Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis

Relevanta dokument
Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

IVPA I Väntan På Ambulans. Anders Johansson, Vårdutvecklare i NU-sjukvården

Drönare som räddar liv

Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret

Rapport från HLR-registret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden)

Nationellt kvalitetsregister

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Prehospitala refraktära hjärtstopp och ECMO

Historik om Larmcentralen

19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Fallgropar i registerforskningen Erfarenheter från det Svenska Hjärt- Lungräddningsregistret. Johan Herlitz

Implementation och användning av hjärtstartarregister på larmcentral

NATIONELLT REGISTER FÖR HJÄRTSTOPP

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Tom Silfvast. Koordinerande överläkare Helsingfors universitetssjukhus

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Vilken effekt på överlevnad har ECMO-behandling (Extra Corporeal Membrane Oxygenation) vid akut hjärtstopp eller kardiogen chock?

SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET

Årsrapport 2009 Hjärtstopp utanför sjukhus

Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det?

Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan


SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET. Årsrapport 2017

SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET. Årsrapport 2016

Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus. Årsrapport 2006

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

Svar på Motion SMS-livräddare i region Östergötland av Per Jamesson (M), Kerstin Nordenberg (M) och Lena Käcker Johansson (KD).

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

Svenska Hjärt- lungräddningsregistret. Årsrapport 2012

SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Nationellt register för hjärtstopp

SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET

Medlemsblad nr 2/2018

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

Nationellt register för hjärtstopp. på sjukhus

SNABBARE RÄDDNING MED SPECIALAMBULANS Överlevnad efter hjärtstopp ökad i Göteborg

Omkomna i drunkningsolyckor september 2018, preliminär sammanställning. Båt 2st

Save Lives. Utskriftsversion

Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret

SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

ECMO som tillägg till hjärt-lungräddning ECPR

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden

HLR Kan vi förebygga hjärtstopp på sjukhus? Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Ett hjärtsäkert Sverige

Table of Contents. Copyright. Casper talar om nya boken. Innehållsförteckning. Hybridsatsning i Trelleborg. Ljustest på polisbilar

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra!

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Resultatet av ambulanssjukvårdens hjärtstoppsbehandling i Uppsala län 2007

Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi. Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka

Socioekonomiska ojämlikheter i prehospital strokevård

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg?

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED HJÄRTSTOPP UTANFÖR SJUKHUS I REGION SKÅNE:

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Årsrapport 2009 Hjärtstopp på sjukhus

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus

Falls and dizziness in frail older people

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

a product by JOLIFE När varje sekund räknas...

DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction RCRT. Randomized, controlled, registry trial

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Faktaägare: Robert Szepesvari, Överläkare kirurgkliniken Växjö Anders Lindgaard Andersen, Överläkare anestesikliniken Växjö

OCD OCH PTSD. En kort uppdatering

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Aborter i Sverige 2001 januari december

HLR-rådet satsar på högre HLR-kvalitet med RQI

UTFORMADE FÖR VARDAGS HJÄLTAR

Standard-HLR vs. Mekanisk ACD-HLR Projektplan

Yttrande angående motion av Tage Gripenstam Centerpartiet "Placering av defibrillator i kommunala lokaler m.m." Dm UN l

säkerhetsaspekter och etik har kommit i skymundan

Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus

FOUU Prehospital akutsjukvård. Angela Bång Utvecklingsansvarig Ambulanssjukvården, SU

Tillsammans räddar vi liv!

