att barnet inte pressas så att det kommer i en lojalitetskonflikt gentemot den ena eller båda föräldrarna 12. Självfallet kan dock vad barnet anför påverka även 10 Cederborg: Migrationsverkets utredningssamtal med barn Slutrapport från ett utbildningsprojekt delfinansierat av Europeiska flyktingfonden, 2004, sid 6. 11 Wikrén och Sandesjö: Utlänningslagen, åttonde upplagan, 2006, sid. 59. 12 SOU 1996:115 sid. 65 och proposition 1996/97:25 sid. 262-263.
7 (9) asylutredningen vad gäller föräldrarna och familjen som helhet 13. I en dylik situation måste sunt förnuft råda och det får förutsättas att handläggare och beslutsfattare redogör i komplicerade situationer. Inom ramen för det barnfokuserade föräldrasamtalet ska vi också informera föräldrarna om att syftet med att höra deras barn är att förtydliga barnets situation, inte att söka få fram uppgifter från barnet som strider mot de uppgifter som föräldrarna har lämnat. Med denna information som grund kan föräldrarna fatta ett beslut om de anser att det är lämpligt att deras barn hörs av oss. Överväganden och omständigheter kring detta ska dokumenteras i ärendet. Val av utredare Det är viktigt att utredaren har rätt kompetens för ärendet. De handläggare som utreder barn såväl ensamkommande barn som barn i familj bör ha stor utredningserfarenhet och ha genomgått Migrationsprogrammets utbildningar i barns utveckling och i att utreda barn. Det ska alltid övervägas om manlig eller kvinnlig utredare ska väljas. För att klarlägga ett barns inställning är det angeläget att största omsorg och försiktighet iakttas. Sådan omsorg och försiktighet kräver speciell kompetens och skicklighet, något som i allmänhet inte kan uppnås endast genom fortbildning eller enstaka föreläsningar 14. Val av tolk Valet av tolk har stor betydelse för utredningens resultat. Det är viktigt att skapa former för utredningsarbetet som underlättar för barnet att berätta om vad han/hon varit med om. I möjligaste mån bör en auktoriserad tolk användas. Den tolk som används bör också vara känd av oss för att fungera väl i en utredningssituation med barn. Att utreda barn i familj - Rutiner Barnfokuserat föräldrasamtal Vid ett barnfokuserat föräldrasamtal (se ovan) får vi tillfälle att samtala med föräldrarna om barnets egna eventuella asylskäl och andra skäl för uppehållstillstånd, samt om barnets fysiska och psykiska hälsotillstånd. 13 SOU 1996:115 sid. 65 och proposition 1996/97:25 sid. 263. 14 Barnombudsmannen: Barnets bästa i asylärenden En studie av Migrationsverkets praxis i asylärenden som avser barn, 2000, sid. 21.
8 (9) Vid detta tillfälle ges vi möjlighet att samtala med föräldrarna om deras inställning till att barnet hörs av oss. Vi har också goda möjligheter att göra oss en bild av om det är lämpligt att vi hör barnet. Inom ramen för det barnfokuserade föräldrasamtalet ska vi också informera föräldrarna om att syftet med att höra deras barn är att förtydliga barnets situation, inte att söka få fram uppgifter från barnet som strider mot de uppgifter som föräldrarna har lämnat. Med denna information som grund kan föräldrarna fatta ett beslut om de anser att det är lämpligt att deras barn hörs av oss. Är barnet nyfött eller så litet att det inte kan tala bör ett barnfokuserat föräldrasamtal enligt ovan hållas. Höra barnet så tidigt som möjligt i processen Barnet ska så tidigt som möjligt i processen ges möjlighet att komma till tals. Blir ärendet ett snabbprocessärende finns annars en risk att det inte finns tid eller tillfälle att höra barnet. Frågor som i normalfallet bör undvikas Eftersom syftet med att höra ett barn är att förtydliga barnets egna skäl för uppehållstillstånd bör frågor som rör resväg, viseringar, eventuella vistelser i andra EU-länder etc. undvikas. Dessa frågeställningar är i de flesta fall inte relevanta för frågan om barnets egna skäl för uppehållstillstånd. Intervjuguiden Intervjuguiden ska användas som stöd i alla samtal som rör utredningar med och om barn. Guiden hittas på Intranätet: Personal/utbildning/Att samtala med barn/utbildningsmaterial. Dokumentera utredningen Utredningen med barnet ska dokumenteras i ett protokoll. Övrig dokumentation Dokumenteras ska också diskussioner/överväganden/omständligheter kring - förälders inställning till utredning med barnet - förälders närvaro vid barnets utredning - annat av vikt i ärendet. Om ett barn inte hörs Orsaker till/överväganden kring att verket inte hör ett barn ska noga dokumenteras. Offentligt biträde/ombud När offentligt biträde förordnas eller annat ombud finns i ärendet erinras om att biträdet vid sidan av föräldrarnas skäl också ska redogöra för barnets
9 (9) skäl för uppehållstillstånd. Biträdet bör i inlaga ange om barnet hörts självt, tillsammans med förälder eller genom förälder. Muntlig genomgång När en muntlig genomgång med barnet sker, ska Intervjuguiden och dess principer användas i tillämpliga delar. Att utreda barn utan vårdnadshavare i Sverige (s.k. ensamkommande barn) Rutiner Avsnittet är under utveckling.