JÄHF/\LLJ\-Kor\~~,.!j! Miljö- och IJyqq'ov{ llit lt, ir.r: ri / B1vgloVF:nll e!e 11 / r-::---d nr -... I lamllag _ gare 2019 -os- 1 a / -++J.~---j' J Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom fastigheten Horsgärdet 1:3, Järfälla kommun GRAP Geosigma AB 2019-05-07
605401 1.0 605401 I Uppdragsledare Datum 2019-05-07 IAntal sidor 12 Antal bilagor 4 Beställares referens Beställares ref nr - - Beställare # ~LEDN!tvc Udd näs Förvaltning AB ~~ ~ Ssr, J'Å i (j Rubrik Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom fastigheten Horsgärdet 1:3, Järfälla kommun ~ NVG~ IS0 9001= 1SO 14001 Datum Författad av 2019-04-20 Datum Granskad av 2019-05-07 AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412-7735 Uppsala Box 94, 751 0 Uppsala S:t Persgatan 6, Uppsala Tel: 010-42 00 Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 2 Uppsala Tel: 010-42 00 Göteborg St. Badhusg 1-20 411 21 Göteborg Tel: 010-42 00 Stockholm S:t Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-42 00 Sidan 2 {12)
Innehåll 1 Uppdraget 4 1.1 1.2 Bakgrund Syfte 4 4 2 Undersökningsområde 2.1 Tidigare verksamheter och branschtypiska föroreningar 2.1.1 Kemtvätt 2.1.2 Bilvård sa nläggning 3 Genomförande 3.1 Jord 3.1.1 La boratoriea na lyser 3.2 Porgas 3.2.1 Laboratorieanalyser 3.3 Dricksvatten 3.3.1 Laboratorieanalyser 4 Riktvärden 4 5 5 6 6 6 6 6 7 7 7 7 4.1 4.2 4.3 Jord Porgas Dricksvatten 7 5 Resultat 5.1 Fältobservationer 5.1.1 Jord 5.1.2 Pargas 5.2 Jord 5.3 Porgas 5.4 Dricksvatten 6 Bedömning 7 Rekommendationer Referenser 9 10 11 11 12 Bilaga 1 Situationsplan Bilaga 2 Fältanteckningar Bilaga 3 Sammanställning analysresultat för jord Bilaga 4 Analysrapporter Sidan 3 (12)
1 Uppdraget 1.1 Bakgrund Geosigma AB har fått i uppdrag av Udd näs Förvaltning AB att utföra en miljöteknisk undersökning inom fastigheten Horsgärdet 1:3 vid Uddnäsvägen 59 i Järfälla kommun. Till följd av en brand ska ett nytt kontor byggas upp inom en del av fastigheten. Inom aktuellt område har två potentiellt miljöfarliga verksamheter bedrivits. En bilvårdsanläggning samt en kemtvätt där klorerade lösningsmedel använts. Utöver verksamheterna som är kopplade till fastigheten är en plantskola belägen cirka 200 meter norr om aktuellt område. Vid släckning av den f.d. kontorslokalen kan brandskum innehållande miljöskadliga ämnen ha använts. Till följd av områdets samlade historik, både verksamheter och tidigare brand, var det av intresse att utreda föroreningssituationen inom fastigheten inför planerad byggnation. 1.2 Syfte Syftet med undersökningen var att utreda om aktuellt område är påverkat av föroreningar från tidigare verksamheter eller branden. Resultatet ligger till grund för rekommendationer kring eventuella åtgärder och behov av vidare undersökningar. 2 Undersökningsområde Området för den planerade kontorslokalen utgörs idag av hårdgjorda och grusiga ytor omgivet av skogsmark och odlingsytor. Mälaren är belägen strax väster om fastigheten, se Figur 1. Figur 1. Aktuellt område markerat med rött, satellitbild hämtad från Eniro {201). Sidan 4 (12)
Marken består enligt SGU (201) i huvudsak av sandig morän. Väster om moränen finns glacial lera och i sydöst finns ytligt berg, se Figur 2. I samband med fältundersökningen påträffades fyllnadsmaterial ovan blockrik morän. Fastigheten är belägen på en höjd och strömningsriktning av grundvatten bedöms vara mot Mälaren i västlig riktning. I \ \ ",_ I A \ I \ 1 1 4 \ \ \ 1.1 \ 1:3 L-- Figur 2. Jordartskarta hämtad från SGU (201) där ljusblå färg representerar sandig morän, gul färg glacial lera och röd färg urberg. 