Årsredovisning 2006 Kungl. biblioteket / National Library of Sweden
Innehållsförteckning Riksbibliotekarien har ordet... 3 Samlad bedömning av verksamheten... 5 En organisation i utveckling... 6 Samlad bedömning över kostnadsutvecklingen... 7 Utgångspunkter för resultatredovisningen... 8 Återrapportering, övergripande... 11 Verksamhetsgren Förvärva och Bevara... 12 Insamling och förvärv... 13 Insamling av svensk tryckproduktion samt svensk produktion av nya medietyper och informationsbärare... 14 Särskilda insatser för kulturarvet och som nationalbibliotek... 18 Identifikatorer... 19 Övrigt förvärv... 21 Bevara... 23 Arbetet inom bevarandeområdet... 23 Bevarandeinsatser inom digitaliseringsområdet... 25 Verksamhetsgren Beskriva och Tillhandahålla...28 Beskriva... 29 Den svenska utgivningen: Monografier...30 Den svenska utgivningen: Seriella publikationer... 31 Katalogisering av utländskt förvärv... 33 Service till användare och besökare... 34 Synliggöra kulturarvet... 39 Verksamhetsgren: Infrastruktur och informationsförsörjning... 42 LIBRIS... 42 LIBRIS nationella system... 43 Användningen av LIBRIS nationella system... 43 Nationell samordning och utveckling... 52 Ansvarsbibliotekssystemet... 53 Övrig samordning och utveckling... 53 Kompensation för expeditionskostnader i samband med fjärrutlåning... 59 Övrig rapportering... 61 PR och information... 61 Samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer... 62 Internationell samordning... 62 Personalredovisning... 63 Redovisning avseende KB kompetensförsörjning m.m.... 63 Redovisning av sjukfrånvaron... 66 Styrelsen... 67 Ekonomisk redovisning... 68 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 69 Resultat- och balansräkning... 70 Anslagsavräkning... 72 Finansieringsanalys... 73 Tilläggsupplysningar och noter... 75 Noter... 76 2
Riksbibliotekarien har ordet Inom KB ryms allt från medeltida handskrifter och tidiga tryck till de nyaste digitala söksystemen. Under 2006 har Kungl. biblioteket sjösatt ett nytt verksamhetsområde - digitalisering av tryckt och handskrivet material. Genom att digitalisera kan KB säkra och synliggöra det tryckta kulturarvet. Tillgängligheten ökar, fler kan ta del av materialet och användarna är inte längre beroende av tid och rum. Digitalisering erbjuder också en elegant lösning på den inbyggda konflikten mellan tillhandahållande och bevarande av äldre, ömtåliga och efterfrågade samlingar. Sett i ett längre perspektiv kommer digitaliseringen att i grunden förändra utbudet från bibliotek, arkiv och museer. Inom EU är engagemanget stort och det byggs nu upp ett europeiskt samarbete kring digitalisering. Det finns också ett globalt intresse för att olika länders kulturarv samlas i ett gemensamt digitalt utbud. Detta nya verksamhetsområde har föregåtts av ett intensivt utvecklingsarbete och smärre produktionsinsatser under några år. Genom det s.k. Accessprogrammet kunde KB under 2006 påbörja produktion i större skala. Inledningsvis digitaliseras enligt tre teman: tryck med resor som gemensam nämnare, veckotidningar och Codex Gigas, Djävulsbibeln. De erfarenheter som KB har tillägnat sig inom detta område, t.ex. rörande arbetsprocesser, kommer också andra digitaliseringsaktörer till del. Digitalisering av samlingarna är ett bra exempel på en verksamhet vilken visar fram de centrala utvecklingsdrag som gäller för dagens nationalbibliotek: Internationalisering och konkret samarbete över landsgränser Samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer Ökad tillgänglighet via webben och oberoendet av tid och rum Hög teknisk nivå på utveckling och produktion Behov av samarbete inom organisationen och mellan olika aktörer Det långsiktiga bevarandet av digitalt material är en utmaning som vi delar med andra minnesinstitutioner. Ytterligare ett strategiskt utvecklingsområde för KB under kommande år är digitala pliktleveranser. Det pågår förberedelse för en förändrad pliktlagstiftning, omfattande också digitalt publicerat material. KB är väl förberett på lagens införande. Med nya publiceringsformer, växande informationsmängd och nya önskemål om tillgänglighet växer kraven på nationalbiblioteket. KB måste i allt högre utsträckning - som utförare, koordinator och pådrivare - ta itu med nya uppgifter. Samtidigt minskar inte den traditionella verksamheten, som mestadels utgår från det tryckta materialet. Det är arbetsintensiva områden som kräver hög yrkesskicklighet, noggrannhet och god servicekänsla. Även dessa delar av verksamheten kräver kontinuerlig utveckling. Detta ställer stora krav på medarbetarnas förmåga samt kräver noggrann, strategisk planering och förmåga till prioriteringar. Sammanfattningsvis, nationalbiblioteket är inne i en omvandlingsprocess. Gunnar Sahlin Riksbibliotekarie 3
Kort om Kungl. biblioteket Kungl. biblioteket, KB, är en myndighet underställd Utbildnings- och kulturdepartementet. En styrelse utses av regeringen och biblioteket leds av riksbibliotekarien. KB är Sveriges nationalbibliotek och får alltsedan 1661 i enlighet med en lag om pliktleverans allt som trycks i Sverige oavsett kategori. Allt detta bevaras för framtiden. Sedan 1994 innefattar pliktleveranslagen även digitala publikationer framställda på fast fysiskt medium, men det finns ännu ingen lag som reglerar leverans av det elektroniska material som är tillgängligt på Internet. KB startade 1997 projektet Kulturarwª i vilket alla fritt tillgängliga svenska webbsidor automatiskt samlas in och lagras i ett arkiv som är tillgängligt inom bibliotekets väggar. KB är också ett av Europas ledande humanistiska forskningsbibliotek med omfattande utländska samlingar i bland annat arkeologi, historia, litteraturvetenskap och konstvetenskap. KB har det nationella ansvaret för att samordna och utveckla informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning och dessutom nationellt ansvar för drift och utveckling av LIBRIS-systemen, nationella bibliotekssystem och söktjänster. 4
