Lyssna till ungas längtan och lust! Socialdemokraternas ungdomspolitiska program i Stockholm. Antaget våren 2014. Detta program tillägnas Anders Carlberg, som tog initiativet till att det skulle skrivas. Anders Carlberg var en radikal politisk kämpe som såg en positiv kraft hos alla unga, även de som var på väg åt fel håll. Han grundade Fryshuset, som idag är Sveriges största ungdomshus, i Stockholm och i andra städer. När han avled 2013 hade han gjort en mäktig och bestående insats för många, många unga människor. Vi vill att alla unga i Stockholm ska ha förutsättningar att nå sina bästa stämningars längtan. Vi vill att alla unga i Stockholm ofta ska uppleva den fantastiska känslan av att vi är bäst. Vi vill ge Stockholms unga bästa tänkbara förutsättningar för en jämlik start i livet men också för att kunna välja det liv de vill leva. Vem riktar vi oss till? I detta ungdomspolitiska program har vi pekat ut riktningen för Socialdemokraternas agerande i Stockholm. Detta program ska vägleda våra förtroendevalda i olika församlingar när de lägger fram konkreta förslag på områden som rör unga människor. Utifrån detta program kan arbetarekommunen likväl som enskilda föreningar utarbeta kampanjmaterial eller sammanfattningar. Vägen dit Drygt 130 000 av Stockholms invånare är i åldern 13-25 år (2012). Det motsvarar nära 15 procent av befolkningen. Ytterstaden är mer ungdomstät (20 procent i Spånga- Tensta, Skärholmen, Rinkeby-Kista) än innerstaden (Kungsholmen 10 procent). Ungdomsstyrelsen och Rädda barnen är två instanser som regelbundet undersöker barn och ungdomars förutsättningar och uppväxtvillkor. Statistiken talar sitt tydliga språk, klass, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning och fördomar om en persons ursprung eller bakgrund påverkar starkt hur rikt liv man lever som ung i Sverige idag. Det är oacceptabelt för oss socialdemokrater. Vårt fokus i programmet är att det omfattar alla ungdomar oavsett historia. Vi tar oss an rättigheter på en bred front och med ett inkluderande perspektiv. Därför försöker vi att i så stor utsträckning som möjligt att inte peka ut enskilda grupper. Vi slår fast tydligt och klart att alla omfattas av vårt program och vår politik omfattar alla grupper. För ingen är fri förrän alla är fria. Ungdomar påverkas av många olika politiska beslut. FNs barnkonvention fastslår att barn och unga har samma rätt till respekt för sitt egenvärde och sin individualitet som alla människor. Den nationella ungdomspolitiken, framtagen av en socialdemokratisk regering 2004, satte som mål att ungdomar ska ha verklig tillgång välfärd och makt. Inom landsting och kommun fattas avgörande beslut som påverkar ungas hälsa, skolgång, rörelsefrihet, möjlighet att utveckla talanger och intressen. I Stockholm ska alla ungdomar, oavsett bakgrund och förutsättningar, ges möjlighet att ta del av de oändliga möjligheter som vår stad erbjuder. Detta åstadkoms bäst när de unga själva får insyn i och inflytande på beslut som rör deras vardag och deras drömmar. De känner bäst sin värld och dess gränser. 1(9)
Barnen är vår enda egentliga kontakt med framtiden, sade Olof Palme. Det finns inget bättre sätt att bygga framtiden än att forma samhället så att alla unga hör till, att de är välkomna, att de duger att de känner sig innanför. Det är utgångspunkten för socialdemokratisk ungdomspolitik i Stockholm. Inflytande och representation Ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande och delaktighet, särskilt i frågor som rör deras vardag. Även i andra sammanhang är deras synpunkter berikande för samhällsplaneringen. Unga har en demokratisk rätt att delta men också för att deras särskilda kunskaper, erfarenheter och värderingar är en värdefull resurs