SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS

SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala Resultat från två projekt "Förlängd sortprovning i engelskt rajgräs" och "Skördetid och övervintring i engelskt rajgräs" redovisas. Det andra projektet belyses effekten av olika skördestrategier i på avkastning och uthållighet hos engelskt rajgräs. I det första projektet belyses uthålligheten hos olika sorter av engelskt rajgräs och rajsvingel när den officiella sortprovningen förlängdes med ett tredje vallår. Resultaten visar på stora skillnader i återväxten vallår tre bland sorter av engelskt rajgräs. Det finns också stora skillnader på effekten av skördesystemet i engelskt rajgräs beroende på geografiskt läge eller klimat. Inledning och bakgrund Förlängd sortprovning i engelskt rajgräs Engelskt rajgräs har en imponerande produktionskapacitet i södra och mellersta Sverige, under förutsättning att den övervintrar. Studeras avkastningen i den officiella sortprovningen, sjunker avkastningen för mätarsorten Helmer i Götaland med 20 % och i Svealand 17 % (Halling, 2008). Med en förlängning av pågående försök skulle möjligheten att studera övervintringsproblematiken i engelskt rajgräs fördubblas. Provning med ett förlängt vallår, men endast en första skörd, genomfördes i slutet av 80-talet och början av 90-talet och gav mycket värdefull information. Eftersom det hänt mycket med sortmaterialet sedan dess behöver förlängd provning göras igen. Sedan mitten av 90-talet har många sorter av engelskt rajgräs med utländsk bakgrund marknadsförts i Sverige. Målet projektet "Förlängd sortprovning i engelskt rajgräs" var att genom förlänga provningen med ett tredje vallår prova uthålligheten hos engelskt rajgräs och rajsvingel och därigenom belysa behovet av att kontinuerligt förbättra sortprovning i detta avseende. Skördetid och övervintring i engelskt rajgräs Studeras avkastningen i den officiella sortprovningen av engelskt rajgräs, sjunker avkastningen med 15-20 % från vall i till II (Halling, 2008). Samband finns mellan skördestrategi och övervintring, men frågan är inte tillräckligt utredd. Första skörd genomförs allt tidigare för att förbättra näringskvaliteten med flera skördar per växtsäsong som följd. Efter en tidig första skörd blir återväxten oftast mer strårik (Ingvarsson, 2003), dvs. fiberrik, vilket kan vara en fördel i rajgräsdominerade vallar eftersom fiberhalten är låg för engelskt rajgräs. Sortskillnader i axgångsfrekvens har i sortprovningen hittats i återväxten (Halling, 2008). Tidpunkten för första skörd i engelskt rajgräs påverkar övervintringen (Ingvarsson, 2003). Resultat visar att en sen skörd (en vecka efter axgång) ger bättre övervintring än en tidigare skörd (en vecka före axgång) (Ingvarsson, 2003 och Jönsson, 2006). Tidigare undersökningar visar på liknande resultat (Bienne m.fl., 1980 & Gilliland, 1997). Bakgrunden är att vid en försenad förstaskörd hinner de flesta skotten gå i ax, vilket reducerar bort en stor del av de vegetativa skotten i botten av beståndet. Enbart nya skott bildas i återväxten, vilka har en god övervintringsförmåga. Vid tidig första skörd däremot överlever fler skott vilka bildar axbärande strån i återväxten, vilket håller tillbaka ny skottbildningen i återväxten med sin apikala dominans. Detta ger färre övervintrande skott och sämre tillväxt nästa år. Målsättningen med projektet "Skördetid och övervintring i engelskt rajgräs" var att studera hur sambandet mellan skördetidpunkt för delskördarna, skördeintervall mellan delskördarna och antal skördar påverkar övervintring och uthållighet för engelskt rajgräs. 12

Material och metoder Förlängd sortprovning i engelskt rajgräs Undersökningen genomfördes genom att de ordinarie anlagda officiella sortförsöken i engelskt rajgräs i södra och mellersta Sverige förlängdes med ett tredje vallår t.o.m. skörd 2 under åren 2006-2009. Översikt av de genomförda försöken i tredje årets vall ges i tabell 1. Totalt genomfördes 23 st försök under projektperioden. Växtprover analyserades rutvis med avseende på torrsubstans vid varje skörd. Tabell 1. Översikt genomförda försök i tredje årets vall i ordinarie provningen. Skördeår Plats* 2006 2007 2008 2009 Totalt Uppsala (CX) 1 1 1 1 4 Skänninge (ES) 1 1 Tenhult (F) 1 1 1 3 Tommarp (LB) 1 1 1 3 Svalöv (MS) 1 1 Tvååker (NN) 1 1 1 1 4 Rådde (PS) 1 1 1 1 4 Bjertorp (RS) 1 1 2 Lillerud (SS) 1 1 Totalt 7 6 7 3 23 Sortförsöken utfördes enligt gemensamma planer för alla platser. På plats LB bekostade Scandinavian Seed försöken åren 2006-2008 och på plats ES, MS eller RS bekostade SW Seed försöken åren 2006-2008. Varje försök omfattade tre block. Alla sorter skördas samtidigt vid mätarens ax/vippgång. Antalet skördar vallår tre var två och tredje skörden utelämnades. I några försök har dock tre skördar tagits tredje vallåret. Skördetid och övervintring i engelskt rajgräs Undersökningen genomfördes med fältförsök på totalt sex olika platser mellan Skåne och södra Norrland, för att spegla olika klimatiska betingelser. Tre delprojekt ingår med olika kombinationer av skördeintervall, tidpunkt för skördarna och olika sorter. Vilka försök som genomfördes i de tre delprojekten framgår av tabell 2. Tabell 2. Förteckning av platser i delprojekt A, B, C. Skörd i vall I och II genomförd Del- Be- Anlägg- Koordinater projekt Plats Län nämning ningsår N E A Uppsala C C2006* 2006 59.83 17.70 A Rådde Ps PS2006 2006 57.61 13.26 A Uppsala C C2007 2007 59.84 17.70 A Rådde Ps PS2007 2007 57.61 13.26 B Vreta Kloster E E2006 2006 58.49 15.50 B Tenhult F F2006# 2006 57.73 14.28 B Tvååker N N2006 2006 57.03 12.39 B Hedemora W W2006 2006 60.30 16.00 C Vinslöv L L2006 2006 56.14 13.97 *Avvikelser finns i de planerade skördetiderna i skörd 2 och 3 första vallåret #Avvikelser finns i de planerade skördetiderna i första skörd andra vallåret 13

I tabell 3 beskrivs alla varianter på skörde-system i de tre delprojekten. Delprojekt A innehöll alla skördesystem. Endast skördesystem A- D ingick i delprojekt B-C. Delprojekt C har samma skördesystem som delprojekt A och B, men därutöver två olika sorttyper av engelskt rajgräs med syfte att studera om skördesystemen har olika effekt beroende på utvecklingsrytmen hos en sort. Skörd 1 under vallår 1 hade följande huvudvarianter: tidig = 1 v före begynnande axgång; normal = vid begynnande axgång; sen = 1 v efter begynnande axgång. Skördesystem A-C hade sedan fasta intervaller till skörd 2 och 3. I skördesystem E-G var istället tidpunkten för skörd 2 och 3 fast. I skördesystem H hade andra skörd senarelagts en vecka jämfört med skördesystem E-G. I skördesystem D ingick fyra skördar. I vall II var det en gemensam tid för skörd 1 och 2 i alla skördesystemen för att kunna mäta efterverkan. Datum i planerna är riktdatum och försköts lite beroende på utvecklingsrytmen och aktuellt klimat. Designen var faktoriella blockförsök med fullständig slumpning för varje plats. Tabell 3. Delprojekt A (R6-5541). Åtta olika skördesystem i fyra försök på platserna Rådde och Uppsala. Skördesystem Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 4 A. Tidig 30-maj + 6 v 11-jul + 8 v 05-sep B. Normal 06-jun + 6 v 18-jul + 8 v 12-sep C. Sen 13-jun + 6 v 25-jul + 8 v 19-sep D. Tidig 30-maj + 6 v 11-jul + 8 v 05-sep + 6 v 17-okt E. Tidig 30-maj + 7 v 18-jul + 7 v 05-sep F. Normal 06-jun + 6 v 18-jul + 7 v 05-sep G. Sen 13-jun + 5 v 18-jul + 7 v 05-sep H. Sen 13-jun + 6 v 25-jul + 6 v 05-sep Resultat och diskussion Förlängd sortprovning i engelskt rajgräs Resultaten visade att alla sorter av engelskt rajgräs i ett tredje provningsår i Götaland hade sämre uthållighet jämfört med rajsvingeln Felopa (tabell 4). Skillnaderna mellan arterna i avkastning var mindre i vall I och II (Halling, 2008). Det fanns inga säkra skillnader i total avkastning mellan olika sorter av engelskt rajgräs vid ett tredje provningsår (tabell 4). Däremot hade sorterna Aberdart, Foxtrot, Herbal och Herbie signifikant större avkastning än Helmer i andra skörd. I första skörd fanns en tendens att Calibra hade större avkastning än mätaren. Sorten Aberdart hade oväntat stor återväxt tredje vallåret. 14