2.1 Tidigare verksamheter och branschtypiska föroreningar 2.1.1 Kemtvätt Den f.d. kemtvätten inom fastigheten Horsgärdet 1:3 använde perkloretylen (även kallat PCE eller tetrakloreten) mellan åren 1975 och 193. PCE är ett klorerat lösningsmedel som bland annat använts som tvättvätska vid kemtvättsverksamheter. Inom fastigheten 1: har landstingstvätt bedrivits, det är okänt om halogenerade lösningsmedel har använts även där. Användningen av de klorerade lösningsmedlen startade på 1940-talet men visade sig efterhand ha både hälso- och miljöskadliga effekter. Tvättmaskinerna utrustades därför med slutna system på 1970-/0-talet. Miljöskadorna hade då i många fall redan skett och många av de allvarligaste föroreningarna i branschen uppstod sannolikt från slutet av 1940-talet fram till 190-talet då vetskapen av ämnenas farlighet och spridningsbenägenhet inte var kända som idag. Ämnenas egenskaper (t.ex. hög densitet, hög spridningsbenägenhet och långsam nedbrytningshastighet) gör att de kan förekomma i mark och grundvatten lång tid efter verksamhetens avveckling. Flyktigheten är också hög vilket medför risk för ånginträngning i byggnader. Ämnena är giftiga och kan ge upphov till negativa långtidseffekter i vattenmiljön. Människor som exponeras för PCE kan få huvudvärk, irritation på lungor, hud och ögon. Ämnet är också misstänkt cancerogent och påverkar det centrala nervsystemet. Sidan 5 (12)
Uppdrags nummer Ve rsion 2.1.2 Bilvårdsanläggning Föroreningar kopplade till bilvårdsanläggning/drivmedelshantering är främst polycykliska aromatiska kolväteföreningar (PAH) och olika oljeprodukter. 3 Genomföra nde Fältundersökningen genomfördes oktober till november 201. Samtliga fältarbeten utfördes enligt aktuell branschstandard, vilket innebär att de i tillämplig omfattning följde rekommendationerna från Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) i publikation: Fälthandbok - undersökning av förorenade områden (SGF 2:2013). Inför fältarbetet undersöktes erhållet ritunderlag för den f.d. verksamheten för att utreda var den huvudsakliga användningen och förvaringen av kemtvättmedel funnits. In- och utlastningsplatser, förvaring och platsen där kemtvättmaskinerna varit placerade är de mest troliga läckageplatserna vid kemtvättar. Även gamla avloppssystem kan vara källa till spridning av förorening till marken. Provpunkternas placering anpassades efter den tidigare verksamheten. En situationsplan med provpunkternas placering redovisas i Bilaga 1. 3.1 Jord Jordprovtagning har totalt utförts i fem (5) provpunkter. I två punkter, 1GS01 och 1GS02 genomfördes provtagning med hjälp av en borrbandvagn utrustad med skruvborr. I tre punkter, 1GS03, 04 och 05, uttogs jord prov för hand i samlingsprov på 0-0,2 meters djup i syfte att utreda eventuell ytlig förorening kopplad till släckning av brand eller förorening som läckt eller hällts ut på markytan. Under fältarbetet kunde det konstateras att grundvattennivån var mer än 9 meter under markytan vi tillfället för undersökningarna. Det stora djupet och den hårda blockrika moränen i området gjorde att inget grundvattenrör kunde installeras. Grundvattenröret som som försökte installeras gick av på 6 meters djup på grund av block. 3.1.1 Laboratorieanalyser Ett urval av 5 st. jordprover har skickats till ackrediterat laboratorium (ALS Scandinavia) för kemisk analys. Analysomfattningen var 4 st. analyser med avseende på metaller, 4 st. analyser avseende fraktionerade alifater och aromater, 2 st. avseende PAH, 2.st analyser avseende PCB, 1 st. analys av perfluorerade ämnen och 1 st. analys av BTEX (bensen, toluen, etylbensen samt xylener). 