Det är bra, inte bara för ungdomar, att deras demokratiska rättigheter respekteras och tas tillvara. Desto tidigare ungdomar lär sig hur demokratiskt beslutsfattande går till och att hävda sin självklara rätt att delta, desto större delaktighet kan de ha. En svårighet i dagens samhälle är att traditionell myndighetsstruktur och offentligt beslutsfattande ännu inte anpassats till den tekniska utvecklingen, vad som kan kallas informationssociologin. Det har däremot ungdomarna. Vi vill därför ta initiativ till att kommun och landsting aktivt söker upp ungdomsfora på nätet, facebook, instagram etc. för att där söka ungdomars åsikter och engagemang. Inflytande och delaktighet är en viktig del av det innanförskap vi eftersträvar för alla ungdomar. Därmed motverkas konflikt och konfrontation, vilket så gott som alltid har sin grund i brist på tillhörighet. Ungas röst ska höras inför beslut som rör unga. Av besluten ska framgå på vilket sätt hänsyn tagits till ungas åsikter. För att ge unga verkliga förutsättningar att utöva medinflytande ska samhällets stöd till ungas föreningsliv stärkas. Ett ungdomsråd ska instiftas i Stockholm. Stadens skolor ska öppnas för de politiska ungdomsförbunden Livet i skolan Skolan utgör en tredjedel av tonåringars liv. Det är deras huvudsakliga mötesplats och samtidigt deras arbetsplats. Unga människor har samma rätt till en god arbetsmiljö, fysiskt, mentalt och socialt, som vuxna människor. Alla ungdomar har rätt att vara sig själva, och hitta sig själva, utnyttja sin kapacitet och bli mötta med respekt i skolan, på samma sätt som de förväntas visa respekt för andra. Skolan ska ge utrymme för de unga att tro på sin egen förmåga, att växa tillsammans, skapa gemenskap och social sammanhållning. Skolan ska förmedla demokratiska värderingar och processer till alla unga. Mobbning och kränkningar ska inte förekomma. Skolan ska vara en trygg för alla det är själva grunden för att det vara roligt att gå dit. Om mobbning ändå inträffar ska det tas på största allvar. Skolan är som bäst en social smältdegel, som låter unga människor med olika bakgrund mötas och lära känna varandra. Där knyts vänskapsband över klassgränser, där försvinner fördomar, där ökar förståelsen för andras likhet och olikhet. Vissa skolor 2(9)
fungerar fortfarande så, men i alltför hög utsträckning har ett segregerat bostadsbyggande och det fria skolvalet separerat ungdomar med olika bakgrund från varandra. Skolan ska vara en kreativ miljö som stimulerar lärande. Skolor ska vara hela och rena, ha frisk luft, skapa lugn stämning och ha utemiljöer som lockar till rörelse och aktivitet. Alla elever, lärare och annan personal i skolan ska tillsammans arbeta med skolans värdegrund, om alla likas värde och allas rätt till respekt för sin egenart, som bas. Diskussionen om skolans värdegrund ska vara ständigt levande. Vi vill se elevmajoritet i skolornas styrelser. Stockholms skolor ska ha tydliga riktlinjer för en god arbetsmiljö. Att få jobb Alla människor har rätt till ett arbete och skyldighet att delta i arbetslivet. Unga ska i samma utsträckning som alla andra få ta del av arbetets mening och sammanhang. Jämfört med hela Sverige är befolkningen i Stockholm ung. Arbetslösheten är lägre än i övriga landet. Däremot etablerar sig Stockholms unga relativt sent på arbetsmarknaden. Det beror dels på lång studietid, men också på att de har svårt att få fast fotfäste på arbetsmarknaden. Det är mycket vanligt att olika visstidsanställningar avlöser varandra i unga storstadsmänniskors liv. Alla ungdomar i Stockholm ska vara aktiva med antingen studier, praktik eller arbete. Arbetsförmedlingen ska erbjuda arbetslösa ungdomar något av detta inom 90 dagar. Det betyder att ingen ung människa