EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 05.09.2005 KOM(2005) 408 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om utveckling av en gemenskapspolitik för civil luftfart i förhållande till Australien
1. INLEDNING 1.1 Av tradition är det främst bilaterala avtal mellan enskilda stater som styr den internationella luftfarten. Genom Europeiska domstolens domar av den 5 november 2002 avseende ett gemensamt luftrum uppstod emellertid en extern luftfartspolitik på EU-nivå. I Europeiska kommissionens meddelande Fortsatt utveckling av EU:s luftfartspolitik gentemot länder utanför EU 1 fastställs det att avtal mellan Europeiska gemenskapen och tredjeland kommer att ha fördelen att de ger upphov till nya ekonomiska möjligheter genom att öppna marknader och främja investeringar. Dessutom är sådana avtal det bästa sättet att garantera rättvis konkurrens, eftersom de främjar en harmonisering av lagstiftningen. Därför har Europeiska kommissionen föreslagit att inleda specifika förhandlingar om omfattande luftfartsavtal i de viktigaste världsregionerna. På så sätt vill man bidra till att främja EU:s industri och garantera rättvis konkurrens, samtidigt som man försöker reformera den internationella civila luftfarten. 1.2 I oktober 2003 anmälde Australien intresse att inleda förhandlingar om ett avtal med Europeiska gemenskapen om avreglering av luftfarten. Australien, med sin marknadsstyra ekonomi och transportpolitik och sin höga lagstiftningsstandard, är en självklar och lovande kandidat för ett luftfartsavtal av den nya generationen. Därför nämns Australien också som ett tänkbart viktigt land för ett EU-omfattande avtal i kommissionens meddelande Fortsatt utveckling av EU:s luftfartspolitik gentemot länder utanför EU. I sina slutsatser om luftfartsförbindelser med tredjeländer nämner rådet uttryckligen Australien som en tänkbar kandidat för en framtida begäran om omfattande förhandlingsmandat 2. 1.3 Dessutom har Australien, genom att den 7 april 2005 parafera ett avtal med Europeiska gemenskapen om vissa luftfartsaspekter, visat att de är beredda att tillsammans med Europeiska gemenskapen se över ramarna för luftfarten. Ett avtal med Australien om avreglering av luftfarten skulle ytterligare förstärka de goda relationerna med Australien och bidra till uppnåendet av det gemensamma målet att reformera ramarna för den internationella luftfarten. Det skulle medföra ekonomiska fördelar för flygbolag, flygplatser, passagerare, transportörer, turistindustrin och näringslivet som helhet, både i Europeiska unionen och i Australien. En annan, lika viktig aspekt är att ett sådant avtal skulle innebära ett stort steg på vägen mot en internationell reform av de rättsliga ramarna för luftfartssektorn. 1.4 I detta meddelande rekommenderar kommissionen därför att rådet bemyndigar kommissionen att på Europeiska gemenskapens vägnar förhandla om ett omfattande 2 KOM(2005) 79 slutlig, 11.3.2005. Rådets slutsatser av den 27 juni 2005 utanför EU. om utveckling av EU:s luftfartspolitik gentemot länder 2
avtal om ett luftrum utan gränser med Australien, som skulle innebära både en marknadsöppning och början på ett samarbete och en harmonisering i fråga om lagstiftning inom områdena luftfartssäkerhet, flygsäkerhet, miljöskydd, passagerarskydd och tillämpning av konkurrensregler som garanterar rättvisa konkurrensförhållanden. Under de senaste åren har en rad positiva förberedande kontakter ägt rum mellan Australiens ministerium för transport och regionala tjänster (Department of Transport and Regional Services) och Europeiska kommissionen, och har skapat en utmärkt grund för formella förhandlingar med Australien. 