& -
Beslut av Rektor på LiU, DNR LIU-2019-01918 Plan fo r systematisk uppfo ljning av alumner fo r utbildningar pa grundavancerad- och forskarutbildningsniva
Innehåll 3 I LiU:s Verksamhetsplan och budget fo r 2019 samt plan fo r 2020-2021, anges som ett uppdrag att LiU ska utveckla arbetet med alumner och ge fo rslag pa systematisk uppfo ljning i relation till LiU:s kvalitetssa kringsarbete.
Innehåll 4 De fra gor som a r relevant att fa svar pa kan variera beroende pa vilken specifik utbildning det handlar om. Fo r att uppfo ljningen av alumner ska bli meningsfull sa beho ver fra gor sta llas som ka nns relevanta och viktiga fo r respektive utbildning. Fra gor av mer generell karakta r fo r att fo lja upp alumner och bo r dock fa nga upp omra den som bero r: Tid till arbete efter examen? (ha r finns nationell statistik att ja mfo ra med), Inom vilket omra de/yrkesfa lt? Inom "ra tt" omra de/yrkesfa lt? Utbildningens fo rberedelse fo r ett arbetsliv? No jdhet med utbildningen? Vad kan utvecklas/bli ba ttre?
Innehåll 5 Eftersom olika program och utbildningar har olika fo rutsa ttningar sa fo resla s en gemensam lo sning pa hur LiU ska arbeta med alumniuppfo ljningar utan snarare att olika lo sningar a r mo jliga. Dock ska en systematisk uppfo ljning av alumner go ras i samtliga utbildningar som leder fram till en examen.
Uppdrag 6 Uppdrag ges till fakulteter och omra det utbildningsvetenskap att se o ver instruktioner fo r programansvariga, programansvariga utbildningsledare eller programna mnder sa att uppdraget att fo lja upp alumner och arbetslivsperspektiv i relation till LiU:s kvalitetssa kringsarbete tydligt skrivs fram i uppdragsbeskrivningen. I instruktionen skall framga att en alumniunderso kning av na got slag bo r genomfo ras senast a ret innan utbildningen kvalitetssa kras. Uppfo ljning av effekten sker i samband med LiU:s kvalitetssa kring av utbildning pa grundniva och avancerad niva.
Uppdrag 7 Uppdrag ges till prefekterna att etablera rutiner fo r att fo lja upp alumner och arbetslivsperspektiv fo r frista ende kurser som ges vid institutionen. I rutinerna ska inga att en alumniunderso kning av na got slag bo r genomfo ras a ret innan kurserna kvalitetssa kras. Uppfo ljning av effekten sker i samband med LiU:s kvalitetssa kring av utbildning pa grundniva och avancerad niva.
Uppdrag 8 Uppdrag ges till dekaner att utse en la mplig person att fo lja upp alumner och arbetslivsperspektiv i relation till LiU:s kvalitetssa kringsarbete fo r forskarutbildning. En alumniunderso kning av na got slag bo r genomfo ras senast a ret innan forskarutbildningen kvalitetssa kras. Uppfo ljning sker i samband med LiU:s kvalitetssa kring av utbildning pa forskarniva.
9 Ambitiöst upplägg! Hur lösa detta?
Bak- och framgrund - Ett uppfo ljningsverktyg framtaget i samarbete mellan Ladokkonsortiet och SCB
Bak- och framgrund 11 Är ett statistiksystem som ha mtar data ur flera olika register pa SCB Kan kombinera uppgifter om studenter före, under och efter studietiden Inneha ller bakgrund, studieprestationer, uppgifter om boende, arbetssta lle, yrkesval, branscher mm Inneha ller data fra n alla la rosa ten i Sverige Inneha ller data om studenter fra n 1993 till 2018 Inneha ller ca 2,5 miljoner personer
Bak- och framgrund utsökning kan ske på 12 Personer vilket ger unik information om dem Registrerade; tidpunkt, la rosa te etc Examina uttagna under viss period och da refter ocksa tidsstudier med fo ra ndringar 1-3-5 a r efter examen Forskarexamina Forskarantagna Alla ingångarna kan kombineras godtyckligt med de andra.
