Seminarieuppgift i miljömedicin Radon (BG4)

Seminarieuppgift i miljömedicin Radon (BG4) Vad är radon? Radon är en luktfri, radioaktiv ädelgas som bildas naturligt i all berggrund som innehåller uran. Från berggrunden avgår radon till atmosfären, särskilt ifrån genomsläppliga områden som grusåsar och mark med porösa bergarter. Radon ingår i den sönderfallskedja som börjar med uran-238 och slutar med stabilt bly-206. Det har en kort halveringstid (ca fyra dagar) och bildar därefter sk radondöttrar samt alfastrålning. Radondöttrar är en serie av radioaktiva bly-, vismut- och poloniumisotoper. Det är framförallt kortlivade former av dessa som i luft har betydelse från hälsosynpunkt. [1,2,3] De viktigaste stegen i sönderfallskedjan för uran-238 [4] Var finns radon? År 1984 gick larmet när Stanley Watras gick igenom detektorerna på sitt jobb på Limerick Nuclear Power Plant i Pennsylvania. Efter att ha letat efter läckor i kärnkraftverket i 5 dagar så sökte utredarna igenom hans bostad och fann strålning motsvarande 455000 lungröntgentagningar vilket innebär en ökad risk för lungcancer med ca 13 %. När det gäller Stanley Watras så berodde den dåliga inomhusluften på att ångor från berggrunden sögs in i huset då det var byggt på en uranåder. [5] Seminarieuppgift Miljömedicin, Basgrupp 4, Radon sida 1/1

Radon förekommer naturligt som en sönderfallsprodukt från uran. Uran förekommer i naturen i berggrunden och jordarter som eroderat från radioaktiva bergarter. I Sverige innehåller berggrunden en förhållandevis stor mängd uran. Vatten från jordlager bergsborrade brunnar innehåller vatten med radon, särskilt om man bor i ett område med uranrika bergarter. Radonet i vattnet avdunstar som gas och det är denna som är skadlig snarare än att dricka vattnet. En i synnerhet uranrik bergart är alunskiffer. [6] Blåbetong År 1929-1975 användes alunskiffer som en av beståndsdelarna i blåbetong (blå lättbetong, gasbetong) och tillverkades på en rad platser i Sverige. Den Ölänska blåbetongen innehåller i jämförelse liten andel uran och ger därmed upphov till en mindre stråldos medan blå gasbetong från Östergötland (Borensberg) och Närke innehåller mer uran. När miljonprogrammets bostäder uppfördes var blåbetong ett vanligt byggmaterial som användes i t.ex. Stockholm, Göteborg, Gävle och Borås. SSI (statens strålskyddsinstitut) uppskattar att det kan finnas upp till 500000 bostäder i Sverige där radonhalten överstiger gränsvärdena. Det enda säkra sättet att få reda på radonhalten i en fastighet är att mäta. [6] Enheter för radioaktivitet De olika enheterna som man använder för att mäta radioaktivitet presenteras i tabellen nedan. Enheten Bequrel (Bq) anger hur mångas sönderfall som sker per sekund men säger inget om den typ av stålning som avges (alfa, beta eller gamma etc.). För att ta hänsyn till det så finns enheten Sievert (Sv)* som viktar effekterna för de olika strålningstyperna. När det gäller radonhalten i inomhusluften används enheten Bq/m 3 och när det gäller radonhalten i vatten används enheten Bq/l. Det finns andra radioaktiva isotoper i vatten som uran och radium. Dessa mäts och redovisas som total indikativ dos (TID) med enheten msv/år. I TID ingår alla radioaktiva isotoper utom radon, radondöttrar, kalium-40 och tritium (tungt vatten). [6] *) Som fått sitt namn efter den svenske strålskyddspionjären Rolf Maximillian Sievert Händelse Storhet Enhet Äldre enhet Radioaktiva ämnen aktivitet 1 Bq = l s -1 = 1 Hz 1 Ci = 3,7 10 8 Bq sönderfaller aktivitet per kg 1 Bq/kg Strålningen träffar materia och skapar laddningar, dvs joniserar exposition 1 C/kg 1 R = 0,000258 C/kg Strålningen avger energi absorberad dos 1 Gy = 1 J/kg 1 rad = 0,01 Gy Energin skadar cellerna dosekvivalent 1 Sv 1 rem = 0,01 Sv Bq = Bequrel, Ci = Curie, R = Röntgen, Gy = Grey, Sv = Sievert, C = Coulomb (1 C = 1 As), J = Joule [7] Mätmetoder För att mäta halten i dricksvattnet lämnar man in ett prov i en särskild flaska för analys till ett laboratorium som är godkänt av SSI, statens strålskyddsinstitut. För att mäta strålningen i inomhusluften använder man oftast en spårfilmsmätare. Radonpartiklarna som kommer in i dosan Seminarieuppgift Miljömedicin, Basgrupp 4, Radon sida 2/2