Samlad bedömning av verksamheten KB kan lägga ett framgångsrikt år bakom sig. Den ekonomiska ställningen är stabil och kostnadsutvecklingen håller sig inom ramarna. Små uppräkningar av ramanslag och behov av nya verksamhetsområden kräver emellertid omprioriteringar och tydlig fokusering på nationalbibliotekets kärnområden. KB:s uppdrag är omfattande. Det är bredden och djupet som karakteriserar nationalbiblioteket. Biblioteket hanterar medeltida handskrifter, tidiga tryck, rika utländska samlingar och hela den svenska textproduktionen. Genom insamlingen och bevarandet av de svenska webbsidorna deltar KB i avancerad digital utveckling. Den centrala uppgiften är att samla, beskriva och bevara det svenska trycket och till viss del innefattar uppgiften även den digitala, nätbaserade informationen. KB är ett betydande forskningsbibliotek, som skall tillgängliggöra sina samlingar. Därutöver har KB ett uppdrag att samordna och utveckla informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Analyser och bedömningar av det leveranspliktiga materialets volym och kvalité, produktion av nationalbibliografin samt insatser för bevarandet finns beskrivet senare i årsredovisningen. Vad beträffar det leveranspliktiga materialets volym kan konstateras en generell nedgång vad gäller tryckt produktion och elektroniska dokument. Detta blir extra tydligt om man jämför statistiken några år bakåt i tiden. Den största minskningen visar den typ av publicering som benämns som okatalogiserat tryck. I de flesta av dessa fall övergår man till endast nätbaserad publicering vilket minskar KB:s möjlighet att stödja forskningen, eftersom Sverige idag saknar en e-pliktlag. KB roll som humanistiskt forskningsbibliotek är fortfarande stark tack vare rika samlingar och ett omfattande förvärv av forskningslitteratur. Ombyggnad av publika utrymmen, deltagande i jourhavande bibliotekarie och katalogisering av handskrifter i Ediffah (förteckningar blir tillgängliga via Internet) är exempel på insatser under året som ytterligare förstärker den rollen. För att kunna erbjuda förbättringar i bevarande, beskrivning och framför allt tillgänglighet måste KB genomföra omfattande, tekniskt komplicerade och dyra utvecklingsprojekt. En del av dessa projekt sker i samarbete med andra forskningsbibliotek, myndigheter och nationalbibliotek. KB fullföljer uppdraget att tillsammans med högskolebiblioteken förbättra informationsförsörjningen för landets universitet och högskolor. LIBRIS, e-licenser och ansvarsbibliotek är ansvarsområden som KB haft sedan länge medan den nationella portalen Samsök (söktjänst för bl.a. vetenskapliga tidskriftsartiklar) är exempel på en ny produkt. Bland utredningar och utvecklingsprojekt kan följande nämnas: tre katalogiseringsöversyner, utvecklingen av en nationell tidskriftsdepå i Bålsta, LIBRIS som lokalt system och digital publicering av forskningsresultat. KB och universitets- och högskolebiblioteken genomför dem gemensamt och de syftar till såväl ökad tillgänglighet som effektiviseringar. Samarbetet inom ABM-sektorn intensifieras. Tillsammans med Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Kulturrådet, Nationalmuseum, Statens Ljud- och bildarkiv och Nordiska museet har KB inrättat ABMcentrum (placerat på KB). Syftet är att genomföra samarbetsinsatser mellan arkiv, bibliotek och museer med användarperspektivet i fokus. ABM-centrum har under 2006 kunnat öka sina insatser tack vare resurser från Accessprogrammet, främst med utbildning inom digitaliseringsområdet. För ett nationalbibliotek är goda kontakter med omvärlden av central betydelse och vi måste kontinuerligt sträva efter att utveckla kommunikationen. KB deltar aktivt på den internationella arenan, vad gäller kunskapsutbyte men också beträffande direkta utvecklingsinsatser. Flera medarbetare har ledande positioner i internationella organisationer. KB:s ökade aktiviteter tillsammans med andra europeiska nationalbibliotek är en mycket tydlig trend. Nu lägger vi ett framgångsrikt och händelserikt 2006 bakom oss. Samtidigt måste vi hela tiden fokusera på att bli bättre. Av årsredovisningen framgår att de löpande uppgifter som följer av vårt uppdrag kompletteras av ett nödvändigt och omfattande utvecklingsarbete. 5
En organisation i utveckling Under året har det pågått en omfattande förändring av KB:s organisation. Vision 2010 slår fast mål, strategiska områden och styrande värderingar. De värderingar som vår organisation baseras på är öppna dörrar, handlingskraft, spetskompetens, serviceanda och attraktiv arbetsplats. Enligt visionsdokumentet ska KB 2010 vara en ledande aktör inom svensk biblioteksutveckling, en drivande aktör på den europeiska biblioteksarenan och en betydelsefull aktör inom hela det internationella biblioteksarbetet. De närmaste åren domineras av stora och viktiga strategiska utvecklingsområden, samtidigt som vi kontinuerligt måste utveckla våra traditionella arbetsområden. KB skapar nu en tydlig organisation som möter dessa krav. Denna måste hantera den snabba tekniska utvecklingen, förbättra den interna samordningen och alltmer koordinera centrala frågor. Det är av stor vikt att KB har god kommunikation med omvärlden, såväl med bibliotekssektorn som med andra områden. Då servicekraven ökar gäller det att utnyttja våra resurser effektivt. Centrala nyckelbegrepp som teknisk utveckling, samordning och effektivitet måste kombineras med nya kreativa arbetsformer som utvecklar verksamheten och tar tillvara våra kompetenser. Under denna förändringsprocess måste man göra ett antal val. Det kan gälla vissa grundläggande strukturer som uppdelning i ämne eller funktioner. Oavsett hur man genomför denna strukturering måste man ha tvärgående matriser, som balanserar linjestrukturerna. Ett val som gjordes var att separera det tryckta och digitala materialet för att bättre kunna fokusera på den tekniska utvecklingen. Efter Vision 2010 har följande åtgärder genomförts, en beskrivning av nuläge och framtida behov, beslut om en övergripande organisationsbeskrivning samt rekrytering av avdelningschefer. Projektgrupper arbetade fram förslag till organisationsstruktur och beslut togs om organisationens alla delar. Därefter rekryterades enhetschefer och vissa specialbefattningar och genomgång av hela bemanningen genomfördes. Hela organisationsarbetet har präglats av brett deltagande och stort engagemang hos alla medarbetare. KB har bildat en organisation som känns både stark och kreativ när den träder i kraft 1 februari 2007. Nationalbiblioteket står starkt för att möta kommande års utmaningar. 6
