Bild Steve Johnson
EKO-tåget i Dalarna Bakgrund Riksdagen har sedan slutet av 90-talet satt mål för den ekologiska produktionen i landet. Flera av de nationella miljökvalitetsmålen berör ekologisk produktion; Ett rikt odlingslandskap, Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet. Borlänge kommun hade sedan 1994 arbetat med sambandet mellan den mat vi äter och det landskap som produktionen ger genom kampanjen KRAV-ormen och nått goda resultat. Statistik från bl a Milko visade att det var en högre konsumtion av ekologisk mjölk i Dalarna än i övriga Milko-land. I övriga kommuner i Dalarna pågick inget kontinuerligt arbete för att främja den ekologiska konsumtionen även om den offentliga upphandlingen av denna del hade ökat något. Projektet EKO-tåget startade för att förstärka och öka takten i upphandlingen av de ekologiska produkterna såväl inom storköken som inom konsumtionsledet. Mål Projektet består av fyra delar: EKO-tågskampanjer, nätverk och kunskapsuppbyggande, informationsspridning samt utbildning. Det har till övervägande del inriktning mot att påverka människor för att skapa en bredare förståelse för processer och sammanhang. I slutänden är resultatet att invånarna äter sig till ett hållbart landskap med stora skönhetsvärden. Det treåriga projektet har vänt sig till hela länet. Att marknadsföra ekologiska livsmedel på ett effektivt och professionellt sätt Att skapa kontaktytor där säljare och köpare kan mötas och göra affärer Att höja statusen för ekologisk produktion framför allt inom den konventionella odlaregruppen Att öka medvetenheten om miljö och etik i livsmedelsproduktion hos konsument och producent Att skapa debatt kring ekologisk produktion, livsmedelsproduktion generellt, köp- och produktionsmönster Målet var att nio av Dalarnas kommuner skulle vara delaktiga innan projekttidens utgång. Genomförande Projektledaren som haft sin bas på enheten Hållbar Samhällsbyggnad i Borlänge kommun har fungerat som koordinator och aktivt stimulerat andra kommuner att delta. 2
Målgruppen har varit konsumenter och storkök, handel och grossister samt matproducenter i Dalarna. Media spelar en viktig roll i informationsspridningen. Kampanjerna Tanken har hela tiden varit att genom den offentliga verksamheten nå kommunmedborgaren. Därför har en stor del av arbetet varit inriktat på förskola, skola och äldreomsorg. Projektet startade med en inbjudan till kommunerna i Dalarna om att delta i EKO-tåget. Redan från start anmälde sig åtta kommuner till ett aktivt deltagande, Avesta, Hedemora, Smedjebacken, Ludvika, Falun, Mora och Orsa. Borlänge var självskriven kommun eftersom projektledningen fanns där. Efter ett år anslöt även Säters kommun. Representanter från dessa kommuner bildade ett nätverk som har träffats några gånger per år. Det har varit både personer från skolmåltider och personer med övergripande ansvar för hållbar utveckling, som Agenda 21-samordnare och miljösamordnare. Resurspersonerna i respektive kommun har skapat lokala nätverk sammansatta utifrån de lokala förutsättningarna. Utgångspunkten för arbetet har varit att varje kommun självständigt skulle utforma sina kampanjer. Nätverket har bidragit med erfarenhetsutbyte. Utbildning Projektledningen har arrangerat fortbildning vid flera tillfällen riktad både till personal inom skolmåltider och pedagoger och till kommunrepresentanterna i EKO-tåget: December 2002 Maj 2003 Mars 2004 Juni 2004 Oktober 2004 Februari och april 2005 Ät S.M.A.R.T. Ett seminarium där Kerstin Andersson från Lund, numera ordförande för Ekologiskt marknadscentrum, föreläste om hur man praktiskt går tillväga när fler ekologiska produkter används i storköket. Calle Regnell från Stockholm informerade om