Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

2

Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna i forskningsöversikten Lägstalöner och lönespridning: Effekter på samhällsekonomin (Samhällsekonomisk analys, mars 2014, Susanne Spector). Forskningsöversikten syftar till att ge en helhetsbild av den internationella och svenska forskningen om hur lägstalöner och lönespridning påverkar samhällsekonomin. Översikten ger en utmärkt teoretisk bakgrund till varför Svenskt Näringsliv anser att lönebildningen är viktig att utveckla för att arbetsmarknaden ska fungera väl. Sverige har i ett internationellt perspektiv höga lägstalöner och låg lönespridning. I de flesta industriländer finns någon form av i lag eller avtal fastställda lägsta- eller minimilöner. Sverige har i ett internationellt perspektiv höga lägsta löner och låg lönespridning. Forskningen visar att höga lägstalöner skapar trösklar för unga och lågutbildade som vill in på arbetsmarknaden. Lägre trösklar och ökad lönespridning skulle ge fler chansen till jobb och motivera de som jobbar till utveckling i arbetslivet. Christer Ågren, vice VD, Svenskt Näringsliv 3

Sverige är ett land med höga lägstalöner och liten lönespridning Sverige har de högsta lägstalönerna inom EU. Den genomsnittliga minimilönen i de EU-länder som har lagstadgade minimilöner ligger på 41 procent av medellönen i respektive land. I Sverige ligger minimilönen på 66 procent av medellönen. I Sverige är skillnaden dessutom liten mellan de lägsta och de genomsnittliga lönerna. Medianlönen för dem som enbart har grundskoleutbildning ligger mycket nära medianlönen för dem som har gymnasieutbildning. Samtidigt är det en betydande skillnad i syssel - sättningsgrad. Långtidsutredningen 2011 konstaterade att Sverige hade ett lönegolv en nivå på lägstalönerna där de som på grund av bristande utbildning eller erfarenhet inte kvalificerade sig för den fastlagda nivån fick betala genom högre arbetslöshet. Arbetslösheten 2013 bland dem med förgymnasial utbildning var 20 procent, bland dem med gymnasial 8 procent och bland dem med eftergymnasial utbildning 5 procent. Sverige hade 2011 också den minsta lönespridningen inom EU och även bland samtliga industriländer i OECD. Höga lägstalöner i kombination med låg lönespridning leder till att det för dem som har jobb finns litet utrymme för löneutveckling under arbetslivet. Inom vissa yrken skiljer det bara några tusenlappar mellan ingångs-, medel- och slutlön. 4

LÖNEGOLVET 2012 Det skiljer mycket litet i lön mellan dem som har enbart grundskola och dem som har gymnasieutbildning, men sysselsättningen är mycket lägre bland dem med enbart grundskola. MEDIANLÖN EFTER UTBILDNINGSGRUPP, KRONOR PER MÅNAD FÖRE SKATT. 32 000 30 000 Eftergymnasial 28 000 26 000 24 000 Förgymnasial Gymnasial 22 000 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 KÄLLA: SCB. SYSSELSÄTTNINGSGRAD, 25-54 ÅR, PROCENT MINIMILÖNER I EUROPA Den genomsnittliga minimilönen i EU-länder som har lagstadgade minimilöner ligger på 41 procent av medellönen i respektive land. I Sverige ligger minimilönen på 66 procent av medellönen. MINIMILÖN I PROCENT AV MEDELLÖN 2011 70 60 50 40 30 20 10 0 * Beräknat värde av genomsnittlig minimilön i Sverige KÄLLA: Eurostat. SVERIGE* GREKLAND (2012) SLOVENIEN (2012) MALTA (2010) TURKIET (2012) LUXEMBURG (2010) FRANKRIKE (2010) BELGIEN IRLAND NEDERLÄNDERNA (2012) LETTLAND (2012) PORTUGAL LITAUEN (2012) STORBRITANNIEN UNGERN POLEN KROATIEN SPANIEN SLOVAKIEN BULGARIEN RUMÄNIEN ESTLAND TJECKIEN 5