3.2 Porgas Porgaspunkterna anpassades efter den tidigare verksamheten. 19 provpunkter fördelade över ytan där den nedbrunna byggnaden legat och i nära anslutning till byggnaden. Porgas provtogs dels under platta där husgrunden fortfarande fanns kvar och dels genom neddrivning av jordspett utanför bygganden och där plattan inte fanns kvar. Porgas pumpades upp med hjälp av en vakuumpump och screening av luften utfördes med hjälp av fältinstrumentet HDI för specifik detektion av halogenerade flyktiga kolväten som klorerade lösningsmedel. Utifrån fältmätningarna valdes 5 provpunkter ut där aktiv Sidan 6 (12)
provtagning på kolrör genomfördes. Kolrören skickades därefter till laboratorium för kemisk analys. Pumpning på kolrör utfördes med flödet o,2 liter/min i minst 50 minuter enligt bra nschsta nda rd. 3.2.1 Laboratorieanalyser 4 st. Kolrör skickades för analys på ackrediterat laboratorium (ALS Scandinavia) och analyserades med avseende på klorerade alifater. 3.3 Dricksvatten Samtliga fastigheter inom området får dricksvatten från egen brunn, bergborrade brunnar. Ett prov av dricksvattnet uttogs från vattenkran i fastigheten, Horsgärdet 1:, direkt söder om den f.d. kemtvätten. Denna fastighet delar brunn med den undersökta fastigheten Horsgärdet 1:3. Dricksvatten prover togs i två omgångar då det första provet visade sig innehålla PCE. Då fastigheten Horsgärdet 1: hade ett kolfilter installerades togs ett nytt prov ut på fastigheten Horsgärdet 1:3, i den byggnad på fastigheten som inte brunnit. Prov togs även i en annan bergborrad brunn på grannfastigheten Horsgärdet 1:6, Uddnäsvägen 57. Provet tog ut efter cirka 5 minuters spolning för att tömma eventuell hydrofor och få prov på vattnet i brunnen. 3.3.1 Laboratorieanalyser Totalt 3 st. drickvattenprov analyserades med avseende på klorerade alifater. 4 Riktvärden 4.1 Jord Resultaten från laboratorieanalyserna jämfördes med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) (Naturvårdsverket, 2009). KM innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas också. Marken ska kunna användas för bostäder, skolor och liknande ändamål. MKM innebär att markkvaliteten begränsar val av markanvändning till verksamheter med mindre exponering som exempelvis kontor, industrier och vägar. Då kontor planeras på fastigheten är både den nuvarande och planerade användningen för fastigheten MKM, mindre känslig mark. Uppmätta halter av PFOS (perfluoroktansulfonsyra) i jord jämfördes med preliminära riktvärden för jord framtagna av SGI (Petterson et.al., 2015). Resultaten jämfördes även med Naturvårdsverkets haltnivåer för mindre än ringa risk (MRR) Pargas Sidan 7 (12)
4.2 Porgas Flyktiga föroreningar i porgas kan transporteras genom markprofilen och avgå till utomhusluften eller tränga in i byggnader. Koncentrationen ovan markytan blir lägre än i pargasen p.g.a. utspädningseffekter. Hur stor denna utspädning blir beror på en rad olika faktorer såsom föroreningskoncentrationen i porgas, föroreningens egenskaper, djup till föroreningen, jordens egenskaper, byggnadens konstruktion, luftomsättning m.m. Det sker en så stor utspädning i utomhusluft att denna exponeringsväg inte är relevant, i inomhusluft kan dock porgas tränga in och ackumuleras. För att kunna jämföra porgashalter med acceptabla halter i inandningsluft (RfC eller RISKinh) justeras uppmätta halter i porgas med en utspädningsfaktor på 1/100 utifrån danska principer som säger att halter under 100 gånger lågriskvärdena inte innebär några risker. Jämförelse med denna konservativt angivna utspädning är ett första steg vid riskbedömning för ånginträngning i byggnader. Finns en tydlig risk kan en platsspecifik utspädning tas fram i fortsatta undersökningar. 