Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige Nr BBR Synpunkt 3:XX 1. 111 Boverket utvidgar begreppen tillgänglig och användbar till att avse också för personer med nedsatt orienteringsförmåga. I nu gällande BBR anges att tillgänglighet avser möjlighet att ta sig fram med rullstol. I de allmänna råden lämnas exempel på nedsatt orienteringsförmåga och man inkluderar personer med utvecklingsstörning och hjärnskada. Kombinationen av föreskriftstext och de allmänna råden ökar komplexiteten och kostnaderna för hela avsnitt 3:1. Det är mycket svårt att överblicka konsekvenserna av detta. Hur utformar man belysningen för att öka tillgängligheten för en hjärnskadad eller utvecklingsstörd person? Vad kostar det att ta dessa hänsyn? Det måste finnas ett mycket brett spann av svårighetsgrad hos hjärnskadade och utvecklingsstörda personer. Vilka skall man anpassa för? Boverket har i sin konsekvensbeskrivning inte uppgett några kostnader. 2. 112 Boverket föreslår att dimensionering alltid skall ske för utomhusrullstol överallt. Detta är en utvidgning gentemot nuvarande tillämpning och medför till exempel att förråd till små lägenheter måste göras större. Ytan på vinden räcker då inte alltid till som förråd utan dessa måste läggas i våningsplan, vilket medför att kostnaderna ökar ytterligare. För bostadsrätter är detta troligen inget problem eftersom de ofta har större förråd än BBR tidigare krävt. Tillgänglighetskraven på tomter tydliggörs och ökar därmed gentemot nuvarande tillämpning. Boverket har i sin konsekvensbeskrivning inte uppgett några kostnader. 3. 122 Boverket inför en tydlig skärpning och anpassar till ALM. I 3:121 Tillämpningsområde sägs dock att reglerna gäller om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt. Det innebär att föreskriften är otydlig och det är svårt att vet vad den innebär. Boverket har i sin konsekvensbeskrivning inte uppgett några kostnader. Förslagen kan beroende på hur de tolkas komma att medföra betydligt ökade kostnader för byggherrar i 4. 1222 Boverket inför en ny föreskrift som innebär ökade krav på ramper utomhus och dess lutningar. Boverket har i sin konsekvensbeskrivning uppgett att kravet kan innebära kostnader eftersom kraven kan innebära att man i vissa fall behöver utföra hiss i stället för ramp. Boverket har inte gjort någon analys av denna kostnad. Förslagen kommer att medföra ökade kostnader för byggherrar i jämförelse 5. 1223 Boverket inför en ny föreskrift som innebär ökade krav på kontraster och
markeringar. Boverket har i sin konsekvensbeskrivning uppgett att kravet kan innebära kostnader. 6. 1224 Boverket inför en ny föreskrift som innebär ökade krav på belysning. Boverket har i sin konsekvensbeskrivning uppgett att kravet kan innebära en viss kostnadsökning. Förslagen kommer att medföra ökade kostnader för byggherrar i jämförelse 7. 1225 Boverket inför en ny föreskrift som innebär ökade krav på orienterande skyltar. Boverket ger sig här in på ett område som är mycket okänt i branschen. Hur utformar man till exempel en skylt som skall förstås av en gravt hjärnskadad person och som samtidigt skall passa vanliga människor? Föreskriften ställer inte krav på att skyltar skall finnas, men på att de uppfyller kraven om de finns. Det finns en stor risk att det blir färre skyltar med denna konstruktion, vilket drabbar alla människor som vill hitta eller få upplysning. Boverket har i sin konsekvensbeskrivning uppgett att kravet kan innebära en viss kostnadsökning. Förslagen leder antingen till färre skyltar och därmed sämre situation än idag eller till ökade kostnader för byggherrar i 8. 