Årsredovisning 2007 Kungl. biblioteket / National Library of Sweden

Transkript

1 Årsredovisning 2007 Kungl. biblioteket / National Library of Sweden

2 Innehållsförteckning Riksbibliotekariens inledning 3 Resultatredovisning 6 Politikområde Forskningspolitik 10 Verksamhetsområde Forskningens infrastruktur 10 Verksamhetsgren Förvärva och Bevara 16 Verksamhetsgren Beskriva och Tillhandahålla 22 Tillhandahålla 27 Verksamhetsgren Informationsförsörjning 31 Övriga mål, återrapporteringskrav och uppdrag 42 Ekonomisk redovisning 44 Styrelse

3 riksbibliotekariens i n l e d n i n g 3 Riksbibliotekariens inledning Övergripande tendenser Digitalisering, insamling av e-publikationer, sökverktyg och långsiktigt digitalt bevarande är centrala, strategiska framtidsfrågor för Kungl. biblioteket (KB). Samtidigt måste KB kontinuerligt säkra en hög kvalité inom traditionella arbetsområden. Den tryckta produktionen är fortfarande omfattande och att både hantera den och samtidigt hålla takt med den digitala utvecklingen kräver betydande resurser. De senaste åren har inneburit dramatiska förändringar av nationalbibliotekets utbud och arbetssätt. Omvärlden förändras och användarna ställer ökade krav på service. Framför allt måste KB utnyttja och anpassa sig till den tekniska utvecklingen. Biblioteket har lång erfarenhet av att strukturera, hantera och förmedla stora informationsmängder men omställningen till ny teknik är långt ifrån oproblematisk och innebär en balansakt mellan parallella områden. Tryckt och digitalt material, webben och den fysiska byggnaden måste samordnas och samverka med målsättningen att optimalt utnyttja befintliga resurser. Insatser för kulturarvet kombineras därtill med nationella samordningsuppgifter och nationalbiblioteket får en allt tydligare roll i forskningens infrastruktur. Utifrån KB:s perspektiv kan förändringarna sammanfattas i några få meningar. Universitets- och högskolebiblioteken knyts närmare moderorganisationerna. KB intensifierar samarbetet med europeiska nationalbibliotek och flera medarbetare har ledande positioner i internationella organisationer. Samtidigt intensifierar KB samarbetet med myndigheter som Riksarkivet (RA) och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) och med den övriga ABM-sektorn (Arkiv, Bibliotek och Museer). Samarbetet utgår både från syftet effektivisering och från premissen att brukarna skall sättas i centrum. Förhållandet mellan folk- och forskningsbibliotek har ytterligare klarlagts genom det samarbetsavtal som KB ingått med Kulturrådet. Avtalet konkretiserar de båda myndigheternas uppgifter inom bibliotekssektorn och formulerar mål för samarbetet. Utvecklingen inom biblioteksvärlden går mot internationalisering och globalisering, från separata bibliotek till samlade digitala nätverk. Kataloger och samlingar blir globalt tillgängliga, oberoende av tid och rum. Bibliotekens användare är inte bara den fysiska besökaren utan även webb-besökaren från olika länder. Flöden av metadata och bibliografisk information underlättar katalogisering, tillhandahållande och bevarande. Integrerade sökverktyg förbättrar tillgängligheten och svensk forskning blir successivt synlig via gemensamma kataloger och portaler. Utvecklingsprojekten växer fram i en nationell, europeisk och global kontext. Ambitionerna för KB kan sammanfattas: År 2010 skall KB vara en ledande aktör inom svensk biblioteksutveckling, en drivande aktör på den europeiska biblioteksarenan och en betydelsefull aktör inom det internationella biblioteksarbetet. En organisation i utveckling En ny organisation trädde i kraft på KB den 1 februari Förändringen föregicks av ett omfattande kvalitetsarbete med engagerade medarbetare. Visionsdokumentet Kungl. biblioteket 2010 formulerade mål, strategiska områden och styrande värderingar. Centrala nyckelbegrepp i förändringsarbetet var teknisk utveckling, samordning, service och effektivitet. Nyckelbegreppen har kopplats till nya arbetsformer som utvecklar verksamheten och tillvaratar kompetensen hos medarbetarna. Flera nya chefer och andra medarbetare har tillsatts på centrala funktioner.