2. DEN BEFINTLIGA RÄTTSLIGA RAMEN FÖR LUFTFART MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH AUSTRALIEN Bilaterala luftfartsavtal mellan EU:s medlemsstater och Australien 2.1 För närvarande styrs luftfarten mellan Australien och EU av 15 bilaterala luftfartsavtal 3. I dag finns det ingen rättslig grund för luftfart mellan Australien och de övriga 10 EU-medlemsstaterna. De nuvarande rättsliga ramarna för luftfart mellan gemenskapen och Australien gör et omöjligt för flygbolagen, passagerarna och transportörerna att till fullo utnyttja fördelarna med en fri marknad. Genom de befintliga bilaterala avtalen uppstår en snedvriden ram för luftfarten mellan EU och Australien, eftersom inte alla avtal är lika förmånliga när det gäller friheter och tillgänglig kapacitet. Dessa skillnader mellan medlemsstaternas bilaterala luftfartsavtal med Australien innebär att flygbolagen i gemenskapen inte har lika möjligheter. 2.2 Som de flesta bilaterala luftfartsavtal innehåller de nuvarande bilaterala luftfartsavtalen mellan EU:s medlemsstater och Australien nationalitetsbestämmelser som har förklarats vara otillåtna av Europeiska domstolen. I april 2005 nådde Europeiska kommissionen en överenskommelse med Australiens luftfartsmyndigheter om vissa typer av luftfartstjänster (en övergripande överenskommelse) 4. Denna överenskommelse ersätter nationalitetsklausulerna med en gemenskapsklausul. Överenskommelsen innebär att alla flygbolag i EU i princip har rätt att, med beaktande av gällande trafikbestämmelser, bedriva trafik till Australien från vilken EU-medlemsstat som helst, där de är etablerade. Genom den obalans som nämndes ovan var man tvungen att införa en klausul i den nyligen nådda övergripande överenskommelsen med Australien som skall förhindra att de olika befintliga bilaterala begränsningarna av trafikrätten kringgås. 3 4 Danmark, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike har slutit bilaterala luftfartsavtal med Australien. Förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australiens regering om vissa luftfartsaspekter, KOM(2005) 264. 3
De rättsliga ramarna för luftfart i Australien 2.3 På senare år har Australien genomfört stora förändringar av sin luftfartspolitik för att främja resande, handel och turism. Australiens luftfartspolitik innebär bland annat att internationella luftfartsavtal skall avregleras, liksom även bestämmelserna om äganderätt till flygbolag. Meningen är också att den internationella luftfarten skall avregleras multilateralt. 2.4 Trafikrätt som är tillgänglig för australiska luftfartsföretag inom ramen för bilaterala luftfartsavtal tilldelas enskilda luftfartsföretag av den oberoende internationella luftfartskommissionen (International Air Services Commission). Trafikrätt tilldelas i syfte att genom konkurrens inom internationell luftfart öka den ekonomiska effektiviteten 5. 2.5 Australien har slutit avtal om gemensamt luftrum med obegränsad trafikrätt för godstrafik med 22 länder. Australien och Nya Zeeland kom överens om en gemensam luftfartsmarknad 1996, och denna fullbordades 2002. Genom denna gemensamma marknad för lufttrafik har antalet reguljära flygbolag mellan Australien och Nya Zeeland ökat till 12, vilket har lett till betydande ökningar av passagerartrafiken. Den gemensamma luftfartsmarknaden ger de australiska luftfartsföretagen tillgång till inrikestrafik på Nya Zeeland och tvärt om. Inom ramen för den gemensamma luftfartsmarknaden kan luftfartsföretag i båda länder, förutsatt att de uppfyller villkoren för trafik på den inhemska marknaden i Australien eller Nya Zeeland och till minst 50 % ägs och kontrolleras av personer med australiskt eller Nya Zeeländskt medborgarskap, bedriva all sorts verksamhet, inbegripet cabotage, utan några begränsningar. Luftfartssäkerhetsmyndigheterna i båda länder har dessutom kommit överens om att ömsesidigt erkänna alla luftfartsrelaterade certifikat. 