Samlad bedömning över kostnadsutvecklingen Sammanställningen nedan över de fem senaste årens resultaträkningar, exklusive transfereringar, visar att intäkter och kostnader varierar över tiden beroende på beviljade bidrag från utomstående men även från olika satsningar från regeringen sida. KB har god kontroll över sina kostnader och utgifter. Verksamhetens intäkter 2006 2005 2004 2003 2002 Intäkter av anslag 225 376 210 592 215 212 210 320 207 611 Intäkter av avgifter och ersättningar 7 123 6 572 7 704 9 055 6 326 Intäkter av bidrag 15 397 7 884 8 967 10 835 20 625 Finansiella intäkter 480 220 201 550 804 Verksamhetens intäkter 248 376 225 268 232 084 230 760 235 366 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -127 327-113 995-112 405-112 024-105 339 Kostnader för lokaler -65 320-63 077-62 529-61 515-60 332 Övriga driftkostnader -47 262-39 925-42 110-42 569-52 432 Finansiella kostnader -340-360 -586-1 723-1738 Avskrivningar -9 592-8 654-15 324-14 397-16 739 Summa -249 841-226 011-232 954-232 228-236 580 Verksamhetsutfall -1 465-743 -870-1 468-1 214 Såväl anslagsavräkningen, resultaträkningen och tabellerna över kostnadsutvecklingen visar att kostnaderna och utgifterna ökade under 2006. Anslagsförbrukningen för verksamheten exklusive transfereringar ökade med över 7 procent från 2005 till 2006 men endast med 4,7 procent om ser på den längre perioden 2004-2006. Kostnaderna stiger också eftersom KB under 2006 fick ökade bidragsintäkter främst i form av Accessbidrag och kompetensöverföringsmedel vilket påverkar kostnaderna. En jämförelse över perioden 2002-2006 visar att kostnader och intäkter varierar främst beroende på variation av externa medel i form av bidrag från andra såväl statliga som utomstatliga bidrag. Anslagsavräkning Det utgående överskottet av anslagsmedel uppgår till 3 032 tkr år 2006. Prognostiserat överskott för 2006 var 1 500 tkr. Resterande överskott härrör sig från periodiseringsdifferenser med anledning av den utgiftsmässiga anslagsavräkningen, variationer som kan uppstå vid budgetårsskifte. 7
Utgångspunkter för resultatredovisningen Årsredovisningen omfattar kalenderåret 2006 Respektive verksamhetsgren återrapporteras i resultatredovisningen i två huvudblock som i stort motsvarar de gamla verksamhetsgrenarna. De "gamla" verksamhetsgrenarna går i KB:s redovisningsplan under beteckningen "aktivitet". De organisatoriska förändringar som skett under 2006 har inte påverkat redovisningen på aktiviteterna Under verksamhetsgren Förvärva och bevara Beskriva och tillhandahålla Infrastruktur och informationsförsörjning Redovisas KB:s aktiviteter Samla Bevara Beskriva Tillhandahålla LIBRIS BIBSAM Alla kostnader bokförs på en aktivitet. Förutom de ovannämna aktiviteterna finns aktiviteter för informationsverksamhet och KB gemensamt för ledning, staber såsom ekonomi och personal och gemensamma kostnader. De interna verksamhetsmålen har fastställts med utgångspunkt i de av regeringen i regleringsbrev och instruktion föreskrivna. Intäkter och kostnader är fördelade på verksamhetsgrenarna. De direkta kostnaderna, t.ex. lönekostnader, har fortlöpande fördelats direkt på verksamhetsgrenarna. De indirekta kostnaderna, t.ex. ledningsfunktionen inom respektive avdelning, har fördelats efter schablon. Gemensamma kostnader för Stab och informationsverksamhet har fördelats enligt tidigare fördelningsprinciper, dvs. lokalhyror som är direkt hänförbara till en verksamhetsgren har påförts denna. Övriga gemensamma intäkter och kostnader har fördelats med hänsyn till antalet årsarbetskrafter per avdelning. De intäkter och kostnader som inte kan hänföras till viss verksamhet redovisas under rubrik Övrigt. Dit hör bidrag till de Sida-finansierade projekten i Nicaragua m.fl. länder. Kostnadsutvecklingen redovisas totalt per verksamhetsgren. Beräkningsgrunder och fördelningsprinciper är oförändrade sedan tidigare år. Fördelningsprocent av gemensamma kostnader Den använda metoden för fördelning av gemensamma kostnader, som ändrades 2004, bygger på respektive avdelnings direkta lönekostnader per verksamhetsgren. I tidigare årsredovisningar, t.o.m 2003 användes en schablonmodell. Jämförelsetalen för tidigare år har räknats om med den nya metoden. Som produktivitetsmått används styckkostnad per enhet. Måttet bör ses som en grov skattning. 8
Kostnader per verksamhetsgren Fördelning av gemensamma kostnader Gemensamma kostnader och intäkter för ledning och staber har fördelats på respektive biblioteksavdelning inom KB enligt en fördelningsmodell beräknad på antalet årsarbetskrafter under verksamhetsåret. Vissa direkta lokalkostnader, såsom magasinshyror som hör till en viss aktivitet, har påförts denna direkt Avdelning Procentuell fördelning Avd Insamling och dokumentation IDA 28,7 Avd Bevarande och tillhandahållande BERTIL 30,3 Avd för Specialsamlingar 28,6 LIBRIS 8,0 BIBSAM 4,4 Respektive avdelnings andel av de gemensamma kostnaderna Avdelningarnas andel av de gemensamma kostnaderna, både direkta och indirekta, har fördelats på aktiviteterna samla, bevara, beskriva, tillhandahålla, LIBRIS och BIBSAM enligt nedanstående tabell. Fördelningen bygger på avdelningarnas direkta lönekostnader. Fördelningsprocent för varje avdelning på respektive aktivitet 2006 Samla Bevara Beskriva Tillh LIBRIS BIBSAM Avd Insamling och dokumentation 33 % 67% Avd Bevarande och tillhandahållande 30 % 70 % Avd för Specialsamlingar 5 % 26 % 33 % 36 % Avd för LIBRIS Nationella system 100 % Avd för Nationell samordning och 100 % utveckling Årsarbetskrafter per avdelning 2006 2005 2004 Avd Insamling och dokumentation 67,4 65,8 68,3 Avd Bevarande och tillhandahållande 71,3 70,5 69,1 Avd för Specialsamlingar 67,3 52,1 55,3 Avd för LIBRIS Nationella system 18,8 18,1 17,8 Avd för Nationell samordning och utveckling 10,2 10,3 9,6 235,0 216,8 221,5 Ledning, staber och gemensamma funktioner 40,3 36,8 36,5 275,3 253,6 258,0 Antalet årsarbetskrafter har ökat med 21,7 jämfört med 2005. En förklaring till ökningen är Accessmedel som beviljats. KB har under året anställt ett trettiotal personer i olika projekt. Antalet årsarbetskrafter med anledning av dessa projekt uppgår till c:a 15 årsarbetskrafter under år 2006. Kompetensöverföringsmedel som beviljats under 2006 uppgår till c:a 3 årsarbetskrafter. 9
Verksamhetsgrenarna enligt regleringsbrevet består av en eller flera aktiviteter. Genom ovan beskrivna fördelningar har samtliga kostnader med undantag av Sida-finansierade bidrag till utvecklingsprojekt i Centralamerika 3 360 tkr, fördelats på respektive verksamhetsgren Intäkter och kostnader per verksamhetsgren 2006 Totala kostnader Totala intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsgrenarna Förvärva och bevara Beskriva och tillhandahålla Infrastruktur och informationsförsörjning Bidrag (ej någon v-gren) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 225 376 92 940 99 065 33 341 0 Intäkter av avgifter 7 123 1 755 4 560 808 0 Intäkter av bidrag 15 397 5 156 9 723 518 0 Finansiella intäkter 480 141 280 59 0 Summa intäkter 248 376 99 992 113 628 34 726 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 127 327 38 406 69 195 19 726 0 Kostnader för lokaler 65 320 37 937 21 348 6 035 0 Övriga driftkostnader 47 262 20 557 19 548 7 157 0 Finansiella kostnader 340 101 197 42 0 Avskrivningar och nedskrivningar 9 592 2 204 4 889 2 499 0 Summa kostnader 249 841 99 205 115 177 35 459 0 Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudget 18 206 0 20 18 175 11 Medel som erhållits från myndighet 3 360 0 0 0 3 360 Övriga medel för finansiering av bidrag 1 851 0 1 851 Lämnade bidrag -23 417 0-1 871-18 175-3 371 Saldo 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring -1 465 750-1 540-711 0 10