fastnar på spårfilmen och när de sönderfaller så bildas små skador i filmen som sedan kan registreras med etsning och mikroskopering. Man kan även använda en geigermätare där ett Geiger- Müllerrör förstärker elektronrörelser som registreras av en voltmätare (när spänningen ändras så hörs ett knäppande ljud vilket innebär ett sönderfall). Mäter man gammastrålningen får man räkna bort bakgrundsstrålningen från kosmos och berggrunden. [6] Negativa hälsoeffekter från radonexponering Radons negativa hälsoeffekter beror på dess radioaktivitet och åtföljande risk för strålningsinducerad cancer. När radon sönderfaller bildas vissa isotoper som kallas radondöttrar. Dessa häftar till partiklar i luften vilka inandas, deponeras i luftvägar och lungor och ger upphov till en lokal stråldos i form av alfa-partiklar. Alfa-partiklar består av 2 protoner och 2 neutroner, och även om dessa inte kan nå djupt ner i vävnad på samma sätt som gamma-strållning innehåller de tillräckligt med energi för att kunna ge DNA-skada. Radon upptäcktes först som en hälsofara när man tidigt på 1900-talet kopplade samman det höga dödsantalet i lungcancer hos gruvarbetare med höga nivåer radon. Idag är det främst den så kallade residentiella exponeringen man är orolig för. Den första publicerade fall-kontrollstudien som var stor nog att ge kvantitativa riskbedömningar vad det gäller förhållandet mellan residentiell exponering för radon och lungcancer gjordes i Sverige 1994 [8]. I denna konstaterades att residentiell exponering för radon är en viktig orsak till lungcancer hos den svenska befolkningen, och att denna risk stämmer väl överrens med extrapolering gjord på data om gruvarbetare [9]. 2005 publicerades en stor europeisk samlingsrapport med data ifrån 13 fall-kontrollstudier i 9 olika länder som konstaterade att dessa studier tillsammans tyder på att residentiell exponering av radon är en viktig riskfaktor, främst hos rökare och ex-rökare, och att denna exponering är ansvarig för ca 2% av alla cancerdödsfall i europa. Svenska strålskyddsinstitutet bedömer att ca 450 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder. [10] Kopplingen mellan radon och lungcancer är numer okontroversiell, men även andra cancerformer har förslagits vara kopplade till radon, och då främst leukemi. En tjeckisk studie bland gruvarbetare som bryter uran visade på ett signifikant förhållande mellan radonexponering och leukemi [11]. skadan tros bero på att radon är en väldigt fettlöslig gas som därmed kan koncentreras i fettceller i benmärgen och sedan bestråla närliggande hematopoetiska stamceller [12]. Författarna till den tjeckiska studien påpekar dock att fler studier krävs. Radon och rökning Det har visat sig att rökning har en stor betydelse i utvecklingen av lungcancer hos individer utsatta för radon. En rökare utsatt för radon löper 25 ggr större risk att drabbas av lungcancer jämfört med en person utsatt för radon som aldrig rökt. Detta beror på att rökare har en högre ursprungsrisk att drabbas av lungcancer jämfört med en icke-rökare. En 75-årig icke-rökare utsatt för strålhalten 400 Bq/m3 (gränsvärde för arbetsplats) har en risk på 0.7 % att drabbas av lungcancer. Motsvarande risk för en 75-årig rökare är 16 %. Även individer som nyligen slutat röka löper en ökad risk för insjuknande i lungcancer, dock sjunker risken ju längre tid som gått sedan rökstoppet.[13] I Sverige uppkommer årligen omkring 450 lungcancerfall orsakade av radon. Av dessa patienter är 90 % rökare [10]. Risken för passiva rökare är inte närmare utredd. Att rökning i sig starkt bidrar till uppkomsten av lungcancer har påvisats i åtskilliga studier och är numera ett okontroversiellt påstående. Många mekanismer kring hur detta sker är tämligen väl Seminarieuppgift Miljömedicin, Basgrupp 4, Radon sida 3/3

