Kvalitetsrapport. Förskolan Stöttestenen

Kvalitetsrapport Förskolan Stöttestenen Läsåret 2018 2019 1

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 4 2.1 Grundfakta... 4 2.2 Arbetsmiljö... 4 3. Normer och värden... 6 4. Utveckling och lärande... 7 4.1 Språk... 7 Barn och utbildningsnämndens mål... 8 4.2 Matematik... 9 4.3 Naturvetenskap och teknik... 9 4.4 Lek... 11 4.5 Estetik... 11 4.6 Motorik... 13 4.7 Socialt... 14 5. Barns inflytande... 15 6. Förskola och hem... 16 7. Övergång och samverkan... 16 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling... 18 9. Sammanfattning av utvecklingsområden... 20 2

1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Förskolan Stöttestenen består av fyra avdelningar och ligger i området Stadsskogen 2. Vi samarbetar med öppningar och stängningar, hjälps åt personalmässigt vid behov och barnen gästar varandra då möjlighet finns. Vår verksamhet är förlagt både ute och inne varje dag, där vår förskolegård och närheten till skogen är en stor del i vårt pedagogiska arbete. Vi har ett eget tillagningskök som serverar god och näringsrik mat. Vår förskola strävar mot att barnen genom lek får lust och nyfikenhet att lära. I leken formas områden som språk kommunikation, natur, teknik och matematik. Vårt mål är att alla barn utvecklar en god kommunikativ förmåga att använda i det sociala samspelet med varandra och att det utvecklar ett eget, rikt språk. Vi arbetar målmedvetet mot att barnen får med sig positiva erfarenheter och minnen från tiden i förskolan. Monica Lindström Lindesberg den 20 juni 2019 3

2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 80 barn Grundbemanning 15 mars 14 personal Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö 1. Vi har inte haft lika mycket behov av vikarier under året pga. vi har haft en ökad grundbemanning. 2. Piltavlan har genomförts vid ett tillfälle. 3. Samtal mellan skyddsombud, arbetstagare samt rektor har skett då man har personalbyten. 4. Genom dialog mellan arbetstagare och rektor har man kunnat avslutat personal som ej varit lämpliga att utföra arbetet på förskola. 5. Snötoppsskydd har installerats på hustaken. 6. Viloplats har skapats med en säng i ett rum. 1. Ökad grundbemanning har lett till mer personal i grunden. Vilket gjort att man klarat personalfrånvaro lättare, även att vi ej haft behov av vikarier i lika stor utsträckning. Tryggare för barn och personal med känd ordinarie personal. Minskad stress hos personalen. Då personal fattas har man upplevt på andra avdelningar en ökad stress, arbetsbelastning, minskad lärande för barnen, då man varit tvungen att dela med sig av personal till den avdelning som ej haft personal. 2. Piltavlan visade de områden som man kände är i behov av att arbeta med är arbetsbelastning, många upplever arbetsbelastningen stor. Dels för få vuxna bland barnen, för stora barngrupper, för mycket administrativt arbete. Administrativa sysslor samt information kommer ofta sen t ex bemanningen. Detta leder till att personal får ökad stress och ej slutföra jobb i tid. Även området att få hjälp och stöd i arbetet var en bit där man upplevde man inte fick det stöd man vill/har behov av. 3. Att ha en dialog mellan berörda parter gör att man är delaktig i tankar och kan framföra det man tänker. 4. Denna dialog gav flera chanser till personen att få möjlighet att förbättra sin arbetsförmåga. 5. Snöstoppsskydd viktiga utifrån säkerhetsperspektiv. 6. Personer som har behov av att vila kan göra detta. 4