Återrapportering, övergripande Återrapporteringskrav för verksamhetsgrenarna återfinns under respektive avsnitt Regleringsbrev Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2006 för Kungl. biblioteket och nedan angivna anslag. VERKSAMHET Politikområde: Forskningspolitik Verksamhetsområde: Forskningsbibliotek och arkiv Verksamhetsgren - Förvärva och bevara - Beskriva och tillhandahålla - Infrastruktur och informationsförsörjning 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Forskningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. 1.1.1 Verksamhetsområde Forskningsbibliotek och arkiv Mål Förbättra informationsförsörjningen inom forskningen och öka tillgängligheten till svenskt tryck, ljud och rörliga bilder. Utbildnings- och kulturdepartementet Myndigheter som skall bidra till målet är Statens ljud- och bildarkiv och Kungl. biblioteket. Återrapportering Kungl. biblioteket skall redovisa en samlad bedömning av hur bibliotekets verksamhet bidragit till målet för verksamhetsområdet. Redovisningen skall innehålla: - analys av det leveranspliktiga materialets volym och kvalitet och insatser för det långsiktiga bevarandet, - analys av verksamhetens kostnadsutveckling, - analys av myndighetens insatser kring verksamhetens tekniska utveckling, däribland svensk publicering i digitala nätverk och en omvärldsanalys, - analys av hur myndighetens verksamhet bidrar till tillgängligheten till det svenska trycket, - redogörelse för och bedömning av samarbetet med andra organisationer, såsom ABMsamarbete (arkiv, bibliotek och museer), samt - bedömning av myndighetens roll som humanistiskt forskningsbibliotek. 11
Verksamhetsgren Förvärva och Bevara Mål Säkra det svenska tryckets informationsinnehåll och originalutformning. Återrapportering Kungl. biblioteket, KB skall redovisa - Pliktleveranser i relation till det pliktmässiga utbudet och svensk produktion av nya medietyper och informationsbärare, - sina särskilda insatser för kulturarvet och som nationalbibliotek, - sitt arbete inom bevarandeområdet, - utveckling och verksamhet vad gäller bevarande av nya medietyper och redogöra för bevarandeinsatser inom digitaliseringsområdet, samt - kostnadsutvecklingen för verksamhetsgrenen och en analys och bedömning av verksamhetsgrenens kvalitetsaspekter. Verksamhetsgrenen rapporteras i två huvudavsnitt, Förvärva och Bevara. De två avsnitten motsvarar KB:s aktiviteter Samla och Bevara. Kostnadsutveckling för verksamhetsgren Förvärva och Bevara Totalt för verksamhetsgrenen 2006 2005 2004 2003 2002 Direkta kostnader 49 338 39 649 40 670 40 412 44 305 Gemensamma kostnader 49 905 48 750 48 814 48 315 48 959 86 354 88 399 89 484 88 728 93 265 Aktivitet SAMLA 2006 2005 2004 2003 2002 Direkta kostnader 20 009 19 814 20 572 21 003 19 952 Gemensamma kostnader 8 387 9 974 10 379 10 981 11 320 28 396 29 788 30 951 31 985 31 272 Aktivitet BEVARA 2006 2005 2004 2003 2002 Direkta kostnader 29 329 19 835 20 098 19 409 24 354 Gemensamma kostnader 41 518 38 776 38 435 37 334 37 639 70 847 58 611 58 533 56 743 61 993 12
Insamling och förvärv Mål Säkra det svenska tryckets informationsinnehåll och originalutformning Återrapportering verksamhetsdel SAMLA KB skall redovisa - Pliktleveranser i relation till det pliktmässiga utbudet och svensk produktion av nya medietyper och informationsbärare, - sina särskilda insatser för kulturarvet och som nationalbibliotek, Målformulering Målet är att samla in det svenska trycket i sin helhet samt att förvärva en samling utländsk litteratur och svensk textproduktion i nya medier som är representativ. Detta skall göras i enlighet med upphovsrättsliga bestämmelser. KB skall också samla annat material som stärker biblioteket i dess roll som nationalbibliotek och humanistiskt forskningsbibliotek, såsom handskrifter, författararkiv, kartor, porträtt och andra bilder i olika tekniker. För dagstidningar är målet att säkra det svenska tryckets informationsinnehåll och originalutformning när det gäller dagstidningar, inklusive editioner, bilagor och löpsedlar, för att därigenom förbättra informationsförsörjningen inom forskningen och öka tillgängligheten. KB har enligt sin instruktion till uppgift att ta emot pliktleveranser av svenska dagstidningar samt svara för mikrofilmning av dem. Aktivitet SAMLA Kostnadsutveckling Samla tkr 2006 2005 2004 2003 2002 Direkta kostnader 20 009 19 814 20 572 21 003 19 952 Gemensamma kostnader 8 387 9 974 10 379 10 981 11 320 28 396 29 788 30 951 31 985 31 272 ANTAL ENHETER 2006 2005 2004 2003 2002 Pliktleveranser 310 918 323 798 324 651 338 959 346 265 13
Inledning Förvärva/Samla Det interna utvecklingsprojekt som KB startade år 2005 och som syftar till att bygga upp en infrastruktur och rutiner för att ta emot och hantera digitalt publicerat material samt att garantera dettas långsiktiga tillgänglighet har fortsatt under år 2006. Mot slutet av året gick också det förberedande arbetet med en uppdatering av pliktleveranslagstiftningen in i ett intensivare skede. Revisionen av lagen syftar till att omfatta insamling även av digital publicering. KB gör också särskilda insatser för kulturarvet och som nationalbibliotek. En av de mer omfattande insatserna under året gjordes efter påpekande från övriga pliktbibliotek om att de hade omfattande luckor i sina samlingar av utlandstryckta förlagsutgivna skrifter. KB startade en kartläggning av förlagsleveranser som inkommer dagligen via distributionsföretagen Seelig och Bokrondellen efter avtal mellan förlagen och nationalbiblioteket. Mot slutet av året skickade KB ett brev till ett åttiotal av de undersökta förlagen med information och påminnelse om deras leveransplikt. Mot slutet av året kontaktades också Bolagsverket i syfte att teckna avtal mellan myndigheten och KB om digital leverans av Post- och inrikes tidningar, som från och med år 2007 endast