Manual del 1 Registrering av patientuppgifter. Version

Transkript:

Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis Ingela Hasselqvist-Ax, Anest ssk, Med Dr Processansvarig Samhälle, Svenska HLR-rådet ingela.hasselqvist-ax@hlr.nu

Dispatch of firefighters and police officers in out-of-hospital cardiac arrest: A nationwide prospective cohort trial using propensity score analysis Hasselqvist-Ax Ingela, Nordberg Per, Herlitz Johan, Svensson Leif, Jonsson Martin, Lindqvist Jonny, Ringh Mattias, Claesson Andreas, Björklund Johan, Andersson Jan-Otto, Ericson Caroline, Lindblad Pär, Engerström Lars, Rosenqvist Mårten, Hollenberg Jacob J Am Heart Assoc. 2017;6:e005873

SALSA studien i Stockholms län Dual dispatch early defibrillation in out-of-hospital cardiac arrest: the SALSApilot Jacob Hollenberg1*, Gabriel Riva1, Katarina Bohm1, Per Nordberg1, Robert Larsen1, Johan Herlitz2, Hans Pettersson3, Marten Rosenqvist1, and Leif Svensson4 1Department of Cardiology, Karolinska Institute, South Hospital, SE-118 83 Stockholm, Sweden; 2Department of Cardiology, University of Go teborg, Sahlgrenska Hospital, Go teborg, Sweden; 3Department of Clinical Science and Education, Karolinska Institute, South Hospital, Stockholm, Sweden; and 4Department of Clinical Science and Education, Karolinska Institute, Section of Prehospital Care, South Hospital, Stockholm, Sweden Received 9 October 2008; revised 12 March 2009; accepted 21 April 2009; online publish-ahead-of-print 27 May 2009 Kortare insatstider till den drabbade ökar överlevnaden Ökad 30-dagars överlevnad, speciellt i bevittnade gruppen Förbättrad HLR kvalitet

Saving more lives in Sweden (SAMS studien) En av världens största prehospitala studier med 8698 inkluderade patienter 1 jan 2012 31 dec 2014 Driven av räddningstjänst och larmcentralen Ej randomiserad p g a resultaten från SALSA studien i Stockholms län (oetiskt)

Syfte SAMS Att utvärdera sambandet mellan samutlarmning av ambulans, räddningstjänst och/eller polis och överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus på nationell nivå. 14/10/2015 Name Surname 5

SAMS länen i studien Interventionslän Stockholm (Rtj + Polis) Södermanland (Rtj) VG Region (Rtj) Halland (Polis) Jönköping (Rtj) Dalarna (Rtj) Jämtland (Rtj) Uppsala (Rtj) Kalmar (Rtj)

Inklusion länsvis F=Räddningstjänst, P=Polis

Exponering Behandling, definierad som utlarmning av rtj/polis som utför HLR och eventuell defibrillering.

Metod Propensity score analysis (PSA) är en metod för att efterlikna randomisering i observationsstudier där grupper jämförs med varandra. 2786 patienter i interventionslänen matchades med 2786 patienter i kontrollänen. Variabler för matchning: By-HLR, kön, ålder, kardiell orsak, bevittnat, plats, amb responstid, identifierat på larmcentralen och tidpunkt.

Vad studerades? Endpoints Primär endpoint - Överlevnad till 30 dagar Sekundära endpoints - Andelen överlevande in till sjukhus - Tid från larmsamtal Första enhet framme hos den drabbade

Vilka inkluderades? Alla misstänkta hjärtstopp utanför sjukhus registrerade i Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Fall där larmoperatör misstänker hjärtstopp enligt medicinskt index (medvetslös person med ingen eller onormal andning, eller pågående hjärt-lungräddning)

Exkluderade Barn < 8 år Hjärtstopp bevittande av ambulanspersonal (ca 14%) Avlidna personer med säkra dödstecken där HLR ej påbörjats Personer med dokumenterat ställningstagande till ej HLR