2.6 Genom avregleringen av den australiska marknaden 1990 finns det inga begränsningar för utländskt ägande av inrikesflygbolag, utom vad gäller Qantas. Utländska medborgare och utländska flygbolag har rätt att äga upp till 100 % av egenkapitalet i australiska inrikesflygbolag. Men utländskt ägande av internationella flygbolag är begränsat till 49 % för att garantera att andra länder går med på val av flygbolag, eftersom de flesta bilaterala luftfartsavtalen fortfarande grundas på traditionella nationella äganderättsbestämmelser 6. I Qantas Sales Act, genom vilken Qantas privatiserades 1992, fastställs särskilda bestämmelser om äganderätt och kontroll för Australiens viktigaste internationella luftfartsföretag: härigenom begränsas ägande för en enskild utländsk investerare till 25 %. Men för närvarande överväger den australiska regeringen att även avskaffa begränsningarna för utländskt ägande för Qantas. 5 6 International Air Services Commission Act 1992, avsnitt 3. Air Navigation Act 1920, avsnitt 11A. 4
2.7 Konkurrenshindrande beteende inom luftfartssektorn förbjuds i lagen om handelspraxis (Trade Practices Act), för vilken den australiska kommissionen för konkurrens och konsumentskydd (Australian Competition and Consumer Commission) är tillsynsmyndighet. Myndigheten för säkerhet inom civil luftfart (The Civil Aviation Safety Authority) har hand om certifiering av flygplan, licenstilldelning och säkerhetskontroller, inbegripet inspektioner av utländska flygplan. Luftfartsföretag som är registrerade i Australien har en utomordentlig säkerhetsstatistik. 3. ATT YTTERLIGARE FÖRSTÄRKA RELATIONERNA MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH AUSTRALIEN 3.1 Australien är en viktig politisk partner för Europeiska unionen. Relationerna mellan Europeiska unionen och Australien kännetecknas av gemensamma värderingar och samstämmiga övergripande mål. EU och Australien har befäst sitt bilaterala samarbete genom ett gemensamt uttalande 1997, med det gemensamma syftet att främja en god utveckling av världsekonomin, utgående från principerna om en fri och öppen marknad. 3.2 På det ekonomiska planet är EU Australiens viktigaste handelspartner. Exporter från EU till Australien ha ökat stadigt och låg 2003 på 18 miljarder euro. EU:s importer från Australien uppgick samma år till 9 miljarder euro. Dessutom är EU Australiens viktigaste handelspartner när det gäller tjänster. Handeln med tjänster mellan Australien och EU fortsätter att öka och uppgick 2003 till nästan 40 % av den sammanlagda handeln. En stor del av tjänsterna utgjordes av transport. EU är slutligen den viktigaste källan för utländska investeringar i Australien, och den näst största adressaten för australiska utlandsinvesteringar. 3.3 Dagordningen för samarbetet mellan EU och Australien sågs över 2004 och omfattar nära samarbete för att främja en avreglering av luftfarten i de olika berörda internationella forumen. I enlighet med de gemensamma åtagandena att avreglera luftfarten välkomnas dessutom bilaterala diskussioner om lufttransport. I februari 2005 bekräftade den australiska regeringen sitt intresse för ett luftfartsavtal med gemenskapen vid ett luftfartsmöte mellan EU-trojkan och det australiska ministeriet. Ett luftfartsavtal skulle vara ett viktigt bidrag till närmare bilaterala relationer mellan EU och Australien. 4. EKONOMISKA FÖRDELAR AV ETT OMFATTANDE LUFTFARTSAVTAL MELLAN EU OCH AUSTRALIEN 4.1 Varje år transporteras cirka en miljön passagerare i direktflyg mellan Europeiska unionen och Australien. För närvarande erbjuds direktflyg mellan EU och Australien av Qantas och British Airways inom ramen för ett gemensamt avtal om tjänster, och av Austrian Airlines och Virgin Atlantic. Det stora avståndet tvingar emellertid till mellanlandning på flygningar mellan Europa och Australien. Därför är indirekta sträckor med flygförbindelser från Sydöstasien eller Gulfregionen ett omtyckt alternativ till direkta flygningar med en mellanlandning mellan EU och Australien. 5