publiceras i digital form via en webbplats. Denna åtgärd vidtas för att säkra kulturarvet av världens äldsta tidning. För övriga mer regelbundna särskilda insatser se sidan 7. Insamling av svensk tryckproduktion samt svensk produktion av nya medietyper och informationsbärare Tabell Förvärva 1: Totala inflödet av svensk tryckproduktion och nya medietyper Resultat 2006 2005 2004 2003 2002 Svensk tryck- 180 040 195 527³ 197 706 205 874 215 376 produktion¹ Nya media 119 102 184 297 223 Dagstidningar² 130 759 128 782 126 761 132 788 130 666 Summa 310 918 323 798 324 651 338 959 346 265 ¹Exklusive dagstidningar. Summan av den svenska tryckproduktionen omfattar tryck som inkommit som pliktleveranser eller gåvor med automatik, genom avtal eller efter kompletteringsåtgärd. Uppgifterna grundar sig på manuellt förd statistik. Med nya media avses s.k. kombinerat material och elektroniska dokument i fixerad form (cd-rom och disketter). ²Pliktleveranser av dagstidningar redovisar antalet mottagna pliktexemplar av svenska dagstidningar och löpsedlar (enligt KB:s databas för hantering av dagstidningar). I pliktleveranserna ingår också två utländska tidningar som trycks i Sverige, Financial Times och International Herald Tribune. Dessa finns dock inte med i statistiken och mikrofilmas heller inte. Antalet enheter av dagstidningar beräknas som antal mottagna tidningsnummer inklusive editioner (61 679) samt löpsedlar vilkas antal schablonberäknas. Under 2006 har vissa tidningars publicering av löpsedlar en del dagar varit mycket stor, med cirka 150-200 löpsedlar på en dag. Detta avspeglas dock inte i statistiken. ³ Siffran för år 2005 har justerats upp till den totala årsproduktionen för året. Årsredovisningen för 2005 visade inflödet för januari-november 2005. Tabell Förvärva 2: Kategorivis fördelning 2006 2005 2004 2003 2002 Kartor 1 002 828 905 1 231 1 195 Bilder/vykort 2 112 1 877 2 579 4 133 3 340 Affischer 4 915 6 857 6 178 6 969 7 042 Musiktryck 1 198 675 779 809 1 155 Monografier 16 959 18 092 18 328 16 837 17 121 Serier/Rapporter 8 418 8 524 9 328 8 716 10 072 Årsböcker 1 112 1 157 1 207 1 200 1 531 Tidskriftshäften 25 471 27 232 28 438 30 736 29 593 Okatalogiserat tryck 118 853 130 285 129 964 135 243 144 327 14
Tendenser En generell minskning av inflödet av nästan samtliga kategorier med undantag av musikalier, kartor och bilder kan skönjas jämfört med år 2005. Den sjunkande siffran kan möjligen delvis förklaras med en smärre eftersläpning av hanteringen av de inkommande pliktleveranserna, samt att färre luckor i den svenska samlingen har åtgärdats under året. Det troliga är dock att den tryckta produktionen i sig har minskat något. Detta gäller framför allt det okatalogiserade trycket, som utgör en omfattande del av det svenska tryckta inflödet. Antalet kartor, bilder, framför allt vykort, och musiktryck har ökat, även om antalet inkomna bilder endast har ökat marginellt. Jämför man några år tillbaka är det en ändå en minskning. Minskningen av antalet affischer kan delvis förklaras med att det år 2005 utfördes ett särskilt arbete för att spåra och samla in affischer. Vad gäller monografier och periodiskt utgivet material som rapporter, årsböcker och tidskrifter kan även där noteras en viss minskning i jämförelse med föregående år. Se analysen i anslutning till tabellerna Beskriva 1, 2 och 4. Den avvikande siffran för monografier beror på olika beräkningsgrunder. Vid förvärvet/insamlingen räknas endast monografier som inte ingår i rapportserie. Monografiska delar i serierna räknas in bland serier/rapporter. En annan kategori som i år har ökat något är så kallade nya media i fixerad form med text och fast bild. Med dessa kategorier avses t.ex. cd-rom och disketter. År 2005 uppgick de till 102 enheter. Motsvarande siffra för år 2006 är 119. I jämförelse med tidigare år är det ändå en minskning. Det står helt klart att denna typ av publicering alltmer har övergått till ren nätpublicering, eller en kombination av tryckt skrift tillsammans med interaktivt program, som kan nås från en webbplats via lösenord. Antalet dagstidningar ökade från 200 till 205, varmed avses huvudeditioner. Därtill kommer 16 editioner med eget namn och 227 övriga editioner. Utöver själva tidningarna och löpsedlarna samlar KB även alla slags bilagor som medföljer tidningarna, utom rena reklambilagor. Bilagorna indelas i periodiska och tillfälliga bilagor. De periodiska skall komma ut minst sex gånger per år. Antalet titlar för periodiska bilagor 2006 var 336. Antalet enskilda nummer är okänt, men torde uppgå till ett par tusen. Antal nummer för de tillfälliga bilagorna var 2 753. Den okatalogiserade samlingen består idag av material från företag, institutioner, organisationer och föreningar. Reklambroschyrer, informationsmaterial, interntidskrifter, stadgar och program är exempel på detta vardagstryck som kanske snabbare än andra kategorier återspeglar trender och utveckling i samhället. Efter en viss ökning av pliktleveranser år 2005 har denna kategori återigen minskat ganska radikalt med ca 11 500 färre enheter i jämförelse med föregående år. Det är lätt att återigen dra slutsatsen att en viss del av denna kategori alltmer övergår till ren webbpublicering. Kompletteringar Under året kompletterades 2 275 enskilda skrifter som saknades i den svenska samlingen. Motsvarande siffra år 2005 var 2 889 skrifter. Av dessa inkom 727 tryckalster som pliktleveranser jämfört med 801 år 2005, 1548 skrifter erhölls som gåvor jämfört med 2 088 år 2005. Inte heller detta år behövde några skrifter köpas. Vad gäller kompletteringar av okatalogiserat tryck är materialet av karaktären att det är nästintill omöjligt att hålla samlingen komplett. Försök görs dock i vissa fall där det är möjligt. Sedan några år tillbaka reklameras årsredovisningar från företag. I början av året bestämdes det att utvidga denna verksamhet med kompletteringar av institutioners verksamhetsberättelser och vissa periodiskt utkommande kataloger. Detta har hittills endast skett i blygsam omfattning under året. Målsättningen är dock att på sikt utvidga reklamationerna till ännu fler efterfrågade och lätt definierbara kategorier. Antalet kompletteringar av saknade nummer av dagstidningar till tidningstryckerierna på grund av ofullständiga eller uteblivna leveranser har ökat från 490 till 546. Reklamationerna ger ofta mycket gott resultat. 15