ska vara arbetslös mer än maximalt tre månader. Det betyder också att kommunen har ansvar för att följa upp om en ung människa som lämnat skolan har jobb, praktik eller studerar. För unga som inte klarat skolans mål blir inträdet på arbetsmarknaden ofta en långt utdragen pina. Jobb utan särskilda kunskapskrav finns praktiskt taget inte. Dessa ungdomar behöver särskild och tidig stöttning av kommun och arbetsförmedling. Särskilda ungdoms- och praktikplatser med samtidig utbildning, praktiskt och teoretiskt, är en nödvändighet. Alla upptänkliga vägar ska prövas för att tidigt låta unga som vill arbeta, göra detta. Det är en vinst inte bara för de unga, utan för hela samhället. Stockholm har särskilt goda förutsättningar att ha landets lägsta ungdomsarbetslöshet. Vi har ambitionen att den ska bli lägst i Europa till 2020. Om stat, kommun, fack och arbetsgivare samarbetar kan detta mål nås. Ungdomars arbetsmarknad präglas i stigande utsträckning av ojusta villkor. Det är inte ovanligt att unga människor tvingas finna sig i att bli inringda med mycket kort varsel. De kan inte planera varken sin dag, sitt liv eller överblicka sina inkomster. Stockholms kommuns ska erbjuda sommarjobb till alla ungdomar som vill. Ordning och reda ska råda även på ungdomars arbetsmarknad, s.k. smsanställningar ska bort. Här har offentliga arbetsgivare ett särskilt ansvar. 3(9)
Inga unga under 26 år ska vara arbetslösa mer än max 90 dagar. Alla ungdomar ska ha rätt att möta arbetslivet genom praktik och facket! - under gymnasietiden. Att få bostad Ett viktigt steg på vägen mot vuxenlivet är att flytta hemifrån. En upplevelse som för många innebär en helt ny frihet i livet. Vi lever i ett rikt land och Stockholm är Sveriges rikaste kommun, vi borde verkligen ha råd och möjlighet att planera och bygga så att de unga kan få en god bostad när de söker sig ut på bostadsmarknaden. Bostadsbristen i Stockholm är akut., för alla men särskilt för unga och andra betalningssvaga grupper. Bristen på hyreslägenheter är stor, brist på hyreslägenheter med överkomliga hyror är ännu värre, bristen på små hyreslägenheter till med låg hyra och studentlägenheter är skriande. Vårt mål är att alla unga som efter gymnasiet vill flytta hemifrån ska kunna göra det. Då krävs många små hyresrätter och studentbostäder till hyror som kan betalas med studiemedel.. Idag kräver fastighetsägare nästan regelmässigt att unga hyresgäster ska ha ett fast arbete. Detta försätter de unga i en desperat situation av motstående krav (se ovan om Att få jobb). De allmännyttiga bostadsbolagen bör gå före och visa att vågar lita på att unga kan betala hyran utan ett fast anställningskontrakt i handen. Andrahandshyrorna i Stockholms innerstad har gått upp med 20 procent under 2013. Orsaken är att bostadsrättsinnehavare nu har laglig rätt att lägga sin räntekostnad på andrahandshyran. Detta kommer att aktivt försvåra ungdomars utträde på bostadsmarknaden. En lag behövs som förbjuder bostadsrättsägare att ta ut mer än avgiften i andrahandshyra. Stockholm ska ha en kö för andrahandskontrakt och allmännyttan måste ta ett större ansvar för att bygga både hyresrätter och fler studentbostäder. Samtidigt måste staden markanvisa mer till hyresrätter och studentbostäder. Allmännyttan ska erbjuda lägenheter även till unga som inte har en fast och hög inkomst Psykisk hälsa och välmående Vi vill att alla ska få uppleva ungdomsåren just som livets vårtid. Vi vill att unga människor ska känna mer glädje än sorg eller stress och få upptäcka sig själva och världen på ett så positivt sätt som möjligt. Att unga människor, trots större välstånd än någonsin, mår psykiskt dåligt under delar av sin uppväxt är ett misslyckande. Orsaken till den ökade ohälsan