Höga lägstalöner minskar sysselsättning och ökar utanförskap Teoretiskt kan lägstalöner både öka eller minska sysselsättningen. Om lönerna annars skulle ligga så lågt att få vill arbeta till dessa löner, kan lägstalöner leda till ökat arbetsutbud och därigenom ökad sysselsättning. Fler finner det lönt att arbeta. Men om lägstalönerna blir så höga att kostnaden inte motsvarar vad den anställde kan producera, kommer jobben att bli färre och sysselsättningen att minska. En forskningsöversikt visade att två tredjedelar av 102 studier finner en negativ effekt på sysselsättningen av lägstalöner medan endast åtta studier tyder på en positiv effekt. 1 Starkast negativ effekt på sysselsättningen framkom i studier som analyserade hur lägstalönerna påverkar svaga grupper på arbetsmarknaden. Forskarna bakom översikten sammanfattar forskningen: Minimilöner minskar sysselsättningsmöjligheterna för mindre kvalificerade arbetare, framförallt de som är direkt berörda av lägstalönen. 2 När lägstalöner höjs drabbas främst lågutbildade med svag anknytning till arbetsmarknaden av ökad risk för arbetslöshet. Dels ökar risken att deras jobb går till personer med bättre utbildning eller längre erfarenhet, dels ökar risken att deras jobb rationaliseras bort då lönekostnaden efter höjningen inte längre motsvarar produktionsvärdet. 6 1 Neumark och Wascher, Minimum wages and employment. Foundation and Trends in Microeconomics 3, 2007 2 Neumark och Wascher, Minimum Wages, Cambridge MA:MIT Press, 2008

Flera svenska studier har visat att sysselsättningen minskar när lägstalönerna höjs. Höjda lägstalöner inom hotell- och restaurangbranschen i Sverige mellan 1979-1999 medförde att sysselsättning i branschen minskade. 3 När detaljhandeln höjde lägstalönerna under perioden 2001-2005 minskade sysselsättningen i branschen. 4 De som låg närmast lägstalönen hade lägre chans att ha kvar sitt jobb efter höjningen, medan chansen ökade för de som låg en bit över lägstalönen. De som i särskilt hög grad fick lämna var ungdomar och personer utan särskilda kvalifikationer. Detta ligger i linje med vad också annan forskning visar: När lägstalönen höjs fasar företagen ut anställda med låg utbildning till förmån för andra med högre utbildning. ARBETSLÖSHET EFTER UTBILDNINGSNIVÅ Arbetslösheten bland dem som saknar gymnasieutbildning är mer än dubbelt så hög som för de gymnasieutbildade. Den har legat kvar på hög nivå efter finanskrisen medan arbetslösheten minskat för dem med gymnasieutbildning. ARBETSLÖSHET I PROCENT AV ARBETSKRAFTEN UPPDELAT PÅ UTBILDNINGSGRUPPER, 15-74 ÅR 25 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 FÖRGYMNASIAL GYMNASIAL EFTERGYMNASIAL KÄLLOR: Eurostat och Svenskt Näringsliv. 3 Skedinger, Minimum wages and employment in Swedish hotels and restaurants, Labour Economimics 13, 2006 4 Skedinger, Effects of increasing minimum wages on employment and hours: Evidence from Swedens retail sector, IFN Working Paper 869, Stockholm, 2011 7

Första jobbet spelar stor roll Eftersom lägstalönerna försvårar inträdet på arbetsmarknaden har de effekter på lång sikt för både individer och samhällsekonomin. Att många unga och nyanlända har så svårt att komma in på arbetsmarknaden är allvarligt eftersom tidiga arbetslöshetsperioder påverkar möjligheter och inkomster långt senare i livet. Arbetslöshet i sig gör det svårare att få ett jobb, och ju längre arbetslöshetsperiod desto svårare blir det. En rapport av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) bekräftar hur viktigt det första jobbet är för inträdet på den svenska arbetsmarknaden. 5 Unga på yrkesprogram hade betydligt större chans att få sitt första varaktiga jobb på samma ställe som de hade sommarjobbat. Dessutom spelar kontakter roll om kollegorna från det tidigare sommarjobbet hade arbete så ökade chansen till ett varaktigt jobb. Eftersom lägstalöner kan påverka ungdomars möjlighet att få erfarenhet så kan lägstalöner potentiellt ha en stor inverkan på ungdomsarbetslösheten. Enligt en studie kan omkring en femtedel av ungdomsarbetslösheten i USA förklaras av lägstalönerna. 6 5 Neumark och Wascher, Minimum wages and employment. Foundation and Trends in Microeconomics 3, 2007 6 Gorry, Minimum wages and youth unemployment, European Economic Review 64, 2013 8