132 Boverket förslår här att huvudentré till publika lokaler, arbetslokaler, småhus och flerbostadshus skall vara tillgänglig. Det kan i många fall medföra höga kostnader om det nödvändigtvis måste vara huvudentrén som är tillgänglig. Numera försöker man ofta, bland annat för att spara på kommuners kostnader i infrastruktur, skola och annan service, bygga nya bostäder på topografiskt svåra platser. Det finns också många exempel på att man bygger i branter nära vatten. Många byggherrar och boende är mycket angelägna om att byggnaderna ges inbjudande, vackra entréer som vätter åt ett representativt håll. Dessa krav kan ibland krocka med det föreslagna tillgänglighetskravet och om man då måste uppfylla tillgänglighetskravet i första hand blir alla övriga boende lidande. Boverket har inte gjort någon analys av kostnaden för detta förslag. Förslaget kommer att medföra betydligt ökade kostnader för byggherrar i Det borde vara tillräckligt att som tidigare ha en tillgänglig entré, men inte ställa kravet att detta skall vara huvudentrén. Boverket föreslår också att möjligheten att undanta markbostadlägenheter från tillgänglighetskravet tas bort. Ett mycket konkret exempel på vad det innebär är att det mycket populära konceptet BoKlok som utarbetats och säljs av Skanska och IKEA kommer att bli förbjudet. Det kan inte heller omprojekteras så att det anpassas till de nya reglerna utan måste läggas ner. (BoKlok har sex billiga separata lägenheter i varje byggnad. Tre uppe och tre nere. Bara de tre nere är tillgängliga.) Denna typ av bostadshus bör vara tillåtna också i framtiden. 9. 14 Boverket föreslår under alla rubriker i 1.4 nya tillkommande krav eller skärpningar av äldre. Bland annat uppdateras kravnivå och omfattning så att
de når upp till samma nivå som HIN. Verifierbarheten ökas genom skärpta och mera detaljerade allmänna råd. Vi konstaterar att HIN avser befintlig bebyggelse och att det är enkla åtgärder som avses bli genomförda. De handböcker / idé-böcker som tagits fram i samband med det arbetet innehåller en rad mycket långtgående exempel som endast i undantagsfall skulle kunna hävdas gå in under lagen om enkelt avhjälpta hinder. Boverket har inte redovisat hur man valt ur HIN för att fastställa vilken nivå som skall gälla vid nyproduktion. 10. 142 Föreskrift om ramp, hiss/lyftanordning och trappa vi entré- och kommunikationsutrymmen har tillkommit, i de fall nivåskillnader inte kan undvikas. Boverket har inte gjort någon analys av denna kostnad. Förslagen kan medföra betydligt ökade kostnader för byggherrar i jämförelse För rubrikerna 1421 1425 har vi motsvarande synpunkter som för 1221-1225 ovan. 11. 143 Boverket föreslår i det allmänna rådet att dörrar till alla dörrar med dörrstängare bör förses med dörröppnare. Detta är en avsevärd ökning av kraven gentemot nuvarande BBR eftersom det allmänna rådet tillsammans med texten i föreskriften blir styrande. De dörrar som berörs av denna utvidgning är, förutom entréer och andra dörrar som även i tidigare BBR skulle vara tillgängliga, nu också förråd, tvättstugor och garage. Boverket har i sin konsekvensbeskrivning redovisat kostnaden 12.000 kronor för slagdörrsautomatik inklusive projektering. Enligt byggherrar vi fått uppgifter ifrån är en realistisk entreprenadkostnad för en dörröppnare 20.000 25.000 kronor. Till detta kommer 15 % byggherrekostnader för projektering och ledning, 5-10 % för vinst och risk samt 25 % moms. Den korrekta kostnaden en dörröppnare för slutkunden är därför 30.000 40.000 kronor. Kostnader för sensorer tillkommer, och eftersom manöverdon inte alltid sitter på vägg tillkommer ofta stolpe och kablage till denna mm. Boverket har inte heller tagit hänsyn till driftkostnaderna för denna utrustning. Den är betydande och summerat över den ekonomiska livslängden minst lika stor som installationskostnaden. I denna jämförelse mellan Boverkets kostnadskalkyl och de uppgifter som vi hämtat från verkliga byggen ser vi att Boverket undervärderat de tillkommande kostnaderna för dessa tillgänglighetsåtgärder. Mycket tyder på att Boverket också i många andra fall underskattar byggherrarnas kostnader. Dessa analyser borde ha utförts av oberoende expertis. 12. 144 Boverket inför en tydlig skärpning och anpassar kraven på hissar och andra lyftanordningar med hjälp av de allmänna råden till HIN och nya standarden SS-EN 81-70. Boverket har inte gjort någon beräkning av kostnaden för detta förslag men anger att anpassningen till SS-EN 81-70 kommer att innebära en kostnadsökning.