Tabell 4. Engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel till slåttervall. Sorternas avkastning i Götaland, område A E, 2006-2009. Mätare: Helmer (4n) (=100a). Vall 3. Antal Torrsubstansskörd (kg/ha) Relativtal Sort försök Totalt Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Totalt Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Aberdart (2n) 8 8 150 4 291 2 890 2 866 123 103 157*** 166** Calibra (4n) 4 8 170 4 761 2 486 123 114 135 Felopa (4n), rajsvingel 6 8 953 5 646 2 378 1 504 135* 136** 130 87 Foxtrot (2n) 4 7 756 3 887 2 919 117 93 159** Helmer (4n) 18 6 635 4 164 1 835 1 721 100a 100a 100a 100a Herbal (4n) 7 7 463 3 674 2 878 2 877 112 88 157*** 167 Herbie (2n) 4 7 756 4 055 2 903 2 750 117 97 158** 160 Hykor, rörsvingelhybrid 10 11 804 6 887 3 515 5 620 178*** 165*** 192*** 326*** Kentaur (4n) 2 7 519 4 585 2 365 2 414 113 110 129 140 Malta (4n) 2 6 672 4 344 1 497 1 607 101 104 82 93 SW Birger (4n) 3 6 974 4 457 1 815 105 107 99 SW Irene (2n) 5 6 762 4 407 1 582 1 764 102 106 86 102 P-värdets signifikansnivåer: ej signifikant, p>0.05; *, p<0.05; **, p<0.01; ***, p<0.001. Skördetid och övervintring i engelskt rajgräs En senareläggning av första skörd har i alla försök inneburit en signifikant större avkastning i vall I (tabell 5). Detta illustreras också av resultaten i de olika försöken (figur 1-4). Notera att i det första försöket på Rådde (PS2006) och försöket i Linköping (E2006), var det ingen signifikant efterverkan av de olika skördesystemen (tabell 5). Även om återväxten första vallåret har haft lika lång period att växa, så påverkades den ofta av vilken tid som skörden innan hade (figur 1-4). Tabell 5. P-värde för avkastningen i delskördarna i skördesystem A och B under vall I och II Vallår 1 Vallår 2 Skörd Skörd Skördesystem Plats 1 2 3 1 2 A (5541) C2007 0.001 0.001 0.001 0.001 0.199 PS2006 0.001 0.001 0.001 0.129 0.117 PS2007 0.001 0.001 0.001 0.001 0.001 B (5542) E2006 0.033 0.050 0.002 0.274 0.621 F2006 0.001 0.087 0.001 N2006 0.001 0.017 0.001 0.064 0.542 W2006 0.001 0.021 0.001 0.001 0.204 P-värdets signifikansnivåer: ej signifikant, p>0.05; *, p<0.05; **, p<0.01; ***, p<0.001. Om sista skörd i de sena skördesystemen C och H i Uppsala, med samma tidpunkt för andra skörd, senarelades två veckor fick det en kraftig negativ effekt på avkastningen nästa år (figur 1+2 och tabell 7). En fjärde skörd i mitten av oktober har gett ett obetydligt tillskott till avkastningen i vall I, men en kraftig negativ efterverkan på avkastningen nästa år. 15

20 000 Uppsala 2008 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 4 Avkastning ts, kg/ha 16 000 12 000 8 000 4 000 0 A. Tidig 3 sk B. Normal 3 sk C. Sen 3 sk D. Tidig 4 sk E. Tidig 3, s2+1v Figur 1. Avkastning i delprojekt A i Uppsala (C2007) i vallår I. F. Normal 3, s3-1v G. Sen 3, H. Sen 3, s23-1v s3-2v 8 000 Uppsala 2009 efterverkan Skörd 2 Skörd 1 Avkastning ts, kg/ha 4 000 0 A. Tidig 3 sk B. Normal 3 sk C. Sen 3 D. Tidig 4 sk sk E. Tidig 3, s2+1v F. Normal 3, s3-1v G. Sen 3, H. Sen 3, s23-1v s3-2v Figur 2. Avkastning i delprojekt A i Uppsala (C2007) i vallår II. 16

Rådde 2008 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 4 16 000 Avkastning ts, kg/ha 12 000 8 000 4 000 0 A. Tidig 3 sk B. Normal 3 sk C. Sen 3 sk D. Tidig 4 sk E. Tidig 3, s2+1v F. Normal 3, s3-1v G. Sen 3, H. Sen 3, s23-1v s3-2v Figur 3. Avkastning i delprojekt A i Rådde (PS2007) i vallår I. 8 000 Rådde 2009 efterverkan Skörd 2 Skörd 1 Avkastning ts, kg/ha 4 000 0 A. Tidig 3 sk B. Normal 3 sk C. Sen 3 sk D. Tidig 4 sk E. Tidig 3, s2+1v Figur 4. Avkastning i delprojekt A i Rådde (PS2007) i vallår II. F. Normal 3, s3-1v G. Sen 3, H. Sen 3, s23-1v s3-2v I försöket som anlades på Rådde 2007 blev det en signifikant efterverkan av de olika skördesystemen (tabell 5 och figur 3+4). En senareläggning av andra skörden i vall 1 i detta försök gav en negativ skördesänkning i återväxten i vall 2 (figur 4 och tabell 7). En senareläggning av skörd 1 och 3 i vall I hade oftast en positiv efterverkan i återväxten i vall 2. 17

20 000 Hedemora 2007 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 4 16 000 Avkastning ts, kg/ha 12 000 8 000 4 000 0 A. Tidig 3 sk B. Normal 3 sk C. Sen 3 sk D. Tidig 4 sk Figur 5. Avkastning i delprojekt B i Hedemora (W2006) i vallår I. 8 000 Hedemora 2008 efterverkan Skörd 1 Skörd 2 Avkastning ts, kg/ha 4 000 0 A. Tidig 3 sk B. Normal 3 sk C. Sen 3 sk D. Tidig 4 sk Figur 6. Avkastning i delprojekt B i Hedemora (W2006) i vallår II. I Hedemora resulterade en senare tidpunkt för första skörd i en stor ökning av avkastningen i vall I (figur 5). Vid en tidig första skörd hade tredje och fjärde skörd mycket liten avkastning. Däremot blev efterverkan mer negativ vid en senare första skörd. Fyra skördar jämfört med tre hade inte negativ effekt på avkastningen nästa år. I Tvååker resulterade en senare tidpunkt för första skörd endast i en ganska liten ökning av avkastningen i vall I (figur 7). Vid en tidig första skörd blev det en negativ effekt på nästa års avkastning (figur 8). I tabell 7 studeras effekten i efterverkan av att senarelägga tidpunkten för en skörd när de övriga skördetidpunkterna är lika året innan. I uppsalaförsöket blev det en kraftig negativ effekt av att senarelägga första skörden, medan försöket på Rådde hade en positiv tendens av en senare första skörd. I Uppsala 18

Tvååker 2007 12 000 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 4 Avkastning ts, kg/ha 8 000 4 000 0 A. Tidig 3 sk B. Normal 3 sk C. Sen 3 sk D. Tidig 4 sk Figur 7. Avkastning i delprojekt B i Tvååker (N2006) i vallår I. 8 000 Tvååker 2008 efterverkan Skörd 1 Skörd 2 Avkastning ts, kg/ha 4 000 0 A. Tidig 3 sk B. Normal 3 sk C. Sen 3 sk D. Tidig 4 sk Figur 8. Avkastning i delprojekt B i Tvååker (N2006) i vallår II. fanns det ingen signifikant effekt i andra skörd efterverkansåret i tabell 7, men i Rådde var det i första hand i återväxten som effekten av efterverkan var signifikanta. I Rådde har en senareläggning av andra skörd haft en negativ effekt på återväxten året därpå, medan en senareläggning av tredje skörd hade en positiv effekt på återväxten året därpå. Sammanfattningsvis fanns det stora skillnader på efterverkan av skördesystemet i engelskt rajgräs beroende på geografiskt läge eller klimat. När en tidig första skörd togs en vecka senare var det positivt för övervintringen de sydligare platserna i Rådde och Tvååker. Däremot var det mer positivt för övervintringen att ta en tidig första skörd på de nordliga platserna i Uppsala och Hedemora. Slutsatsen är att hypotesen om att en sen första skörd är positiv för övervintringen inte stämmer i alla situationer. 19

Tabell 7. Kontraster i efterverkan i vall II på ts-avkastningen kg/ha av att senarelägga skördar i första årets vall i skördesystem A (R6-5541). Plats: C2007 PS2007 Skörd Skörd Kontrast Variabel 1 2 1 2 F vs E N-T 1sk -1v Skillnad -868-55 208-201 P-värde 0.019 0.541 0.161 0.036 G vs E S-T 1sk -2v Skillnad -883 4 214 81 P-värde 0.017 0.966 0.150 0.379 G vs F S-N 1sk -1v Skillnad -15 59 6 282 P-värde 0.965 0.514 0.968 0.005 E vs A T 2sk -1v Skillnad 231-22 -84-189 P-värde 0.504 0.807 0.565 0.047 H vs G S 2sk -1v Skillnad 80-110 281-212 P-värde 0.830 0.267 0.063 0.028 B vs F N 3sk -1v Skillnad 149 52 236 378 P-värde 0.689 0.591 0.114 0.000 C vs H S 3sk -2v Skillnad -958 3-191 233 P-värde 0.024 0.979 0.197 0.017 vs=versus=mot, T=tidig 1:a skörd, N=normal 1:a skörd, S=sen 1:a skörd, v=veckap-värdets signifikansnivåer: ej signifikant, p>0.05; *, p<0.05; **, p<0.01; ***, p<0.001. Referenser Binnie, R.C., Chestnutt, D.M.B. och Murdoch, J.C. 1980. The effect of time of defoliation and height of defoliation on the productivity of perennial ryegrass swards. Grass and Forage Science, 35, 267-273. Gilliland, T.J. 1997. Changes induced by defoliation in the yield and digestibility of leaves and stems of perennial ryegrass (Lolium perenne L.) during reproductive development. European Journal of Agronomy. 6, 257-264. Halling M.A. 2008. Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter. Sortval för södra och mellersta Sverige 2008/2009. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtproduktionsekologi. 67 s. http://www.ffe.slu.se/ffe/info/sortval_2008-2009.pdf Ingvarsson, N. 2003. Reproduktiv utveckling i återväxten hos olika sorter av engelskt rajgräs (Lolium perenne). Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära. Examensarbeten/seminarieuppsatser 60. Nilsdotter-Linde, N. 1993. Vallväxter. Sorter till slåtter, bete och grönfoderväxter för södra och mellersta Sverige 1993. Sveriges lantbruksuniversitet, Speciella skrifter 50. Tack Tack framförs till Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) för finansiering av projekten: Förbättrad sortprovning i engelskt rajgräs projektnummer H0541184 och projekt Samband mellan skördetid och övervintring i engelskt rajgräs projektnummer H0541183. Tack framförs också till Scandinavian Seed och SW Seed som bekostat en del av försöken. 20