undervisningsmaterialet S.M.A.R.T. Ett 80-tal deltog. Att upphandla livsmedel ekologiskt och lokalt. Jan-Erik Falk, en av landets främsta när det gäller lagen om offentlig upphandling, föreläste om vilka möjligheter LOU ger. Miljöchefen i Västerbottens landsting berättade om de steg man tagit i landstinget för att öka andelen ekologiskt och Pia Sundell från Kostservice i Borlänge informerad om den modell för livsmedelstransporter som används i Borlänge. Ca 35 personer, främst inköpare deltog. Inger Lidegran, KRAV-kontrollant informerar om KRAV och hur kontrollen går till. Informationen riktad till EKO-tågets representanter. Bondens ekologi, besök för EKO-tåget på ekologisk mjölkgård. Vilka KRAV ska vi ställa på maten? En lokal mjölkbonde, Bonnie Nilzon ställde frågan varför man ska bry sig. Kalle Lindeborg från WWF redogjorde för ekologiska fotavtryck med särskild betoning på maten. Deltagarna bjöds på smakprov av ekologiska grönsaker och frukter. Deltagarantalet var ca 175 fördelat på två tillfällen. Kommunen vill köpa kan jag sälja? Ett upphandlingsseminarium där producenter från hela Dalarna inbjöds att lära om hur en 3
offentlig upphandling går till och vad lagen om offentlig upphandling säger. Seminariet gavs dels i Borlänge, dels i Mora. Ett tiotal, främst potatisodlare deltog vid varje tillfälle. Maj 2005 November 2005 Studiebesök för EKO-tåget på Milko i Hedemora Må bra- ät dig till ett friskare liv! Tommy Svensson, miljö inspiratör och författare från Norrköping föreläste om de tillsatser som numera ofta finns i maten och hur de påverkar oss. 170 personer deltog fördelat på två tillfällen. Kommunerna Måltider I förskolor och skolor i alla kommunerna har serverats ekologiska måltider, i några av kommunerna under kampanjveckor som Smedjebacken, Borlänge, Hedemora och Orsa. I några har ett visst antal serverats varje år, t ex på våffeldagen, skolmåltidens dag och skolmjölkens dag. Avesta och Falun är exempel på det. Fortbildning Alla kommuner har i olika omfattning deltagit i de fortbildningstillfällen som arrangerats i EKO-tåget. Flera av kommunerna har ordnat egna lokala utbildningar. Orsa engagerade Kerstin Andersson och Calle Regnell enligt samma koncept som nämns ovan. Dagen var för all personal i Orsa kommun. Ludvika har arrangerat Mateko-utbildning för måltidspersonal, utbildning om KRAV, S.M.A.R.T.-utbildning för kökspersonal, utbildning med föreläsning om Fair Trade och studiebesök hos ekologiska producenter, tre grupper med pedagoger, måltidspersonal och politiker har deltagit i Bondens ekologi på ekologisk mjölkgård. Ludvika har också deltagit i en konferens om barns hälsa där sambandet mellan kostvanor-skolmat-miljö belystes. Konferensen kommer att följas upp av fördjupningsseminarier. Under hälsoveckan 2004 förelästes om ekologisk kaffeodling och stenåldersmat. Falun har genomfört ett utbildningstillfälle riktat till personal inom alla skolstadier om ekologisk mat. Ett seminarium var riktat till skolmåltidspersonal där projektledaren för EKOtåget var en av föreläsarna. Hedemora har deltagit i Bondens ekologi vid ett par tillfällen. Föreläsning om S.M.A.R.T. En föreläsningsserie har genomförts på landsbygden om hälsa och hållbarhet. Till kökspersonal i Borlänge kom Bonnie Nilzon, ekologisk mjölkbonde och föreläste om ekologisk produktion. Information På olika sätt och i olika omfattning har information lämnats till allmänhet och kommunal personal. Projektledaren har vid flera tillfällen informerat till personalgrupper, rektorer, inköpare och kostchefer om Eko-tråget och syftet med kampanjen. Då har också olika lokala lösningar diskuterats. Ett antal så kallade bordsryttare med olika motiv har producerats och distribuerats till kommunerna för att användas på matborden i skolorna. 4