Leverantörerna För alla kategorier av skrifter exklusive dagstidningar finns idag omkring 5 400 leverantörer av olika slag registrerade i KB:s pliktleverantörsregister, LEO. Det innebär en ökning med ca 350 pliktleverantörer i jämförelse med år 2005. De kommersiella tryckerierna och kopieringsföretagen utgör fortfarande den i särklass största enskilda kategorin av pliktleverantörer. Sedan fjolåret har antalet tidningstryckerier minskat från 68 till 66. Därmed fortsätter koncentrationen till allt färre tryckerier. De senaste tio åren har minskningen i genomsnitt varit två tryckerier per år Årliga leveranskrav Drygt 580 tryckerier togs ut för undersökning av uteblivna leveranser för närmast föregående år. Detta kan jämföras med 600 tryckerier år 2005. Av dessa erhöll 344 krav på leveranser som helt uteblivit föregående år. Motsvarande siffra för år 2005 var 386. Av 2005 års krav gick fyra vidare till vitesförelägganden under våren 2006. Kvalitetsaspekter Det övergripande målet, att samla det svenska kulturarvet oavsett utgivningsform, upprätthålls enligt KB:s bedömning även detta år vad gäller det traditionella materialet samt för nya media i fixerad form. Teknikutvecklingen på publiceringssidan har gjort det nästintill omöjligt att få en heltäckande bild av utgivningen i Sverige idag. Privatpersoner kan numera vara både sin egen utgivare och tryckare. Marknadsföringen är inte lika påtaglig som för de väletablerade förlagen eller författarna. KB får ändå en ganska god överblick över tendenserna inom den svenska bokutgivningen tack vare att den Svenska ISBN-centralen är knuten till nationalbiblioteket. År 2006 ökade antalet utdelade enstaka ISBN. Det innebär att mer än 1900 utgivare planerade att ge ut endast en eller ett par böcker under året. Många av dessa är privatpersoner, som ansvarar för sin egen produktion och där denna utgivning troligtvis blir den enda. Den svenska digitala publiceringen ökar alltmer samtidigt som det blir allt svårare för KB att skaffa sig en överblick över utvecklingen på området. Att teckna avtal med producenterna är tidskrävande och ger inblick endast i en begränsad del av publiceringen. För att säkra kulturarvet oavsett publiceringsform är detta ändå angeläget. Detta gäller bl.a. den digitala utgivningen av Post- och inrikes tidningar. Avtal om digital leverans av pdf-versionen kommer att tecknas i början av år 2007. Resultatet av den påbörjade revisionen av pliktleveranslagstiftningen till att omfatta även digital publicering kommer att underlätta detta arbete. KB har dessutom under året vidtagit en omfattande organisationsöversyn för att skapa arbetsformer som ska underlätta arbetet med att på ett effektivare och mer säkert sätt samla, bevara och tillhandahålla det svenska kulturarvet oavsett medietyp. Ett viktigt verksamhetsmål är att bibehålla ett snabbt flöde så att informationen på snabbaste väg kan tillgängliggöras för användarna. Utvecklingstendenser Sedan en tid tillbaka har KB noterat en ökning av antal aktörer som kan definieras som trycksaksbeställare. Dessa har ibland egen tryckproduktion, men huvudsakligen läggs tryckningen ut till svenska eller utländska tryckerier. När det gäller den utlandstryckta produktionen blir kunden pliktleverantör. Denne får dock ingen information om detta av trycksaksbeställaren. Det uppstår därmed en lucka i kulturarvet. Trycksaksbeställaren tar inte heller ansvar för leveransen och omfattas inte av lagstiftningen idag. Alltfler utgivare övergår till e-publicering. Denna kan emellanåt ske parallellt med utgivning i tryckt form, men den långsiktiga tendensen är att åtminstone vissa kategorier endast publiceras som pdf-filer. Den robotinsamling som KB har bedrivit i ca 10 år, Kulturarw³, samlar visserligen in mycket av fritt tillgänglig information och publicering från den svenska delen av Internet, men insamlingsformen kan inte garantera en fullständighet. Skrifter som kräver lösenord och inloggning missas helt. Det är också mycket svårt att garantera att sammansatta objekt (objekt som består av flera filer, som t.ex. dagstidningar och tidskrifter) är autentiskt återgivna i KB:s arkiv. Denna insamling får mer ses som ett komplement till de kategorier som kräver ett mer komplett insamlande. För att göra insamlandet fullständigt krävs kompletterande lagstiftning 16
Nedan följer några exempel på kategorier som bör garanteras en fullständigare insamling än den som kan göras med Kulturarw³. E-böcker, dissertationer, rapporter eller artiklar motsvarar i stort sett den typ av material som prioriteras högst av det tryckta materialet och bör garanteras en fullständigare insamling än den som kan göras med Kulturarw 3. KB täcker genom avtal ca 70 kommersiella förlags e-boksutgivning. Det finns ungefär 190 dagstidningar i Sverige som publicerar webb-versioner av sina tidningar. Av dessa samlas 144 dagstidningar in dagligen av Kulturarw 3 -roboten, efter information till tidningsföretagen. Enligt KB:s sedan 1999 löpande kartläggning av onlinetidskrifter finns idag 584 sådana. KB har avtal om leverans endast för en onlinetidskrift. Många nyhetsbrev kan man få per e-post om man fyller i sin e-postadress. Detta är ett exempel på en typ som Kulturarw 3 inte kan samla in. En annan växande och viktig kategori är organisationers informationsbroschyrer, som ofta finns tillgängliga som pdf-filer. Ibland är dessa även lösenordsskyddade, vilket innebär att de inte kan samlas in av Kulturarw 3. Genom en kartläggning som nyligen genomförts vet KB att de statliga myndigheterna under 2006 producerade mellan 4 000 och 5 000 digitala rapporter. KB erhåller endast en bråkdel av dessa genom avtalsreglerade digitala leveranser. Alltfler företag, banker och myndigheter lägger ut sina årsredovisningar på Internet och erbjuder sina kunder/användare möjligheten att leverera en tryckt (eller utskriven) version mot beställning. Eftersom så kallad print-on-demand -produktion är svår att få in som vanlig pliktleverans är det troligt att detta viktiga material kommer att uppvisa stora luckor i framtiden om inte digital leveransplikt införs. Konsthandlarnas och auktionshusens auktionskataloger läggs delvis ut på Internet idag. Dessa utgör en viktig källa inom den konstvetenskapliga forskningen, antingen den sker på uppdrag av en institution eller på konsultbasis. Det är också känt hur viktiga bloggarna är inom nyhetsförmedling och för att fånga upp aktuella trender. De samlas inte in komplett av Kulturarw 3. 17