KVÄVEINTENSITET I LÅNGLIGGANDE VALL MED RÖRSVINGELHYBRID av Bodil Frankow-Lindberg, SLU, Inst. för växtproduktionsekologi De tre försöken i försöksserien L6-472 Kväveintensitet i långliggande vallar med rörsvingelhybrid har nu avslutats. I försöken jämförs fröblandningar som innehållit timotej tillsammans med antingen ängssvingel eller rörsvingelhybrid, samt med eller utan röd- och vitklöver. Sammanfattning Försöken har haft fyra kvävenivåer: 0, 90, 180 eller 270 kg/ha och år. Försöken har skördats tre gånger per år i fyra vallår. Sammanfattande resultat: Rörsvingelhybriden uppvisade en generellt högre avkastning än ängssvingel, en förutsättning var dock en god etablering redan från början. Rörsvingelhybriden gav ett merutbyte vid alla skördetillfällen, men speciellt i återväxterna. Merutbytet var minst lika stort från fröblandningar med eller utan klöverinslag Merutbytet var störst i södra Sverige (+1 till 2 ton/ha och år) jämfört med Dalarna. Rörsvingelhybriden svarade något bättre på kvävetillförsel än ängssvingel, speciellt i återväxterna. Rörsvingelhybriden konkurrerade starkare än ängssvingel med både timotej och klöver. Kvalitetsmässigt var rörsvingelhybriden något sämre än ängssvingel, speciellt med avseende på energivärdet Bakgrund och syfte Rörsvingelhybrider och rörsvinglar har i tidigare fröblandningsförsök (L6-6060 och R6-450) visat mycket god uthållighet och stark konkurrensförmåga gentemot baljväxter i återväxter och äldre vallar. Detta kan vara en fördel då timotej/ängssvingel i blandning med klöver ofta gett för höga klöverandelar i återväxten, speciellt vid låg kvävegödsling. Syftet med denna försöksserie har varit att studera optimal kväveintensitet i vall med större uthållighet och konkurrensförmåga i gräskomponenten. Utförande Totalt anlades tre försök år 2006, vilka sedan skördades åren 2007 t.o.m 2010 (L6-472). Försöksplatser var H-län (Kalmar), P-län (Rådde) och W-län (Hedemora). Försöksplanen var följande: Vallfröblandningar A. Ängssvingel (ÄSV) 13 kg/ha + timotej (T) 4 kg/ha B. Rörsvingelhybrid (RSVH) 13 kg/ha + timotej 4 kg/ha C. Ängssvingel 13 kg/ha + timotej 4 kg/ ha + rödklöver 2 kg/ha + vitklöver 1.5 kg/ha D. Rörsvingelhybrid 13 kg/ha + timotej 4 kg/ha + rödklöver 2 kg/ha + vitklöver 1.5 kg/ha Kvävenivåer, kg /ha 1. 0+0+0 = 0 2. 35+30+25 = 90 3. 70+60+50 = 180 4. 105+90+75 = 270 Försöken lades ut som tvåfaktoriella blockförsök med fröblandningar på smårutor och kvävenivåer på storrutor. Totalt omfattade försöken 64 parceller vardera. Prover för torrsubstansanalys togs ut rutvis och prover för botanisk analys ledvis. Prover för kemisk analys togs ut rutvis i tre av de fyra blocken. Försöken skördades tre gånger per säsong, med riktmärke att skörd 1 skulle tas vid begynnande axgång i timotej, skörd 2 sex veckor senare och skörd 3 ytterligare åtta veckor senare. I praktiken innebar det att första skörd i försöken i H- och P-län togs runt skiftet 21

maj/juni, och i W-län nästan två veckor in i juni. De använda sorterna var Grindstad (timotej), Sigmund (ängssvingel), Hykor (rörsvingelhybrid), Fanny (rödklöver) och Ramona (vitklöver). Den kemiska analysen omfattade råprotein enligt NIR, smältbarhet enligt VOS metoden samt NDF fiber enligt referensmetod. Energiinnehållet (MJ/kg ts) har beräknats enligt formeln för gräsbestånd eftersom gräsandelen oftast utgjort mer än 50% av skörden. Allmänt om de enskilda försöken Etableringen av de sådda vallväxterna var i H- och P-län god redan från början. I dessa två försök var andelen ogräs i bestånden genomgående låga, med undantag för leden A och B i kombination med ingen eller låg N-giva i P- län där baljväxter spontant kom in i rutorna. Av de sådda baljväxterna dominerade rödklöver starkt över vitklöver. Försöket i W-län såddes utan skyddsgröda och innehöll mycket ogräs redan från början. De sådda vallväxterna, speciellt rörsvingelhybriden, etablerades därmed långsamt. Även här kom det in baljväxter spontant i de rutor som fått ingen eller låg N- giva. Ogräsandelen låg hela försöksperioden igenom på minst 20 % av den skördade biomassan. Fullständiga botaniska analyser saknas från försöket i W-län. I den följande redovisningen har därför resultaten från H- och P-län slagits samman, medan resultaten från W-län redovisas separat. Resultat Avkastning - effekter av fröblandning Fröblandningen hade med få undantag en tydlig signifikant effekt på avkastningen i alla skördar alla vallår. Leden med rörsvingelhybriden gav alltid en högre avkastning än leden med ängssvingel i H- och P-län (Tabell 1). Meravkastningen låg på +10 till 25 % om klöver inte fanns med, eller +1000 till 2000 kg torrsubstans per ha beroende på vallår och Tabell 1. Fröblandningens effekt på avkastningen, medelvärden över fyra kvävenivåer P och H-län Rel. W-län Rel. Vall 1 Kg ts per ha Tal Kg ts per ha Tal T+ÄSV 12 130 100 9 320 100 T+RSVH 13 300 110 7 880 85 T+ÄSV+klöver 14 140 117 11 850 127 T+RSVH+klöver 14 900 123 10 830 116 Vall 2 T+ÄSV 8 810 100 10 080 100 T+RSVH 10 770 122 10 610 105 T+ÄSV+klöver 12 420 141 14 240 141 T+RSVH+klöver 13 680 155 14 070 140 Vall 3 T+ÄSV 9 410 100 12 410 100 T+RSVH 11 200 119 13 180 106 T+ÄSV+klöver 11 510 122 13 210 106 T+RSVH+klöver 13 400 142 14 210 114 Vall 4 T+ÄSV 8 800 100 8 750 100 T+RSVH 11 060 125 10 070 115 T+ÄSV+klöver 10 170 115 9 120 91 T+RSVH+klöver 12 310 139 10 380 114 22

kvävenivå. Om klöver fanns med i fröblandningen låg skördeökningen på 5 till 20 %, men klöverinblandning i sig ökade genomgående avkastningen. Detta i sin tur innebar att skillnaden i avkastning mellan leden med ängssvingel och rörsvingelhybriden var minst lika stor räknat i kg torrsubstans per ha om klöver ingick i fröblandningen eller inte. Den positiva effekten av klöverinblandning var större i leden med ängssvingel (+15-41 %) än i leden med rörsvingelhybrid (+11-27 %), och var störst i andra och tredje årets vallar. Med undantag för första årets vall gav leden med rörsvingelhybriden en högre avkastning än leden med ängssvingel även i W-län, men här var effekten svagare, +5 till 15 % om klöver inte ingick i fröblandningen. I första årets vall avkastade leden med rörsvingelhybrid dock 15 % mindre än leden med ängssvingel. Inblandning av klöver ledde till en markant högre avkastning obereoende av svingelart i första- och andra årets vall (+27-41 %), men denna effekt blev därefter svag eller t.o.m. negativ med ängssvingel i fjärde årets vall. När klöver ingick i fröblandningen var skillnaden i avkastning beroende på svingelart mindre och en positiv effekt av rörsvingelhybrid erhölls endast i tredje och fjärde årets vall. Avkastning - effekter av fröblandning och kvävenivå Det finns ett signifikant samspel mellan fröblandning och kvävenivå med avseende på avkastning i första och andra årets vall i H- och P-län och alla vallår i W-län. I H- och P- län innebär detta samspel att fröblandningar med klöverinslag inte svarar lika starkt på en ökad kvävegiva som fröblandningar utan klöverinslag (Tabell 2, relativtal N-nivå). Denna effekt är tydlig alla vallår. En andra effekt är att inblandning av klöver minskar den positiva avkastningseffekten av rörsvingelhybrid jämfört med ängssvingel vid i stort sett alla kvävenivåer i första och andra årets vall (Tabell 2, relativtal svingelart). I tredje och fjärde årets vall kvarstår denna effekt när inget kväve tillförs. Även i W- län svarar fröblandningar med klöverinslag sämre på tillfört kväve än rena gräsfröblandningar de två första vallåren, men inte i äldre vallar (Tabell 2, relativtal N-nivå). En skillnad mot resultaten i H- och P-län är att alla led med rörsvingelhybrid avkastar sämre än leden med ängssvingel i första årets vall. Samtidigt svarar de rena gräsfröblandningarna med rörsvingelhybrid med en större skördeökning för tillfört kväve jämfört med leden med rena gräsfröblandningar med ängssvingel. Tydligast är denna effekt första vallåret, men den finns även i tredje och fjärde årets vall. Avkastning - marginalutbyte av kväve Marginalutbytet av kväve, d.v.s. utbytet i kg torrsubstans för varje kg tillfört kväve, 23

Tabell 2. Effekt av ökad kvävegödsling på avkastningen från de olika fröblandningarna H- och P-län W-län Fröblandning N-nivå Rel tal Rel tal Rel tal Rel tal N nivå Svingelart N nivå Svingelart Vall 1 T+ÄSV 0 7000=100 100 5140=100 100 T+RSVH 0 7960=100 114 3510=100 68 T+ÄSV+klöver 0 11560=100 100 9960=100 100 T+RSVH+klöver 0 12480=100 108 9490=100 95 T+ÄSV 90 159 100 167 100 T+RSVH 90 161 115 199 81 T+ÄSV+klöver 90 122 100 116 100 T+RSVH+klöver 90 119 106 111 91 T+ÄSV 180 209 100 217 100 T+RSVH 180 195 106 281 89 T+ÄSV+klöver 180 133 100 129 100 T+RSVH+klöver 180 127 103 118 88 T+ÄSV 270 226 100 242 100 T+RSVH 270 212 107 318 90 T+ÄSV+klöver 270 134 100 131 100 T+RSVH+klöver 270 131 105 127 92 Vall 2 T+ÄSV 0 5230=100 100 5290=100 100 T+RSVH 0 6160=100 118 5780=100 109 T+ÄSV+klöver 0 11310=100 100 11630=100 100 T+RSVH+klöver 0 11490=100 102 11310=100 97 T+ÄSV 90 143 100 167 100 T+RSVH 90 156 129 155 102 T+ÄSV+klöver 90 107 100 129 100 T+RSVH+klöver 90 117 111 124 94 T+ÄSV 180 195 100 219 100 T+RSVH 180 202 122 209 104 T+ÄSV+klöver 180 111 100 125 100 T+RSVH+klöver 180 124 113 126 98 T+ÄSV 270 235 100 280 100 T+RSVH 270 241 121 270 105 T+ÄSV+klöver 270 120 100 136 100 T+RSVH+klöver 270 135 115 148 105 24