Borlänge har genomfört flera butikskampanjer runt ekologiska bananer och kaffe för att öka kunskapen om ekologisk produktion. Små enkla broschyrer har tagits fram för bananer, kaffe och ägg. Vid Peace&Love-festivalen 2005 deltog Hållbar Samhällsbyggnad med information kring bananer och ägg. Stor informationsspridning till barn, föräldrar och allmänhet i samband med KRAV-ormens 10-årsjubileum. Kommunen har också varit medarrangör för En kopp omtanke, en kampanj inom EKO-mat i Dalarna. Alla restauranger och caféer har besökts för samtal med gästerna. Vid varje aktivitet har intresset varit stort från lokaltidningarna. Information har också gått ut till samtliga hushåll i kommunen via tidningen Bo i Borlänge. Falun tog fram ett informationsblad, EKO-spåret som skickats till all personal inom skolköken samt till rektorer och enhetschefer. Även Falu kommun har varit medarrangör för En kopp omtanke. Ludvika har haft flera informationsaktiviteter. Samarbete har skett med SNF under deras årliga miljövecka. Informationskampanjer tillsammans med Smedjebackens kommun i butiker om bananer och kaffe har genomförts. I samband med det har en enkel broschyr tagits fram om bananer. Utställningar har visats i samband med olika aktiviteter som konferenser och mässor. Aktiviteterna har uppmärksammats i flera reportage i lokaltidningen. Smedjebacken har riktat information till både restauranger, allmänhet och butiker i samband med de årliga KRAV-veckorna. Smedjebacken har i samarbete med Ludvika genomfört informationskampanjer i butik (se ovan). I Säter har information gått ut till kommuninvånarna via kommunbladet. Hedemora har det varit många informationstillfällen internt i kommunen både om ekologisk produktion och om kommunens egna mål för den ekologiska andelen. Allmänheten har nåtts av information i samband med olika mässor och andra arrangemang. Agenda 21-samordnaren har även vid informationstillfällen som rört övrig hållbar utveckling informerat om ekologisk mat. Hedemora har deltagit i En kopp omtanke. Orsa har ett skolnätverk där frågan om ekologisk mat diskuterats många gånger under projekttiden. Skattunge skola har haft ett stort samarbete med Folkhögskolans kurs i resursbevarande försörjning, där information gått inte bara till elever vid kursen utan också till de boende i Skattungbyn. Pris- och varuutbudsundersökningar Flera av kommunerna har gjort undersökningar, ibland i samarbete med konsumentvägledaren, om utbudet av ekologiska varor och jämförelser av pris mellan den konventionella och den ekologiska varianten. Resultatet har kommunicerats ut via lokaltidningar och hemsidor till allmänheten. Politiska beslut I Säter har ett politiskt beslut tagits om att rotgrönsaker och mjölk ska vara ekologiska. I Hedemora finns politiskt högt ställda miljömål med all mjölk samt 30 % övriga livsmedel ska vara ekologiska 2008 och extra medel avsattes för att bl a finansiera merkostnaden för ekologisk mjölk. Senare har kommunen bestämt att (förutom mjölken) handla upp sex ekologiska produkter. 5
I Borlänge kommun fanns redan innan EKO-tåget startade ett politiskt beslut om ekologisk mjölk och potatis. Under projekttiden har beslutet kommit om tio ekologiska produkter. Till politikerna i Falun ställdes en skrivelse från kommunens EKO-tågsrepresentanter med förslag på beslut om en rekommendation om att servera ekologisk mjölk vid skolorna i kommunen. Beslutet togs men har fått genomslag först efter att EKO-tåget har avslutats. Ludvika kommun var först ut att besluta om KRAV-registering av fem produkter men också att öka antalet produkter varje år. E-handelsplats I Borlänge har alltfler ekologiska produkter