Cirka 50 % av alla passagerare mellan EU och Australien flyger med bolag från Asien eller Mellanöstern, på indirekta sträckor mellan EU och Australien 7. Sammanlagt uppgår därför marknaden för luftfartstjänster mellan EU och Australien till närmare 2 miljoner passagerare. Därigenom är Australien en av EU:s största marknader för långdistansflygningar. 4.2 De flesta flygningarna mellan Europa och Australien görs med en mellanlandning i Asien. Eftersom denna verksamhet endast är lönsam om det är möjligt att transportera passagerare mellan mellanlandningspunkten och Australien är den s.k. femte frihetens rättigheter 8 mellan Australien och mellanlandningspunkterna av största ekonomiska vikt för EU:s luftfartsbolag. EU-lufttrafikföretag som erbjuder trafik till och från Australien transporterar en stor del av passagerarna och godssändningarna mellan Australien å ena sidan och Singapore, Thailand, Malaysia och Hong Kong å den andra. Fördelar och mervärde av gemenskapens tillvägagångssätt 4.3 Även om en avreglering av luftfarten mellan EU och Australien på kort sikt inte skulle ha så stor inverkan på EU:s ekonomi, eftersom antalet direktflygningar på EU- Australienmarknaden är begränsat, skulle upphävandet av restriktioner kunna förbättra marknadschanserna för EU:s luftfartföretag och öka de direkta flygningarnas vikt på EU-Australienmarknaden. Om alla restriktioner mellan EU och Australien avskaffades skulle EU-luftfartsföretagen bättre kunna konkurrera med företag från Mellanöstern och Fjärran östern, som har kapat åt sig en stor del av EU- Australienmarknaden. Det skulle ge passagerarna fler valmöjligheter för flygningar till Australien. EU:s luftfartsföretag skulle kunna öka sin marknadsandel på en viktig långdistansmarknad. En ökning av (direkt) lufttrafik skulle främja handeln och turismen mellan EU och Australien och därigenom främja EU:s ekonomi. Flygplatser och luftfartsrelaterad industri, men också flygplansindustrin, skulle ha nytta av en ytterligare ökning av luftfarten mellan EU och Australien. 4.4 Med sina moderna rättsliga ramar och sin marknadsstyrda ekonomi och transportpolitik är Australien en självklar kandidat för närmare luftfartsrelationer med gemenskapen inom ramen för ett luftrum utan gränser, både vad gäller marknadstillträde och samarbete och harmonisering i fråga om lagstiftning. Ett ökat rättsligt samarbete mellan EU och Australien skulle ytterligare underlätta luftfarten mellan de båda parterna. 4.5 Men viktigare än de kortsiktiga ekonomiska fördelarna är de ekonomiska effekter på luftfartsmarknaderna som kan förutses på medellång sikt. De ekonomiska fördelarna med en öppen marknad för internationell luftfart har tydligt beskrivits i en undersökning om de ekonomiska effekterna av ett luftrum utan gränser mellan EU Källa: Australian Competition and Consumer Commission (2004). Den femte frihetens rättigheter är luftfartsföretagets rätt att transportera passagerare och gods från ett land till ett tredjeland inom ramen för trafik som börjar i företagets hemland, dvs. t.ex. brittiska företags rätt att transportera passagerare mellan Singapore och Australien i trafik som inleds i Storbritannien. 6