Vi anser att tidigare regler är fullt tillräckliga. Vi invänder också mot att hänvisa till en standard som tagits fram utan demokratisk påverkan. Standarden kan mycket väl vara en partsinlaga från de organisationer som betalat för att vara med och ta fram den. 13. 1461 Boverket inför en tydlig skärpning och föreslår att på minst ett våningsplan skall rum, balkonger, takterrasser och uteplatser uppfylla tillgänglighetskraven. Boverket har inte gjort någon analys av kostnaden för denna skärpning. Dessa krav på takterrasser är ofta orimligt dyra att uppfylla och medför dessutom ett bristfälligt utförande rent tekniskt. Konsekvensen blir att inga terrasser kommer att byggas, åtminstone inte i lägenheter där ekonomin är pressad. För exklusiva lägenheter kan det i samma lägenhet förekomma både balkong och terrass. Då är det bra att Boverket anger att det för kompletterande takterrasser preciseras att det är godkänt med möjlighet till ramp och att terrass på övre plan i etagelägenheter inte berörs. Boverket inför också skärpning av utrymmen i hygienrum. Detta leder, enligt Boverkets konsekvensutredning, till att hygienrum byggs tillräckligt stort från början. Boverket har inte gjort någon analys av kostnaden för detta förslag. Det kommer att medföra ökade kostnader för byggherrar i jämförelse med dagens tillämpning. 14. 22 Boverket inför skärpningar i föreskrifter om utformning av bostad och föreslår bland annat att det i lägenhet skall finna utrymme för maskinell tvätt och tork och att fönster skall vara mot det fria. Man inför också föreskrift om bostäder för en grupp boende. Redan detaljregleringen i de nu gällande föreskrifterna om utformning av bostad bör ifrågasättas. Kunder och hyresgäster föredrar idag öppna ytor, speciellt eftersom ytorna minskas då bostäderna skall bli billigare. Avskiljbarhet efterfrågas inte av många. Reglerna om utformning av bostaden hämmar exploatörers och arkitekters kreativitet och utbudet på bostadsmarknaden blir för enkelriktat. Det blir svårt att profilera produkten bostad. Tanken att alla människor skall trivas i alla lägenheter lever vidare från den tid då staten kraftigt subventionerade byggandet. Som bostadssökande blev man tilldelad en godtycklig lägenhet som då naturligtvis var tvungen att utformas enligt generella regler. Utformningen av en bostad är i dag i stor utsträckning ett Byggherreansvar. Denne tar den ekonomiska risken, därför måste byggherren få mer att säga till om beträffande utformningen av bostaden och kunna anpassa den till sin marknad och kundgrupp. Det är inte heller rimligt att en person eller ett företag för att veta hur man kan uppfylla utformningskraven måste köpa en Svensk Standard. I själva verket är det så att för att förstå innehållet i avdelning 3 och 8 i de kommande byggreglerna behöver man köpa 25 stycken olika Svensk standard. De kostar
omkring 20.000 kronor. Det mycket pengar och i praktiken har få tillgång till dessa standarder. En förutsättning för att alla skall kunna följa Boverkets föreskrifter är att verket också gratis tillhandahåller alla standarder de åberopar. 15. 221 Boverket föreskriver utformning av bostad och inför skärpningar och föreslår bland annat att det i tillgängligt plan skall finnas utrymme för maskinell tvätt och tork om gemensam tvättstuga saknas. Boverket anger att det kan innebära något högre kostnader. Förslaget innebär högre kostnader för byggherrar i jämförelse med dagens nivå. 16. 23 Boverket föreskriver att om det saknas utrymme att tvätta och torka maskinellt i en enskild bostadslägenhet skall det finnas en gemensam tvättstuga i bostadslägenhetens närhet. I det allmänna rådet anges att den bör finnas inom 25 meter gångavstånd från tillgänglig entré. Boverket har inte gjort någon analys av kostnaden för detta förslag utan hänvisar till att det är bra för alla. Det kommer att medföra betydligt ökade kostnader för byggherrar i jämförelse Det kan som alternativ leda till att det inte byggs tvättstugor utan att alla lägenheter förses med egna tvättmaskiner och maskiner för torkning av tvätt, vilket förstås också är en hög investeringskostnad och leder till ökad energiåtgång. Förslaget bör ändras så att man vid behov kan förse de lägenheter som har sådana behov med utrustning för tvätt och att medger längre avstånd till gemensam tvättstuga. 17. 