handlats i allt större mängder. Ofta är leverantörerna lokala och relativt små i storlek. Länge har behovet av förenklad administration samt bättre uppföljning varit på önskelistan. För att i Borlänge ytterligare öka antalet leverantörer är förbättrat IT-stöd en nödvändighet. Inom projektet EKO-tåget anslogs därför medel för starten av en process som har till syfte att utveckla IT-stödet mot att skapa en e-handelsplats. Det ansågs vara viktigt att beställaren, dvs Borlänge kommun, upprättar e-handelsplatsen och erbjuder redan i upphandlingen leverantörerna att koppla sig till denna mötesplats. De större leverantörerna har sedan länge fullt fungerande e-handelsplatser men de mindre saknar resurser för att skapa sådana. På e-handelsplatsen kan leverantörer marknadsföra och sälja sina produkter utan att behöva organisera sig i ekonomiska föreningar etc. för att klara ett anbud. Små kvantiteter med hög kvalitet och bra pris kan på detta sätt läggas ut och genom IT-stödet sammanföras till de mängder som behövs i kommunen. Projektets syfte var också att undersöka om e-handelsplatsen kan användas som uppföljningsverktyg och på något sätt som kommunikationsbas för ekologiska produkter. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Hållbar Samhällsbyggnad, Inköp och Kostservice har träffats och diskuterat hur en e-handelsplats kan implementeras. Gruppen initierade ett arbete som studenter på Högskolan Dalarna genomförde. (Bilaga Rapport) Studentarbete Studien visar hur en e-marknadsplats kan gestalta sig i datormiljö. Den beskriver vidare hur ett antal funktioner kan byggas upp samt visar dess funktion. Möten har också hållits med Inköpsenheten i Falu kommun samt IT-ansvarig i Ludvika kommun. Resultat Projektet har uppnått mycket goda resultat. Den ekologiska mjölken har fungerat som något av en symbol och mätare av hur målet för projektet nåtts. I inledningen av projektet var det endast Borlänge kommun som alltid köpte ekologisk mjölk till förskolor och skolor. När projektet slutat har förutom Borlänge även Säter, Hedemora, Smedjebacken, Ludvika, Orsa fattat beslut om att byta den konventionella mjölken mot den ekologiska. I Falun finns en politisk rekommendation om ekologisk mjölk inom skolorna. Där börjar fler och fler skolområden byta ut den konventionella mjölken. I Mora som länge var ensam kommun om 6
att i princip aldrig köpa ekologisk mjölk (förutom Sollerö skola) började förändringen med att en skola införde ekologisk mjölk en dag per vecka på skolmatsedeln. Strax efter EKO-tåget slutat har besked kommit om att även Mora inför ekologisk mjölk för alla skolor. Det innebär att resultatet är att i stort sett alla kommuner övergått till ekologisk mjölk. Milkos egen statistik över försäljningen av den ekologiska mjölken, såväl den offentliga konsumtionen som den privata kan ses som ett bevis för att kampanjen nått målet att genom den offentliga verksamheten nå kommunmedborgaren. Den visar att andelen ekologisk mjölk i Dalarna har fördubblats under EKO-tåget. Andel ekomjölk tot. försäljning Dalarna 12,00% 10,00% 10,20% 8,00% 6,00% 5,60% 4,00% 2,00% 0,00% år 2002 år 2005 Statistik över andelen försåld mjölk, såväl offentlig verksamhet som konsumentnivå Tidigt i projektet startade diskussioner om eventuell KRAV-registering av kök. Kontakter togs med KRAV i Uppsala. Eva Bellbrant från KRAV besökte EKO-tåget och en överenskommelse gjordes om att Dalarna kunde bli ett pilotlän för att prova okonventionella metoder. Modellen blev att KRAV- registrera ett antal produkter på kommunnivå. Priset blev betydligt lägre på detta sätt och motprestationen från kommunens sida var att underlätta kontrollen genom att samla data centralt. Ludvika kommun blev först