är komplex men i grunden är detta ett samhällsproblem. Alltför många unga upplever stor stress. Den kan handla om allt från utseende till prestationer inte minst i skolan - och förväntningar om vad livet har att erbjuda. Etableringen i vuxenlivet försvåras av ungdomsarbetslöshet och bostadsbrist. De jobb som trots allt finns blir allt oftare otrygga och tillfälliga. Så samtidigt som kraven ökar försämras möjligheterna att leva upp till dem. Detta slår djupt och igenom både köns- och klassbarriärer. Psykisk ohälsa är ett problem såväl för den högpresterande medelklasstjejen i Bromma som för den arbetslöse arbetarkillen i Rågsved. Vårt svar är att ungas psykiska 4(9)
ohälsa alltid ska tas på allvar. Ätstörningar, ångest, sömnsvårigheter eller magont får aldrig ses som en normal del av tonåren. Att kunna diskutera sin livssituation med jämnåriga och vuxna är betydelsefullt. Ett gott samspel mellan barn och föräldrar/närstående har stor betydelse för den framtida psykiska hälsan. Föräldrastöd har visat sig ha goda förutsättningar för att förbättra och utveckla samspelet. Alla organisationer som arbetar med ungdomar och unga vuxna kan utifrån sina perspektiv och uppdrag arbeta med frågor om värdegrund och livskunskap, som en del i det förebyggande arbetet kring många frågor som t.ex. sexualitet, alkohol, tobak, narkotika, stress och mobbing. Det är en viktig samhällsuppgift att se till att den psykiska ohälsan bland unga minskar, främst för att minska lidande hos de unga och deras närstående, men också för att den psykisk ohälsa i unga år får så stora konsekvenser för möjlighet till utbildning och arbete. Det krävs ett gott samarbete mellan alla verksamheter som möter unga inom landsting och kommun. En väl dimensionerad skolhälsovård av tillräcklig omfattning och av god kvalitet är av stor betydelse. Skolpersonal och personal i första linjens sjukvård måste utbildas för att upptäcka psykisk ohälsa tidigt. Kurser eller stödmetoder för att hantera stressen som uppkommer i skolan måste erbjudas parallellt med att staden arbetar för att minska den psykiska stressen i skolan. Föräldrar måste erbjudas både generellt föräldrastöd och stöd till grupper med särskilda behov, gällande exempelvis ätstörningar. Unga som mår psykiskt dåligt måste alltid tas på allvar och ha lättillgänglig vård, ungdomsmottagningen måste kunna ge vård till alla unga med lindriga psykiska besvär. Den psykiatriska vården måste vara tillgänglig och av hög kvalitet men också ha resurserna att arbete uppsökande och förebyggande i samverkan med andra. Samverkan med akademin och forskningen är helt central i allt detta arbete och det är viktigt att de metoder som används bygger på vetenskaplig grund. Vi vill se ett nytt centrum för att främja ungas psykiska hälsa. Lust Sexualiteten är en stark och ständigt närvarande kraft i alla ungdomars liv. Den är en källa till glädje och nyfikenhet, men också till stress och oro. Ungdomars sexualitet är ett ämne som gärna överexploateras i media och i en rad kommersiella sammanhang. I machokulturen närs starka föreställningar om tjejers underordning under killars behov. På inget område har ledstjärnan om allas lika värde och allas rätt till självbestämmande en mer självklar plats än då det gäller sexualitet. All sexuell aktivitet ska alltid vara helt frivillig. Tvång, hot eller fördomar hör inte hemma i sexuellt umgänge. Oskyddad sex kan leda till oönskade graviditeter och till smitta av olika slag. Ungdomar ska därför genom skolan få grundlig kunskap om hur kroppen fungerar, kring reproduktion, sexuell hälsa och sexuellt överförbara sjukdomar. Men sexualundervisningen måste vara bredare än så. Det handlar om rätten till den egna kroppen och respekt för varandra, om att bekämpa sexuella normer och könskoder som begränsar oss. Ungas sexuella identitet och sexuella erfarenheter får avgörande betydelse långt fram i livet. Fördomar mot annat än heterosexualitet börjar gro i ungdomsåren, attityder mellan tjejer och 5(9)