Få blir kvar på ingångslönen Lägstalöner är ofta ingångslöner och det är ovanligt att någon stannar vid ingångslönen under en längre tid, än mer osannolikt att någon gör det under resten av yrkeslivet. Redan under den anställdes första år sker en betydande inlärning, något som snabbt öppnar för en höjning av lönen utöver ingångslönen. Både internationella och svenska studier visar att det stora flertalet av dem som anställs till låg lön redan inom något eller några år fått en högre lön. En amerikansk studie visade att 60 procent av dem med lägstalön i USA hade en högre lön inom ett år. 7 En annan visade att två tredjedelar hade högre lön inom ett år. 8 En svensk IFAU-studie följde personer som anställts till låga löner under elva år från 2000. 9 Andelen som var kvar på den låga lönen hade halverats efter ett år. Efter elva år var det endast 3,6 procent av dem som hade låg lön år 2000 som låg kvar i gruppen med de lägsta lönerna. INGÅNGSLÖN ÄR BARA ETT FÖRSTA STEG Av 100 som hade låg lön år 2000......var det bara 54 som hade låg lön ett år senare......och färre än 4 år 2011 7 Smith och Vavrichek, The wage mobility of minimum wage workers, Industrial and Labor Relations Review 46, 1992 8 Even och MacPherson, Wage growth among minimum wage workers, 2004 9 Forslund, Hensvik, Nordström Skans och Westerberg, Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner, IFAU Rapport 2012:19 9

Liten lönespridning ger liten löneutveckling Ett alternativ till höga ingångslöner och en sammanpressad lönestruktur är en bättre löneutveckling över livet och större möjligheter för den anställde att påverka sin lön. Forskningen visar att hur väl man trivs på jobbet beror mer på löneutvecklingen än på lönenivån. Opinionsundersökningar i Sverige visar att fyra av fem föredrar individuell lönesättning och att nio av tio anser att prestation bör avspeglas i lönesättningen. Uppfattningen delas av alla kategorier, såväl arbetare som tjänstemän, män som kvinnor och såväl privat som offentligt anställda. Men den nuvarande lönestrukturen i Sverige gör det svårt att göra en lönekarriär. Med hjälp av Eurostats lönestatistik går det att beräkna vilken löneökning en nyanställd kan förvänta sig efter att ha varit anställd vid ett företag ett visst antal år, den så kallade tidspremien. En jämförelse visar att löneutvecklingen över tid är svagare i Sverige än i andra länder. 10

I Sverige kan en anställd efter att ha arbetat 6-9 år på ett företag förvänta sig en lön som är 20 procent högre än som nyanställd. I Tyskland är motsvarande siffra 60 procent. Efter 15-19 år ligger den anställde i Sverige fortfarande kvar på samma nivå som tio år tidigare medan den anställde i Tyskland har ökat sin lön med 80 procent jämfört med lönen som nyanställd. LÖNESPRIDNING OCH LÖNEUTVECKLING Lönespridning efter arbetad tid inom företaget, år 2010. Procentuell skillnad mot lönen år 1. 100 80 60 40 20 0 SVERIGE FINLAND STORBRITANNIEN EU-15 TYSKLAND 1-5 ÅR 6-9 ÅR 10-14 ÅR 15-19 ÅR 20-29 ÅR KÄLLOR: Eurostat och Svenskt Näringsliv. 11

Sverige behöver fler inträdesjobb Lägstalöner påverkar vilka grupper som får ett jobb, men de påverkar också hur många jobb som finns och hur många som kan skapas. Höjda lägstalöner innebär att vissa jobb försvinner, inte minst många jobb som fungerar som inträde på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden blir mindre. Det blir svårare för unga och nytillträdande att komma in på arbetsmarknaden och få erfarenhet för att sedan gå vidare till mer kvalificerade jobb. Det är till skada för den enskilde som tvingas till utanförskap. Men det minskar också produktionen i samhällsekonomin att människor inte får möjlighet att bidra till produktionen samtidigt som de heller inte får möjlighet att bygga upp färdigheter som kunde ha varit till nytta i deras framtida yrkesliv. Hotell- och restaurangbranschen och detaljhandeln är branscher där det för många jobb inte krävs särskild yrkesutbildning, vilket gör att de fungerar som inträdesbranscher till arbetsmarknaden. Flera studier visar hur höjda lägstalöner minskat sysselsättningen i hotell- och restaurangbranschen och detaljhandeln. År 2012 var Sverige det land inom EU som hade näst lägst andel sysselsatta inom detaljhandeln. Endast Luxemburg hade lägre andel sysselsatta inom detaljhandeln. I Sverige jobbade 6 procent av de sysselsatta inom detaljhandeln medan genomsnittet i EU var 9 procent. En ökning till EU-snittet skulle för Sveriges del innebära 140 000 nya jobb. 12