4.3 Dricksvatten Riktvärdet för summan av uppmätta halter Trikloreten (TCE) och tetrakloreten (PCE) är 10 µg/1. 5 Resultat 5.1 Fältobservationer 5.1.1 Jord Jordarten inom området var blockrik morän varför det var svårt att erhålla jordprov på större djup än 3 meter. Ingen förhöjd detektion av flyktiga ämnen kunde detekteras med hjälp av fältinstrumentet PID (photo ionization detektor) som detekterar alla typer av flyktria organiska kolväten. Däribland klorerade lösningsmedel och petroleumämnen. Fältanteckningar redovisas i Bilaga 2. 5.1.2 Porgas Fältinstrumentet HDI, (halogendetektorinstrument) som specifikt detekterar de klorerade kolvätena med mycket hög känslighet, användes för screening vid porgasprovtagningen. Fältanteckningar från provtagningen redovisas i Bilaga 2 5.2 Jord En sammanställning av analysresultat redovisas i Tabell 1 och även i Bilaga 3. Analysrapporterna redovisas i Bilaga 4. Sidan (12)
Tabell 1. Analysresultat jämförda mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för jord, halter i mg/kg TS Samlings prov ID samlingsprov 1GS01 1GS02 1GS02 1GS01 & 1GS02 1GS03 Djup(m) 0-0,Sm 0-0,5m 1-1,5m 0-0,5 0-0,1 KM 1 MKM 2 MRR 3 TS(¾) 92,7, 93,9 9,6 7 Arsenik (As) 3,15 2,05 2,32-2,7 10 25 10 Barium (Ba) 31,5 22,2 22, - 44, 200 300 -- Kadmium (Cd) 0,165 0,125 <0,1-0,22 0, 12 0,2 Kobolt (Ca) 5,2 4,45 5,9-3,56 15 35 -- Krom (Cr) 20,5 14,7 2, - 14,2 0 150 40 Koppar(Cu) 33,9 10,1 15-16,1 0 200 40 Kvicksilver (Hg) 1,17 <0,2 <0,2 - <0,2 0,25 2,5 0,1 Nickel (Ni) 7,01 6,3 6,69-5,39 40 120 35 Bly(Pb) 24,3 14 10,5-1,1 50 400 20 Va nadin M 30,1 22,3 35,2-25,4 100 200 -- Zi nk (Zn) 70,1 9,3 59,5-237 250 500 120 alifater >C5-C - <10-25 150 -- alifater >C-C1 o <10 <10 <10 - <10 25 120 -- alifater >C 10-C 12 <20 <20 <20 - <20 100 500 -- ~ alifater >C 12-C 16 <20 <20 <20 - <20 100 500 -- bj)... -"' alifater>c5-c16 - <30-100 500 -- bj) E alifater >C16-C 35 33 32 <20-60 100 1000 -- aromater >C-C 10 <1 <1 <1 - <1 10 50 -- aromater>c10-c16 <1 I <1 <1 I - <1 3 15 -- aromater >C16-C35 <1 <1 <1 - <1 10 30 -- bensen - <0,01 - - - 0,012 0,04 -- toluen - <0,05 - - - 10 40 -- etylbensen - <0,05 - - - 10 50 -- xylener, summa - <0,05 - - - 10 50 -- PAH, summa L - <0, 15 - - <0,15 3 15 0,6 PAH,summaM - <0,25 - - 1,5 3,5 20 2 PAH,summa H - <0,3 - - 1, 1 10 0,5 PCB, summa 7-0,034 - - <0,007 0,00 0,2 -- PFOA perfluoroktansyra - I - - 0,0012 - -- -- -- PFOS perfluoroktansulfonsyra - - - 0,0115-0,003' 0,02' -- FOSA perfluoroktansulfonamid - - - 0,000779 - -- -- -- Sammanfattningsvis har inga analyserade ämnen i jord detekterats över riktvärdet för MKM. PFOS och PCB har detekterats i halter över KM men under MKM i de provtagningspunkter som tagits där det nedbrunna husets bottenplatta inte var kvar. Kvicksilver har detekterats i en punkt över riktvärdet för KM men under MKM. Klorerade alifater och däribland PCE har inte analyserats i jord då screening med PID inte visade på förekomst av flyktiga förorening. Detta kan antingen bero på att läckaget av PCE kan vara litet till ytan och detta missats vid den översiktliga undersökningen eller att ämnet har förångats och avgått till luften i de ytliga proverna som togs. 5.3 Porgas Höga halter av tri- och tetrakloreten har påträffats inom fastigheten. Det sammanställda analysresultatet jämfört med relevanta riktvärden redovisas i Tabell 2 nedan och i Bilaga 3. Provpunkternas läge redovisas i Bilaga 1 och analysrapporter Bilaga 4. - Sidan 9 (12)