Exempel på frågor 13 Hur stor andel av de som rekryterats från den egna kommunen till Högskolan i Skövde bor kvar i kommunen 5 år efter examen? Hur ser fördelningen ut mellan rekryteringslän och boende 3 år efter examen? Dvs de som rekryterats från län x var bor de efter examen? Har åldersfördelning på examina från t ex Linköpings universitet förändrats under de senaste 10 åren? Vilket program/lärosäte/examen har den högsta andelen sysselsatta 3 år efter examen? I vilka branscher arbetar de som tagit examen på programmet Industriell ekonomi på KTH? Vilken yrkesställning har de som tagit examen från entreprenörsprogrammet?
Exempel på frågor 14 Vilket civilingenjörsprogram ger högst lön? Vilket ingenjörsprogram ger har lägst arbetslöshet? Hur stor andel av de som klarat 180 hp har utländskt ursprung? Vilken etableringsgrad på arbetsmarknaden har de olika lärarinriktningarna på mitt lärosäte?
Variabler 15 Personer Ko n Rekryteringskommun Fo delsea r Rekryteringsland Fo ra ldrarnas utbildningsniva Utla ndsk bakgrund Gymnasieskola (!) Inresande student Arbetssta llets kommun nutid (2017) Utvandrad Nybo rjarho gskola Sysselsa ttningsstatus 2017 Bransch 2017 Yrkessta llning Boende 2018 Yrke 2017 Etableringsgrad pa arbetsmarknaden 2017 Inkomstka lla 2017 Inkomstuppgift 2017 (kr) Nybo rjartermin i Sverige Poa ng distans Poa ng totalt
Variabler 16 Registrerade Typ av studier (programstudier/frist kurs) Programnybo rjartermin Nybo rjartermin pa la rosa tet Inresande student Utresande utbytesstudent Boendekommun Kursort Ho gskola (reg) Registreringstidpunkt Studieavgift betald eller inte
Variabler 17 Examina Ho gskola fo r examen Examen; kod, inriktning Examina SCB; SUN, TMgrupp Examenstidpunkt Ålder vid examen Forskarexamen Boende 1-3-5 a r efter examen (la n + kommun) Sysselsa ttningsstatus 1-3-5 a r efter examen Yrke 1-3-5 a r efter examen Yrkessta llning, 1-3-5 a r efter examen Etableringsgrad, 1-3-5 a r efter examen Bransch, 1-3-5 a r efter examen Etableringsgrad 1-3-5 a r efter examen Arbetssta llets bela genhet, 1-3-5 a r efter examen Inkomstka lla 1-3-5 a r efter examen Inkomstuppgift 1-3-5 a r efter examen
Variabler 18 Forskarexamina Nationellt + eget forskningsa mne Examenstyp Ho gskola (forskare) Ho gskola (antagning) Examenstermin Antagningstermin Inkomstka lla 1-3-5 a r efter examen Inkomstuppgift 1-3-5 a r efter examen Arbetssta llets kommun 1-3-5 a r efter examen Sysselsa ttningsstatus 1-3-5 a r efter examen Yrke 1-3-5 a r efter examen Yrkessta llning, 1-3-5 a r efter examen Etablering, 1-3-5 a r efter examen Bransch, 1-3-5 a r efter examen Etableringsgrad 1-3-5 a r efter examen
Variabler 19 Forskarantagna Antagningstermin Examenstyp Examenstermin Forskningsa mne Ho gskola (antagning) Nationellt forskningsa mne
Gränssnitt 20
Hur använder Jönköping University verkyget? Janne Johansson Statitstikansvavrig
Sjuksköterskeprogrammet Av 552 registrerade rekryterades ca 60% från Jönköpings län. De flesta rekryteras från närområdet.