4 riksbibliotekariens i n l e d n i n g 4 KB:s nya organisation möter kraven på att kunna hantera den snabba tekniska utvecklingen, utveckla den interna samordningen och koordinera centrala nationella och internationella frågor. Kommunikationerna med omvärlden förenklas och ökade servicekrav tillgodoses. Samtidigt kan befintliga resurser utnyttjas effektivare. Nationalbiblioteket bygger upp en stark och kreativ organisation med duktiga medarbetare och är rustat för att möta kommande utmaningar. Samlad bedömning av verksamheten KB:s uppdrag och verksamhet är omfattande, även i ett internationellt perspektiv. Utmärkande är bredden och djupet liksom betydelsen för utbildning, forskning och kultur. Området spänner från medeltida handskrifter och tidiga tryck till de nyaste digitala söksystemen. Uppdraget kan delas in i tre områden: samla in, beskriva och bevara det tryckta (och förhoppningsvis snart även det digitala) kulturarvet, tillgängliggöra materialet genom att vara ett forskningsbibliotek, nationell samordning av informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Insamlingen av det tryckta materialet, förvaring och aktivt bevarande liksom produktion av nationalbibliografin kräver stora arbetsinsatser. Därtill kommer förvärv av utländsk forskningslitteratur, handskrifter och material inom andra specialsamlingar. Särskild kompetens krävs inom flera områden. I 2005 års forskningsproposition utlovades en ny pliktlagstiftning, som skulle innefatta även digitalt producerat material. Löftet har ännu inte infriats och de negativa effekterna av detta faktum framgår av flera kommentarer i den följande årsredovisningen. KB tvingas konstatera att delar av det svenska kulturarvet försvinner ut i cyberrymden, att viktiga strategiska beslut måste skjutas upp och att extrakostnader uppstår. Sverige är nu det enda land i Norden, som saknar en e-pliktlagstiftning. Även i ett europeiskt perspektiv tillhör Sverige numera undantagen. KB har vid upprepade tillfällen påpekat vikten av en reviderad lagstiftning. Även forskarsamhället har sedan ett decennium uttalat stark oro över att delar av kulturarvet blir otillgängligt för framtida forskning. I väntan på ny lagstiftning förbereder sig KB för framtida utmaningar. Vissa överenskommelser finns med enskilda producenter av digitalt fött material. Sedan 1997 samlar KB också in svenska webbsidor under rubriken Kulturarw3. genom att digitalisera kan KB säkra och synliggöra det tryckta kulturarvet. Gunnar Sahlin, Riksbibliotekarie KB:s profil som forskningsbibliotek baseras främst på starka samlingar inom humaniora och, i viss mån, samhällsvetenskap. KB har också många specialsamlingar som är otillräckligt kända och ännu outforskade. I och med den nya organisationen har KB gjort en betydande satsning på ökat tillgängliggörande av samlingarna för forskning. En matrisfunktion för Forskning och kunskapsuppbyggnad är under uppbyggnad och två postdoktorander har med stöd av externa fondmedel inlett forskning i KB:s samlingar. Dessutom har ett forskarråd inrättats i syfte att säkra en kontinuerlig dialog med forskarsamhället. Digitalisering är en metod för tillgängliggörande av samlingarna och i ett längre perspektiv kommer den att i grunden förändra bibliotekens, arkivens och museernas utbud. Sedan ett par år tillbaka är digitalisering ett väsentligt produktionsområde vid KB och successivt görs viktiga och annars svårtillgängliga delar av kulturarvet tillgängliga på webben. Samtidigt pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att utveckla arbetsprocesser, tillgängliggörande och långsiktigt bevarande. Etableringen av det nya verksamhetsområdet har möjliggjorts genom omdisponeringar samt Access-medel. Nya finansiella resurser fordras dock om digitaliseringens omfattning skall kunna öka till den nivå som forskarsamhället förväntar sig. Inom EU-kommissionen finns ett stort engagemang för digitalisering av det europeiska kulturarvet och KB deltar aktivt i projektet European Digital Library (EDL). I en global vision finns allt material samlat i ett gemensamt digitalt utbud. På nationell nivå pågår samarbete inom ABM-sektorn och med sin speciella kompetens inom teknik, bibliografi, bevarande och samlingar spelar KB även i detta sammanhang en betydelsefull roll.

5 riksbibliotekariens i n l e d n i n g 5 Det långsiktiga bevarandet av såväl det digitaliserade som det digitalt födda materialet innebär den största utmaningen för KB under kommande år. Svåra strategiska val och stora investeringar förestår och konkret samarbete på nationell och internationell nivå är nödvändigt. KB samverkar framför allt med RA och SLBA kring it-drift och utveckling, långsiktigt digitalt bevarande och ett gemensamt gränssnitt. Samarbetet kan utvecklas till flera områden, vilket ligger i linje med de intentioner som gäller för statens alla myndigheter. Den digitala utvecklingen innebär ofta en renässans för traditionell yrkeskunskap. Att avgöra vad som skall digitaliseras kräver kunskap om samlingar. Bibliografiska insikter i vid mening krävs i samband med digitalisering och digital publicering. Traditionella bevarandefrågor får ny belysning när möjlighet öppnas för att skapa ersättningsformat för värdefullt material som är på väg att förstöras. Detta gäller bland annat stora delar av KB:s samlingar av tidningar och tidskrifter. KB:s uppdrag som samordnare av informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning har flera komponenter. Målet är såväl ett förbättrat utbud för forskare och studenter som gemensam effektivisering av verksamheten vid forskningsbiblioteken. De centrala insatserna omfattar LIBRIS samkatalog och fjärrlån, bibliografiska insatser och samordning, ett nationellt konsortium för e-licenser samt Samsök, en nationell portal för e-tidskrifter och utbildning inom biblioteksområdet. Tillsammans med folkbiblioteken erbjuder KB dessutom en gemensam referenstjänst på nätet, Fråga biblioteket. En nationell samordning av digitaliseringsinsatserna är under uppbyggnad. Planering pågår för en nationell tidskriftsdepå i Bålsta. Stödet till utvecklingsprojekt förändras mot större behovsprövade projekt, där även andra finansiärer kan delta. Ett sådant område är Open Access, det vill säga e-publicering av artiklar och avhandlingar vid landets lärosäten. Publiceringsplattformar och publiceringsdatabaser byggs upp vid lärosätena och KB utformar ett gemensamt sökverktyg. Flödet av e-publicerat material går sedan vidare till nationalbiblioteket för långsiktigt bevarande. Tack vare en tydlig strategi men framför allt tack vare stora insatser av kompetenta och engagerade medarbetare kan KB lägga ännu ett framgångsrikt år bakom sig. Den ekonomiska situationen är stabil och kostnadsutvecklingen håller sig inom fastställda ramar. För att kunna hantera utmaningarna inom centrala framtidsområden måste dock de mindre uppräkningarna av ramanslaget kompletteras med särskilda satsningar. Arbetsintensiv verksamhet, nya områden, omfattande teknikutveckling och investeringar kräver vägval och fokusering. KB står inför stora utmaningar och den samlade bedömningen är att landets nationalbibliotek står rustat för att möta dem. Gunnar Sahlin, Riksbibliotekarie