Forts.Tabell 2. H- och P-län W-län Fröblandning N-nivå Rel tal Rel tal Rel tal Rel tal N nivå Svingelart N nivå Svingelart Vall 3 T+ÄSV 0 6290=100 100 10220=100 100 T+RSVH 0 7850=100 125 10110=100 99 T+ÄSV+klöver 0 10430=100 100 9850=100 100 T+RSVH+klöver 0 11210=100 107 10920=100 111 T+ÄSV 90 137 100 102 100 T+RSVH 90 130 118 110 107 T+ÄSV+klöver 90 105 100 131 100 T+RSVH+klöver 90 118 120 120 101 T+ÄSV 180 171 100 125 100 T+RSVH 180 158 115 138 109 T+ÄSV+klöver 180 114 100 148 100 T+RSVH+klöver 180 124 116 139 104 T+ÄSV 270 190 100 159 100 T+RSVH 270 183 120 174 108 T+ÄSV+klöver 270 122 100 158 100 T+RSVH+klöver 270 137 120 162 114 Vall 4 T+ÄSV 0 6480=100 100 6850=100 100 T+RSVH 0 8300=100 128 7280=100 106 T+ÄSV+klöver 0 9380=100 100 7660=100 100 T+RSVH+klöver 0 10780=100 115 8280=100 108 T+ÄSV 90 130 100 120 100 T+RSVH 90 127 125 124 109 T+ÄSV+klöver 90 108 100 121 100 T+RSVH+klöver 90 114 122 120 107 T+ÄSV 180 157 100 132 100 T+RSVH 180 148 120 145 117 T+ÄSV+klöver 180 115 100 127 100 T+RSVH+klöver 180 117 117 130 111 T+ÄSV 270 161 100 158 100 T+RSVH 270 159 127 180 121 T+ÄSV+klöver 270 111 100 128 100 T+RSVH+klöver 270 125 129 152 128 25

redovisas i Tabell 3. Av resultaten från försöken i H- och P-län framgår det i allmänhet betydligt sämre utbytet av kväve när klöver ingick i fröblandningen. I W-län är detta mönster inte lika tydligt vilket kan antas sammanhänga med det i allmänhet stora inslaget av ogräs i det försöket. I fröblandningar utan klöverinslag ger blandningen med rörsvingelhybrid ofta ett bättre kväve utbyte än fröblandningen med ängssvingel. Speciellt tydligt är detta i första och andra årets vall i H- och P-län och ofta i andra och tredje skörden alla vallår. Avkastning - utveckling över tiden I H- och P-län avkastade förstaårsvallen mer än äldre vallar (Tabell 4), men skillnaderna mellan andra, tredje och fjärde årets vall är små oberoende av kvävenivå. När det gäller leden med bara gräs som inte fått någon kvävegödsling kan detta förklaras med att spontan vitklöver hållit upp avkastningen. Genomgående är dock att leden med rörsvingelhybrid tappar mindre med tiden än leden med ängssvingel. Klöverinblandning medför att andraårsvallen tappar mindre i avkastning jämfört med rena gräsfröblandningar, men i äldre vallar är denna effekt utraderad. I W-län är bilden något annorlunda vilket kan antas bero på en långsammare etablering av vallbestånden, speciellt leden med rörsvingelhybrid. Leden med rörsvingelhybrid avkastar markant sämst i första årets vall, men även leden med ängssvingel Tabell 3. Marginalutbyte av kväve för fröblandningarna i de olika gödslingsintervallen, kg torrsubstans per kg tillfört kväve H- och P-län W-län Fröblandning N-nivå Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Vall 1 T+ÄSV 0 till 90 39,4 57,3 40,8 40,3 46,3 24,8 T+RSVH 0 till 90 49,7 64,3 47,6 41,4 51,7 18,4 T+ÄSV+klöver 0 till 90 43,4 24,0 12,0 3,7 22,3 32,8 T+RSVH+klöver 0 till 90 38,3 27,0 10,4 27,4-13,0 20,0 T+ÄSV 90 till 180 24,6 57,7 36,0 9,4 52,3 27,6 T+RSVH 90 till 180 20,3 40,0 32,0 33,7 43,7 16,4 T+ÄSV+klöver 90 till 180 10,6 26,7 4,4 13,1 23,3 3,2 T+RSVH+klöver 90 till 180 5,4 15,7 11,6-6,6 15,7 16,8 T+ÄSV 180 till 270 0,6 19,3 23,2 14,0 22,3 4,4 T+RSVH 180 till 270-0,6 25,0 26,0-0,9 26,0 22,0 T+ÄSV+klöver 180 till 270 2,6-8,7 13,2 3,7 5,7-2,8 T+RSVH+klöver 180 till 270-9,1 11,7 20,8 15,1 17,0-8,0 Vall 2 T+ÄSV 0 till 90 42,0 0,3 31,6 67,7 11,7 32,4 T+RSVH 0 till 90 52,9 19,7 41,6 46,0 21,0 38,0 T+ÄSV+klöver 0 till 90 18,0-0,7 8,8 77,4 13,0 10,0 T+RSVH+klöver 0 till 90 31,4 12,3 19,2 51,4 23,3 8,4 T+ÄSV 90 till 180 35,4 17,3 38,0 20,6 16,0 62,8 T+RSVH 90 till 180 26,6 22,0 48,0 44,0 12,7 48,0 T+ÄSV+klöver 90 till 180 12,9-4,3 5,2-10,9-6,0 4,0 T+RSVH+klöver 90 till 180 16,9-0,3 10,4 5,4-4,0 6,0 T+ÄSV 180 till 270 20,0 21,0 30,8 38,6 21,3 50,0 T+RSVH 180 till 270 25,1 22,0 35,2 36,9 32,0 49,6 T+ÄSV+klöver 180 till 270 14,6 6,7 10,8 29,1-1,0 13,6 T+RSVH+klöver 180 till 270 12,0 15,0 16,4 40,3 11,3 29,2 26

avkastade i allmänhet mer i andra och tredje årets vall jämfört med förstaårsvallen. Med det skördessystem som använts utgjorde första skörd ungefär 50 % av totalavkastningen, oberoende av vallår, i H- och P-län. Förstaskördens andel var något högre för rena gräsvallar, speciellt vid låga kvävenivåer, och något lägre när klöver ingick i fröblandningen. Räknat i kg torrsubstans per ha innebar detta ungefär +600 kg i första skörd om ängssvingel ersatts av rörsvingelhybriden, vid de två lägsta kvävenivåerna, och något mindre vid de två högsta kvävenivåerna, oberoende av vallår. Botanisk sammansättning Då den botaniska sammansättningen inte bestämts på basis av torrsubstans i W-län redovisas endast den botaniska sammansättningen i försöken från H- och P-län i tabellform. Andelen ängssvingel har minskat med tiden i alla skördar, medan andelen rörsvingelhybrid har ökat starkt, oberoende av skördenummer eller om klöver ingått i fröblandningen eller inte (Tabell 5). Timotej är den art som framför allt har konkurrerats ut av rörsvingelhybriden, och från och med den andra skörden i andra årets vall utgör denna art mindre än 10 % av den skördade biomassan. Klöverarterna har klarat konkurrensen bättre, men det är tydligt att vitklöver är den art som har haft svårast att hävda sig i detta försök, även om den ökat något i tredje Forts.Tabell 3. H- och P-län W-län Fröblandning N-nivå Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Vall 3 T+ÄSV 0 till 90 32,6 13,3 32,4 13,1-16,0 7,2 T+RSVH 0 till 90 31,7 16,0 29,2 22,0-1,7 10,0 T+ÄSV+klöver 0 till 90 7,1 4,7 5,6 57,1 9,7 30,4 T+RSVH+klöver 0 till 90 29,1 16,3 18,8 34,3 22,7 10,8 T+ÄSV 90 till 180 28,0 19,3 22,4 34,0 33,3 8,4 T+RSVH 90 till 180 16,6 29,3 31,6 36,9 34,0 22,8 T+ÄSV+klöver 90 till 180 18,3 7,0 3,6 17,1 40,0-6,8 T+RSVH+klöver 90 till 180 2,3 11,0 10,0 28,6 19,7 18,8 T+ÄSV 180 till 270 18,9 18,7-1,2 33,7 43,3 40,4 T+RSVH 180 till 270 24,3 18,0 21,2 45,4 40,0 32,4 T+ÄSV+klöver 180 till 270 19,7 4,3 0,8 13,1 12,3 6,8 T+RSVH+klöver 180 till 270 12,0 14,0 8,4 18,0 33,0 38,4 Vall 4 T+ÄSV 0 till 90 25,7 16,7 21,6 30,3-2,0 15,6 T+RSVH 0 till 90 22,3 23,7 28,4 32,9 3,0 19,2 T+ÄSV+klöver 0 till 90 13,7 4,0 5,2 41,1-5,7 12,4 T+RSVH+klöver 0 till 90 15,7 15,0 22,4 30,6 2,7 19,6 T+ÄSV 90 till 180 24,6 15,7 17,2 12,6-4,0 20,4 T+RSVH 90 till 180 18,3 21,0 19,2 9,7 15,7 31,2 T+ÄSV+klöver 90 till 180 8,0 10,0 2,8 6,6 0,0 9,2 T+RSVH+klöver 90 till 180-0,9 4,0 6,8 2,0 5,7 23,2 T+ÄSV 180 till 270 3,4 9,7-6,4 16,9 24,7 18,0 T+RSVH 180 till 270-1,4 20,7 15,6 16,9 26,3 46,0 T+ÄSV+klöver 180 till 270-4,9 2,7-8,8-8,6 7,0 9,2 T+RSVH+klöver 180 till 270 4,9 13,7 13,6 19,1 12,0 31,6 27