Ho gskoleingenjo rer examen 2008-2011: Jo nko ping och Chalmers
Arbetsställe efter examen
Arbetsställe internationella studenter 2016
Ortopedingenjörer 2004-14 5 14 Ortopedingenjörer Vård- och omsorgspersonal 81 Övrigt
Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. Byggnads- och anläggningsarbetare Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Fordonsförare Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Godshanterare och expressbud Grundskollärare Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. Kassapersonal m.fl. Lager- och transportassistenter Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. Säkerhets-personal Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. Universitets- och högskollärare
Civilekonomer 2012-14 Nybörjarhögskola: Av de 223 studenter som tagit examen så hade 177 av dessa JU som sin nybörjarhögskola. 12 stycken hade läst vid Högskolan i Skövde 7 stycken vid Göteborgs universitet
Föräldrarnas utbildningsbakgrund Bakgrund : Forskning 3% Eftergymnasial 69% Gymnasieskola 24% Grundskola 3% Uppgift saknas 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
Utländsk bakgrund 8% 12% 80% Utrikes född Inrikes född med utrikes född förälder Inrikes född med inrikesfödda föräldrar
Utländsk bakgrund Linköping Inrikes född med inrikesfödda föräldrar 80% Inrikes född med utrikes född förälder 13% Utrikes född 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Borås Inrikes född med inrikesfödda föräldrar 76% Inrikes född med utrikes född förälder Utrikes född 10% 13% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Jönköping Inrikes född med inrikesfödda föräldrar 80% Inrikes född med utrikes född förälder Utrikes född 8% 12% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
Månadsinkomst Civilekonomer 1 år efter examen Linköping Inkomst 2012 2013 2014 <10 000 4% 5% 3% 10 000-17 000 4% 8% 6% 17 000-25 000 23% 20% 23% 25 000-33 000 59% 54% 58% 33 000-42 000 7% 12% 10% 42 000-50 000 2% 0% 1% 50 000-58 000 1% 0% 0% Jönköping Inkomst 2012 2013 2014 <10 000 8% 6% 4% 10 000-17 000 0% 5% 7% 17 000-25 000 35% 30% 26% 25 000-33 000 50% 52% 57% 33 000-42 000 6% 7% 6% 42 000-50 000 0% 0% 0% 50 000-58 000 0% 0% 0% Borås Inkomst 2012 2013 2014 <10 000 11% 10% 7% 10 000-17 000 3% 16% 8% 17 000-25 000 42% 27% 24% 25 000-33 000 42% 46% 51% 33 000-42 000 3% 2% 7% 42 000-50 000 0% 0% 3% 50 000-58 000 0% 0% 0%
Sjuksköterskeprogrammet Yrke 2015 1% 1% 4% 8% 4% Sjuksköterskor Undersköterskor Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. Vårdbiträden 82% Sjuksköterskor (fortsättning) Ej inom vårdyrket
Tandläkarexamen Examenstidpunkt 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Göteborgs universitet 50 32 30 18 36 36 37 63 48 53 62 63 50 52 54 69 Karolinska institutet 92 60 47 50 47 52 54 63 51 59 55 65 67 70 70 76 Umeå universitet 62 22 27 5 63 7 38 33 32 35 44 49 39 35 44 46 Malmö högskola 31 32 29 38 28 38 47 53 39 34 35 45 58 46 48 51
Utbildning lönar sig! 100% 90% Vi har tittat närmare på de 305 studenter som påbörjade lärarutbildningen (330 hp) JU höstterminen 2004 9 av 10 som tagit examen arbetar 80% 70% 60% 50% 40% 30% 90% av de som tagit examen arbetar inom utbildningsväsendet 20% 10% 0% Ja Nej
Bak-och framgrund NUAK 2019 MATTIAS RENEHED, SEPTEMBER 2019
Exempel på data från BoF Lunds universitet Ett presenteras ett urval av uppgifter hämtade från två rapporter framtagna vid Lunds universitet. Analys av bredden av utbildning och forskning vid LU (september 2018 - utbildningsnämnden) Lunds universitets studenter efter examen (2019.04.16 - universitetsstyrelsen) Rapporterna är inte publicerade offentligt. Avslutningsvis visas ett sätt att jämföra utbildningsutbud mellan lärosäten.