6 6 Resultatredovisning

7 r e s u ltat r e d o v i s n i n g 7 Utgångspunkter för resultatredovisningen Årsredovisningen omfattar kalenderåret 2007 Respektive verksamhetsgren återrapporteras i resultatredovisningen i två huvudblock som i stort motsvarar de gamla verksamhetsgrenarna. De gamla verksamhetsgrenarna går i KB:s redovisningsplan under beteckningen aktivitet. De organisatoriska förändringar som skett under 2007 har inte påverkat redovisningen av aktiviteterna. Under verksamhetsgren Förvärva och bevara Beskriva och tillhandahålla Infrastruktur och informationsförsörjning Redovisas KB:s aktiviteter Samla Bevara Beskriva Tillhandahålla LIBRIS och aktiviteter inom Avd. för nationell samverkan Alla kostnader bokförs på en aktivitet. Förutom de ovannämna aktiviteterna finns aktiviteter för informationsverksamhet och KB gemensamt för ledning, staber såsom ekonomi och personal och gemensamma kostnader inom avd för Publik verksamhet. De interna verksamhetsmålen har fastställts med utgångspunkt i de av regeringen i regleringsbrev och instruktion föreskrivna. Intäkter och kostnader är fördelade på verksamhetsgrenarna. De direkta kostnaderna, till exempel lönekostnader, har fortlöpande fördelats direkt på verksamhetsgrenarna. De indirekta kostnaderna, till exempel ledningsfunktionen inom respektive avdelning, har fördelats efter schablon. Gemensamma kostnader för Stab och informationsverksamhet med mera har fördelats enligt tidigare fördelningsprinciper, det vill säga lokalhyror som är direkt hänförbara till en verksamhetsgren har påförts denna. Övriga gemensamma intäkter och kostnader har fördelats med hänsyn till antalet årsarbetskrafter per avdelning. De intäkter och kostnader som inte kan hänföras till viss verksamhet redovisas under rubrik Övrigt. Dit hör bidrag till de Sida finansierade projekten i Nicaragua med flera länder. Kostnadsutvecklingen redovisas totalt per verksamhetsgren. Beräkningsgrunder och fördelningsprinciper är oförändrade sedan tidigare år. Fördelningsprocent av gemensamma kostnader Den använda metoden för fördelning av gemensamma kostnader, som ändrades 2004, bygger på respektive avdelnings direkta lönekostnader per verksamhetsgren. I tidigare årsredovisningar, till och med 2003 användes en schablonmodell. Jämförelsetalen för tidigare år har räknats om med den nya metoden. Kostnader per verksamhetsgren Fördelning av gemensamma kostnader I och med organisationsförändringen i början av året skapades nya avdelningar och verksamheten fick en ny indelning. Kostnader och intäkter redovisas enligt den nya organisationen. Gemensamma kostnader och intäkter för ledning och staber har fördelats på respektive biblioteksavdelning inom KB enligt en fördelningsmodell beräknad på antalet årsarbetskrafter under verksamhetsåret. Vissa direkta lokalkostnader, såsom magasinshyror som hör till en viss aktivitet, har påförts denna direkt. Respektive avdelnings andel av de gemensamma kostnaderna Avdelning Procentuell fördelning Avd. för samlingarna 51,1 Avd. för publik verksamhet 16,2 Avd. för digitala biblioteket 16,9 Avd. för LIBRIS 8,4 Avd. för nationell samverkan 7,4 Avdelningarnas andel av de gemensamma kostnaderna, både direkta och indirekta, har fördelats på aktiviteterna samla, bevara, beskriva, tillhandahålla, Avdelningarna för LIBRIS och nationell samverkan enligt nedanstående tabell. Fördelningen bygger på avdelningarnas direkta lönekostnader.

8 k o s t n a d e r p e r v e r k s a m h e t s g r e n 8 Fördelningsprocent för varje avdelning på respektive aktivitet 2007 Samla Bevara Beskriva Tillh. LIBRIS Nationell samverkan Avd. för samlingarna Avd. för publik verksamhet 100 Avd. för digitala biblioteket Avd. för LIBRIS nationella system 100 Avd. för nationell samverkan Årsarbetskrafter per avdelning Avd. för samlingarna 129,4 Avd. för publik verksamhet exkl. stödfunktioner 41,2 Avd. för digitala biblioteket 42,8 Avd. för nationell samverkan 18,7 Avd. för LIBRIS nationella system 21,3 18,8 18,1 17,8 Avd. Insamling och dokumentation 67,4 65,8 68,3 Avd. Bevarande och tillhandahållande 71,3 70,5 69,1 Avd. för Specialsamlingar 67,3 52,1 55,3 Avd. för Nationell samordning och utveckling 10,2 10,3 9,6 253,4 235,0 216,8 221,5 Ledning, staber och gemensamma funktioner 38,71 40,3 36,8 36,5 292,7 275,3 253,6 258,0 Antalet årsarbetskrafter har ökat de senaste åren. En förklaring till ökningen är Accessmedel som beviljats. KB har under året haft ett trettiotal personer anställda i olika Accessprojekt. Antalet årsarbetskrafter med anledning av dessa projekt uppgår till cirka 30 årsarbetskrafter under år 2007 (cirka 18 årsarbetskrafter 2006). Verksamhetsgrenarna enligt regleringsbrevet består av en eller flera aktiviteter. Genom ovan beskrivna fördelningar har samtliga kostnader med undantag av Sida-finansierade bidrag till utvecklingsprojekt i Centralamerika 948 tkr, fördelats på respektive verksamhetsgren.

9 k o s t n a d e r p e r v e r k s a m h e t s g r e n 9 Intäkter och kostnader per verksamhetsgren 2007 Totala kostnader Totala intäkter och kostnader Fördelade på verksamhetsgrenarna Förvärva och bevara Beskriva och tillhandahålla Infrastruktur och informationsförsörjning Bidrag (ej någon v-gren) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudget Medel som erhållits från myndighet Övriga medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring

