Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Relevanta dokument
Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Husdjurens mångfald för nutida och framtida behov

Köttindustrin och hållbar utveckling

Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B

Policy för Hållbar utveckling

12473/17 gg,bis/tf/chs 1 DG B 2B

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B


Stockholm 18 juni 2008

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Policy för hållbar utveckling

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

Sveriges miljömål.

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

De omoderna hundrasernas historia

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Minnesanteckningar från mötet med Referensgruppen den 30 oktober 2012

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR)

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Med miljömålen i fokus

NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr November CET Kringler conference center, Norge

Bevarande av genetiska resurser vad är Sveriges ansvar?

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Jordbrukets utsläpp och trender

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

SV Förenade i mångfalden SV B8-0360/1. Ändringsförslag. Paolo De Castro, Ulrike Rodust, Isabelle Thomas för S&D-gruppen

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Frågor för framtiden och samverkan

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Projekt vi arbetar med

Resiliens inom livsmedelsförsörjningen

Press-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Jordbruksverket gör en uppföljning av

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM64. Förordning om handel och import av avelsdjur och avelsmaterial. Dokumentbeteckning.

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrar) den 6 mars 2017

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Värderingar om den hållbara maten

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Sveriges läkarförbund

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION


SOLMACC. Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk

Kajsa Berggren

Vad är ett hållbart jordbruk?

Sveriges miljömål.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

14 Internationella uppgifter om jordbruket

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

Transkript:

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se

Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar från ca 40 vilda arter 70 % i tropikens utvecklingsländer Olika klimatförhållanden utvecklar lokal anpassning och motståndskraft ttå dk Raserna har uppstått genom kombination av naturligt urval, kontinuerlig förvaltning och selektion av boskapsskötare under lång tid

Den genetiska mångfalden möjliggör anpassning till framtida behov Genetisk mångfald möjliggör animalieproduktion under olika miljömässigaförhållanden, även där växtproduktion är omöjlig Miljöanpassningen ger den nödvändiga mångfald som kan säkra framtida bh behov av livsmedel l samt anpassning till en förändrad marknad

Dåligt förvaltade husdjurgenetiska resurser De husdjursgenetiska resurserna är underutnyttjade och dåligt förvaltade Utvecklingen inom världshandeln, jordbrukspolitiken, krav på billigare mat och ökad produktivitet har bidragit till ökad användningen av högproducerande djur Detta kräver hög input och intensiv skötsel av djuren i områden där de normalt inte skulle klara miljöstressen

Allvarlig genetisk erosion på gång Allvarlig förlust av många lokalt anpassade arter och raser under de senaste decennierna Enligt FAO är 1500 av världens 7600 husdjursarter/raser redan utrotade eller riskerar utrotning Vi förlorar en global försäkring mot framtida hot mot tryggad livsmedelsförsörjning

En gång förlorade, förlorade för alltid. Svårt att återställa den genetiska mångfald som uppstått hos vissa raser under århundraden T ex Kina bör hållbart förvalta och nyttja sina olika lokala svinraser, eftersom dessa raser inte finns någon annanstans

Lokal kunskap viktig i avelsprogram En stor del dlav den genetiska mångfalden hos husdjuren förvaltas av boskapsskötare i utvecklingsländerna Rollen boskapsskötarna spelar har fått internationellt erkännande, men mycket återstår av konkret agerande Rasernas genetiska mångfald bibehålls genom kombination av boskapsskötarnas lokala kunskap och hur de förvaltar husdjuren Ignorerandet av denna kunskap kan vara en orsak till att avelsprogram misslyckats i många utvecklingsländer

Boskapsskötare minskar risker genom genetisk mångfald Boskapsskötare har t ex avlat fram N dama boskapen i Västafrika och Röda Maasaifåret i Östafrika De förstår och är beroende av att minska risk genom att bibehålla mångfalden hos deras husdjursraser De väljer ut djur med resistens mot torka och sjukdomar, hållbar livslängd och förmåga att överleva och producera med lägre input

Boskapsskötares rättigheter och Intellectual Property Rights Traditionellt är boskapsskötare villiga att dela sina husdjursgenetiska resurser Mer industrialiserad boskapssektor ökar dock behovet att erkänna boskapsskötarnas rättigheter och skydd av Intellectual Property Rights IntellectualProperty ectua ty = idéer, information o och kunskap som tagits fram. Intellectual Property Rights = de olika sätt en upphovsman skyddas eller kan låta skydda sin kunskap

Efterfrågan på animaliska produkter ökar samtidigt som klimatförändringarna ställer nya krav Den globala efterfrågan på animaliska produkter förväntas fördubblas till 2050, medan vi samtidigt står inför stora klimatförändringar. Värmestress och spridning av sjukdomsbärande d vektorer till nya områden ökar Tillgången på mark och vatten för foderproduktion får konkurrens av ökad efterfrågan på mark för vegetabiliska bränslen Nya avelsprogram och utökat utbyte av genetiska y p g y g resurser med viktiga egenskaper krävs

Husdjuren bidrar till de globala växthusgasutsläppen Husdjuren bidrar till växthusgasutsläppen med ca 18 procent av de årliga utsläppen globalt (Livestock s long shadow 2006, FAO) Beror delvis på dålig markanvändning Om husdjuren bättre integreras i de ekologiska produktionssystemen, producerar effektivare och tillåts återföra biomassa till jorden kan effekterna av växthusgaserna minska

Ökad medvetenhet om den genetiska mångfalden har lett till globala initiativ för en fortsatt tttillgång på dessa resurser The State of the World s Animal Genetic Resources for Food and Agriculture presenterades 2007 på den internationella tekniska konferensen om husdjursgenetiska resurser i Interlaken, Schweiz Bygger på rapporter från 169 länder samt vetenskaplig expertis Konferensen antog en global lhandlingsplan l för husdjursgenetiska resurser

Den globala handlingsplanens främsta budskap Det mest rationella och hållbara sättet att bevara husdjursgenetiska resurser är att se till att lokalt anpassade raser förblir en funktionell del av produktionssystemen Detta kräver identifiering av dessa resursers ekonomiskt mest viktiga och unika attribut

Uppföljning av aktiviteter och uppdatering av State of the World Intergovernmental Technical Working Group on Animal Genetic Resources koordinerar ländernas synpunkter regionalt inför CGRFA möten Sverige, Tyskland, Nederländerna, Slovenien och Schweiz i arbetsgruppen för den europeiska regionen, övriga deltar som observatörer Uppföljning av den globala handlingsplanen vid nästa CGRFA möte i april 2013 Uppdatering av State of the World rapporten 2017

International Livestock Research Institute, ILRI International Livestock Research Institute, ILRI, baserat i Addis Abeba har omfattande forskningsprogram angående husdjursgenetiska resurser i utvecklingsländerna ILRI karakteriserar lokala raser och kartlägger mångfalden av produktionssystem, takten på förlust av den genetiska mångfalden och identifierar gener med särskild betydelse för de unika egenskaperna hos en ras

Slutord Effektivaste metoden att bevara en ras är att fortsätta utveckla rasen så att den bibehåller sitt kommersiella värde för animalieproduktion En utmaning för avelsprogram att på detta sätt nyttja den genetiska mångfalden, särskilt i länder där behoven av ökad livsmedelsproduktionen är störst Kunskapsutveckling på alla nivåer liksom forskning skapar en bas som sedan bör utnyttjas i hållbara avelsprogram