killar får sin form, synen på vad som är tillåtet och otillåtet i vid mening, vem tillåter och för vem det är otillåtet sker ofta i sexualitetens ljus. Unga ska mötas av en fördomsfri och öppen attityd. De ska få veta att de har rätt att utveckla sin sexualitet på det sätt som känns rätt för dem, så länge ingen annan kränks. Alla har rätt att välja sin partner, alla har rätt att söka och finna kärlek utan hinder av auktoriteter, dogmer och fördomar. Stockholm ska ha en lustfylld politik för unga. Alla unga ges förutsättningar att skydda sin rätt att älska och leva med vem eller vilka de vill. Unga har rätt till preventivmedel, information om sexuell hälsa och sexualundervisning i skolan ur ett lustfyllt, faktagrundat och fördomsfritt perspektiv där respekten för allas egenvärde är central. Ungdomsmottagningar ska vara lättillgängliga och kunna besökas anonymt. Fritid Stockholms kultur-, frilufts- och fritidsliv är ett viktigt fundament i skapandet av en stad för alla. För att ta tillvara på och utveckla den kraft och kreativitet som finns behövs mötesplatser där åsikter möts och förändras. Det är under ungdomen livsmönster och värderingar formas. Stadens ungdomsgårdar måste vara mer än bara fysiska hus. Det ska vara platser där vi tar tillvara engagerade, inspirerande, unika krafter som finns bland Stockholms unga och låter dessa vara med och påverka, förnya och utveckla verksamheten. Samtidigt måste det finnas organiserad verksamhet ledd av utbildad fritidspersonal som kan ge unga vägar in i aktiviteter och skapa nya drömmar. Ungdomsgårdarna bör också ha utrymmen för läxläsning där man kan få stöd av pedagoger. Ungdomsgården ska också vara en plats där det finns vuxna som har tid, som kan lyssna, inspirera och lotsa eller där du sitter och fikar billigt med dina kompisar. Lika viktigt som att kommunen kan erbjuda unga en aktiv fritid är det att andra aktörer ges förutsättning att skapa unika verksamheter, Egalia är ett sådant exempel som skapat en mötesplats för hbt-ungdomar och Fryshuset är ett annat positivt exempel på hur man kan engagera unga människor med olika bakgrunder och erfarenheter utifrån deras olika passioner. Sociala medier öppnar upp gränser mellan ungdomar. En kontakt som hade varit omöjlig för 20 år sedan är idag lätt att ta. Sociala medier ger ungdomar en enorm möjlighet att dela perspektiv och erfarenheter mellan varandra. Tillgång till uppkoppling är en demokratisk rättighet i vårt samhälle. Den tekniska utvecklingen har också baksidor och det måste föras en ständig diskussion om risker med den utsatthet och exponering som sker. Här har vuxna ett allmänt ansvar och särskilt dem som jobbar gentemot unga. Genom en tillgänglig och demokratiskt förankrad fritidpolitik kommer hela staden att växa. I Stockholm finns det potential att skapa ännu fler nöjesaktiviteter. Stockholm ska bli en mötesplats för hela landet när gäller kulturutbud och nöjen för ungdomar och unga vuxna. Vi vill göra det lättare för föreningar att få tillgång till de offentliga lokaler som finns i områden, exempelvis skollokaler. Unga i Stockholm ska kunna resa inom sin stad utan att begränsas av brist på pengar. Ungdomshus ska finnas i centrala Stockholm för lite äldre ungdomar 6(9)