1. Att öka grundbemanningen alltid. Det är positivt både utifrån barns trygghet och lärande (mer personal när alla är där) samt att man klarar en viss frånvaro Blir inte lika slitsamt när någon är frånvarande. 2. De områden i piltavlan som kom fram som störst måst vi arbete mer med. Viktigt att saker görs i tid och följa upp. 3. Att ha det som en grund att ha en öppendialog mellan rektor skyddsombud och arbetstagare är viktigt. Bra att fortsätta med. 4. Viktigt att när man anställer, dels anställa personer med rätt kvalifikationer samt följa upp anställdas förmåga att utföra arbetet, lyssna på övrig personals signaler. 5. När man påkallar brister är det viktigt att det följs upp omgående. 6. Just nu är vilrummet i ett förråd. Vi behöver bygga ut så det finns ett rum som är vilrum och inte in skuffat i ett förråd. 7. Att information kommer i god tid. T ex bemanning, överflytta barn, Kallelse kommer sent eller inte alls, när nya blanketter t ex barndokumenten kommer behov av information om detta. Vrid årshjulet bakåt ett snäpp så vi har tid att göra saker i god tid. 5

3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98/16) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att 1 2 3 4 utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar 4 4 3 4 utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra 4 4 3 4 utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning 3 4 3 4 utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö 3 3 3 4 Syftet med arbetet på de olika avdelningarna har varit att barnen ska utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande skapande individer. Att vi tillsammans ska bygga deras självkänsla, stärka identiteten samt utveckla det emotionella och social samarbetet. Vårt arbete med ICDP vägledande samspel har implementerats mer i våra grupper. Genom stöd och hjälp har barnen utvecklat sin förmåga att hitta egna lösningar i olika situationer. Tillsammans visar barnen omsorg om varandra och visar uppmärksamhet om något barn inte är närvarande. Föräldrarna har genom nöjdhetsenkäten bekräftat att barnen alltid till oftast trivs känner sig trygga och får ett vänligt bemötande från personalen. Fortsatt arbete med att implementera ICDP samt barnkonventionen 6

4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98//16) 4:1 Språk Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att 1 2 3 4 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld 3 4 3 4 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv 3 4 3 4 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra 4 4 3 4 utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner 3 4 3 4 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa 3 4 3 4 7

Barn och utbildningsnämndens mål Barn och utbildningsnämnden har för 2018 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: 19 barn födda 2013, 84% har klarat alla mål och två barn har annat modersmål. Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. Vi ser att fler av barnen har ett tydligare tal, lägger språkljuden rätt. Barnen har ökat sin förmåga att kommunicera med ord. Barnen har en ökat språkmedvetenhet, vi kan höra i vardagen att fler barn rimmar, hittar på egna rimtramsånger Ökat intresse för skriftspråk samt symboler, de har upptäckt att det är kommunikation. Man kan se det på att de själva använder sig i sin lek av skrift samt symboler för att förmedla t ex kaféskylt, göra hjärtteckning "jag tycker om dig" samt lapp för att spara saker, appar, symboler på dator, skyltar mm. Barnen har lärt sig teckenspråk och har ökat sin förståelse för att det förmedlar ett ord. En framgångsfaktor är att vi har dagliga samlingar. De innehåller oftast är sång och rörelse. De innehåller även rim/ramsor och sagor/flanellografsagor och barnens egna tankar och reflektioner. Vi ser att vår delaktighet i barnens lek där vi ständigt uppmuntrar deras språkande ger positiv språkutveckling. Vi har ett medvetet förhållningssätt, rikt språkbruk och använder oss av ett berikat ordval. Vi samtalar, lyssna på alla, svara när någon pratar med oss. Arbeta för ett medvetet förhållningssätt för att få ökad språkförståelse 8

4.2 Matematik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att 1 2 3 4 utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring 2 4 3 3 utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar 2 4 3 3 utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp 2 4 3 3 utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang 2 4 3 3 Genom samtal och laborativa aktiviteter har barnens olika matematiska förmågor utvecklats. När barnen utvecklar antalsuppfattning, lär sig att jämföra, mäta och sätta ord på sina egna tankar utvidgas förståelsen för vad matematiken kan användas till. Att uppmärksamma barns möten med matematiken och dessa mötens betydelse för fortsatt lärande. 9