och USA, som genomförts på uppdrag av Europeiska kommissionen 9. Utan de nuvarande restriktionerna i fråga om antal flygningar i veckan och flygsträckor skulle luftfarten sannolikt öka. Om tillträdet tillmarknaden vore öppet skulle flygbolagen kunna utnyttja nya marknadschanser och erbjuda sina tjänster på de sträckor som kunderna efterlyser. Gränsöverskridande investeringar skulle medföra ytterligare effektivitetsvinster. Fullständig avreglering av luftfarten mellan EU och Australien kan endast uppnås på gemenskapsnivå. Eftersom EU-lagstiftningen omfattar äganderättsbestämmelser för EU-transportföretag måste en ömsesidig avreglering av äganderätts- och kontrollbestämmelserna utföras av gemenskapen. Den bredare effekten på luftfartsrelationerna med andra tredjeländer skulle medföra stora fördelar för EU:s ekonomi. Till följd av den gemensamma luftfartsmarknaden mellan Australien och Nya Zeeland och den omfattande integration som redan uppnåtts mellan dessa båda marknader skulle fördelarna med ett luftrum utan gränser mellan EU och Australien öka ytterligare, tack vare den kombinerade marknadens storlek. Öppna luftfartsmarknader skulle innebära att flygbolagen kunde effektivisera sin verksamhet och förbättra sin internationella konkurrensposition, passagerare och de som skickar varor skulle få mer valfrihet, flygplatser, luftfartsrelaterade tjänster och flygplansindustrin skulle tjäna på ökad luftfart, den ökande trafiken skulle underlätta ytterligare utbyggnad av handel och turism. 4.6 De uppenbara potentiella fördelarna med ett avtal om ett luftrum utan gränser med Australien har bekräftats i en konsekvensundersökning som genomförts av en oberoende konsult. Även om de ekonomiska fördelarna på kort sikt kan te sig relativt begränsade, eftersom det inte finns några flygningar utan mellanlandning mellan EU och Australien, och eftersom marknaden redan är relativt öppen, skulle ett avtal med Australien kunna få betydande ekonomiska effekter även på kort sikt. Den nyligen genomförda undersökningen bekräftar att de rättsliga och politiska ramarna för luftfart i Australien skulle göra det möjligt för EU att utarbeta ett avtal med Australien som skulle medföra ökad rättslig harmonisering och nya möjligheter för EU:s näringsliv och konsumenter. Ett luftrum utan gränser med Australien skulle öka EU-flygbolagens konkurrenskraft på EU-Australienmarknaden gentemot bolag i Mellanöstern och Fjärran östern. Det skulle kunna leda till fler direkta flygningar mellan EU och Australien, och till en bättre fördelning av lufttrafiken, som i dag i stor utsträckning är koncentrerad till London. Det skulle kunna leda till fler flygningar med en mellanlandning mellan städer i EU och Australiska mål, vilket skulle vara bekvämt för EU-passagerarna. Dessutom betonades det i undersökningen 9 The Brattle Group, The Economic Impact of an EU-US Open Aviation Area, Undersökning genomförd åt Europeiska kommissionen, december 2002. 7
att EU-flygbolagen, luftfartsanvändarna och andra ekonomiska aktörer på längre sikt skulle ha stora ekonomiska fördelar av ett sådant avtal, särskilt med tanke på de följder detta skulle ha för relationerna med andra länder. 5. SLUTSATSER: BETYDANDE MERVÄRDE AV ETT FRAMTIDA LUFTFARTSAVTAL MELLAN EU OCH AUSTRALIEN 5.1 En modernisering av ramarna för luftfart mellan EU och Australien erbjuder många nya chanser att bygga ut luftfarten på en konkurrensutsatt marknad med lika villkor. Dessutom skulle det ytterligare bidra till de redan utomordentligt goda handelsrelationerna och politiska kontakterna mellan EU och Australien. Konceptet för ett luftfartsavtal mellan EU och Australien har uppkommit ur viljan att driva på reformer på internationell nivå. Avtalet om avreglering av luftfarten mellan EU och Australien skulle ersätta befintliga bilaterala luftfartsavtal mellan Australien och EU:s medlemsstater och skapa en tidsenlig ram för lufttrafik mellan EU och Australien, med en så öppen marknad och så hög rättslig standard som möjligt. Ett sådant avtal skulle kunna fungera som modell för utvidgade luftfartsavtal med andra tredjeländer. 