Ve rsion Tabell 2. Tabellen visar analyserade halter av klorerade lösningsmedel i porgas \ ID provpunkt P3 PS P7 P Lågriskvärde Korr. lågriskvärde Riktvärde Porgas Provtagen volym (I) 10,4 10 11,6 10,4 RfC (1) RfCx0,5 (3) RfC x 0,5 x 100 (5) RISKinh (2) RISKinh x 1 (4) RISKinh x 1 x 100 (5) Tetraklorete n (PCE) 12 63,5 1,51 244 0,20(1) 0,1 10 Trikloreten (TCE) 0,070 <0.0200 <0.0 172 0,212 0,023 (2) 0,023 2, 3 E cis-1,2-dikloreten (DCE) 0,0202 <0.0200 <0.0 172 <0.0192 -- -- -- ~nylklorid ve <0.01 92 <0.0200 <0.01 72 <0.0192 -- -- -- -- Ri ktvärd e ej till gä ngl igt (1) Referens kon ce ntra ti oner i I uft (Ta be l I A3.4, Naturvå rds verke t 2009) (2) Ri skni vå för ämn en uta n trös keleffekter(ge notoxiska cace roge na ämnen ) dä r äve n I å g exponeri ng innebär risk fö r uppko mst av ca nce r (ta be l I A3.4, Na tu rvå rds ve rke t 2009 ) (3) Be räkning av riktvä rdena RfC ba s eras på att ma xima It 50% av exponeri ngen ko mm er från det fö rorena de området (4) Beräkn ing av riskni våe r för ge notoxiska ämn en base ras på att 100% av exponeringe n ko mmer från det förorenade område t. (5) En utspädning med faktor 100 uppskattas vi d transport av förore ning från porgas, ge nom be tonggo lv, till inom hu sluft. PCE har påträffats i halter över tillämpade riktvärden. Även nedbrytningsprodukterna trikloreten (TCE) och dikloreten (DCE) har detekterats men i låga halter. 5.4 Dricksvatten Tre dricksvattenprover har analyserats. Dessa har tagits ut i kranar eller utkastare på fattigheterna Horsgärdet 1:3, 1:6 och 1:. Horsgärdet 1:3 och 1: delar på samma brunn, brunnen är lokaliserad mellan de två fastigheterna (västra delen av fastigheterna). I Tabell 3 redovisas det sammanställda resultatet. Resultaten finns även sammanställda i Bilaga 3 och analysrapporterna i sin helhet i Bilaga 4. Tabell 3. Tabellen visar en sammanställning av analysresultaten för klorerade alifater i dricksvatten jämförda mot Livsmedelsverkets gränsvärden, enhet µg/1 Ämne Horsgärdet 1: Horsgärdet 1:6 Horsgärdet 1:3 ( kolfilter) Grannfastighet Tetrakloreten (PCE) 7, 636 0,23 Tri kloreten {TCE) 5,06 19,1 <0.10 - cis-1,2-dikloreten (DCE) 5,4 1,3 <0.10 l Vinylklorid ve <1,0 <1.0 <1.0 *Grä nsvä rd en för närd ri eks vatten ans es otjä n I i gt e ni i gt Livs med e Is verket SLVFS (2001:30). ** Riktvärdet gä 11 er förs umma n av tri kl oreten och t etra kloret en -- Gränsvärde finns ej tillgängliga Gränsvärde 10** -- -- I dricksvattnet från brunnen tillhörande Horsgärdet 1:3 och 1: innehåller TCE och PCE över rekommenderat gränsvärde från Livsmedelsverket. Horsgärdet 1: har lägre halter på grund av att de har ett kolfilter (filterpatron) som byts var tredje månad. Dricksvattnet från Horsgärdet 1:6 innehåller spår av PCE men halterna är under Livsmedelsverkets gränsvärden. Inga spår av nedbrytningsprodukter. De höga halterna i dricksvattnet kommunicerades omedelbart med tillsynsmyndigheten och på Horsgärdet 1:3 stängdes vattnet av för att fortsatt användning inte skulle ske. En ny lösning för dricksvatten för Horsgärdet 1:3 och 1: är sedan mars 2019 installerad. Vatten tas från brunnen på fastigheten Horsgärdet 1:6. En ledning är dragen ovan mark, förlagd i kulvert. Sid an 10 (12)