Sverige är också det land i EU som har lägst andel arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning. Bara var tjugonde jobb är ett sådant jobb. Den största andelen jobb utan krav på särskild yrkesutbildning finns inom företagstjänster, hotell och restaurang samt handeln. DE ENKLA JOBBENS BETYDELSE Sverige är det land i EU som har lägst andel jobb utan krav på särskild yrkesutbildning. Den största andelen sådana jobb finns inom företagstjänster, hotell och restaurang samt handel. ANDEL JOBB UTAN KRAV PÅ SÄRSKILD YRKESUTBILDNING, ÅR 2012. PROCENT AV SAMTLIGA JOBB 0 5 10 15 20 CYPERN LETTLAND SPANIEN PORTUGAL ITALIEN RUMÄNIEN DANMARK BULGARIEN BELGIEN FRANKRIKE MALTA UNGERN EU-27 IRLAND LUXEMBURG SLOVENIEN NEDERLÄNDERNA ÖSTERRIKE SLOVAKIEN ESTLAND LITAUEN TYSKLAND POLEN KROATIEN FINLAND TJECKIEN SVERIGE 0 5 10 15 20 KÄLLA: Eurostat. 13

Lönestrukturen påverkar produktiviteten Den internationella forskningen visar att lönespridning inom företag leder till ökad produktivitet upp till en viss nivå. Om lönespridningen blir alltför hög och upplevs som omotiverad kan den leda till minskat samarbete och minskad produktivitet. Sverige har en låg lönespridning och samtliga svenska studier finner ett positivt samband mellan ökad lönespridning inom företag och olika mått på produktivitet och vinst. Att lönespridningen i Sverige har legat i stort sett still under 2000-talet och att den huvudsakligen är mellan olika företag, inte inom företag, visar att det finns en potential för ökad produktivitet. Ökad lönespridning ger företagen möjlighet att använda lönen som ett verktyg för att utveckla verksamheten och samtidigt ge medarbetare möjlighet till löneutveckling. Den låga lönespridningen står också i kontrast till att allt fler svenskar efterfrågar individuella löner som baseras på prestation. En effekt av den låga lönespridningen är att det finns små möjligheter till lönekarriär, en annan att utbildning inte stimuleras. Ett extra studieår höjer lönen med 2,9 procent i Sverige jämfört med genomsnittet inom EU där ett studieår höjer lönen med 5,9 procent. 10 10 Hanushek, Schwerdt, Wiederhold och Woessman, Returns to skills around the world: Evidence from PIAAC, IZA Discussion Paper 78 50, Bonn, 2013 14

Lönespridning påverkar också makroekonomin. Flera studier tyder på att fler personer arbetar mer när lönespridningen i ett land är hög. Statistik från de OECDländer som har data för både lönespridning och arbetade timmar visar en mycket stark korrelation mellan dessa. Enligt en studie kan mer än hälften av skillnaden i arbetstid mellan USA och Sverige förklaras av lönespridningen i den övre delen av lönefördelningen. 11 LÖNESPRIDNING OCH PRODUKTIVITET Jämförelser mellan länder visar ett tydligt samband mellan lönespridning och antalet arbetade timmar Diagrammet visar spridning i bruttoinkomster och antalet arbetade timmar per anställd och år i samtliga OECD-länder där sådan statistik är tillgänglig. 1300 ARBETADE TIMMAR PER ÅR (GENOMSNITT) 2100 1900 1700 1500 SVERIGE USA 1300 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 LÖNESPRIDNING 90/10-KVOT KÄLLOR: OECD. 11 Bowles och Park, Emulation, inequality and work hours: Was Thorsten Weber right? Economic Journal 115, 2005 15

www.svensktnaringsliv.se SKA INGÅNGSLÖN BLI SLUTLÖN? Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Sverige har höga lägstalöner och låg lönespridning. De höga lägstalönerna skapar ett lönegolv ett golv som fungerar som en tröskel för unga och lågutbildade som vill ta steget in på arbetsmarknaden. Lägre trösklar och ökad lönespridning skulle ge fler chansen till jobb och de som jobbar ökade möjligheter till löneutveckling under yrkeslivet. Möjlighet till lönekarriär skulle motivera medarbetare till utveckling i arbetslivet och bidra till höjd produktivitet i företagen. 16