och fjärde årets vall (ej redovisat). Ökande kvävetillgång har som förväntat ökat gräsens konkurrensförmåga på klöverarternas bekostnad, speciellt i leden med rörsvingelhybrid. Klöverhalten låg i allmänhet på 25 % eller mer de två första vallåren vid alla kvävenivåer utom den högsta, men därefter låg den vid högst 30 % endast vi de två lägsta kvävenivåerna. Enligt fältuppskattningar av den botaniska sammansättningen i W-län utgjorde rörsvingelhybriden mindre än 10 % i första skörden i förstaårsvallen, för att därefter öka till ca. 30% i andra-och tredjeårsvallen, och ca. 40% i fjärdeårsvallen. Kvalitet Det fanns få signifikanta samspel mellan fröblandningen och kvävegödslingsnivå med avseende på de här redovisade kvalitetsparametrarna. Dessa resultat presenteras därför som medelvärden över alla kvävenivåer, medan signifikanta kväveeffekter kommenteras i texten. I tabellen redovisas värden från H- och P-län, då resultaten från W-län inte följer samma mönster p.g.a. en sämre etablering av rörsvingelhybriden och ett stort ogräsinslag i försöket. I de flesta skördarna har den omsättbara energin varit något lägre i leden med rörsvingelhybriden jämfört med leden med ängssvingel (Tabell 6). Generellt har även leden där klöver ingått haft ett lägre energiinnehåll än leden utan klöverinblandning. I allmänhet har en ökad kvävegödsling lett till ett något lägre energiinnehåll i årets första skörd, medan det omvända gäller för återväxterna. Halten råprotein har varit markant högre i leden med klöverinslag (Tabell 6). Skillnader mellan leden med rörsvingelhybrid och ängssvingel finns också, med generellt något lägre halter i leden med rörsvingelhybrid. Ökad kvävetillförsel ökar i allmänhet halten något i alla led. Skillnader i fiberhalt mellan gräsleden var i Tabell 4. Avkastningens utveckling över tiden Fröblandning Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 4 Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 4 Kg ts/ha Rel. Rel. Rel. Kg ts/ha Rel. Rel. Rel. H- o P-län Tal Tal Tal W-län Tal Tal Tal 0 kg N/ha T+ÄSV 7000=100 75 90 93 5140=100 103 199 133 T+RSVH 7960=100 77 99 104 3510=100 165 288 207 T+ÄSV+klöver 11560=100 98 90 81 9960=100 117 99 77 T+RSVH+klöver 12480=100 92 90 86 9490=100 119 115 87 90 kg N/ha T+ÄSV 11120=100 67 78 76 8560=100 103 121 96 T+RSVH 12820=100 75 79 82 6970=100 129 159 129 T+ÄSV+klöver 14100=100 86 78 72 11580=100 129 111 80 T+RSVH+klöver 14890=100 90 89 83 10560=100 133 124 94 180 kg N/ha T+ÄSV 14610=100 70 74 70 11150=100 104 115 81 T+RSVH 15530=100 80 80 79 9870=100 122 141 107 T+ÄSV+klöver 15380=100 82 77 70 12820=100 113 113 76 T+RSVH+klöver 15840=100 90 87 80 11220=100 127 135 96 270 kg N/ha T+ÄSV 15790=100 78 76 66 12420=100 119 131 87 T+RSVH 16910=100 88 85 78 11170=100 139 157 117 T+ÄSV+klöver 15540=100 87 82 67 13050=100 121 119 75 T+RSVH+klöver 16390=100 95 93 82 12060=100 139 147 104 28

allmänhet inte signifikanta (Tabell 6). Däremot hade leden med klöverinblandning generellt en lägre fiberhalt. Med stigande kvävegödsling ökade fiberhalten i alla led. Diskussion Försöksserien bekräftar den goda avkastningsförmågan och uthålligheten hos rörsvingelhybriden, som med undantag för första årets vall i W-län, gav ett merutbyte jämfört med ängssvingel. Detta merutbyte fanns oavsett kvävenivå, och speglar därmed en generellt högre avkastningsförmåga hos rörsvingelhybriden jämfört med ängssvingel. Den praktiska nyttan av att använda rörsvingelhybriden är dock tydligast i södra Sverige. Med avseende på utbytet av kvävetillförsel kan man dra slutsatsen att rörsvingelhybriden svarade något bättre än ängssvingel i H- och P-län, speciellt i återväxterna, medan denna skillnad var mindre tydlig i W-län. Den praktiska slutsatsen av detta är att man antingen kan dra ned något på kvävegivan, eller dra ned på vallarealen för att få en given mängd vallfoder om man ersätter ängssvingel med en rörsvingelhybrid i fröblandningen. Vilken kvävegiva som är ekonomiskt optimal beror givetvis på kostnaden för kvävet i relation till den meravkastning man kan få av det tillförda kvävet. Resultaten från denna serie ger inte någon tydlig indikation på att det skulle löna sig med högre kvävegivor till första skörd om fröblandningen innehåller rörsvingelhybrid i stället för ängssvingel. Däremot kan man få ett något bättre kväveutbyte med rörsvingelhybrid i återväxterna. Rörsvingelhybriden konkurrerade betydligt starkare än ängssvingel med både timotej och klöver, trots att den använda timotejsorten är av en konkurrensstark typ. För praktiskt bruk bör därför utsädesmängden av rörsvingelhybriden justeras nedåt om man vill ha mer timotej i vallen. Detta skulle möjligen också leda till att klöverandelen kan upprätthållas Tabell 5. Botanisk sammansättning, medelvärden över fyra kvävenivåer Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Tim. Sving. Klöv. Tim. Sving. Klöv. Tim. Sving. Klöv. % av ts % av ts % av ts % av ts % av ts % av ts % av ts % av ts % av ts Vall 1 T+ÄSV 32 64-50 48-36 60 - T+RSVH 42 56-25 75-12 86 - T+ÄSV + klöver 28 54 15 27 37 37 25 32 44 T+RSVH + klöver 36 45 15 20 48 32 15 51 35 Vall 2 T+ÄSV 42 54-40 44-33 56 - T+RSVH 22 77-7 81-6 87 - T+ÄSV + klöver 41 28 31 23 10 67 20 12 68 T+RSVH + klöver 23 60 21 4 54 42 3 49 49 Vall 3 T+ÄSV 51 44-51 35-44 43 - T+RSVH 11 90-5 96-4 92 - T+ÄSV + klöver 55 20 24 41 9 50 36 15 49 T+RSVH + klöver 6 79 19 3 75 24 2 89 28 Vall 4 T+ÄSV 61 35-57 29-52 34 - T+RSVH 8 89-3 88-2 93 - T+ÄSV + klöver 63 17 19 53 10 36 49 15 35 T+RSVH + klöver 9 75 17 2 82 16 2 81 18 29

bättre i äldre vallar som kvävegödslas med mer än 90 kg kväve per ha och år. En annan modell om man både vill kvävegödsla ordentligt och ha klöver kvar i vallar med rörsvingelhybrider är att skörda oftare än i denna försöksserie. Kvalitetsmässigt är rörsvingelhybriden något sämre än ängssvingel, med både lägre energioch råproteininnehåll. Inblandning av klöver motverkade inte detta. Rent praktiskt är det möjligt att skörda vallar med rörsvingelhybrider något tidigare, och kanske fler gånger, än vallar utan denna art för att få upp kvaliteten. Tabell 6. Smältbarhet (% enligt VOS) och omsättbar energi (OE MJ/kg ts). Smältbart råprotein (g/kg ts) och fiber (NDF, g/kg ts), medelvärden över alla kvävenivåer, H- och P-län. Fröblandning Skörd 1 Rå- Skörd 2 Rå- Skörd 3 Rå- H- och P-län VOS OE prot. NDF VOS OE prot. NDF VOS OE prot. NDF Vall 1* T+ÄSV 81 10,3 95 654 88 11,3 121 560 85 10,8 112 559 T+RSVH 82 10,4 95 639 87 11,0 114 570 89 11,4 102 552 T+ÄSV+klöver 81 10,3 103 636 84 10,6 147 538 79 9,8 143 537 T+RSVH+klöver 82 10,4 107 636 83 10,4 141 562 80 9,9 139 542 Vall 2 T+ÄSV 90 11,7 110 550 86 10,9 139 513 84 10,6 137 582 T+RSVH 89 11,4 104 542 86 10,7 118 535 84 10,6 118 594 T+ÄSV+klöver 86 11,0 155 484 82 10,2 187 435 76 9,3 184 528 T+RSVH+klöver 86 11,0 138 507 81 9,9 154 490 80 9,8 160 566 Vall 3 T+ÄSV 84 10,8 103 601 87 11,1 146 533 84 10,6 130 539 T+RSVH 82 10,4 100 586 85 10,6 131 547 80 10,0 120 552 T+ÄSV+klöver 83 10,6 144 552 82 10,3 186 483 81 10,2 174 485 T+RSVH+klöver 81 10,3 126 563 82 10,3 156 532 77 9,4 145 532 Vall 4 T+ÄSV 85 10,9 124 577 87 10,8 140 509 83 10,4 165 550 T+RSVH 86 10,9 129 557 85 10,6 122 523 78 9,6 146 602 T+ÄSV+klöver 85 10,8 155 547 86 10,8 167 495 81 10,1 200 497 T+RSVH+klöver 86 10,9 147 535 85 10,5 139 519 78 9,6 162 573 *resultat från endast P-län 30

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-6301 som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling med ängssvingel eller rörsvingelhybrid. Vallarna ligger tre år och skördas i ett treskördesystem. Resultat Hittills framkomna resultat för två vallår visar att timotejsorterna Grindstad och Switch har bättre konkurrensförmåga än främst sorterna Ragnar och Aurora. Sorterna Lischka och Jonatan intar en mellanställning. Timotejavkastningen var signifikant lägre för leden med Ragnar, Lischka, Jonatan och Aurora i jämförelse med Grindstad och Switch. Vidare hade leden med Ragnar, Aurora och Jonatan i samodling med ängssvingel signifikant lägre totalavkastning än Grindstad och Switch under vallår 1-2. För att kunna ta tillvara timotejsorten Ragnars goda kvalitetsegenskaper måste den samodlas med liktidiga och konkurrenssvaga samodlingsarter. Av försöken att döma bör Grindstad, Switch och Lischka vara de lämpligaste timotejsorterna av de undersökta att samodla med andra gräs. Bakgrund I sortbeskrivningar för timotej redovisas skillnader i smältbarhet mellan sorterna. För att fullt ut kunna utnyttja en sort med bra kvalitetsegenskaper bör den kunna hävda sig gentemot andra arter i en blandning vid ett vanligt förekommande skördesystem med tre skördar per år. Fyra försök under två vallår har genomförts i tre regioner. Resultat från ett försök i vallår tre finns. Sorterna samodlades med antingen ängssvingeln Sigmund eller rörsvingelhybriden Hykor. Försöket på Rådde (Ps-län) har skördats i tredje vallåret 2010. Ytterligare tre försök las ut våren 2008 på Riddersberg, Jönköping (Animaliebältet), Hedemora (Svea) och Lillerud, Värmland (FiV). Grundplanen bestod av fyra marknadssorter av timotej: Grindstad, Ragnar, Lischka och Jonatan. Sortföreträdarna erbjöds att lägga till "kommande marknadssorter". SW Seed valde SW Switch (SWTT2528) och Scandinavian Seed valde Aurora. Switch blev intagen i svenska sortlistan 2007 och finns nu på marknaden. Aurora kommer troligtvis inte att komma på den svenska marknaden. Ragnar och Jonatan är sena sorter, Ragnar cirka tre dagar senare än Grindstad, Switch och Lischka. De sex sorterna samodlades antingen med ängssvingeln Sigmund eller med rörsvingelhybriden Hykor. Ängssvingel antogs vara förhållandevis svag i konkurrensen med andra arter medan rörsvingelhybriden är stark. Försöket las som ett tvåfaktoriellt randomiserat fältförsök, totalt 12 led med fyra upprepningar. Utsädesmängden var 10 kg/ha vardera av timotej och aktuellt samodlingsgräs. Kvävegödslingen var 100, 80, 60 kg N/ ha till resp. delskörd med undantag för första skörd 2009 som bara gödslades med 80 kg N/ha. Botanisk analys utförs rutvis i tre av blocken. Ingen kvalitetsanalys sker. SW Seed och Scandinavian Seed bekostar tillsammans hälften av Rådde försöket, övriga kostnader i serien tas av Sverigeförsöken. Utförande Försöksserien L6-6301-Timotejsorters konkurrensförmåga - startade 2007 med insådd av ett försök på Rådde gård, Ps-län (FiV). 31