4.3 Naturvetenskap och teknik utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra 3 4 4 4 utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen 3 4 4 3 utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap 3 4 4 4 utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar 2 4 4 4 utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap 3 4 4 4 Barnen har ökat sin förmåga till att bygga, skapa och konstruera i olika material. De har också fått en ökad medvetenhet om samband i naturen och samtalar om detta t ex snö smälter när det är varmt. De har en ökad förmåga att använda vardagsteknik och upptäcka den. Dörrhandtag, sätta på ljuset, dra ihop dragkedjor, smöra sin smörgås, kemi, tvätta händer, tvål löddrar, såpbubblor, de blandar fil och sylt och upptäcker att det blir rosa (kemiskprocess) mm. Naturens mångfald bidrar till att språket utvecklas i leken. I naturen kopplas våra sinnesintryck till dofter ljud och former som ger kunskap om naturens samband. Undervisning i skog blir mer varierad och teoretiska modeller kan förklaras på ett enklare sätt. Experimentering och konstruktion utvecklas med material som barnen har tillgång till både inne och ute. Arbeta med ett medvetet förhållningssätt som fångar barnens funderingar och nyfikenhet i vardagen 10

4.4 Lek Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att 1 2 3 4 utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära 4 4 4 4 Personalen är delaktiga i barnens lek, guidar dem i samspel och erbjuder material, vilket resulterar till att leken utvecklas. Barnen har också utvecklat sin förmåga att samspela med varandra. Barns hela personlighet utvecklas i leken. De utvecklas socialt i samspel med andra och känslomässigt då de lär sig att förstå sina egna och andras känslor. De utvecklas intellektuellt när dom tolkar världen och gör den begriplig samt motoriskt genom att hoppa, springa och klättra. Barnen bearbetar tankar och känslor genom sin lek både positiva erfarenheter men även sånt som är svårt. Att skapa miljöer i förskolan som både ger möjlighet till undervisning lärande och lek. 11

4.5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att 1 2 3 4 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama 4 4 3 4 Barnen har ökat intresset för sång dans och musik. Genom att vi använder oss av olika former av att uttrycka sig i den skapande verksamheten ser vi att barnen har fått möjlighet att använda sin fantasi och att det färdiga verket kan se ut på många olika sätt. Barn ska få skapa i förskolan. Måla sjunga och spela teater. Bild musik, dans och drama beskrivs i läroplanen som olika former att uttrycka sina upplevelser och tankar i. I de estetiska lärprocesserna använder man alla sinnen. Farförallt gör man kunskap till sin egen genom att bearbeta den på något sätt. Att utveckla mer skapande på förskolan. 12

4.6 Motorik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att 1 2 3 4 utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande 3 4 4 4 Ökad förmåga till att klättra, gå i kuperad terräng, cykla på tvåhjuling, äta med kniv och gaffel, forma bokstäver, klä på sig mm Barnen har en ökad kunskap om att mat ger energi så man växer samt att man orkar att leka. Detta kan vi märka pga. fler barn kan sätta ord på det. Fler av barnen har en ökad kunskap om vikten av att tvätta sig före måltid och efter toabesök samt när man går in. Vi ser att barnen på rutin gör detta och några av barnen kan sätta ord på varför. Motorisk träning är ett viktigt inslag som genomsyrar hela verksamheten. Erfarenheter och kunskaper kring barns utveckling visar att rörelse befrämjar barnets hela utveckling. Motorisk utveckling och inlärningsförmåga hänger ihop. Fortsätta att stimulera barnens motoriska utveckling. 13