medan de yngre måste ha ungdomsgårdar mer lokalt. Kommunen ska tillsammans med olika aktörer arrangera mötesplatser och event över hela staden under helger. Stockholm ska tillsätta en advisoryboard bestående av unga med stort engagemang som ständigt bidrar till att utveckla fritidspolitiken. Kultur Unga ska ha tillgång till kultur på lika villkor. Stockholms kultur för och med unga ska vara en utmanande, oberoende och dynamisk kraft med yttrandefriheten som grund. Stockholm har ett fantastiskt kulturutbud, unga från hela Stockholm ska få ta del av det. Då måste trösklarna sänkas. Det gäller både kulturupplevelser i form av att ta del av scenkonst och konserter och det egna kulturskapandet. Kulturskolan ska utgå från ungas intresse, passion och efterfrågan och alla barn i Stockholm ska under sin uppväxt komma i kontakt med en välkomnande kulturskola. Kulturskolan bör vara avgiftsfri de första åren och bedriva uppsökande verksamhet, unga musiker ska kunna låna instrument. Stadens museum ska vara avgiftsfria och barn och unga ska erbjudas minst tre kulturupplevelser per termin. Folkbildningen måste ges förutsättningar att utveckla sin verksamhet runt om i staden eftersom studieförbunden är många ungdomars väg till kulturen. Idrott En aktiv livsstil kan förlänga livet. Även om folkhälsan beror främst på faktorer som individers livsstil inte kan påverka. Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse. Idrottsföreningar erbjuder inte bara fysisk rörelse och idrottslig utveckling utan även en social gemenskap och demokratisk fostran. För att alla barn, oavsett föräldrarnas plånbok, ska kunna vara med måste föreningsstöden öka. I Stockholm ökar kostnaderna för att idrotta. En del av detta beror på den enorma bristen på idrottsytor, vilket gör att allt fler lag och föreningar tvingas att hyra tider för träning utanför kommunens gränser. På så vis ökar avgifterna för den enskilda att vara med och idrotta. Denna utveckling måste brytas och då måste idrottsytor planeras in när man bygger nya områden på samma sätt som att parkeringsplatser planeras in. Fotbollsplaner och idrottshallar måste finnas i alla ungas närområde. Den akuta bristen på idrottsytor i Stockholm har skapat en motsättning mellan föreningsidrotten och spontanidrotten. Stockholm växer och det betyder att vi måste skapa fler idrottshallar, fotbollsplaner och andra idrottsytor. Vi vill att alla barn och ungdomar skall ha möjlighet att ägna sig åt regelbunden idrott. Så är det inte idag. Både spontanidrottandet och den viktiga föreningsdrivna idrotten måste vara tillgänglig för stadens unga. Det ekonomiska stödet till idrottsrörelsen måste öka så att alla barn har råd att idrotta. Stockholm behöver fler idrottsplatser och idrottsytor ska ingå i exploateringskostnaderna vid byggen av nya områden. Föreningar ska stöttas i att arrangera drive-in verksamhet, simskola och dyl. på helgkvällar och lov. Spontanidrotten måste ges tillträde till mindre idrottshallar i Stockholms skolor som idag inte används av föreningsidrotten. Idrottshallar och fotbollsplaner ska vara öppna på helgkvällar och lov. På samma sätt ska stadens simhallar hålla 7(9)
öppet så att simskola kan bedrivas på loven. Spegelsalar ska bli en lika självklar del av idrottsfastighetsbeståndet som bollsportshallar. Trygghet Våld är ett stort samhällsproblem som de allra flesta, oavsett kön, tar avstånd från. Våldet vållar samhället och medborgare stort lidande. Ett lidande som främst drabbar offret men också anhöriga, vänner, vittnen till händelsen och förövaren. Även om statistiken visar att de flesta misstänkta gärningspersoner för misshandelsbrott och sexualbrott är killar eller män är det samtidigt viktigt att påpeka att det är en minoritet som begår våldsbrott och att de allra flesta killar tydligt tar avstånd från all typ av brottsligt våld. Tyvärr drabbas många unga av våld. Vi vill genom stadsplanering och förebyggande arbete skapa trygg miljö för unga. Unga har rätt till ett