Tabell 1. Skördetidpunkter i L6-6301 Plats, år skörd 1 skörd 2 skörd 3 Ps Rådde, vall I 2008 29-maj 15-jul 05-sep Vall II, 2009 03-jun 14-jul 24-sep Vall III, 2010 04-jun 15-jul 30-aug S-län Lillerud, vall I, 2009 17-jun 11-aug 30-sep Vall II, 2010 10-jun 03-aug 07-okt F-län Riddersberg, Vall I, 2009 16-jun 11-sep ej utfört Vall II 2010 06-jun 12-aug 21-okt W-Län Hedemora, vall I, 2009 11-jun 16-jul 17-sep Vall II, 2010 10-jun 15-jul 10-sep Resultat Försöksserien är pågående och avslutas 2011. Det finns alltså resultat från fyra försök under två vallår. Råddeförsöket har avslutats under 2010. Timotej - och totalavkastning medeltal av fyra försök i vall I- vall II. I figur 1 nedan visar totalavkastning och timotejavkastning för de tre delskördarna som ett medeltal för två år och fyra platser. Timotejavkastningen för leden med ängssvingel och rörsvingelhybrid (RörSvhy) är i stort 16000 Tot. kg ts/ha sett på samma nivå. I totalavkastningen ligger rörsvingelleden 10 % eller ca 1300 kg högre än ängssvingelleden. Om man ser på de ingående timotejsorternas inbördes förhållande vad beträffar timotejavkastning så uppvisar de samma bild för samodling med rörsvingelhybriden Hykor (RS) som för ängssvingeln Sigmund (ÄS). Ragnar och Aurora har alltså svårt att hävda sig även vid samodling med ängssvingel. Grindstad och Switch har högst timotejavkastning och högst totalavkastning. Tim avk. kg ts/ha 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 ÄngsSvingel RörSvhy Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Medeltal ÄS/RS ÄS RS Figur 1.L6-6301. Totaltavkastning och timotejavkastning för tre delskördar. Medeltal för vallår 1-2 för fyra platser. 32

8 000 Tot. kg ts/ha sk 1 Tim avk. kg ts/ha sk 1 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 ÄngsSvingel RörSvhy Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Medeltal ÄS/RS ÄS RS Figur 2. L6-6301.Totalavkastning och timotejavkastning för delskörd 1. Medeltal för vallår 1-2 för fyra platser. 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 ÄngsSvingel RörSvhy Tot. kg ts/ha sk 2 Tim avk. kg ts/ha sk 2 Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Medeltal ÄS/RS ÄS RS Figur 3. L6-6301.Totalavkastning och timotejavkastning för delskörd 2. Medeltal för vallår 1-2 för fyra platser. 33

Delskörd 1. Timotej - och totalavkastning. Medeltal av fyra försök i vall I - vall II. I medeltalet för förstaskörden ligger ängssvingelleden och rörsvingelleden på samma totalavkastning men timotejavkastningen är högre för rörsvingelleden. Hykor (RS) är således svagare än Sigmund (ÄS) i konkurrensen vid förstaskörden. Grindstad har högst timotejavkastning tätt följd av Switch. Ragnar har lägst totalavkastning och timotejavkastning. Delskörd 2. Timotej - och totalavkastning. Medeltal av fyra försök i vall I - vall II. I andra skörden visar rörsvingelhybriden Hykor sin avkastningsförmåga gentemot ängssvingeln, 18 % eller 600 kg/ha högre avkastning. Grindstad och Switch har högst totalavkastning med de högsta timotejskördarna. Jämfört med förstaskörden sjunker timotejandelarna mer i Hykorleden än i ängssvingelleden. Delskörd 3 Timotej - och totalavkastning. Medeltal av fyra försök i vall I - vall II. I tredjeskörden sjunker timotejavkastningen. I medeltal för timotejsorterna 32 % vid samodling med ängssvingel och 24 % vid samodling med rörsvingelhybrid. Högst timotejavkastning finns hos Switch i samodling med ängssvingel (39%) och lägst hos Ragnar i samodling med rörsvingelhybrid (18%). 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 ÄngsSvingel RörSvhy Tot. kg ts/ha sk 3 Tim avk. kg ts/ha sk 3 Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Medeltal ÄS/RS ÄS RS Figur 4. L6-6301.Totalavkastning och timotejavkastning för delskörd 3. Medeltal för vallår 1-2 för fyra platser. I tabell 2 kan vi se att det är statistiskt säkert att det finns en skillnad mellan timotejsorterna när det gäller timotejavkastning. För de tre delskördarna tillsammans är det ytterst sannolikt (p<0,001) att Ragnar, Lischka, Jonatan och Aurora har lägre timotejavkastning och totalavkastning än Grindstad och Switch. Mellan Grindstad och Switch finns ingen säker skillnad i timotejavkastning. Det finns inte heller någon säker skillnad mellan Lischka, Grindstad och Switch när det gäller totalavkastning vid samodling med rörsvingelhybrid. 34

Tabell 2. Statistisk analys, medel vall I-II, fyra platser. CV PROB F1 PROB F2 PROB LSD F1 LSD F2 Delskörd % (samod.art) (TT sort) F1*F2 (samod.art) (TT sort) Tot.avkastning Skörd 1 7,2 ns *** ns 330 Skörd 2 7,8 *** *** ns 120 200 Skörd 3 7,8 *** ns ns 120 Totalt 5,6 *** *** ns 310 530 Timotej avkastning Skörd 1 16,1 ** *** ns 240 410 Skörd 2 20,0 *** *** ns 150 250 Skörd 3 34,9 ns *** ns 270 Totalt 14,8 ns *** ns 660 Timotej - och totalavkastning medeltal ett försök i vall I- vall III Försöket på Rådde avslutades 2010 efter tre vallår (figur 5). Ser man på total-och timotejavkastningen för detta enskilda försök följer det väl bilden av medeltalet för fyra försök under två vallår (figur 1). Skillnaden mellan de "starka" timotejsorterna (Grindstad, Switch) och de "svaga" (Ragnar, Aurora) förstärks något när ytterligare ett vallår kommer till. 16 000 Tot. avk. kg ts/ha Vall1-3 Tim. avk. kg ts/ha Vall 1-3 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 ÄngsSvingel RörSvhy Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Medeltal ÄS/RS ÄS RS Figur 5. L6-6301 Totalavkastning och timotejavkastning för tre delskördar. Medeltal av vallår I-III för 101/2007 Rådde. 35

Timotejandelen för tre vallår i Råddeförsöket Figur 6 nedan visar andelen timotej från vall I tänkbar anledning till denna höga timotejandel till vall III. Andelen timotej är hög från starten kan vara att svinglarna under vintern 2009/2010 och faller starkt under första vallåret. Andelen drabbades av snömögel. Sorten Jonatan hade ökar igen till efterföljande års förstaskörd. hög andel timotej i denna skörd. Detta gäller speciellt till skörd 1 vallår III. En 100 90 L6-6301 101/07 Rådde timotejandelens utveckling över VI-VIII Medeltal för samodling med Sigmund (ÄS) eller Hykor (RS) GRINDSTAD SWITCH LISCHKA JONATAN RAGNAR AURORA 80 70 Andel timotej % av ts 60 50 40 30 20 10 0 sk1 V I sk2 V I sk3 VI sk1 VII sk2 VII sk3 VII sk1 VIII sk2 VIII sk3 VIII Figur 6. Timotejandelen utveckling i L6-6301 under tre vallår. 36

SORTFÖRSÖK I FODERMAJS Av Arne Ljungars, HS Kristianstad Inom Skåneförsöken och Animaliebältet låg fem försök med majs under 2010, ett i Kristianstadsområdet, ett på Österlen, ett i Halland, ett i Kalmar och ett på Gotland. Samma gällde 2008 och 2009 men 2008 blev ett kasserat eftersom det var för ojämnt. Försöken 2010 Försöken var placerade på Hushållningssällskapets försöksgård Helgegården i Kristianstad, Bollerups Lantbruksinstitut i Tomelilla, Karin Nyström och Kent Pettersson, Lilla Hulte Endre på Gotland, Mats Sjögren, Mörbylånga på Öland och hos Nils-Ingvar Bengtsson Ränneslöv, Laholm. Försöket på Gotland ingår ej i sammanställningen då det såddes sent på något kallare jord och utvecklades sent, vilket medförde att alla sorter ej hann mogna. Intresset för att prova majssorter under 2010 var fortfarande mycket stort - totalt 58 sorter anmäldes till provning. Nytt från 2008 är att alla sorter ingick i samma försök. En fördel med detta är en bättre och säkrare jämförelse mellan sorterna. Nackdelen är att vi kan få ojämnheter i försöken när de är så stora. Denna nackdel klarar vi av genom latticedesign av rutfördelningen som ger möjligheter att kompensera de sorter som råkar illa ut och hamnar på sämre avkastande områden. Resultat Resultat från de enskilda försöken från Skåne finns på Skåneförsökens hemsida och de tre från Animaliebältet finns på www.ffe.slu.se. Årets medeltal finns i tabell 1 och 3-års medeltal finns i tabell 2. Vi övergick till en ny bättre sammanställningsmodell under 2008 varför det är svårt att göra en 5-årssammanställning. Sorterna omsätts mycket snabbt det är därför endast ett fåtal av sorterna som deltog i försöken före 2008. FAO-tal Nytt från 2009 är att sorternas FAO-tal finns med. Detta är i första hand en tysk gradering enklast förklarad som en tidighetsgradering. Överensstämmelsen med våra förhållanden kan man kontrollera genom att jämföra med ts-halterna. Ett lågt FAO-tal skall då motsvaras av en hög ts-halt. Normalt siktar vi på att skörda vid ts-halt 32-33% vilket anses vara det optimala. Tidiga sorter och sena sorter kommer alltid att missgynnas mer eller mindre i dessa försök. Vi ser också att mätarsorten Avenir som är tidig, har avkastat sämre även i år. Detta får till följd att nya sorter får mycket höga relativa ts-skördar och även mycket höga relativa stärkelseskördar. Även i år kan vi se att skördarna var mycket höga. Högsta skörd i år uppmättes till 21,67 ton ts för Galbi på Helgegården. Analyser Nytt för 2007 var att NIR-analysen ansågs kunna ge tillförlitliga kvalitetsanalyser. Dessa är betydligt billigare än de som kunnat användas tidigare år. Vi får nu vattenhalt, proteinhalt, stärkelsehalt, NDF-värden och indf-värde till överkomliga kostnader. NDFvärdet är fiberinnehållet i provet och indfvärdet är andelen ej nedbrytbara fibrer t.ex. lignin. Ts-halt vid skörd kan ge en uppfattning om tidigheten hos sorterna. Vidare har majsens höjd mätts. Totalt provades 58 sorter och antalet företag som deltog i provningen var 8 st. SL står för Svenska Lantmännen, SSd för Scandinavian Seed, LIM för Limagrain ett franskt företag som tagit över Advanta ADV i Danmark, Syn Syngenta och SM Svensk Majs. DUP för Pioneer, KWS, och HLAB för Hyllela Lantbruks AB som provar Tjeckiska majssorter. 37