10 p o l i t i k o m r å d e forskningspolitik 10 Politikområde Forskningspolitik MÅL: Sverige ska vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Verksamhetsområde Forskningens infrastruktur MÅL: en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning. Återrapportering Kungl. biblioteket skall, som Sveriges nationalbibliotek, redovisa en övergripande bedömning av hur bibliotekets verksamhet bidragit till målet för verksamhetsområdet. Redovisningen skall innehålla: analys av det leveranspliktiga materialets volym och kvalitet samt insatser för det långsiktiga bevarandet, analys av myndighetens insatser kring verksamhetens tekniska utveckling, däribland svensk publicering i digitala nätverk och en omvärldsanalys, analys av hur myndighetens verksamhet bidrar till tillgängligheten av tryckt och digitalt publicerat material, redogörelse för och bedömning av samarbetet med andra organisationer, såsom ABM-samarbete (arkiv, bibliotek och museer), bedömning av myndighetens roll som humanistiskt forskningsbibliotek, samt analys av verksamhetens kostnadsutveckling. Långsiktigt bevarande I KB:s uppdrag ingår uppgiften att bevara samlingarna för framtiden. Det gäller såväl de samlingar som finns på traditionella informationsbärare som den växande mängden digitalt födda dokument, insamlade genom digitala leveranser eller webbinsamling. Andelen digitalt fött material utgör tills vidare bara en blygsam del av KB:s samlingar men när den länge diskuterade e-pliktlagen äntligen formulerats och trätt i kraft kommer tillströmningen av digitala objekt att bli mycket omfattande. Förändringen ställer stora krav. KB måste förstärka den tekniska infrastrukturen samt bygga upp ny kunskap och strategier för digitalt bevarande. Nya tekniska möjligheter, framför allt digitalisering, kan utnyttjas även för att skydda och tillgängliggöra samlingar, som finns på traditionella informationsbärare som tryckt material, handskrifter, fotografier, handritade kartor och handteckningar. Även det digitaliserade materialet måste bevaras och kravet på teknisk infrastruktur och kunskapsuppbyggnad är detsamma som beträffande digitalt födda dokument. I syfte att tydliggöra behoven, underlätta urvalsprocessen och tydliggöra effekterna av digitaliseringsarbetet har arbete påbörjats med en bevarandeplan och en digitaliseringsplan.

11 p o l i t i k o m r å d e forskningspolitik 11 Den kommande e-pliktslagen kommer att tjäna som instrument vid en ökad samverkan mellan producenter och KB. Denna samverkan krävs för att skapa säkra och stabila rutiner och bygga upp gemensam kunskap, bland annat om relevanta standarder och specifikationer. Detta i sin tur kan leda till att bevarande av digitala objekt kan bli en både säkrare och mera ekonomisk strategi. De finns många olösta och komplicerade problem inom området digitalt bevarande och de är inte unika för KB. För att bäst kunna utnyttja befintliga resurser och kompetens har KB intensifierat det nationella och internationella samarbetet. På nationell nivå samarbetar KB främst med RA och SLBA, bland annat kring bevarandet av en andra kopia av KB:s digitala arkiv. Två utredningsprojekt har dessutom genomförts inom ramen för Centrum för långtidsbevarande (LDBcentrum), en gemensam samarbetsplattform för KB, RA, SLBA, Luleå tekniska högskola samt Bodens kommun. Teknisk utveckling KB:s verksamhetsområden är idag mycket teknikintensiva och stora krav ställs både på den tekniska infrastrukturen och på kunskapsuppbyggnaden. Under 2007 har flera projekt genomförts i syfte att förstärka och säkra infrastrukturen och kompetensen. Utöver satsningen på KB:s nya webb, nytt sökgränssnitt för nya LIBRIS webbsök och nya administrativa system har den största satsningen gällt uppbyggnad av stödet för digitalisering samt vidareutveckling av lösningar för digital insamling. Öppet digitalt arkiv ett nav för digitalisering Utöver en nödvändig förstärkning av lagringskapacitet och teknisk utrustning har en stor utvecklingsinsats genomförts genom införande av ett öppet digitalt arkiv, det vill säga en organiserad lagringsplats där alla digitaliserade objekt kan bevaras, återsökas och tillgängliggöras för KB:s användare. Lösningen bygger på FEDO- RA-systemet som utvecklas internationellt i samarbete mellan ledande universitet och bibliotek. Systemet är baserat på öppen källkod och öppna standarder och används numera som ett nav där digitala bilder knyts samman med relevanta beskrivningar (metadata). Därifrån finns dessa tillgängliga för andra tjänster och processer. Det öppna arkivet kommer att introduceras stegvis. Första etappen, som sattes i drift i december 2007, innebär enklare möjligheter att lagra och beskriva digitala objekt samt sprida metadata om objekten till andra tjänster. Satsningen på öppen programvara kräver investering i teknisk kompetens och tekniska resurser. Samverkan med andra institutioner kring vidareutvecklingen samt möjligheten att dela med sig av lösningarna till andra myndigheter och universitet/högskolor i Sverige motiverar KB:s stora satsning. Genom den kan KB bidra till bättre samordning och ökad kostnadseffektivitet samt minskad sårbarhet inom hela sektorn. Utvecklingen fortsätter under de kommande tre åren och målet är att en välfungerande infrastruktur, som stödjer digitalisering och i viss mån även digitala leveranser, ska vara införd senast Avsätts extra resurser kan målet tidigareläggas. Den snabba teknikutvecklingen i kombination med förändrade användarbeteenden har bidragit till framväxten av nya publikationstyper som distribueras i digitala nätverk. Publikationerna innehåller inte enbart olika medier som text, ljud och rörlig bild utan i allt större utsträckning även innehåll som genereras från data lagrade i databaser. Utvecklingen märks bland annat inom området kartor men även i samband med vetenskaplig publicering, där relevanta insamlade data kan utgöra en del av publikationen. KB har inte kunnat avsätta tillräckliga resurser för hantering av frågan men har fortsatt insamlingen av den svenska webben i samma omfattning som tidigare. Tillgänglighet för tryckt och digitalt material Genom att utveckla metoderna för katalogisering, inklusive metadata, och för presentationen av samlingarna i LIBRIS bidrar KB till ökad tillgänglighet till tryckt och digitalt material. En mer användarorienterad syn på det bibliografiska arbetet har under 2007 bland annat resulterat i nya LIBRIS webbsök. Digitalisering har pågått främst inom Access-projektet och planering finns för den fortsatta digitaliseringen. Arbetet med att finna lösningar för långtidsbevarande och tillgängliggörande av digitaliserat och digitalt fött material har tagit betydande steg framåt. Inom området e-publicering driver KB tillsammans med flera andra aktörer utvecklingsprogrammet OpenAccess.se, som bland annat syftar till fri tillgång på Internet till svenska vetenskapliga tidskrifter. Flera frågor av ekonomisk och upphovsrättslig art måste besvaras innan ett större genombrott kan ske. En e-pliktlag är närmast en förutsättning. Fastän den digitala utgivningen stadigt ökar, dröjer