beskrivna. En mängd carcinogener finns i röken som rökaren andas in, såsom bensen, kadmium, radioaktiva ämnen och reaktiva syremetaboliter. Dessa ämnen kan ge upphov till cellskador på bland annat arvsmassan. När dessa DNA-skador ansamlas kan till slut en tumörcell bildas.[14] Anledningarna till att radon i kombination med rökning har ett sådant starkt samband med utvecklandet av lungcancer har utretts. Då cigarettrök är närvarande fäster radon-döttrar till rökpartiklarna. Detta medför att radonet lättare förs in i lungorna och därmed ökar exponeringen av -strålning i en rökares lungor jämfört med en icke-rökares.[15] I en mindre studie utreddes huruvida röken från cigaretter i sig kunde bidra till förhöjda radonnivåer. Hypotesen var att eftersom radonpartiklar kan fästa till cigarettrök borde detta kunna bidra till en ökad radonhalt i lokaler med cigarettrök genom att röken fångar in radonpartiklar. I studien fann man ökade halter av radon i rökiga lokaler jämfört med lokaler utan cigarettrök. Man fann även att en del av cigaretterna i experimentet innehöll radon. Hur pass mycket dessa fynd spelar in i radons och cigarettröks samverkan i utvecklandet av lungcancer är inte vidare utrett.[15] Vad säger lagar och regler om radon? Vilka myndigheter sköter uppföljning? Gränsvärden för radon i luft och vatten etc. I början av juni 2002 antog riksdagen propositionen Vissa inomhusmiljöfrågor (2001/02:128). Till grund för denna ligger radonutredningen från 2001. Regeringen säger i propositionen bl.a. att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sänka radonhalterna i inomhusluften. Beslutet i riksdagen innebär att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, ett av de 15 nationella miljömålen, kompletteras med ett särskilt delmål för inomhusmiljön. Inomhusmålet har formulerats som att: "År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt." Delmålet har preciserats på två områden, radon i inomhusluft och ventilation. För radon finns två mål angivna. Radonhalten i skolor och förskolor ska vara lägre än 200 Bq/m 3 senast år 2010 Radonhalten i bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m 3 senast 2020 Boverket är ansvarig myndighet för miljömålet God bebyggd miljö. Gränsvärden och riktvärden radon i luft 200 Bq/m 3 Högsta radonhalt i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål; Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2004:6 (M) samt SOSFS 1999:22 (M). 200 Bq/m 3 Högsta radonhalt i nya byggnader; Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12. 400 Bq/m 3 Högsta radonhalt på arbetsplatser; Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:17 2,5 MBqh/m 3 och år Högsta exponering för radon i gruvor och underjordsanläggningar under utförande; Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:17. Motsvarar ca 1500 Bq/m 3 i radongas vid en arbetstid av 1600 timmar per år. Seminarieuppgift Miljömedicin, Basgrupp 4, Radon sida 4/4

Gränsvärden och riktvärden gammastrålning 0,3 µsv/h Uppmäts denna nivå eller högre på byggnadens fasad bör radonmätning i inomhusluften göras. Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1999:22 (M) 0,3 µsv/h Högsta gammastrålning i nya byggnader; Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12. Gränsvärden och riktvärden vatten 100 Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Gräns för tjänligt med anmärkning. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets gränsvärden gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10m 3 vatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer. 1000 Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Gräns för otjänligt. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets gränsvärden gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10m 3 vatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer. 1000 Bq/l Mätning av radonhalten i inomhusluften bör göras, SOSFS 1999:22 (M) 1000 Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Riktvärde som anger risk för hälsoeffekter. Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2003:17 (M). Socialstyrelsens riktvärde gäller mindre vattenverk samt privata brunnar där Livsmedelsverkets föreskrifter inte kan tillämpas. 0,1 msv/år Total indikativ dos, TID. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30 Källa: Statens strålskyddsinstitut [16] Hur kan man skydda sig mot radon? Då många faktorer i den omgivande miljön kan orsaka ohälsosam exponering för radon är det viktigt att först ta reda på vad som orsakar radonproblemet för att hitta ett effektivt skydd. Via mätningar kan man avgöra om problemet är: Byggmaterialet Om byggnadsmaterialet är problemet kan man försöka sänka radonhalten via ökad luftgenomströmning i huset. Beroende på svårighetsgrad kan man behöva installera något typ av frånluftssystem till ett mer komplicerat system med mekanisk till- och frånluft. Att öka ventilationen medför högre enrergikostnader för uppvärmning varför mekanisk ventilation ofta kombineras med ett system för att ta vara på värmen i frånluften. Marken Kommer radonet från marken kan man täta läckor. De vanligaste läckställena hittar man: runt golvluckor, till exempel runt brunnar för avlopp runt skyddsrör för vattenledning, andra rörgenomföringar och vid golvbrunnar genomgående sprickor Seminarieuppgift Miljömedicin, Basgrupp 4, Radon sida 5/5

Tätning är i många fall inte tillräckligt. Då försöker man skapa ett undertryck under huset så att jordluften inte sugs in. Vanligast sker detta via installation av en radonsug, det vill säga en fläkt som suger jordluft genom en kanal genom bottenplattan direkt under huset. Hushållsvattnet Oftast räcker det att vattnet luftas kraftigt med en särskild konstruerad radonavskiljare. Olika utrustning finns beroende på hur mycket radonhalten behöver sänkas. En kemisk och mikrobiologisk undersökning av vattnet avgör vad som är lämpligast för det aktuella hushållet. [16] Riskgrupper Då radon förekommer i såväl berggrund som jordarter, i byggnadsmaterial och i grundvattnet är det många som kan vara utsatta för ohälsosam exponering. I princip all svensk mark har tillräckligt höga radonhalter för att läckage in i byggnader ska kunna ske. [17] Vid mätningar har man dock sett att Lysekils kommun har nära dubbelt så hög genomsnittlig bostadsradonhalt som landet i övrigt. Orsaken är bergrunden, där bohusgraniten ger en högre radonavgång från marken. [18] Radon i bostäder är ett dominerande strålskyddsproblem i Sverige. Man beräknar att 200 000 till 400 000 är utsatta för radonhalter som överstiger gränsvärdet (200Bq/m3) [19]. Det byggnadsmaterial som kan utgöra en förhöjd risk är alunskifferbaserad gasbetong, den så kallade Blå lättbetong eller Blåbetong. Övriga former av lättbetong är inte något problem. Blå lättbetong tillverkades under perioden 1929-1973 och slutade att användas som byggnadsmaterial 1975. Därmed löper personer bosatta i hus från den här tiden en ökad risk för exponering av höga radonhalter [17] Vad beträffar hushållsvattnet är det framför allt bergsborrade brunnar som kan ha förhöjda radonhalter. Normalt är grävda brunnar inget problem. Ytvattentäkter, som sjöar och vattendrag, innehåller nästan inget radon alls. [17] Då studier har visat ett samband mellan förhöjd radonexponering och lungcancer hamnar rækare i en extra utsatt grupp. Beroende på rökvanorna kan risken att drabbas av lungcancer uppgå till tio gånger vanligare. För ickerökare uppskattas risken att drabbas av lungcancer efter flera decenniers exponering av radon kring det svenska gränsvärdet öka med 30 procent jämfört med en person med exponering kring riksgenomsnittet (100Bq/m3). [19] Radonets påverkan på barn är oklar. Lungcancer är en cancerform som knappt förekommer hos barn, däremot kan man inte utesluta att radonexponering under barnaåren ökar risken att drabbas av lungcancer senare i livet. Gravida ska också vara försiktiga för hög radonexponering. Detta för att inte riskera att fostret ska skadas vid känsliga utvecklingsstadier under en graviditet. [20] Seminarieuppgift Miljömedicin, Basgrupp 4, Radon sida 6/6