Tabell 1. Årssammanställning 2010 av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet FAO- Ant TS Skörd Stärkelse NDF indf Råpro Strå SORT tal fsk halt TS Rel halt skörd Rel % av % av tein längd % ton/ha tal % ton/ha tal TS NDF % cm Avenir SL 180 4 44,8 11,1 100 28,8 3,2 100 46,7 23,9 7,9 235 Cerutti SM 190 4 36,4 13,3 119 32,7 4,4 136 42,3 20,8 8,1 255 Burli SL 230 4 31,4 12,2 110 27,3 3,4 105 44,6 24,4 8,3 279 Destiny Lim 170 4 39,3 12,1 109 31,9 3,8 119 43,7 21,4 7,6 263 Kaukas KWS 210 4 35,0 13,3 119 30,6 4,0 125 42,8 21,8 7,2 250 Isberi SL 210 4 35,5 10,6 95 30,2 3,3 103 44,0 21,0 8,7 252 Award Lim 200 4 34,8 13,8 124 29,1 4,0 125 44,0 21,3 7,8 275 Beethoven Lim 200 4 37,0 14,3 128 31,3 4,4 138 42,8 19,2 7,8 274 Saludo SL 220 4 34,2 14,0 126 28,5 4,0 123 44,3 21,2 8,3 274 Artist Lim 170 4 42,9 12,3 111 34,0 4,2 132 41,7 19,1 7,7 241 Atrium Lim 190 4 37,9 13,9 125 33,8 4,7 147 40,0 15,9 8,3 247 Anvil KWS 200 4 36,8 14,1 127 32,8 4,7 145 41,5 19,7 8,0 263 Katy KXA5008 KWS 200 4 33,4 12,7 114 28,0 3,6 112 45,2 21,3 8,3 255 Jasmic NX0415 Syn 190 4 34,4 14,5 130 31,1 4,5 140 41,5 17,0 8,5 262 ES Flex SM 240 4 32,4 14,7 132 26,6 4,0 124 44,6 21,1 8,7 278 Aphrodite KXA6003 KWS 210 4 33,6 13,6 123 25,9 3,5 110 46,2 21,7 8,2 278 Cheer NX00176 Syn 180 4 37,2 12,9 116 32,8 4,4 136 41,7 19,0 8,4 258 Falkone Syn 200 4 33,3 14,3 129 28,6 4,2 130 44,6 21,7 8,4 270 Ragt Tiberio SL 230 4 32,9 14,2 128 28,0 4,0 126 44,0 20,3 8,5 273 Azelo Lim 200 4 34,7 14,0 126 28,4 4,0 125 44,9 21,7 7,9 260 Ampezzo Lim 200 4 37,4 15,1 136 29,4 4,5 140 43,8 19,5 8,1 261 Delitop Syn 210 4 33,4 13,3 120 28,3 3,8 117 44,4 20,6 8,2 266 KXA 7305/Koloris KWS 200 4 32,7 13,7 123 28,8 3,9 123 43,9 20,4 8,3 278 Klaymore KWS 190 4 36,8 13,2 119 28,6 3,8 120 42,8 19,1 9,0 260 Kaspian KWS 160 4 41,5 10,1 90 32,7 3,5 110 42,9 23,5 8,0 241 Sunboy SSd 200 4 35,6 13,2 119 29,1 3,8 120 44,2 20,8 8,3 279 Kreel KWS 180 4 41,0 12,3 111 31,9 4,1 127 43,9 21,3 7,9 252 Kentaurus KWS 180 4 42,1 12,1 109 33,1 4,0 126 43,2 23,5 8,2 248 Coryphee KWS 190 4 35,8 13,5 121 33,6 4,5 141 41,1 19,6 9,0 262 LZM 158/71 Aritzo LIM 180 4 37,5 14,1 127 35,4 4,9 154 39,3 18,2 8,1 257 LZM 158/89 Garland LIM 180 4 40,0 12,3 111 29,9 3,7 116 44,6 19,8 7,9 255 SU Sulexa SSd 200 4 33,5 12,4 112 28,7 3,6 112 44,2 22,4 8,0 269 Cau Troizi SL 4 37,2 13,2 119 33,5 4,5 139 41,6 19,4 8,1 270 NX00047 Unity Syn 180 4 36,1 13,7 123 28,5 3,9 123 44,8 18,4 7,7 269 Kontender KWS 180 4 38,2 12,6 113 32,3 4,1 127 42,1 19,6 7,9 256 SU Sulord SSd 190 4 34,4 13,0 117 31,0 4,1 129 41,4 15,5 8,5 264 SbL Silvano SL 4 32,5 13,5 121 25,2 3,4 107 47,1 21,6 8,2 292 Ragt Mixxture SL 4 34,3 13,6 122 31,2 4,2 130 42,5 17,4 8,1 278 Cau Loresti SL 4 35,1 12,9 116 28,5 3,7 116 44,7 21,0 8,5 272 Cau Garni SL 4 35,8 13,9 125 29,6 4,1 129 44,2 21,3 8,3 273 38

Forts. tabell 1. FAO- Ant TS Skörd Stärkelse NDF indf Råpro Strå SORT tal fsk halt TS Rel halt skörd Rel % av % av tein längd % ton/ha tal % ton/ha tal TS NDF % cm LZM 158-72 Lim 210 4 34,4 14,2 128 26,0 3,7 116 46,2 19,4 7,8 256 NK Gitago Syn 210 4 33,2 14,3 128 29,1 4,3 133 43,9 21,8 8,1 278 PR 39 N 39 DuP 210 4 31,7 13,2 118 28,6 3,8 119 42,7 22,5 8,3 277 PR 39 V 43 DuP 190 4 36,2 13,0 117 28,6 3,8 118 43,2 21,5 7,9 254 KWS Kolter 180 4 40,6 13,0 117 30,2 4,0 123 45,0 22,9 8,3 265 KWS Amagrano 200 4 35,8 14,0 126 34,2 4,8 150 40,5 22,1 7,9 265 KWS KXA 8003 190 4 36,6 13,8 124 31,0 4,3 133 43,0 22,0 7,8 267 MAS 08. G SM 180 4 38,6 13,2 119 32,5 4,3 136 41,7 21,4 8,3 256 HOD Fido SSd 210 4 32,8 11,6 104 24,7 2,9 90 46,4 23,0 8,6 261 HOD Cedro SSd 200 4 33,9 10,2 92 29,4 3,1 95 42,8 19,8 9,3 259 HOD Wilga SSd 180 4 37,0 9,8 88 32,9 3,3 104 40,5 21,0 9,0 239 HOD Reduta SSd 230 4 31,8 11,0 99 28,0 3,2 99 42,9 19,8 9,2 259 Hod Smolitop SSd 230 4 30,1 13,9 125 26,5 3,8 119 44,4 20,5 9,1 281 Susy SSd 240 4 30,5 14,9 134 29,4 4,4 138 42,6 20,0 9,0 266 Sustella SSd 210 4 33,0 14,2 128 31,1 4,4 138 41,3 17,9 8,6 269 Surona SSd 210 4 34,3 13,7 123 29,1 4,0 124 42,4 18,6 8,8 254 Ose Ceskor HLAB 220 4 30,0 13,5 121 23,7 3,3 103 46,6 19,1 9,2 260 Ose Cemiss HLAB 230 4 32,6 14,0 126 24,8 3,6 111 46,1 19,6 8,6 280 Cau Galbi SL 220 4 34,8 16,2 145 32,5 5,3 167 42,1 17,7 8,8 287 -X- CV% REP 4 35,5 13,2 6,8 29,9 4,0 16 43,4 20,4 8,3 264 LSD PROB F1 2,6 0,1.0001 5,3 0,9.0001 4,7 4,2 0,7 10 39