4.7 Socialt Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att 1 2 3 4 utveckla sin identitet och känner trygghet i den 4 4 4 4 utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, 4 4 4 4 känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer 4 4 3 4 utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler 4 3 4 4 Barnen uttrycker i ord och handling det som de vill. De argumenterar för saker. Barnen har ökat tillit till sin egen förmåga. Vi kan se detta genom t ex vid påklädning, att man provar mer själv och klarar det samt att man där kan ifrågasätta vad är det som passar idag efter väder och framföra det man själv tycker med motivering. Barn bjuder in "nya" barn i leken. De leker flera barn tillsammans, de startar även egna grupplekar. andra saken man tänkt ha mm. Vi kan även se att fler av barnen löser egna konflikter, de kan säga "Vi löser det själva" och man ser "förmedlare" gå emellan och lösa problemet som uppstått. Vi kan se att flera av barnen är rädda om saker och miljön genom att de plockar undan och kan påkalla hjälp/säga till när andra förstör. Att som barn få leka med andra barn och känna sig önskad efterfrågad som lekkamrat, att få vara med i gemenskapen för att man är just den man är. Kompisteman används för att stärka vikänslan samt sträva efter ett öppet klimat samt konflikthantering. Arbeta utvecklande med känsla och respekt för andra kulturer. 14

4. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98/16 Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att 1 2 3 4 utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation 3 4 4 4 utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö 3 4 4 4 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande 3 4 4 4 Barnen har inflytande i verksamheten. De har fått en ökad förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö. Barn har ökat sin förmåga till självreglering. Vi kan se detta genom att de t ex har saker på sin plats, står för sin handling, säger det i ord mm. De har en ökad kompentens att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Vi ser en ökad kompetens att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vi kan se detta genom att barnen uttrycker i ord det de vill och i många fall kan de göra detta. T ex i lek, vart ska vi på utflykt, vad vill jag göra, var vill jag vara. I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön på förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformning av miljön och planering av verksamheten. Fortsätta att arbeta med barns inflytande 15

5. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98/16) Svarsfrekvens: 62% Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 100,0 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 92,0 90 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 99,0 100 Mitt barn trivs i förskolan. 98,0 96 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 97,0 100 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 99,0 98 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 86,0 94 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 90,0 98 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 86,0 90 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 99,0 100 Under året har verktyget Tempus utvecklas och bloggen används för att delge föräldrar om förskolan lärande arbetet. Den har och gett föräldrarna en större insikt i de styrdokument som förskolan styrs av genom bilder och text som personalen presenterar. Alla avdelningar har bra resultat på svarsenkäterna. Fortsätta att utveckla Tempus för att kommunikationen och förståelsen ska öka om förskolan undervisning. 16

6. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98/16) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Genom arbetet med Röda tråden möten har vi ökat samarbete med skolan. Överlämnandet följde planen Grundlig utvärdering av överlämnandet ht 19 (röda tråden) 17

7. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98/16) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. 18

I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT grupp. Under året har kvalitetsdokumenten reviderats vilket har gett personalen mer tid för verksamhetsdokumentationen samt barndokumentationen. Personalen är tacksamma för att få färre dokument att skriva i kvalitetsredovisningen eftersom detta har varit en arbetsmiljöfråga som personalen presenterat för arbetsgivaren. Mer tid kan nu läggas på verksamheten. Fortsätta att följa årshjulet. 19

8. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Att uppmärksamma barns möten med matematiken och dessa mötens betydelse för fortsatt lärande. Arbeta med ett medvetet förhållningssätt som fångar barnens funderingar och nyfikenhet i vardagen Att skapa miljöer i förskolan som både ger möjlighet till undervisning lärande och lek. Fortsätta att utveckla Tempus för att kommunikationen och förståelsen ska öka om förskolan undervisning. Övriga utvecklingsområden Fortsatt arbete med att implementera ICDP samt barnkonventionen Arbeta för ett medvetet förhållningssätt för att få ökad språkförståelse Att utveckla mer skapande på förskolan. Fortsätta att stimulera barnens motoriska utveckling. Arbeta utvecklande med känsla och respekt för andra kulturer. Fortsätta att arbeta med barns inflytande Grundlig utvärdering av överlämnandet ht 19 (röda tråden) Fortsätta att följa årshjulet. 20