Studiedesign/upplägg Bakgrund Radons hälsoeffekter vad gäller lungcancer är väl utrett. Däremot saknas större material vad gäller radons eventuella roll i utvecklandet av andra cancerformer. I ett fåtal studier, t.ex. [11] har påvisats en möjlig koppling mellan radon och leukemi. Tidigare har man trott att radon främst drabbar luftvägarna men radondöttrar tas troligen upp av benvävnaden och ger ökad stråldos till benmärgen vilket ökar risken för leukemi. Syfte Syftet med studien är att utreda om radonexponering i hemmet kan orsaka leukemi. Metoder Studietyp Leukemi har i Sverige en årlig incidens på ca 1000 fall och en prevalens på 2895. [21] Mellan 200 000-400 000 individer beräknas vara utsatta för radonhalter över det tidigare svenska gränsvärdet (400 Bq/m3). [20] En alternativ studietyp hade kunnat vara en retrospektiv kohortstudie, men denna lämpar sig dåligt då man hade fått med allt för få leukemifall. En prospektiv kohortstudie hade varit mer tidskrävande och mindre kostnadseffektiv. Definition av exponerade/fall Exponerade definieras som personer som har bott i minst 10 år i radonhus som överskrider 200 Bq /m3 enligt kommunala register. Fallen definieras som patienter över 20 år som år 2007 har diagnosen akut lymfatisk leukemi samt kronisk lymfatisk enligt WHOs kriterier 2001. Studiebasen utgörs av svenska medborgare över 20 år folkbokförda mellan åren 2003-2007. Eftersom vissa leukemiformer har en relativt hög förekomst hos barn [21], väljs denna grupp bort då deras insjuknande i högre mån antas bero på genetiska faktorer. Som kontrollgrupp väljs ett randomiserat urval av sveriges befolkning som matchar fallen med avseende på kön, ålder och geografiskt område då vi tror att dessa kan vara confoundingfaktorer. Seminarieuppgift Miljömedicin, Basgrupp 4, Radon sida 7/7

Diskussion Studiens precision En stor studiegrupp har valts för att minska risken för slumpmässiga fel samt öka studiens power för att ha en chans att hitta ett svagt samband. Vidare har en tio-årig exponering valts som kriterium för att anses som exponerad, detta med hänsyn till latenstiden för utvecklandet av leukemi [22]. Intern validitet Urvalsfel Eftersom urvalet bygger på det totala antalet kända fall av leukemi i Sverige enligt cancerregistret, undviks eventuella snedfördelningar som kan uppstå då deltagare själva väljer om de vill delta i studien eller ej. Ett urvalsfel som skulle kunna uppstå är om diagnostiseringen av leukemi skiljer sig på lokal nivå. Detta verkar dock osannolikt då diagnostiska kriterier för leukemi är enhetliga i hela landet. Mätfel Mängden radon man utsätts för i ett hus beror på en rad faktorer. Något som kan påverka är t.ex. ventilation och hur mycket man vädrar. Detta kan i sin tur påverkas av var i landet man bor. Bor man exempelvis i en nordlig del av landet är det möjligt att man i mindre mån sover med öppet fönster, och därmed utsätts för högre halter. Mätningarna av radonhalterna kommer således bero mycket på hur livsstilen för de som bor i huset ser ut. Dock borde dessa eventuella felkällor sprida ut sig jämnt över fallen och kontrollerna. Vidare är det viktigt att mätningarna är standardiserade så att inga variationer i mätvärden uppkommer p.g.a. olika tillvägagångssätt vid mätning. Standardisering kan ske genom att samtliga mätningar utförs av en utbildad fackman med en metod godkänd av SSI. källa:ssi Confounders/Effektmodulerare Rökning är en klar effektmodulerare. Rökning är en bevisad riskfaktor för leukemi och cigarettröken kan eventuellt även potentiera radons effekter. Rökning är möjligen också en confounder då det är ett rimligt antagande att hälsomedvetenheten hos rökare är lägre och det därför finns en mindre benägenhet hos denna grupp att mäta radonhalten. Dessutom spelar sannolikt även socioekonomiska faktorer in, då låginkomsttagare (som är överrepresenterade bland rökare) har sämre möjligheter att påverka sin boendesituation. Övriga effektmodulerare Övrig strålbelastning (arbete, undersökning, cancerbehandling) Ålder - en ökad ålder innebär en ökad risk för leukemi. Kön - män är överrepresenterade bland leukemipatienter. Seminarieuppgift Miljömedicin, Basgrupp 4, Radon sida 8/8