ut i hela landet att som en hel kommun KRAV-registrera sju produkter i samtliga förskole- och skolkök. Ludvika har ökat med en produkt per år därefter. Borlänge registrerade tio produkter hösten 2004 och året därpå var det Smedjebackens tur med sju produkter. Hedemora kommun har beslutat att enbart fråga efter den ekologiska varianten för sex produkter i sin upphandling utan att registrera hos KRAV. Med denna metod har man i den offentliga upphandlingen kunnat sätta volymer på de ekologiska varorna. Det har visat sig att de kommuner som under projektet gjort en ny upphandling fått väsentligt lägre pris på så vis. Att mäta andelen ekologisk mat av de totala livsmedelsinköpen är inte helt enkelt för de flesta kommunerna. Det krävs fortfarande en personell resurs för att manuellt räkna fram detta. Alltmer begär kommunerna att leverantörerna ska kunna presentera fördelningen av inköpen. I Borlänge har möjligheterna funnits att ta fram ett resultat och där ser procentfördelningen ut på följande sätt för 2005: 7
Verksamhet Totalt Krav i % av totalt Konventionell i % av totalt Borlänge kommun Förskola 4 254 513 27,6 % 72,4 % Skola 12 712 225 13,7 % 86,3 % Äldreomsorg 6 631 093 2,5 % 97,5 % Totalt alla enheter (i kronor) 23 597 831 13,0 % (3 077 028) 87,0 % (20 520 803) I Smedjebacken som är en eko-kommun tas ett nyckeltal kring den kommunala maten fram sedan ett par år tillbaka. Andelen var 6,9 % år 2004 medan den ökat till nära 12 % 2005, vilket är högt över genomsnittet för eko-kommunerna. För övriga kommuner finns inga exakta uppgifter på samma sätt. I Smedjebacken finns en uppfattning efter ett stort antal år med KRAV-veckan att det är en nationell aktivitet och som sådan helt naturlig. I en av butikerna i kommunen har man tagit bort den konventionella mjölken i enlitersförpackning. Borlänge har flera gånger haft kampanjer för ekologiska bananer. Flera pris- och varuutbudsundersökningar har gjorts. Vid en av dessa kan konstateras att ekologiska bananer finns tillgängliga i samtliga livsmedelsbutiker i kommunen vilket i denna undersökning inte varit vanligt i övriga kommuner. Försäljning av ekologiska bananer efter kampanjerna har följts upp och visar vid en jämförelse med liknande butiker en mycket större andel. Andel ekologiska bananer i % Ica Kvantum Coop Forum okt 03 okt 04 Gävle 0,5 0,4 Uppsala 1 0,5 11 Uppsala 2 6 Borlänge 5,5 8 Övriga positiva resultat kan nämnas. I Ludvika kommun har en arbetsgrupp bildats med deltagande från folkhälsa, Agenda 21, skolmåltider och pedagoger. Denna grupp kommer att fortsätta träffas och arbeta tillsammans för att främja den ekologiska inriktningen. Ludvika och Smedjebacken har genom projektet börjat arbeta tillsammans för att få större kraft i sitt arbete än genom att arbeta en och en. Flera av kommunrepresentanterna anser att nätverket inom EKO-tåget har betytt väldigt mycket för deras ensamma arbete. Nätverket har gett kunskaper, idéer, inspiration och lust att utveckla arbetet vidare på hemmaplan. De studier kring e-handelsplatsen som redovisas ovan beskriver entydigt att den teknik som behövs redan finns tillgänglig på markanden. Inom näringslivet finns ett stort antal, företrädesvis större, företag som aktivt använder e-handelsplatser i sin verksamhet. Bedömningen är att offentligheten ligger efter i utvecklingen. 8