Resultat

Resultat före och efter matchning Table 1. Baseline characteristics before and after propensity score matching Before propensity score matching After propensity score matching Intervention Control Intervention Control n=3543 n=5155 n=2786 n=2786 n (%) n (%) p n (%) n (%) p Year 2012 961 (27.1) 1541 (29.9) 0.015 601 (21.6) 586 (21.0) 0.788 2013 1204 (34.0) 1739 (33.7) 1028 (36.9) 1019 (36.6) 2014 1378 (38.9) 1875 (36.4) 1157 (51.5) 1181 (42.4) Time of Day 07- day 18 2190 (65.9) 3318 (64.4) 0.137 1822 (65.4) 1817 (65.2) 0.888 Sex Female 1132 (32.0) 1639 (31.8) 0.864 905 (32.5) 878 (31.5) 0.438 Location Outside home 1040 (29.4) 1431 (27.8) 0.105 725 (26.0) 710 (25.5) 0.646 Witnessed Yes 2001 (58.3) 3062 (60.5) 0.038 1632 (58.6) 1655 (59.4) 0.531 BY-CPR Yes 2039 (58.2) 2870 (56.0) 0.038 1650 (59.2) 1623 (58.3) 0.463 Rhythm VF/VT 761 (22.0) 1091 (22.2) 0.879 595 (21.8) 586 (21.8) 0.987 INDEXED Cardiac as arrest 2701 (76.2) 3623 (70.3) 0.000 2265 (81.3) 2256 (81.0) 0.758 Etiology Cardiac 3027 (88.8) 4476 (89.1) 0.108 2392 (85.9) 2411 (86.5) 0.461 Public defib. Yes 65 (1.8) 94 (1.8) 0.970 50 (1.8) 47 (1.7) 0.759 AGE (median, q1, q3) 71 (60-81) 71 (60-80) 0.239 71 (61-81) 71 (61-81) 0.860 Call - arrival EMS (median, q1, q3) 12 (8-17) 12 (8-18) 0.341 12 (8-17) 12 (8-18) 0.512

Överlevnad före och efter matchning Table 2. Outcome before and after propensity score matching Before propensity score matching After propensity score matching Intervention n=3543 Control n=5155 Intervention n=2786 Control n=2786 n (%) n (%) n (%) n (%) OR (95% CI) First R. First on scene 1571 (44.3) 950 (18.4) 1314 (47.2) 570 (20.5) 3 69 (3.23-4.21) Def. by First R. 253 (7.1) 333 (6.5) 165 (5.9) 112 (4.4) 1.40 (1.09-1.80) VF/VT 154 (20.2) 142 (13.0) 132 (22.2) 74 (12.6) p <0 001** Admitted alive 1143 (32.4) 1331 (26.2) 875 (31.4) 694 (24.9) 1.40 (1.24-1.57) VF/VT 426 (56.6) 534 (49.5) 332 (55.8) 280 (47.8) p 0.006** 30-day survival 335 (9.6) 445 (8.8) 266 (9.5) 214 (7.7) 1.27 (1.05-1.54) VF/VT 217 (29.6) 288 (27.0) 181 (30.4) 143 (24.4) p 0.020** Call - arrival First R. (median, q1, q3) 9 (7-13) 10 (7-15) 9 (7-13) 10 (8-15) p <0.001*

Överlevnad i respektive grupp Röd: Intervention Streckad: Kontroll

När kommer first responders fram?

Överlevnad VF patienter Intervention SAMS Kontroll p n (%) 346 329 FR först på plats 162 (46.8) 62 (18.8) <0.001 Defib av FR 85 (24.6) 49 (14.9) 0.002 Inlagda levande 208 (60.1) 152 (46.2) <0.001 Överlevnad 30 dagar Larm FR framme, median (IQR) min 109 (31.5) 76 (23.1) 0.018 8.50 (7.00-11.25) 9.00 (7.00-13.00) 0.009

Hur många fler kan vi rädda? Om överlevnaden ökar från 7.7% till 9.5% utanför sjukhus absolut ökning med 1.8% Det innebär 1.8 fler räddade på 100 behandlingar, 18 på 1000 och 99 på 5500 behandlingar (2015) Systemet har potential att rädda ca 100 fler liv/år Blir vi ännu snabbare fram till den drabbade finns stor potential

Samutlarmning på nationell nivå En minut snabbare responstid till den drabbade ökar chansen till överlevnad Fler läggs in levande på sjukhus Fler hjälps åt på plats med högkvalitativ HLR och som stöd till anhöriga Störst överlevnadseffekt ses i gruppen med VF som första rytm

Tack! Frågor?