421 Boverket inför en ny föreskrift som innebär ökade krav på tillträdesvägar till driftsutrymmen. Boverket bedömer i sin analys att kostnaden för detta förslag är ringa. I de allmänna råden ges exempel som är mycket långtgående och som till exempel leder till att men för att kunna ha en frånluftsfläkt på tak behöver omfattande takbryggor. Dessa fläktar är normalt underhållsfria och idag använder man ofta stegar för att vid enstaka tillfällen nå dessa. Den nya föreskriften kommer att medföra höjda kostnader för byggherrar i 18. 422 Boverket ändrar sin föreskrift om avfallsutrymmen och skärper kraven betydligt, speciellt vad avser avståndet till avfallsutrymmet och att de skall uppfylla krav på tillgänglighet. Boverket bedömer i sin konsekvensanalys det blir viss kostnadsökning för byggherren för tillgänglighetskraven. Man gör också en samhällsekonomisk beräkning av kostnaden att skärpa kravet på avstånd till avfallsutrymmet. Beräkningen tar inte hänsyn till att avfallsutrymme som ligger i byggnad tar bort yta som kan hyras ut och ge intäkter. Beräkningar som Fastighetsägarna gjort visar att kostnaden för inkomstbortfall är lika stor som anläggningskostnaden. Den nya föreskriften kommer att medföra betydligt höjda kostnader för byggherrar i
Boverket bör innan några som helst beslut tas om detta samråda med Naturvårdsverket, som i sin senaste rapport till regeringen om producentansvaret för förpackningar och tidningar anger att det inte kan visas att fastighetsnära insamling av avfall på det sätt som Boverket här beskriver är miljömässigt fördelaktigt och inte heller att det är samhällsekonomiskt. Man bör också samråda med Arbetsmiljöverket. Av arbetsmiljöskäl kommer det i framtiden att bli krav på maskinell tömning. Trenden går idag därför mot färre insamlingsställen och större behållare. Avfallsutrymmen var hundrade meter är orealistiskt ur dessa skäl, men också fel fastighetsekonomiskt och estetiskt. Var annan port på gatan kommer att gå till ett soprum! Nr BBR Synpunkt 6:XX 1. 322 Boverket anger att rum eller avskiljbara delar av rum i byggnader där människor vistas mer än tillfälligt skall ha direkt dagsljus. Detta innebär en skärpning gentemot tidigare praxis och innebär att vissa små lägenheter i hus i kvarter måste slås samman till större. Boverket har inte gjort någon analys av kostnaden för detta förslag. Det kommer att medföra betydligt ökade kostnader för byggherrar i jämförelse Nr BBR Synpunkt 8:XX 1. 11 Boverket förtydligar tillämpningsområdet för reglerna som avser utrymmen där barn kan vistas. Boverket bedömer att förslaget inte innebär några ökade kostnaden eftersom man menar att dessa krav förmodligen ändå redan uppfyllts. Tillkommande utrymmen är gästrum i hotell, bibliotek, köpcentra och andra liknande lokaler. Förslaget kan komma att medföra betydligt ökade kostnader för byggherrar i 2. 31 Boverket inför som ny text i det allmänna rådet att dörrar i bostäder bör utformas med rundade kanter på dörrblad, med list i bakkant eller sätt så att risken för allvarliga klämskador begränsas. Boverket har gjort en beräkning för detta förslag och funnit att det för bostäder innebär en kostnadsökning på 0.14 %. Boverket anser att det är en rimlig kostnad. Vi delar Boverkets uppfattning att förslaget kommer att medföra ökade kostnader för byggherrar. 3. 351 Boverket anger att användningen av stora glaspartier har ökat och att behovet av vägledning därför har ökat. Vägledningen innebär i väldigt många fall skärpningar, vilka motiveras av skadestatistik, (glas?-)branschönskemål och krav från privatpersoner. Boverket förslag innebär att det i framtiden behöver vara härdat eller laminerat glas i avsevärt fler dörrar, fönster och glaspartier än
tidigare. Det viktigaste skälet är att man vidgar begreppet där barn vistas och att man också tar med bostäder, vilka tidigare inte haft sådana krav. Boverket har troligen bedömt att kostnadsökningen för detta förslag ingår i de 0.33 % som beräknas i 3:352, men det framgår inte helt tydligt. 4. 352 Boverket inför en ny föreskrift där det regleras att då nivåskillnaden är 2,0 meter eller mer skall risken för fall genom glas förhindras. I det allmänna rådet anges att glasytor placerade mindre än 0,8 meter från golv bör vara utförda av laminerat säkerhetsglas. Boverket har gjort en beräkning för detta förslag och funnit att det för bostäder innebär en kostnadsökning på 0.33 %. Boverket anser att det trots kostnadsökningen är relevant att förtydliga reglerna för glas. Vi delar Boverkets uppfattning att förslaget kommer att medföra ökade kostnader för byggherrar.