12 p o l i t i k o m r å d e forskningspolitik 12 den utlovade revideringen av lagstiftningen rörande pliktleveranser. Insamlingen av webben har pågått sedan 1997 men åtkomsten är begränsad och visning av det insamlade materialet kan ske endast på plats i KB. Insamlingen av e-böcker är baserad på en provisorisk lösning med avtal med vissa förlag. En påtaglig ökning kan iakttas inom området print-on-demand, det vill säga tryckning utifrån en digital förlaga på direkt beställning av kund. Tendensen gäller inte bara böcker utan även material som årsredovisningar och kartor. Varken den digitala förlagan eller skräddarsydda on demand-tryck är leveranspliktiga och begreppet publicering saknar numera en tydlig innebörd. Utvecklingen aktualiserar frågan, hur stor del av det icke tryckta materialet som går förlorat, likaså frågan om graden av fullständighet vid insamlingen av digitalt material. KB måste de kommande åren utveckla sina metoder och ompröva den fullständighetsprincip som gällt alltsedan de lagstadgade pliktleveransernas införande för snart 400 år sedan. KB tillhandahåller ett stort antal e-resurser, såväl i form av enstaka publikationer som hela databaser. Arbete har pågått med att bättre synliggöra dessa resurser och att skapa tydliga hänvisningar mellan det tryckta och det elektroniska materialet. Genom införande av ett lokalt nätverk har KB dessutom gett forskare med anställning vid universitet och högskolor möjlighet att nå de e-resurser, som deras lärosäten tillhandahåller. Samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer I takt med teknikens utveckling ökar KB:s behov av samarbete såväl med andra bibliotek som med arkiv och museer. KB bidrar aktivt till samordningen inom såväl ABM-sektorn som universitets- och högskolebibliotekssektorn. På nationell nivå samverkar KB framför allt med Statens ljud- och bildarkiv och Riksarkivet, bland annat kring frågor rörande långtidslagring och gemensamma sökingångar till myndigheternas databaser. På internationell nivå samarbetar KB bland annat inom CENL (Conference of European National Librarians) kring digitalisering och långtidslagring. KB deltar även tillsammans med andra nationalbibliotek i det ABM-inriktade EU-projektet European Digital Library (EDL), som syftar till bevarande av det europeiska kulturarvet genom digitalisering. ABM-centrum KB inrättade 2004 tillsammans med Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens kulturråd ett sekretariat för ABM-frågor på projektbasis, ABM-centrum. Senare har Naturhistoriska riksmuseet (2005), Statens ljud- och bildarkiv (2005) och Nordiska museet (2006) anslutit sig. Sekretariatet är placerat på KB och projektet har pågått under perioden De övergripande målen för ABM-centrum, såsom de formulerades i uppdragsbeskrivningen, är att: främja förståelse och samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer, stimulera och utveckla digitaliseringssamarbetet mellan kulturarvsinstitutioner i Sverige, främja användningen av ny teknik för att göra samlingarna mer tillgängliga, ge bidrag till ABM-överskridande kompetensutveckling. Projektet finansieras genom bidrag från deltagande institutioner och bemannas av en projektledare. I syfte att stärka resurserna och utvidga projektets verksamhet ansöktes våren 2006 om Access-medel för projektet Framtid i Access (FIA). Medel beviljades och ytterligare två medarbetare kunde anställas. Access-projektet FIA ändrades 2007 till FIA Plus och stod för en stor del av ABM-centrums utåtriktade verksamhet under året. Utbildningar inom området digitalisering genomfördes för att öka kompetensen hos de institutioner, som driver digitaliseringsprojekt med Access-medel. Sammanlagt arrangerades 22 kurstillfällen med närmare 500 kursdeltagare. Inom ramen för FIA Plus har ABM-centrums webbplats vidareutvecklats för att bättre tillgodose behoven i utbildningsverksamheten och underlätta insamlandet av kursmaterial och resurser. Två handböcker framtagna av EU-projektet MINERVA, Good practices och Quality Principles for Cultural websites, översattes 2006 från engelska och har under 2007 bearbetats samt lagts ut på ABM-centrums webbplats har präglats främst av en utvärdering av projektet ABM-centrum för beslut om en eventuell fortsättning. En enkätundersökning har gått ut till cirka 1000 deltagare och ett seminarium, Vision och eftertanke ABM i ett nationellt perspektiv, har arrangerats. Under senare delen av 2007 har ABMcentrum också deltagit i EDL-Net. Beslut har fattats om att ABM-centrum fortsätter som projekt i ytterligare två år i väntan på resultat av pågående utredningar inom kulturområdet.

13 p o l i t i k o m r å d e forskningspolitik 13 KB:s roll som humanistiskt forskningsbibliotek I rollen som humanistiskt forskningsbibliotek ska KB hålla en representativ samling utländsk litteratur, baserad på samlingstraditionen och samtidigt successivt anpassad till forskningens utveckling. Insamlingen sker främst inom ämnen som historia, litteraturvetenskap, konstvetenskap, biografi, klassisk arkeologi, filosofi och språkvetenskap. Under 2007 har en förvärvsutredning pågått och kontakter har tagits med andra humanistiska bibliotek inom Stockholmsregionen för diskussioner om ett framtida förvärvssamarbete. KB är inte en forskningsinstitution utan en del av forskningens infrastruktur med uppgift att bereda väg för forskning. I syfte att stärka denna roll har KB 2007 inrättat en tjänst för samordning av Forskning och kunskapsuppbyggnad. Forskningsbibliotekets profil har dessutom förstärkts genom två externt finansierade postdoktjänster samt inrättande av ett forskarråd med externa representanter från universitet och högskolor. Användarens beteende Allt större del av informationssökning, mediekonsumtion, masskommunikation och sociala kontakter sker över Internet. Användarna är inte bara konsumenter av text och information utan i allt högre grad producenter. Den digitala tekniken har lett till att myndigheter, organisationer, företag och andra institutioner publicerar betydligt större mängd text än tidigare. Även reklam och marknadsföringen går alltmer över från papperstryck och television till Internet och mobiltelefoner. Dagens teknik möjliggör också en högre grad av individanpassning, vilket leder till ökad variation i texter och budskap. Utvecklingen innebär inte bara en radikal förändring i fråga om informationshantering i allmänhet utan aktualiserar även frågan om vad som kan benämnas svenskt tryck. KB måste alltmera ta ställning till gränsdragningsfrågor vad gäller insamling, lagring och tillhandahållande. Nya frågor uppstår också kring lagstiftningen om upphovsrätt och pliktleveranser. Tendenser KB:s forskningsbiblioteksstatistik för 2006 visar att besöken på bibliotekens webbplatser har ökat med 50 procent och att användningen av e-böcker har för dubblats. Samtidigt har antalet besök i bibliotekslokalerna minskat, referensfrågorna har blivit färre och antalet lån har minskat. Sammantaget kan situationen tolkas som att de traditionella tjänster som erbjuds i bibliotekslokalerna håller på att tappa mark till förmån för det digitala utbudet.