Tabell 2. Tre års sammanställning av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet Ant TS Skörd Stärkelse NDF indf Råpro Strå SORT försök halt TS Rel halt skörd Rel % av % av tein längd % ton/ha tal % ton/ha tal TS NDF % cm Avenir SL 13 41,1 11,37 100 31,5 3,63 100 45,6 20,5 8,0 230 Cerutti SM 13 34,1 14,27 126 32,6 4,67 129 43,3 18,3 8,0 258 Burli SL 13 31,2 14,73 130 28,9 4,32 119 44,7 20,4 8,4 284 Destiny Lim 13 37,8 14,02 123 32,6 4,56 126 43,2 19,9 7,7 261 Kaukas KWS 13 34,8 14,48 127 32,4 4,70 129 42,7 19,0 7,6 258 Isberi SL 13 33,9 13,75 121 30,0 4,12 114 45,1 19,7 8,2 260 Award Lim 13 33,5 15,29 134 29,3 4,48 123 45,1 18,1 7,7 268 Beethoven Lim 13 35,4 15,54 137 31,9 4,96 137 43,1 18,2 7,7 266 Saludo SL 13 33,9 15,43 136 31,3 4,80 132 43,8 21,0 7,8 275 Artist Lim 13 39,9 13,87 122 32,4 4,53 125 45,1 18,9 7,5 249 Atrium Lim 13 34,8 15,49 136 31,9 4,92 135 42,4 15,3 7,9 251 Anvil KWS 13 35,5 15,18 134 31,7 4,79 132 43,4 20,4 7,8 264 Katy KXA5008 KWS 13 33,4 14,44 127 29,5 4,30 118 45,2 19,8 8,2 255 Jasmic NX0415 Syn 13 34,8 15,7 138 31,6 4,97 137 43,3 17,9 7,9 259 ES Flex SM 8 31,4 15,79 139 27,5 4,38 120 44,8 19,3 8,3 269 Aphrodite KXA6003 KWS 13 33,3 15,6 137 29,3 4,65 128 44,8 19,3 8,1 279 Cheer NX00176 Syn 13 36,6 14,59 128 33,1 4,81 132 43,2 18,0 7,9 251 Falkone Syn 9 32,5 15,79 139 30,4 4,81 133 44,2 20,3 8,1 265 Ragt Tiberio SL 9 33,2 15,86 140 30,6 4,86 134 43,3 20,1 8,2 275 Azelo Lim 9 34,3 15,38 135 31,3 4,88 134 43,7 19,9 8,0 260 Ampezzo (LZM 157/73) Lim 9 35,4 16,28 143 32,9 5,35 147 41,6 17,0 7,9 260 NK Utopia 00156 Syn 5 35,0 13,31 117 31,5 4,24 117 43,5 21,3 8,2 254 Delitop Syn 9 33,1 15,38 135 31,6 4,86 134 42,9 18,6 8,2 266 KXA 7305/Koloris KWS 9 32,3 14,99 132 30,5 4,56 126 43,7 19,2 8,1 276 Klaymore KWS 9 36,0 14,4 127 31,3 4,52 124 42,4 18,9 8,5 264 Kaspian KWS 9 40,3 12,05 106 33,3 4,13 114 43,5 21,5 7,8 243 Sunboy SSd 9 34,6 14,75 130 30,8 4,55 125 44,1 20,2 8,3 278 Kreel KWS 4 39,9 13,86 122 33,1 4,69 129 44,0 19,8 7,7 252 Kentaurus KWS 4 41,1 13,6 120 34,3 4,66 128 43,4 22,0 8,0 248 Coryphee KWS 4 34,8 14,99 132 34,8 5,13 141 41,3 18,2 8,8 262 -X- CV% REP 13 35,3 14,67 6,4 31,5 4,63 13,3 43,7 19,4 8,0 261 LSD PROB F1 1,8 0,85.0001 3,3 0,56.0001 3,1 2,5 0,5 7 40

FODERMAJS I JÖNKÖPING Av Erik Ekre, HS Halland I Jönköpings län har sortförsök lagts ut i Animaliebältets regi under tre år. Syftet med serien är att undersöka nya sorters skördepotential under något kallare klimat. Därför redovisas denna försöksserie separat. Försöken har varit placerade på Hushållningssällskapets försöksgård Riddersberg i Tenhult. Nedan redovisas de senaste två åren, 2009 och 2010. Tabell 1. Årsvis sammanställning 2009-2010 av ensilageskörd av majs i Jönköping L6-703 Ts- Skörd Stärkelse- NDF indf Råpro- Strå- Jkp halt Ts Rel halt skörd Rel % av % av tein längd Sort/År % kg/ha kg/ha % kg/ha tal TS NDF % cm 2009 Avenir 25,1 5 410 100 24,9 1 348 100 46,5 21,7 10,0 212 Revolver 22,4 6 200 114 16,3 1 010 75 51,6 20,4 10,6 237 Nerissa 20,3 6 830 126 11,5 785 58 52,9 27,2 9,0 240 Jasmik 21,4 6 980 129 14,4 1 005 75 50,7 25,0 9,6 247 Cheer 21,5 6 610 122 21,6 1 428 106 46,7 22,4 9,4 233 Falkone 19,4 6 860 127 10,6 727 54 51,4 25,6 10,0 235 Pyroxenia 24,3 5 930 110 23,7 1 406 104 46,0 22,6 9,4 238 Utopia 21,5 6 290 116 18,4 1 157 86 47,6 26,2 10,0 241 Kaspian 25,1 6 740 125 23,0 1 551 115 46,5 24,9 9,1 233 Kreel 22,2 6 670 123 20,2 1 347 100 47,6 24,2 9,4 250 CV% 5,1 8,5 9,9 2010 Avenir 29,3 6 720 100 14,0 958 100 53,1 19,1 8,1 225 Destiny 27,4 8 950 133 15,1 1 365 142 56,0 22,9 8,0 277 Beethoven 25,5 9 960 148 16,5 1 634 171 52,7 20,7 8,2 285 Artist 29,7 8 790 131 16,3 1 406 147 53,9 17,7 9,1 251 Jasmic 23,7 9 840 146 10,9 1 079 113 52,5 19,1 8,4 271 Flex 22,4 10 070 150 10,8 1 084 113 51,2 19,6 9,8 270 Cheer 23,4 8 900 132 13,8 1 233 129 52,9 19,6 9,6 265 Falkone 22,3 10 400 155 9,9 1 022 107 52,3 18,5 8,8 273 Delitop 23,3 9 740 145 8,6 846 88 53,0 21,0 8,8 287 Kaspian 29,3 8 240 123 14,6 1 191 124 55,1 21,9 7,9 241 Kreel 25,4 8 970 133 16,2 1 456 152 52,2 19,9 8,3 261 Kentaurus 28,3 8 300 123 15,2 1 263 132 53,5 20,2 9,2 238 MAS09.A 27,2 8 180 122 15,6 1 289 135 51,5 20,8 8,3 258 Aritzo 24,7 9 890 147 15,6 1 531 160 51,9 18,3 8,9 265 Garland 27,0 8 510 127 12,7 1 069 112 55,3 20,1 8,7 253 LZM 159/8 28,7 7 710 115 14,2 1 107 116 55,8 24,3 7,4 245 LZM 159/8 26,9 10 050 149 16,3 1 666 174 53,6 21,6 8,1 280 Sulord 22,1 9 070 135 16,6 1 519 159 49,0 19,1 8,2 290 CV% 4,1 6,3 6,3 41

UTSÄDESMÄNGD FÖR FODERMAJS Av Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB Försök med olika utsädesmängder till majs (från 50 till 110 tusen frön/ha) och en tidig och en sen sort genomförs under tre år på fyra platser. Sammanfattning Resultaten från två försöksår visar att tsavkastningen ökade med en högre utsädesmängd. Höjd utsädesmängd från 75 till 110 tusen frön/ha höjde avkastningen med 1-2 ton ts/ha. Det var lönsamt att höja utsädesmängden till 90 000 frön/ha 2009 och till 110000 frön/ha 2010. Ts-halten ökade ibland med högre utsädesmängd men stärkelsehalten påverkades inte tydligt. Högre utsädesmängd gav mindre kolvar och färre kolvar per planta men fler per hektar samt mindre bestockning och högre planta. Bakgrund och syfte Majsens ts-avkastning ökar ofta med planttäthet. Det finns enstaka äldre svenska försök samt utländska försök som visar detta. Det saknas kunskap om vilka utsädesmängder som är optimala i vårt klimat. Optimal utsädesmängd för majs i Sverige är antagligen ofta högre än ofta praktiserade cirka 75 000 plantor/ ha. En kortare odlingssäsong kan dock kräva lägre utsädesmängd för att majsen ska hinna mogna, framförallt för sorter med högre FAOtal (senare sorter). Torrt klimat kan också kräva lägre utsädesmängd för att vattnet ska räcka. Försöken ska visa på lämplig utsädesmängd för hos ensilagemajssorter med olika tidighet och för platser med lång resp. kort odlingssäsong och torka resp. god vattentillgång. Försöksupplägg Försöken (L6-720) genomförs 2009-2011 på fyra platser. År 2009: Skåne: Karsholm Kristianstad Halland: Fagered Tvååker Öland: Mysinge Mörbylånga Östergötland: Vikingstad År 2010: Skåne: Skepparslöv Kristianstad Västergötland: Bredgården Marbäck Öland: Mysinge Mörbylånga Östergötland: Vikingstad Försöksplanen innehåller åtta led: A. Sen sort (Saludo SL, FAO-tal 220) B. Tidig sort (Artist Lim, FAO-tal 170) 1. 50000 frön/ha 2. 75000 frön/ha 3. 90000 frön/ha 4. 110000 frön/ha Försöksplatsen gödslades med motsvarande 40 ton nötflytgödsel i PK-giva, samt startgiva på ca 23 kg P och 12 kg N. Totalgivan var ca 150 kg kväve. Avsikten var att skörda majsen vid för varje sort optimal tid (30-35% ts-halt). Graderingar som gjordes var plantantal, bestockade plantor, höjd samt olika mått på kolvutveckling. Majsen analyserades bl. a. på stärkelse, NDF och indf. 42

2009 Avkastning ton ts/ha 22 20 18 16 14 12 10 50 75 90 110 50 75 90 110 Sen Sen Sen Sen Tidig Tidig Tidig Tidig Halland Östergötland Öland Skåne Medel Saludo Saludo Saludo Saludo Artist Artist Artist Artist Figur 1. Avkastningen tycks fortfarande öka vid 110 tusen frön/ha i resultat från 2010 (nedan). 2009 avtog ökningen efter 90 tusen frön/ha på vissa platser (ovan). 2010 17000 16000 Avkastning kg ts/ha 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 Västergötland Östergötland Öland Skåne Medel 8000 7000 50 75 90 110 50 75 90 110 Sen Sen Sen Sen Tidig Tidig Tidig Tidig Saludo Saludo Saludo Saludo Artist Artist Artist Artist Tabell 1. Medeltal avkastning ton ts/ha. 2009 2010 Ts-avk Rel Ts-avk Rel Sort Frön/ha ton/ha tal ton/ha tal Saludo Sen 50 000 14,23 100 10,21 100 Saludo Sen 75 000 15,73 111 11,58 113 Saludo Sen 90 000 15,99 112 12,01 118 Saludo Sen 110 000 16,46 116 12,95 127 Artist Tidig 50 000 12,45 100 9,82 100 Artist Tidig 75 000 14,31 115 11,3 115 Artist Tidig 90 000 15,36 123 11,7 119 Artist Tidig 110 000 15,64 126 12,67 129 43