5.2 Förhandlingarna om ett avtal om ett luftrum utan gränser med Australien skulle syfta till marknadsöppning och nya investeringsmöjligheter. En öppen marknad kan inte begränsa tillträdesmöjligheterna till tredje och fjärde frihetens rättigheter, utan måste också omfatta femte friheten 10. Trafiken till Australien kan inte genomföras utan mellanlandning från Europa. Därför genomförs flygningarna mellan EU och Australien med en mellanlandning på någon plats som ofta är en viktig marknad i sig själv, till exempel Singapore, Thailand eller Hong Kong. Det skulle inte vara ekonomiskt lönsamt att trafikera sträckan mellan mellanlandningspunkten och Australien utan att inneha trafikrätten för den sträckan. Därför är femte frihetens rättigheter för sådana mellanlandningsplatser en förutsättning för att avtalet skall få de potentiella positiva effekterna. Vissa medlemsstater har redan genomfört en ömsesidig öppning av marknaderna med Australien. Men vissa medlemsstater har ännu inte nått särskilt långt i fråga om marknadstillträde i sina relationer med Australien. Dessa ojämnheter leder till orättvist fördelade chanser för EU:s luftfartsföretag, vilket är oförenligt med de lika förutsättningar för alla EU:s luftfartsföretag som gäller på den gemensamma marknaden. Ett omfattande luftfartsavtal på gemenskapsnivå skulle leda till samstämmiga luftfartsrelationer med Australien och ge alla EU:s luftfartsföretag lika rättigheter och möjligheter för trafik till Australien. Förhandlingar på gemenskapsnivå kan leda till fullständig avreglering. I nyligen genomförda bilaterala förhandlingar med medlemsstater har Australien hävdat att en fullständig avreglering 10 Tredje friheten är rätten att transportera passagerare och gods från EU till Australien. Fjärde friheten är rätten att transportera passagerare och gods från Australien till EU. Femte friheten är rätten att transportera passagerare och gods från en mellanlandningspunkt till Australien på en resa som börjar i EU. 8
av marknadstillträde, inbegripet sjunde och åttonde frihetens rättigheter, endast kan genomföras med gemenskapen, och inte med enskilda medlemsstater 11. Dessutom skulle det skapa nya marknadschanser för luftfartsföretag i sådana medlemsstater som för närvarande inte har några rättigheter vad gäller luftfart till och från Australien. Ett luftfartsavtal på gemenskapsnivå skulle ge mindre luftfartsföretag möjlighet att utvidga sitt nätverk till Australien. Även om efterfrågan efter flygningar mellan vissa medlemsstater och Australien inte nödvändigtvis skulle medge direkta flygningar skulle flygbolagen kunna ha ekonomisk nytta av codesharing på sådana sträckor. Ett EU-Australienavtal skulle ge EU:s flygbolag möjlighet att dra nytta av öppet marknadstillträde till och från Australien. Om de nuvarande begränsningarna upphävdes skulle EU:s flygbolag kunna konkurrera med bolag från Mellanöstern och Fjärran östern, som har kapat åt sig en stor del av marknaden för flygningar mellan EU och Australien. Om de indirekta flygningarna via Gulfregionen eller Sydöstasien skulle ersättas med fler direkta flygningar från EU skulle det gagna EU:s flygplatser. Ett avtal om ett luftrum utan gränser mellan EU och Australien skulle ge EU:s flygbolag möjligheter att investera i Australien och utnyttja kapital därifrån. Det skulle ge EU:s godstransportörer möjlighet att införa internationella flygrutter i Asien och Stilla havsområdet, och på så sätt bli effektivare och kunna erbjuda tjänster som motsvarar den globala kundkretsens behov. De skulle inte längre vara tvungna att kombinera rättigheter från flera olika bilaterala avtal. Öppna marknader och den ökade konkurrens detta medför på sträckor mellan EU och Australien skulle ge EU:s passagerare och dem som skickar varor ytterligare fördelar. 