Särskilda insatser för kulturarvet och som nationalbibliotek Nätpublikationer KB har idag avtalsreglerade leveranser via sju leverantörer, varav två fungerar som mellanled till ett stort antal underleverantörer. Antalet svenska förlagsutgivna e-böcker uppgick till 156 under 2006. Tabell Förvärva 7: Digital publicering digitalt, distansöverfört material Filtyper 2006 2005 2004 2003 2002 PDF 355¹ 8 603 3 995 1 572 8 GIF 8 HTML 3 49 MD5 47 XML 156 TXT 155 Summa 715 8 611 3 998 1 621 8 Statistiken är tagen direkt ur KB:s digitala arkiv. Siffrorna i tabellen är baserade på antalet levererade dokument, inte på antalet levererade filer. ¹ Den stora minskningen av pdf-filer under 2006 förklaras med att en leverantör med omfattande utgivning i två förlag avled under år 2005. Kvalitetsaspekter Om Sverige ska kunna upprätthålla samma höga kvalitet på forskningen som tidigare bör även resurser som endast görs tillgängliga via Internet omfattas av leveransplikt. KB gör vad som är möjligt utan stöd av en lagstiftning men statistiken ovan avspeglar långt ifrån det verkliga digitala utbudet. Se under rubriken Utvecklingstendenser ovan. Kulturarw³ Kulturarw 3 - långsiktigt bevarande av elektroniska dokument Målet för verksamheten är att samla in och spara svenskt material som publiceras på Internet. Parallellt med insamlingen sker ett omfattande utvecklingsarbete. Insamlingen av dagstidningar har skett utan avbrott. Detta arbete inleddes 2004 med Aftonbladet och KB har successivt ökat antalet och samlar nu in 144 tidningar varje dag. Detta är i stort sett alla svenska tidningar på webben med en daglig upplaga. Detta ger ca 12 miljoner objekt i år. Det internationella samarbetet inom IIPC (International Internet Preservation Consortium) inleddes 2004 och avslutades planenligt 2006. En fortsättning är planerad att påbörjas 2007. KB har främst varit engagerat i standardiseringsfrågor och arbetat med programvara för tillgängliggörande. 18
Identifikatorer Svenska ISBN-centralen Antal utgivare med nummersviter av ISBN eller ISMN var år 2006 nästan 7400 bokutgivare och nästan 120 musikförlag. Återigen en viss ökning jämfört med år 2005. Utgivare omfattar såväl kommersiella förlag som institutioner, organisationer m.m. Tabell Förvärva 8: Utgivare med nummersviter av ISBN eller ISMN: ÅR 2006 2005 2004 2003 2002 ISBN 1 7 398 6 929 6 820 6 581 6 132 ISMN 118 101 95 82 70 1 ) 2003-2006: Siffran redovisar det totala antalet bokutgivare, som finns i förlagsregistret, exkl. utgivare med s.k. enstaka nummer eller med doktorsavhandlingar. Hur många av dessa, som idag har aktiv förlagsverksamhet är osäkert, eftersom systematisk registervård av detta omfattande register skulle innebära ett oproportionerligt stort arbete. Viss registervård pågår dock kontinuerligt. Tabell Förvärva 9 ÅR 2006 2005 2004 2003 2002 ISBN utdelade nummersviter 768 596 635 569 443 utdelade enstaka nr 1 904 1 779 1 663 1 487 1 447 utdelade diss.nr 333 334 454 417 438 nyetablerade utgivare 480 427 430 405 379 utgivare som upphört 8 245¹ 77 33 35 ISMN Utdelade nummersviter 17 6 7 7 2 Utdelade enstaka nr 5 6 8 5 4 nyetablerade musikförl. 12 4 5 7 1 musikförl. som upphört 0 0 1 0 0 Uppgifterna är hämtade från den databas över utgivare med ISBN/ISMN, som KB använder, som verktyg för administration vid tilldelning av identifikatorerna för bl.a. böcker och musiktryck. ¹ Den höga siffran över antal utgivare som upphört med sin verksamhet år 2005 är ett resultat av ett massbrevutskick som gjordes i mitten och slutet av år 2004 och som resulterade i en omfattande registervård påföljande år. Totalt sett har det under detta år delats ut 172 fler nummersviter i jämförelse med år 2005. Antalet utdelade ISBN till doktorsavhandlingar håller ungefär samma nivå som tidigare, medan antalet utdelade enstaka nummer fortsätter att öka även detta år. Glädjande nog är det anmärkningsvärt få utgivare som upphört med sin verksamhet under året. Ett femtiotal fler utgivare har nyetablerat sig år i jämförelse med 2005. En översättning till svenska av manualen till den reviderade internationella ISBN-standarden, som utkom år 2005, avslutades under året. Full implementering av det reviderade 13-siffriga systemet kommer att ske år 2007. Den Svenska ISBN-centralen har fortsatt sitt omfattande informationsarbete under året för att underlätta övergången för bokbranschen. 19
ISSN Den nationella centralen för International Standard Serial Number (ISSN) finns inom KB. Som framgår av tabellen Förvärva 10 delade ISSN Sverige ut 554 nummer år 2006 jämfört med 997 nummer år 2005 till svenska seriella publikationer. Tabell Förvärva 10 År 2006 2005 2004 2003 2002 Utdelade ISSN 554 997 1 155 654 603 URN:NBN (Uniform Resource Name:National Bibliography Number) Arbetet med att utveckla namntjänsten och strukturen samt en databas för indentifikatorn URN:NBN, avsedd för digitala nätdistribuerade resurser, har fortsatt under 2006. Huvudsyftet med namntjänsten är att undandröja problemet med så kallade döda länkar. KB och vissa producenter utnyttjar också systemet för att internt kunna administrera materialet i sina digitala arkiv. Diskussioner har påbörjats internt på KB om att undersöka möjligheten att använda olika nivåer av administration av identifikatorn för olika producenter, anpassade till deras tekniska och ekonomiska nivå. Fortfarande saknas ett pålitligt statistikverktyg för organisationsrelaterade URN:NBN, vissa uppgifter kan ändå tas fram manuellt. Under år 2006 registrerade 11 universitet, myndigheter och forskare så kallade organisationsrelaterade URN:NBN hos KB. Detta innebär att utgivare registrerar en utgivarkod och därefter själv förser varje enskild publikation med en unik identifikationssträng, där utgivarkoden utgör en del av strängen. Elva nummer har hämtats av enskilda användare, vilket kan jämföras med 39 så kallade enstaka nummer år 2005. Den låga siffran kan delvis förklaras med flytt av tjänsten till en ny server, ett nytt utseende på den externa webben, driftavbrott och andra tekniska problem. Ordlista Kombinerat material: material, som innehåller dels en eller flera (tryckta) skrifter, dels ett eller flera dokument, som utgörs av film, videogram, fonogram eller dokument för elektronisk återgivning. Elektroniska dokument: ett dokument som i fixerad form lagrar text, ljud och/eller bild och vars innehåll kan återges enbart med hjälp av elektroniska hjälpmedel. 20