hälsosamt liv, fritt från droger. Det är viktigt att förebygga genom att fokusera på friskfaktorer, så som ett positivt sammanhang, socialt nätverk, kunskap, hälsosam livsstil och ökad självkänsla, och minska riskfaktorerna. Unga ska också ha rätt till miljöer som är fredande från alkohol. Stadsplaneringen ska utgå ifrån att miljöer ska byggas så att de upplevs som trygga. Vi ska ha ungdomsvärdar i alla stadsdelar och fler fältassistenter eller liknande som rör sig i staden. Stockholm behöver fler närpoliser runt om i staden. Stort fokus ska läggas på arbetet i hemmet, att stödja förebyggande insatser men även kvinnojourer och socialtjänsten för att kunna stötta barn och unga som drabbas av våld i hemmet. Det ska inte vara tillåtet att servera alkohol i mataffärer och dyl. i Stockholm. Sociala investeringar är en nyckel Förebyggande arbete måste ske tidigt. Sanningen är att det oftast går att identifiera mycket tidigt i livet vilka barn som riskerar att inte klara skolan, att hamna utanför, att drabbas av psykisk ohälsa eller att hamna i kriminalitet. En enda gängkriminell kostar samhället i genomsnitt 23 miljoner kronor, detta innebär att vi skulle kunna göra stora insatser tidigt och ändå tjäna budgetmässigt på det, vad man sparar i mänskligt lidande går inte att översätta i pengar. Vi vill börja använda sociala investeringar som en metod att tidigt i åldrarna fånga upp de barn som är i behov av extra stöd och hjälp, så att de kan få en jämlik chans i livet. Många gånger måste dessa insatser framförallt sättas in redan i förskole- och grundskoleålder och just skolan är en avgörande institution för att upptäcka vilka barn som är i behov av stöd. Genom att tidigt identifierar vilka ungdomar som är i behov av insatser och se till att samordna dessa för att sedan följa upp dem kan många ungdomar få bättre utfall i livet. Sociala investeringar och tidiga insatser ska genomsyra både kommunen och landstinget men även riksdagens verksamheter. En utgift i en kommunal förvaltning kan innebära en besparing för sjukvården och vi måste hitta metoder för att budgetera som ger oss möjligheter att använda pengarna på bästa sätt. En andra chans Alla unga måste ha rätt till en andra och tredje chans. Ibland kan man vara i behov av stort stöd för att kunna ta den chansen, därför måste samordning mellan skola, socialtjänst, polis, fritidsledare osv fungera. En del unga som hamnar snett kan vara i behov av att byta miljö och detta måste kunna ordnas. Systemet med ungdomsboenden och behandlingshem måste ses över och regleras på ett sätt som säkrar kvalitén på verksamheten och ger ungdomarna en 8(9)
verklig chans att komma tillbaka till ett ordnat liv. De ungdomar som dömts till behandling måste också få ett bra stöd när de ska komma tillbaka till vardagen. Återfallspreventionen måste utvecklas med fokus på unga förstagångsdömda. Handläggningstiderna för brott som rör unga målsägande eller förövare måste bli snabbare och unga förövare måste få behandling fortare. Vi vill se en tydligare reglering av ungdomsboenden och behandlingshem för unga och stöder för återetableringen i samhället måste utvecklas och ges mer resurser. Efterskrift Vi har valt att följa den nationella ungdomspolitikens definition av unga, d.v.s. 13-26 år. Vi är väl medvetna om att ungdomars förutsättningar starkt påverkas av de första tolv åren, men har av naturliga skäl valt att inte behandla det här. Av samma skäl behandlar vi inte heller barnfattigdomen. Skolan har bara behandlats ur arbetsmiljösynpunkt, eftersom den är ungdomars arbetsplats. Övriga vitala skolfrågor, såsom segregationen, betygssystem, läroplaner, behov av ytterligare resurser, fler lärare, specialpedagoger har vi lämnat till ett annat program. 9(9)