5.3 En förutsättning för öppna luftfartsmarknader är ramar som garanterar rättvis konkurrens och en hög grad av luftfartssäkerhet, flygsäkerhet och miljöskydd. Därför skulle ett avtal också behöva bibehålla och förstärka de höga nivåerna av luftfartssäkerhet, flygsäkerhet och miljöskydd på trafiken mellan EU och Australien. Avtalet skulle skapa rättvisa förhållanden för att undvika snedvridning av konkurrensen. När det gäller miljöaspekter måste avtalet vara förenligt med EU:s åtaganden för en hållbar utveckling. Utöver de ekonomiska fördelar som vi redogjort för ovan har en ökad flygtrafik också oönskade biverkningar, bland annat i form av luftförorening, buller kring flygplatser och genom att den bidrar till den globala klimatförändringen. Det är viktigt att avtalet inte begränsar EU:s möjligheter att utnyttja rättsliga och ekonomiska styrmedel för att lindra dessa negativa effekter. En annan viktig fråga på en öppen luftfartsmarknad är garanterna för rättvis konkurrens. Genom att i större utsträckning harmonisera lagstiftningen skulle ett omfattande luftfartsavtal med Australien garantera rättvis konkurrens och förebygga snedvridningar. 11 Sjunde friheten är rätten att transportera passagerare och gods mellan två länder utanför luftfartsföretagets hemland, till exempel ett EU-flygbolag som flyger mellan Australien och Nya Zeeland. Åttonde friheten är rätten att transportera passagerare och gods på inrikessträckor i ett tredjeland. 9
Australien är väl förberett för en omfattande rättslig harmonisering med EU, och förutsättningarna för en sådan är utomordentligt goda. Rättslig harmonisering kan endast uppnås på gemenskapsnivå. Bilaterala avtal kan aldrig nå upp till ett sådant sakenligt rättsligt samarbete. Ett avtal mellan EU och Australien skulle medföra samarbetsmekanismer som garanterar att avtalets bestämmelser respekteras och vidareutvecklas. Detta samarbete kan stegvis utvecklas till ett luftrum utan gränser mellan EU och Australien. Förberedande förhandlingar har visat att Australien delar EU:s strävan efter tidsenliga regler för internationell luftfart, utan de nuvarande begränsningarna och med möjligheter till globala tjänster. Det föreslagna samarbetet skulle innebära en tydlig uppmaning till andra tredjeländer att ansluta sig och också sträva efter flexiblare internationella bestämmelser för luftfarten. 5.4 5.5 De ekonomiska fördelarna med ett luftfartsavtal med Australien skulle öka om liknande avtal slöts med andra länder i Asien där de viktigaste mellanlandningsplatserna ligger. Därför bör det nya samarbetsavtalet mellan EU och Australien vara öppet för andra länder som vill ansluta sig. Den civila luftfartssektorn erbjuder stora nya möjligheter att stärka samarbetet inom transportsektorn till ömsesidigt gagn för Australien och EU. Med tanke på det som anförs ovan rekommenderar kommissionen därför att rådet bemyndigar kommissionen att inleda förhandlingar med Australien i syfte att sluta ett omfattande luftfartsavtal. 5.6 Kommissionen kommer att i nära samarbete med medlemsstaterna och alla berörda parter fortsätta arbetet med att utveckla och uppnå de mål som anges i förhandlingsdirektiven. 10