14 p o l i t i k o m r å d e forskningspolitik 14 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa Verksamhetsutfall Samlad bedömning över kostnadsutvecklingen Sammanställningen över de fem senaste årens resultaträkningar, exklusive transfereringar, visar att intäkter och kostnader varierar över tiden beroende på beviljade bidrag från utomstående men även från olika satsningar från regeringen sida. KB har god kontroll över sina kostnader och utgifter. Såväl anslagsavräkningen, resultaträkningen och tabellerna över kostnadsutvecklingen visar att kostnader och utgifter fortsatt stiga under Anslagsförbrukningen för verksamheten exklusive transfereringar är i stort sett oförändrade jämfört med 2006 och den stora ökningen i omsättning återfinns uteslutande inom verksamhet finansierad av externa bidrag. Ökningen av bidragsintäkter mellan 2007 och 2006 uppgår till 55 procent och därmed stiger även kostnaderna. Den stora ökningen härrör sig från främst Accessbidrag, som täcker lönekostnader. En jämförelse över perioden visar att det främst är de externa bidragen som påverkar KB:s variation på kostnadssidan. Driftkostnaderna minskade jämfört med 2006 till följd av bl.a. minskat förvärv och avveckling av retrospektiv mikrofilmning. Inte bara besparingar har resulterat i lägre kostnader, ny upphandling av bevakning och lokalvård har resulterat i minskade kostnader. Över tiden kan skönjas stora variationer i kostnader. Den stora förändringen mellan 2005 och 2006 berodde till stor del av ökade utgifter i samband med externt finansierade projekt till exempel Access. Ökningen av driftskostnader mellan 2005 och 2007 kan förklaras med att KB i allt större utsträckning köper tjänster externt i stället för att utföra med egen personal. Ökning mellan åren uppgår till 170 procent, från cirka tkr till cirka tkr. Ökningen mellan 2004 och 2007 är visserligen inte så stor i kronor räknat men om man tar hänsyn till kostnadsminskningar inom andra områden så har till exempel kostnad för mikrofilmning har minskat med över tkr. Anslagsavräkning Det utgående överskottet av anslagsmedel uppgår till 189 tkr år I början av året prognostiserades ett underskott på tkr. Tack vare olika åtgärder vände detta till ett nollresultat. Det ingående överskottet härrörde sig från periodiseringsdifferenser med anledning av den utgiftsmässiga anslagsavräkningen, variationer som kan uppstå vid budgetårsskifte.

15 p o l i t i k o m r å d e forskningspolitik 15 Tabeller över kostnadsutveckling per verksamhetsgren Nedan redovisas endast kostnadsutvecklingen och som redan konstaterats i ovanstående avsnitt så är det de externa bidragsmedlen, som påverkar och ger de stora förändringarna på kostnads- och intäktssidan. Kostnadsutveckling för verksamhetsgren Förvärva och Bevara Totalt för verksamhetsgrenen Direkta kostnader Gemensamma kostnader Kostnadsutveckling för verksamhetsgren Beskriva och Tillhandahålla Direkta kostnader Gemensamma kostnader Verksamhetsgren Beskriva och Tillhandahålla har påverkats av externa bidrag, främst för att finansiera Accessprojekten. Verksamhetsgren Infrastruktur och informationsförsörjning Kostnadsutvecklingen för infrastruktur och informationsförsörjning, inkl. transfereringar Direkta kostnader Gemensamma kostnader Summa kostnader Kostnaderna ökar markant inom verksamhetsgrenen. En förklaring är KB:s ökade satsning på arbetet med nationell samverkan genom att fler personer inom KB kopplas till arbetet. Andelen av de gemensamma kostnaderna ökade från 4,4 till 7,4 procent, en ökning med 68 procent.

16 v e r k s a m h e t s g r e n f ö r v ä r v a o c h b e v a r a 16 Verksamhetsgren Förvärva och Bevara Mål: Säkra informationsinnehåll i och originalutformning av det svenska trycket och det elektroniska materialet i fixerad form. Återrapportering Kungl. biblioteket skall redovisa: pliktleveranser i relation till det pliktmässiga utbudet och svensk produktion av elektroniska material i fixerad form, sitt arbete inom bevarandeområdet för tryckt material och elektroniska material i fixerad form, och kostnadsutvecklingen för verksamhetsgrenen och en analys och bedömning av verksamhetsgrenens kvalitets aspekter. Kostnadsutveckling för verksamhetsgren Förvärva och Bevara Totalt för verksamhetsgrenen Direkta kostnader Gemensamma kostnader Insamling och förvärv KB:s övergripande mål är att förvärva det svenska kulturarvet så som det manifesteras i text och bild, oavsett utgivningsform. Målet har uppnåtts under 2007 vad gäller det tryckta materialet samt nya media i fixerad form, till exempel cd-skivor, ljudkassetter och videogram tillsammans med tryckta skrifter samt självständiga cd och disketter. KB får en god överblick över tendenserna inom svensk bokutgivning tack vare att den svenska ISBN-centralen är knuten till nationalbiblioteket. Ett viktigt verksamhetsmål är att säkra ett snabbt flöde, så att informationen på snabbaste väg kan tillgängliggöras för användarna. Den nya organisation som KB införde 2007 har bland annat syftat till att skapa ett effektivare flöde och att säkerställa framtida bevarande och tillgängliggörande av det svenska kulturarvet oavsett medietyp. Teknikutvecklingen inom området publicering har gjort det näst intill omöjligt att få en heltäckande bild av utgivningen i Sverige. Privat framställning och publicering samt så kallat personaliserat tryck och framställning av enstaka exemplar till en kund täcks inte av nuvarande lagstiftning. KB har ändå möjlighet att förvärva ett urval av dessa tryck genom att teckna avtal med producenterna. Metoden är emellertid tidskrävande och insamlingen täcker endast en begränsad del av publiceringen. Avtalen har heller inte samma tvingande tyngd som en lagstiftning. Risken är också överhängande för att material som är viktigt för forskningen inte fångas upp. En reviderad pliktleveranslag som omfattar även digital publicering är förutsättning för en effektiv insamling.