Övrigt förvärv Utländskt förvärv KB förvärvar utländsk litteratur i egenskap av både nationalbibliotek och forskningsbibliotek. Biblioteket förvärvar också äldre svensk och viss utländsk litteratur som saknas i samlingarna. Även de extra exemplar av svensk litteratur som behövs för olika referenssamlingar i biblioteket samt exemplar för tjänstebruk anskaffas genom köp. Härtill kommer bytesverksamhet med utländska bibliotek. Tabell Förvärva 11 Utländskt förvärv 2006 2005 2004 2003 2002 Förvärv av monografier 7 202 6 500 9 875 10 919 10 481 varav suecana 1 603 1 892 2 105 2 260 1 956 Övriga medier 269 321 318 235 328 Summa monografier 7 471 6 821 10 193 11 154 10 809 och övriga medier Löpande tidskrifter 2 686 2 793 2 885 2 944 3 112 Löpande monografiserier 2 042 2 039 2 042 2 050 2 126 Elektroniska tidskrifter, 3 035 2 420 2 518 3 874 2 912 fulltext Summa seriella publikationer 7 763 7 252 7 445 8 868 8 150 Uppgifterna i ovanstående tabell är framtagna med hjälp av LIBRIS samt manuell statistik Tabell Förvärva 12 2006 2005 2004 2003 2002 Medieanslag kr 6 770 700 6 770 700 6 770 000 6 529 000 6 410 000 Medieanslaget har varit oförändrat under de senaste tre åren. Inom dess ramar ryms bidragen till Bibliothèque Nordique och Ryska statsbiblioteket, som det senaste året uppgått till 50 000. Tendenser Förvärvet i sin helhet har förändrats de senaste åren p.g.a. den tekniska utvecklingen. Möjligheten att snabbt belägga och beställa önskat material har förbättrats. Samtidigt kan man konstatera att anslutningen till on-line-resurser via konsortieavtal inte medger selektion. År 2006 har runt 180 tryckta tidskrifter avslutats. Det gäller de tidskrifter som motsvaras av en elektronisk utgåva i någon av de tidskriftsdatabaser i fulltext som KB prenumererar på. År 2007 kommer KB att prenumerera på ytterligare tidskriftsdatabaser vilket innebär att antalet avslutade tryckta tidskrifter kommer att öka. Kvalitetsaspekter och analys Utmärkande för KB:s förvärv skall vara relevans för dagens behov och värde för framtiden. KB:s utländska förvärv skall stödja forskning såväl beträffande svenska förhållanden som beträffande historisk forskning i vid bemärkelse. Nya metoder och forskningsriktningar måste avspeglas i förvärvet. Samtidigt måste det finnas en kontinuitet i verksamheten och en hänsyn till traditionen. De äldre, utländska samlingarna utgör en del av det gemensamma, europeiska tryckta arvet och ett stort källmaterial för forskning. Därtill krävs ett underhåll av vissa specialsamlingar så att de behåller sitt värde och inte enbart är av intresse som historiskt väsentliga samlingar. För att styra verksamheten i överensstämmelse med målen finns en förvärvsplan. Arbete med att revidera förvärvsplanen har inneburit intensifierade kontakter med KB:s forskare. En viktig kvalitetsaspekt är snabb leverans från leverantörerna till biblioteket. Leveranstiden vid manuell beställning är i bästa fall runt 14 dagar. Tack vare ökade möjligheter att beställa elektroniskt blir processen allt snabbare och beställningarna kan effektueras snabbare. För närvarande pågår ett projekt som syftar till att göra det möjligt att ta emot Marcposter i LIBRIS från leverantörer. 21
Antikvariska donationer, gåvor och köp. KB tar årligen emot donationer. Liksom för det inköpta förvärvet är det KB:s roll som nationalbibliotek och humanistiskt forskningsbibliotek som styr mottagandet av donationer och antikvariska köp. Dessa utgörs till övervägande del av svensk litteratur som antingen förkommit på KB eller aldrig kommit in. Donationerna utgör en vital del av förvärvet av handskrifter, kartor, bilder, musiktryck och affischer, men även och enheten för okatalogiserat tryck tar emot gåvor. Såväl boksamling som kart- och bildsamling, affischer och handskrifter samt Roggebiblioteket har fått viktiga donationer under 2006. Det är av största vikt att identifiera och samarbeta med möjliga donatorer, något som KB gjort och som har gett resultat. Antalet donationer har de två senaste åren ökat. Bland 2006 års donationer måste den synnerligen generösa gåvan från Willem Peppler framhållas, som inneburit att August Strindbergs manuskript Engelbrekt nu är i KB:s ägo. 22
Bevara Mål Säkra det svenska tryckets informationsinnehåll och originalutformning Återrapportering - Särskilda insatser för kulturarvet och som nationalbibliotek - Arbetet inom bevarandeområdet - Utveckling och verksamhet vad gäller bevarande av nya medietyper och bevarandeinsatser inom digitaliseringsområdet - Kostnadsutvecklingen för verksamhetsgrenen och analys och bedömning av verksamhetsgrenens kvalitetsaspekter Definitioner KB:s olika verksamhetsgrenar tangerar ibland varandra och gränsdragningen kan vara otydlig. Aktiviteter utförs ofta parallellt i olika processer. Förebyggande bevarandeåtgärder sker till stor del i samband med t.ex. insamling och/eller katalogisering och syftar också ytterst till ökad tillgänglighet till samlingarna. I denna redovisning har följande definition av Bevarande använts: - åtgärder och beslut som avser att skydda och/eller förlänga den användbara livslängden för ett föremål eller en samling. Verksamheten kan delas in i följande områden: Förebyggande vård - Primärförvaring, t.ex. kapslar och omslag, nybindning, märkning. - Förvaring och magasinsfrågor t.ex. klimat- och ljusförhållanden, magasinsinredning - Rutiner och policydokument för olika processer i bibliotekets verksamhet, t.ex. hanteringsregler för besökare, hjälpmedel, rutiner vid förvärv, transporter internt och externt, projektorganisation, utställningsarbete. Ersättningsformat, t.ex. mikrofilmning och fotografering i de fall originalet samtidigt spärras för framtagning samt digitalisering av bevarandeskäl. Specialiserat bevarandearbete t.ex. konservering, utvecklingsarbete, kvalitetsfrågor, utbildning och rådgivning. Arbetet inom bevarandeområdet Specialiserat bevarandearbete Det övergripande ansvaret för bevarandet av KB:s samlingar, undantaget digitalt material, ligger hos en enhet med specialiserad personal, Bevarandeenheten. Aktiviteter inom bevarandeområdet utförs emellertid också inom andra delar av organisationen där Bevarandeenhetens personal bidrar med råd och kvalitetskrav. En samordning av åtgärder och en gemensam uttolkning av begreppet bevara är en förutsättning för kvalitet och effektiv användning av resurser. Verksamheten är konsekvent inriktad på förebyggande vård och övergripande lösningar. Aktiva konserveringsåtgärder, t.ex. lagning av böcker och material ur specialsamlingarna som skadats under cirkulation till låntagare har i princip varit oförändrat under senare år. En bestämd del av personalresurserna avsätts för detta arbete vilket annars skulle sluka obegränsad tid. KB har under året bedrivit flera stora digitaliseringsprojekt t. ex. Veckopress i nytt format (se nedan). 23