Eventuellt övervikt - vissa studier visar ett samband mellan leukemi och fetma. Orsaken är ännu okänd, man tror dock att det kan finnas ett samband mellan ökade insulin- och IGFnivåer, som överviktiga ofta uppvisar, och leukemi. Dessutom har man hittat IGF-receptorer på leukemiceller, något som skulle kunna stödja denna koppling. [23] Epstein-Barr virus [24] Utsättande för kemikalier - främst bensen. Annan cancer Bortfall Vid enkätstudier kan bortfall förekomma. Någon enkät kommer dock inte användas i studien. Endast register kommer användas som underlag. Resultat Insamalade data presenteras i en fyrfältstabell så att man kan beräkna Odds-Ratio med konfidensintervall Den relativa risken En skattning av antal personer som dör i leukemi till följd av radon i absoluta tal. Slutsats Om studien och andra uppföljningsstudier visar ett kausalsamband mellan att bo i ett radonhus och leukemi bör människor uppmanas att i större utsträckning mäta radonhalten i sin bostad så att man kan undvika radonexponering genom ombyggnation, vädra oftare etc. En kostnadseffektivitetsanalys bör göras för att eventuellt omvärdera behovet av mer resurser till åtgärder. Seminarieuppgift Miljömedicin, Basgrupp 4, Radon sida 9/9

Källhänvisningar [1] Radonguiden.se http://www.radonguiden.se/det_har_ar.asp [2] Sterner O. Förgiftningar och miljöhot, Studentlitteratur, 2003 [3] Arbetsmiljöverket http://www.av.se/ [4] BILD från Statens strålskyddsinstitut, Radioaktiva ämnen i dricksvatten, Söderman AL http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/d55d0c3a- 2AA2-49B0-A146-25F62D3E117D/0/AnnLouisSoderman20061121.pdf (hämtat 2007-11-14) [5]Artikel i Time Magazine (hämtad 2007-11-12) http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,10483 85,00.html [6] SSI - Statens strålskyddsinstitut http://www.ssi.se/radon/radon_natforekamn.html?menu etype=1&menu2=radon [7]Experimentell fysik Bodil Jönsson, Nina Reistad ISBN 91-44-26802-5 Studentlitteratur, 1987 http://www.certec.lth.se/dok/expfysik/1_5_09_radioaktivit et.html [8] Svedjemark, G. A. The history of radon from a Swedish perspective. Radiation Protection Dosimetry 2004 109(4):421-426 [9] Pershagen, G., Åkerblom, G., Axelson, O., Clavensjö, B., Damber, L., Fesai, G., Enflo, A., Lagarde, F., Mellander, H., Svartengren, M. and Swedjemark, G. A. Residential radon exposure and lung cancer in Sweden. N. Engl. J. Med. 330, 159 164 (1994) [10] SSI - Statens strålskyddsinstitut. http://www.ssi.se/radon/radon_halsorisker.html?menuet ype=1&menu2=radon [11] Rericha, V; Kulich M, Rericha R, Shore DL, Sandler DP.Incidence of leukemia, lymphoma, and multiple myeloma in Czech uranium miners: a case-cohort study". Environmental Health Perspectives 115 (4): A184-5.(2007) [12] Allen JE, Henshaw DL, Keitch PA, Fews AP, Eatough JP. Fat cells in red bone marrow of human rib: their size and spatial distribution with respect to the radonderived dose to the hematopoietic tissue. Int J Radiat Biol. 1995;68:669 678 [13] Darby et al. Radon in homes and risk of lung cancer: collaborative analysis of individual data from 13 European case- control studies. BMJ, Jan 2005; 330: 223. [14] Kumar et al. Basic Pathology 7th edition. [15] Abdel Ghany HL. Enhancement of radon exposure in smoking areas. Environ Geochem Health. 2007 Jun;29(3):249-55. [16] SSI - statens strålskyddsinstitut http://www.ssi.se/radon/radon_riktgransv.html?menuet ype=1&menu2=radon [17] Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/specnavigation/ Omraden/Radon.htm [18] Sahlgrenska sjukhuset http://sahlgrenska.se/vgrtemplates/page 36250.aspx [19] Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2001 ISBN: 91-7201-495-4 http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/2001/2673/2001-111-1.htm [20] Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2005 ISBN: 91-7201-931-x http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/2005/8651 [21] Cancer i siffror, populärvetenskapliga fakta Cancerfonden ISBN: 91-89446-68-2 http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/20f814ea- 945C-43A2-9D43- F1394A80694B/8233/rev_20051255.pdf [22] Läkartidningen http://www.lakartidningen.se/includes/07printarticle.php? articleid=7945 [23] Ross JA, Perentesis JP, Robison LL, Davies SM. Big babies and infant leukemia: a role for insulin-like growth factor-1? Cancer Causes Control. 1996 Sep;7(5):553-9. Review. PMID: 8877054 [24] Jarrett RF Viruses and lymphoma/leukaemia. J Pathol. 2006 Jan;208(2):176-86. PMID: 16362996 Seminarieuppgift Miljömedicin, Basgrupp 4, Radon sida 10/10