Ett nästa steg handlar om att utveckla e-handelsplatsen i någon av kommunernas IT-miljöer. Olika kommuner väljer att konstruera sina datamiljöer på olika sätt varför utvecklingen av en e-handelsplats också behöver bygga vidare på det system som redan upprättats. Under projekttiden har ytterligare e-handelsfunktioner utvecklats. Bland de mera intressant märks de s k e-auktionerna. Den upphandlande enheten påbörjar som vanligt upphandlingen genom att sända ut förfrågningsunderlag till markanden. Efter att ha utvärderat anbuden väljs ett antal ut som får tillträde till den upprättade e-auktionen. Under en viss tid öppnas auktionen och här gäller det ekonomiskt lägsta anbudet. När den upphandlande enheten har erhållit det lägsta anbudet stängs auktionen. Det råder fortfarande viss oklarhet om huruvida e-auktioner förhåller sig till Lagen om offentlig upphandling, men inriktningen är att dessa ska kunna användas som upphandlingsmetod. Det är fortfarande oklart om hur e-auktioner kan vara ett hjälpmedel i upphandlingen av ekologiska produkter. I Borlänge har kommunledningen utverkat ett uppdrag till Inköpsenheten m fl att utveckla e-handeln, dvs ett bredare koncept än enbart e-handelsplats där exempelvis fakturahantering, avrop, orderhantering och uppföljning ingår. Studierna runt e-handelsplatsen har till viss del bidragit till att uppdraget formulerats. Slutsatser EKO-tåget startade för att öka kunskaperna om ekologisk produktion och sambandet mellan maten och miljön, att öka konsumtionen av ekologiska produkter. EKO- tåget har arbetat metodiskt och långsiktigt med att bygga upp kunskap, att inspirera och stötta de som utfört de olika aktiviteterna. Utvärderingen visar att det är en metod som fungerar. I samtliga kommuner som deltagit har andelen ekologiska varor ökat. KRAV har gjort kontroller vid ett par tillfällen i de kommuner som har KRAV-registrerat ett antal produkter. I en av kommunerna var det få anmärkningar medan i en annan var anmärkningarna fler. I den kommun som hade färre har arbetet med att öka kunskapen om ekologisk produktion pågått längre tid vilket talar för att tiden är en avgörande faktor när människors beteende ska påverkas och förändras. Det har därför varit positivt att EKO-tåget kunnat pågå i tre år. Projektet visar också att det är en styrka att fler arbetar för samma mål. Erfarenheterna blir fler och kompetensen ökar. De som varit direkt delaktiga i projektet kommer med stor sannolikhet att fortsätta att träffas för att fortsätta det goda samarbetet. EKO-tåget har också varit representerade i EKO-mat i Dalarna där projektets kunskaper bidragit till utvecklingen. När konkreta resultat kan visas i siffror och jämförelser mellan kommuner görs är det lättare att informera politiker och företrädare för kommunerna. Detta har underlättat politiska beslut och ökat förståelsen för värdet av ekologiskt på skolmatsedeln. Vid projektets slut har också ett förslag lagts fram från politiskt håll om att Dalarna ska nå målet 25 % ekologiskt i offentlig verksamhet tidigare än 2010. Projektet visar att offentlig verksamhet kan vara dragkrok för att öka den ekologiska konsumtionen. Andelen såld ekologisk mjölk både inom offentligheten och inom 9
konsumentledet har ökat i Dalarna till skillnad från i övriga Milko-området enligt Milkos egen statistik. Sambandet mellan kommunal upphandling och kampanjer är tydligt. Endast upphandling räcker inte för att öka andelen ekologiskt i konsumentleden. Det krävs ett förankringsarbete om man vill nå stabila resultat. Projektet visar att upphandlingen av de ekologiska produkterna går att vidareutveckla, inte minst på IT-sidan. Fram till idag har den offentliga upphandlingen främst gynnat lokala eko-producenter, i framtiden kan det vara möjligt att fler leverantörer kommer till. Med tanke på transporterna och dess miljöpåverkan är det viktigt att vidareutveckla transportmetoder för att underlätta för mindre lokala leverantörer. Här kan Borlänge kommuns modell för livsmedelstransporter nämnas. Sammanfattningsvis kan sägas att EKO tåget är ett lyckat projekt som visar goda resultat. 10