6 Bedömning Klorerade lösningsmedel har vid någon tidpunkt läckt ut till mark och grundvatten inom fastigheten. Höga halter av PCE påträffas i bergborrade brunnar och porgas. De genomsläppliga jordarterna inom fastigheten har medfört att PCE kunnat spridas vertikalt till stora djup, även ned i berget. Med stor sannolikhet har kemtvättmedel läckt ut i området där kemtvättmaskinerna stått, alternativt vid inlastning eller gamla ledningar som påträffades i samma område. Med de förutsättningar som finns på platsen så är det möjligt att läckagepunkten och därigenom källområdet är väldigt begränsat till ytan och därför missats vid jordprovtagningen. Då grundvattnet ligger på mer än 9 meters djup under markytan är det inte sannolikt att porgashalterna kommer från förångning från grundvatten utan att de kommer från ett källområde i jorden. De naturliga förutsättningarna för nedbrytning är små på grund av den syrerika miljön i den sandiga moränen inom fastigheten. Det är därför nästan enbart ursprungsämnet PCE påträffas och endast liten andel nedbrytningsprodukter. Den samlade bedömningen är att det finns risker för människors hälsa och miljön kopplade till påträffad förorening av kemtvättmedlet PCE. PFOS och PCB har detekterats i halter över KM men under MKM i de provtagningspunkter som tagits där det nedbrunna husets bottenplatta inte var kvar. Det fanns tydliga spår av rivningsmaterial i massorna. Påträffade halter utgör inte grund för åtgärd då markanvändningen är mindre känslig (MKM) vid kontors- och industrilokaler. Det är dock viktigt att detta beaktas vid schaktning och borttransport av överskottsmassor. 7 Re kommendationer På grund av de höga halter av PCE som påträffats i dricksvattenbrunnar och porgas krävs ytterligare undersökningar och åtgärder för att minska riskerna för exponering. Rekommendationen är att undersökning av utsläppspunkt/källområde undersöks och åtgärdas genom schakt innan eller i samband med grundläggning av ny kontorsbyggnad. PÅ det sättet tas jorden bort där de höga porgashalterna påträffades och källan till föroreningen i gasfas avlägsnas. Viktigt att komma ihåg vid schakt och borttransport av jord är att massorna även kan innehålla PFOS och PCB vilket kan kräva särskild behandling. Ytterligare prover bör tas innan borttransport. Grundvattnet bör också undersökas med annan metod. Ett grundvattenprov bör tas så nära det misstänkta källområdet som möjligt och ett nedströms den nedbrunna fastigheten, eventuellt på fastigheten Horsgärdet 1:. Det djupa grundvattnet kan komma att kräva åtgärd, efter ytterligare undersökning och riskbedömning, men en sådan åtgärd begränsas ej av uppbyggnaden av den nya kontorslokalen. Den djupa föroreningen byggs inte in utan kan åtgärdas även med huset med genom borrningar runt om eller vinklade borrningar. Åtgärd genom schakt kommer inte vara möjligt till de djupen. Sid an 11 (12)
Uppdrags nummer Inomhusluften på den befintliga byggnaden på den undersökta fastigheten bör också undersökas avseende klorerade lösningsmedel i inomhusluften. Undersökning görs förslagsvis med passiv provtagare som får sitta upp i 4-7 dagar där människor vistas. Provtagningen bör även upprepas under minst 2 tillfällen där provtagningen görs vid olika säsonger då både inläckage och ventilation har säsongsvariationer. Vid andra schaktarbeten som ledningsdragningar och dylikt bör kontroll av förekomst av klorerade alifater utföras i samband med schaktarbetet. Referense r Naturvårdsverket, 2009, Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning, Naturvårdsverket, SNV rapport 5976 SGU, 2013, Bedömningsgrunder för grundvatten, Sveriges Geologiska Undersökning, SGUrapport 2013 :01, SGU, 2019, Sveriges geologiska undersöknings kartgenerator för Jordarter. Tillgänglig: http://apps.sgu.se/kartgenerator/maporder sv.html VISS 2019: Vatteninformationssystem Sverige, Elektronisk, Tillgänglig: http ://viss, I ansstyrelsen,se/m ap Page,aspx Sidan 12 (12)
Bilaga 1 Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom fastigheten Horsgärdet 1 :3, Järfälla kommun GRAP Situationsplan med provtagningspunkter