Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utvecklingskraft 31 maj 2018 Lovisa von Goës & Pernilla Lundberg, Hjälpmedelscentralen
Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt men görs ändå!
Exempel på förskrivning av ett hjälpmedel Länets kommuner Faktisk förskrivning Förväntad förskrivning enligt modell
Alla vill bli rättvist behandlade
Hjälpmedelscentralen Vad var målet?
Syftet i Jönköpings län Skapa mer jämlika prioriteringar oberoende av vilken förskrivare personen möter Ett verktyg i den dialog som förskrivaren skall ha med personen för att skapa delaktighet och ge erforderlig information Ett stöd i förskrivarens arbete Från beslutsunderlag och manual
Införandet i Jönköpings län I oktober 2014 togs beslut att införa Beslutsstöd för prioritering vid hjälpmedelsförskrivning i länets kommuner och i regionen
En rimlig och rättfärdig prioritering: Att prioriteringen är öppen - d v s att den individ som så önskar ska få kännedom om grunder och konsekvenser av de prioriteringar som görs inom hälso- och sjukvård Att prioriteringar vilar på allmänt accepterad värdegrund - grundat på den etiska plattformen Regeringens propositon Prioriteringar i hälso och sjukvård 1996/97:60
En öppen prioritering kännetecknas av ett medvetet val där grunderna/principerna är kända där konsekvenserna är kända som är tillgänglig för alla som önskar ta del av dem Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård en begreppsanalys Per-Erik Liss, rapport 2002:3, PrioriteringsCentrum
Att prioritera innebär att Medvetet göra ett val mellan minst två, relevanta alternativ så att en rangordning uppstår
Vad styr prioriteringar inom vården? Läkarens kompetens och intresse Den egna yrkesgruppens hälsosyn Egen kompetens och intresse Patientens/ företrädares upplevelse av behov Politiska viljeyttringar och styrsystem Organisation Lagar Kostnadseffektivitet Lokaler och utrustning Kultur och traditioner på arbetsplatsen Yrkesmässig prestige Rapport 2004:3
Nationella modellen för öppna prioriteringar Beslutsstödet för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Nationella modellen för öppna prioriteringar Riksdagens riktlinjer Etiska plattformen
Nationella modellen för öppna prioriteringar Beslutsstödet En systematisk metod för att omsätta riksdagens riktlinjer och dess etiska plattform i praktiken Nationella modellen för Nationella modellen för öppna prioriteringar prioriteringar Riksdagens riktlinjer Etiska plattformen gruppnivå
Riksdagens riktlinjer = Regeringens propositon Prioriteringar i hälso och sjukvård 1996/97:60 Etiska plattformen + Ett antal punkter som ska beaktas vid prioritering Beslutsstödet Nationella modellen för öppna prioriteringar Riksdages riktlinjer Riksdagens riktlinjer Etiska plattformen
Riksdagens riktlinjer = Regeringens propositon Prioriteringar i hälso och sjukvård 1996/97:60 Beslutsstödet Nationella modellen för öppna prioriteringar Öppna prioriteringar demokratisk förankring Etisk plattform Bedömningsrätt Livskvalitet = bota/ lindra Högt prioriterad högre behovstäckning Mallar/ listor gäller på gruppnivå Bevakning av nedsatt autonomi Vårdåtgärder utan nytta inga prioriteringsalternativ Egenvård alltid prövas som prioriteringsalternativ Riksdages riktlinjer Riksdagens riktlinjer Etiska plattformen
Riksdagens riktlinjer = Regeringens propositon Prioriteringar i hälso och sjukvård 1996/97:60 Vårdåtgärder utan nytta bör ej användas Beslutsstödet Nationella modellen för öppna prioriteringar Livskvalitetsrealterade behov (t ex symptomlindring) ska i princip väga lika tungt som hälsorealterade behov (botande insatser) Riksdages riktlinjer Riksdagens riktlinjer Etiska plattformen
Etiska plattformen Beslutsstödet för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Nationella modellen för öppna prioriteringar Riksdagens riktlinjer Etiska plattformen
Den etiska plattformen 1997:142 Människovärdesprincipen (2 ) alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2 ) resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Kostnadseffektivitetsprincipen (28, 3a ) Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas.
Etikfall Hjälpmedelscentralen
Finns det skillnader när det gäller insatser? Till familjen med barn och en alkoholiserad mamma men välfungerande pappa, jämfört med familjen med barn med en alkoholiserad pappa men välfungerande mamma? Till företagsledaren som drabbas av sjukdom och är i behov av hjälpmedel jämfört med hjälpen till den redan förtidspensionerade som drabbas av samma sjukdom? Till kvinnan som efter en skada inte kan ta på sig sin burka jämfört med kvinnan som inte kan ta på sig sina kläder? Till ensamboende kvinna 22 år jämfört med ensamboende kvinna 75 år med samma typ av ohälsa?
Beslutsstödet
Beslutsstödet Vi ville ha ett beslutsstöd med tydlig koppling till riksdagens riktlinjer för prioriteringar Vi hittade ett beslutstödet som utvecklas av Prioriteringscentrum tillsammans med bl a Uppsala, kommunerna i Skåne m fl Vi bearbetade och förenklade beslutsstödet för våra förhållande i samarbete med Prioriteringscentrum i Linköping
Problem och målbeskrivning Svårighet de med störst behov ska få mest hjälp Nytta det du inte har nytta av har du inte behov av Kostnad om det gör stor nytta får det kosta mer Prioritering ska åtgärden genomföras?
Ett fall Lena Svensson Kommunikationshjälpmedel Lightwriter Logoped Hansson 2018-05-23 Kan inte kommunicera förståeligt med sina närmaste då artikulationen försämrats kraftigt av neurologisk sjukdom Förskrivning av Lightwriter, två besök Att kunna samtala med sin närmaste, flera gånger varje dag
X
X
Exempel på olika svårighetsgrader Mycket stor Exempel Stor Måttlig Liten
X X X X X X
X X X X X X X
X X X X X X X X
X X 2018-06-30
Hur gjorde vi? Hjälpmedelscentralen
Nytt regelverk 2014 Kalibrering Maj 2018 Chefdag Sept 2017 Utbildning Metodstödjare Mars 2015 - Utbildning på Arbetsplatserna April 2015 - Kalibrering Maj 2016 Inspirationsdag Rosensalen Okt 2017 Beslutet Okt 2014 Beslutsstödet sjösätts April 2015
Resultat och erfarenheter hittills? Hjälpmedelscentralen 2018-06-04
Vad tycker förskrivarna?
Och om alla ser ut så här?
Kalibrering 2016 Ny kalibrering 2018
Vad har vi lärt oss?
Hjälpmedelscentralen
Metodstödjarna 2 st per kommun/mottagning/arbetsplats Metodstödjarutbildning - 2 dagar på HMC Utbilda sina kollegor och nyanställda
Ledningens betydelse
Prioriteringscentrum
Hur går vi vidare? Hjälpmedelscentralen
Studiebesök Socialstyrelsen Utbildningar Prioriteringskonferens
Hemsidan
Tack! lovisa.von.goes@rjl.se pernilla.c.lundberg@rjl.se 010-242 87 00