17 v e r k s a m h e t s g r e n f ö r v ä r v a o c h b e v a r a 17 Insamling av det svenska trycket Under 2007 minskade inflödet inom nästan alla kategorier förutom bilder och sannolikt kommer den tryckta produktionen att minska gradvis. Tendensen från tidigare år med ökad publicering direkt på webben har fortsatt Det blir också allt vanligare med on demand-tryckning direkt på beställning av kund. I praktiken innebär detta att publikationer endast finns i ett digitalt arkiv och att den fysiska upplagan inte blir föremål för leveransplikt. Vardagstrycket fortsätter liksom tidigare år att minska med ytterligare cirka enheter. Kategorier som årsredovisningar, översiktsplaner, reklam och viss typ av kataloger publiceras allt oftare i fulltextform eller lösenordsskyddade på Internet. Nya media i fixerad form ligger på ungefär samma nivå som de senaste åren och 2007 uppgick kategorin till cirka 130 enheter. Denna typ av publicering har alltmer övergått till ren nätpublicering eller en kombination av tryckt skrift tillsammans med interaktivt program, som kan nås från en webbplats via lösenord. En viss förskjutning från ljudkassetter mot cd som informationsbärare kan noteras. Utgivningen av svensk dagspress är tämligen oförändrad. Antalet dagstidningar ökade från 205 till 219, varmed avses huvudeditioner. Utöver själva tidningarna och löpsedlarna samlar KB även olika slags bilagor som medföljer tidningarna. Totala inflödet av svensk tryckproduktion och nya medietyper Resultat Svenska trycksaker¹ ³ Nya media Dagstidningar² Summa ¹ exklusive dagstidningar. Summan av den svenska tryckproduktionen omfattar tryck som inkommit som pliktleverans, gåva, per automatik, genom avtal eller efter kompletteringsåtgärd. ² Pliktleveranser av dagstidningar redovisar antalet mottagna pliktexemplar av svenska dagstidningar och löpsedlar (enligt KB:s databas för hantering av dagstidningar). Antalet enheter av dagstidningar beräknas som antal mottagna tidningsnummer inklusive editioner samt löpsedlar vilkas antal schablonberäknas. ³ Siffran för år 2006 har justerats upp till den totala årsproduktionen för året. Årsredovisningen för 2005 visade inflödet för januari november Kategorivis fördelning Monografiska publikationer¹ Musiktryck Tidskriftshäften Kartor Bilder Affischer Vardagstryck² ¹ med detta avses böcker, rapporter i numrerade serier och årsböcker av monografisk karaktär. Från och med juni 2007 är rutinerna för insamling av statistik under förändring. Underlaget bygger delvis på automatiska uttag ur KB:s lokala databas (Regina), delvis på manuellt förd statistik och en schablonberäkning av antalet inkomna dubbletter till KB. Av den anledningen kan inte mer exakta siffror redovisas detta år. Det går därför inte heller att med exakthet säga om inflödet av dessa kategorier verkligen har ökat. Schablonmetoden är högst osäker, vilket innebär att slutsiffran för dessa kategorier har mycket väl kan ligga på samma nivå som tidigare år. Noteras bör också att alla år i denna kategori har räknats om för att KB ska få en någorlunda jämförbar statistik. ² Vardagstryck benämndes tidigare Okatalogiserat tryck.