Analys av bredden av utbildning och forskning vid LU Antal forskarutbildningsämnen inom respektive disciplin bland forskarexaminerade åren 2014-2015. (Lärosätena i tabellen hade flest utfärdade forskarexamina i Sverige under perioden.) Göteborgs universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Linköpings universitet Lunds universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Naturvetenskap 6 0 6 6 7 6 6 Teknik 0 0 8 9 9 1 5 Medicin och hälsovetenskap 5 5 1 3 4 2 4 Samhällsvetens kap 9 0 2 6 9 8 9 Humaniora 5 0 3 2 5 5 5 Total 25 5 20 26 34 22 29
Andel studenter med högskoleutbildade föräldrar vid respektive lärosäte/grupp av lärosäte. Examen på grund-/avancerad nivå 2014-16. SUNinriktning/utbildnin gsområde Lunds universitet Uppsala universitet Göteborgs universitet Övriga universitet i Sverige Högskolan Dalarna Högskolan Kristianstad Södertörns högskola Övriga högskolor i Sverige Humaniora och konst Hälsoex. och sjukvård samt social omsorg Naturvetenskap, matematik och data Pedagogik och lärarutbildning Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 74% 73% 71% 70% 66% x 69% 63% 69% 72% 68% 59% 41% 43% 45% 51% 73% 75% 73% 70% 55% 59% 66% 58% 70% 60% 54% 51% 44% 41% 40% 45% 77% 79% 75% 69% 52% 50% 63% 57% Teknik och tillverkning 81% 79% x 76% 51% 54% x 61% Tjänster 71% x 59% 63% 54% 65% 56% 65%
Exempel på problem som kräver registerkunskap Fördelning av studenter utifrån inkomstkälla tre år efter examen 2013 vid Lunds universitet och övriga lärosäten i Sverige Inkomstkälla Lunds universitet Övriga lärosäten i Sverige Förvärvsarbete 73% 82% Arbetssökande (inkl arbetsmarknadspolitisk åtgärd/försörjningsstöd) 1% 1% Pensionär (ålder- förtidspensionär) 0% 0% Sjuk 0% 1% Studerande 2% 1% Vård av barn/anhörig 2% 4% Saknar inkomst 6% 3% Uppgift saknas 16% 9% Total 100% 100%
Från rekryteringsplats till arbetsplats en omflyttning inom Sverige Rekryteringslän bland examinerade 2011-2013 vid LU och var de arbetar 3 år senare Ex 2011-2013 Rekryt.län\ Övriga Andel återvändare Skåne Stockholm Göteborg Arbetsställe landet Sa n Skåne län 79% x 12% 3% 6% 100% 6984 Stockholms län 70% 22% x 2% 6% 100% 1291 Västra Götalands län 37% 30% 24% x 9% 100% 1242 Västerbottens län 26% 40% 18% 6% 10% 100% 84 Kronobergs län 24% 48% 13% 7% 8% 100% 435 Örebro län 23% 38% 20% 6% 13% 100% 125 Norrbottens län 21% 33% 18% 11% 17% 100% 73 Kalmar län 19% 45% 18% 6% 13% 100% 385 Östergötlands län 19% 40% 25% 5% 12% 100% 456 Gävleborgs län 18% 37% 28% 3% 14% 100% 78 Hallands län 18% 43% 17% 14% 7% 100% 603 Värmlands län 17% 46% 15% 16% 7% 100% 109 Jönköpings län 16% 47% 20% 7% 10% 100% 386 Jämtlands län 16% 25% 41% 5% 14% 100% 52 Blekinge län 14% 58% 15% 5% 8% 100% 420 Dalarnas län 13% 38% 27% 8% 14% 100% 110 Västernorrlands län 13% 36% 41% 0% 11% 100% 65 Västmanlands län 12% 38% 33% 6% 11% 100% 97 Södermanlands län 12% 34% 36% 7% 12% 100% 111 Gotlands län 12% 55% 19% 6% 9% 100% 44 Uppsala län 11% 35% 40% 4% 10% 100% 179
Att jämföra lärosäten med varandra Vilka lärosäte påminner om vårt egna? Kan det finnas anledning att närma sig ett visst lärosäte samma utbildningsutbud samma problem? Vilka lärosäte har motsvarade studentgrupper som vårt utifrån utländsk bakgrund, social bakgrund, ålder osv? En enkel metod för att jämföra det egna lärosätet med andras är att använda den sk. kvadratmetoden. Visa hur detta görs i excel.