18 v e r k s a m h e t s g r e n f ö r v ä r v a o c h b e v a r a 18 Kompletteringar Under 2007 kompletterades enskilda skrifter som saknades i den svenska samlingen. Motsvarande siffra år 2006 var kompletteringar. Minskningen beror både på översyn av kompletteringsrutiner och på ett projekt som förbereder för ett ökat inflöde av digitala leveranser. De faktiska luckor i beståndet som bör åtgärdas antas vara ungefär desamma som tidigare år. Antalet kompletteringar av saknade nummer av dagstidningar till tidningstryckerierna på grund av ofullständiga eller uteblivna leveranser har minskat från 546 till 442. Leverantörerna KB:s register över pliktleverantörer upptar i dag cirka leverantörer av alla kategorier av skrifter, utom dagstidningar. Detta innebär en ökning med cirka 200 pliktleverantörer i jämförelse med år De kommersiella tryckerierna och kopieringsföretagen utgör fortfarande den i särklass största enskilda kategorin av pliktleverantörer. Sedan 2006 har antalet tidningstryckerier minskat från 66 till 65. Tidigare års tendens mot färre tryckerier fortsätter därmed. 296 tryckerier erhöll krav på leveranser som helt uteblivit föregående år. Motsvarande siffra för år 2006 var 344. Tendenser KB har sedan en tid tillbaka noterat en ökning av antalet aktörer som kan definieras som trycksaksförmedlare, likaså en förändring i agerandet. Det nya slaget av trycksaksförmedlare har ibland egen tryckproduktion men förlägger oftast tryckningen till svenska eller utländska tryckerier. Trycksaksförmedlaren tar inte ansvar för pliktleveransen och omfattas inte av lagstiftningen. En ny aktör på området är vulkan.se, en webbtjänst och teknisk plattform från vilken författaren själv kan skapa och sälja sin egen bok. I detta fall har KB säkrat två pliktexemplar för böcker som kommer att betraktas som allmänt spridda. Nya former av trycktjänster kan också noteras. Utvecklingen går mot inhouse-tjänster och småtryckshopar. Produktionsformerna Alltfler utgivare övergår till e-publicering och den kan emellanåt ske parallellt med utgivning i tryckt form. Den långsiktiga tendensen är att åtminstone vissa kategorier endast publiceras som pdf-filer. En fortsatt utveckling av nuvarande medietrend är högst trolig. Förlag, dagspress, radio och tv kommer att bredda sina samarbetsområden inom och utanför Sverige. Konsolideringar och utläggning på entreprenad av delar av verksamheten märks redan liksom en förändring av publiceringsrollen. Delar av den grafiska branschen utvecklas mot att bli lösningsorienterade underleverantörer. Producenten står alltmer för utformning och innehåll, tryckerierna för slutprodukten. Digitaltryck Enligt vissa bedömare kommer cirka 30 procent av alla böcker att tryckas digitalt om några år. Troligtvis kommer det att produceras fler titlar och korta upplagor. Pådrivande i processen är den enskilda individen, som med digital teknik kan skapa sina egna böcker. En ökad efterfrågan märks på tidigare utgivna titlar som är lagerhållna eller ibland slut hos förlaget. Utvecklingen går mot fler specialiserade titlar för allt mindre läsargrupper. Detta påverkar upplagestorleken. Print-on-demand En vidareutveckling av tekniken resulterar i ett stort antal digitalt lagrade boktitlar, som är lätta att ta fram direkt på beställning av kund, antingen i små volymer eller som enstaka exemplar. Förändringen är tydlig vid Studentlitteratur i Lund. Av förlagets årliga utgivning på boktitlar planeras ungefär hälften att tryckas enbart på beställning. I förlängningen hoppas tryckeriet kunna skräddarsy produkter till kunderna genom att sätta ihop kapitel från olika böcker. Inom kartproduktionen har print-on-demandförfarandet pågått något år. Musiktryck går sannolikt mot en likartad utveckling. Marknadsföringen blir alltmer målgruppsanpassad och personinriktad. Det så kallade variabeltrycket med skräddarsydda lösningar för små målgrupper och i små upplagor fortsätter att öka. Lagerhållning och distribution med korta leveranstider blir allt viktigare för försäljningen. Det stora antal småförlag som uppstått under senare år har svårt att leva upp till kraven. En lösning, som redan finns i Sverige, är att tryckeriet i närområdet trycker, lagerhåller, plockar ihop och levererar den av kunden beställda produkten. Denna tjänst används speciellt i samband med kampanjer eller mässor.

19 v e r k s a m h e t s g r e n f ö r v ä r v a o c h b e v a r a 19 Affischer/Storformat Affischer i storformat är på framväxt. Liksom inom civilgrafisk industri är trenden korta serier, kortare leveranstider och tätare displaybyten samt variabeltryck med olika texter mot samma grafiska element. Utomhusmarknaden expanderar och större format i fyrfärgstryck blir vanligare. En annan trend är det ökade intresset för textilier i affischerna bland annat till mässbranschen. Efterfrågan på vepor och flaggor ökar. Ett antal storformatsproducenter har förlorat kunder, då dessa skaffat egna skrivare för enklare skyltjobb. Dagligvaruhandeln är en sådan aktör. Den tryckta butiksskyltningen ersätts också allt oftare av plattskärmspresentationer. Annonsering/reklam Traditionella media som tv, tidningar och direkt marknadsföring överges till förmån för nya media. En ökning av utomhusreklamen är märkbar. Böcker/boksajter Inbundna böcker trycks ofta i Sverige men av ett fåtal stora tryckerier. Produktionen av pocketböcker förläggs däremot ofta utomlands. Användningen av mp3-böcker har ökat kraftigt. Tekniken gör det enkelt och förhållandevis billigt att distribuera digital litteratur. Litterära sociala nätverkssajter växer i andra länder i Europa och i Sverige är liknande boknätverk under utveckling. Dagstidningar/gratistidningar Både betaltidningar och gratistidningar har påverkats av nätpubliceringen, eftersom allt flera användare övergår till att läsa nättidningar. Kataloger Tryckta kommersiella kataloger som IKEA-katalogen har ökat i omfattning under perioden. Ofta kompletteras denna produktion med webbproduktioner med tätare uppdateringar. Trenden går mot fler specialkataloger och färre allmänna. Kartor Publiceringsformerna för kartor varierar beroende på typ av karta. Lantmäteriet har nästan helt övergått till print-on-demandproduktion medan turistkartor fortfarande oftast trycks. Ofta är turistkartorna reklamfinansierade och producerade i fyrfärg. Översiktskartor trycks alltmera sällan. I stället presenteras de direkt på Internet eller i pdf-format. Tidskrifter I snitt startas en tidskrift eller ett magasin om dagen i Sverige och under en treårsperiod har 300 nya tidskrifter tillkommit. Många är livsstilsmagasin som läggs ner efter en kort tid. Vykort Produktionen och distributionen av tryckta vykort kännetecknas alltmer av import. Internet har tagit över en stor del av kommunikationen och distributionen från den tryckta produkten. Årsredovisningar Utvecklingen mot tunnare och färre tryckta årsredovisningar har märkts under flera år. En annan tendens är att kunden ges möjlighet att beställa årsredovisningar med mer påkostade omslag, alternativt själv skriva ut en enklare pdf-version direkt från Internet. Digitala leveranser År 2006 avslutade KB ett internt utvecklingsprojekt som syftat till att bygga upp en teknisk infrastruktur, rutiner för att ta emot och hantera digitalt publicerat material samt möjlighet att långsiktigt lagra och tillhandahålla digital information följdes projektet upp i syfte att ytterligare stärka och förbättra infrastrukturen och informationen kring den digitala flödesprocessen. Dialogen med Utbildningsdepartementet rörande en revidering av pliktleveranslagstiftningen har fortsatt. Revisionen syftar till att lagen ska omfatta insamling även av digitalt fött material diskuterade KB med Bolagsverket en överenskommelse om digital leverans av Post- och inrikes tidningar, som sedan 2007 publiceras endast i digital form. För att säkra den långsiktiga tillgången till världens äldsta tidning finns sedan år 2006 en förordning, som säkrar papperskopior av tidningen. KB avser att även säkra den digitala originalutgåvan och förväntas 2008 få digitala leveranser av tidningen.