HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den djupa nedgången 2009. Befolkningsutvecklingen i länet ser också fortsatt positiv ut även om skillnaderna mellan kommunerna är stora och det finns utmaningar inför framtiden, med bland annat kommande arbetskraftsbrist. Något som flera mindre kommuner redan ser tecken på. Utvecklingen på bostadsmarknaden visar också på en ökad attraktivitet för Västerbottens län som bostadsort. KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av ERUP, enheten för regional utvecklingsplanering vid Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida tillväxt i Västerbottens län. Genom att visa på skillnader och likheter mellan utvecklingen i Västerbottens kommuner och den i Norrland, Sverige och övriga Europa ges en bild av hur regionen förhåller sig till omvärlden. Målsättningen är att ge en ökad kunskap om regionens styrkor och utmaningar. KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras två gånger per år, vår och höst. Kontakt: Anna Norin, anna.norin@regionvasterbotten.se, 090-16 57 03, 070-396 57 03 ERUP enheten för regional utvecklingsplanering
Positiv konjunkturutveckling i länet BRP/BNP (mdkr) Sysselsättning Öppen arbetslöshet Nyanmälda platser Befolkning Flygpassagerare*** Gästnätter Konjunkturen i siffror Västerbotten Norrland Sverige 2011 82* 297* 3483** Årsförändring 3.8% 4.4% 6.2% 2007=100 101 103 104 2011 kvartal 3 126 300 419 700 4 661 300 Årsförändring 4.6% 4.2% 2.3% 2007=100 97 97 103 2011 kvartal 3 5 727 20 759 211 707 Årsförändring -9.4% -12.4% -10.2% 2007=100 111 106 127 2011 kvartal 3 3 075 11 570 144 966 Årsförändring 27.9% 39.0% 24.6% 2007=100 115 114 81 2011 kvartal 2 258 887 875 993 9 446 812 Årsförändring 0.3% -0.1% 0.8% 2007=100...... 2011 månad 9 88 139 263 532 2 712 469 Årsförändring 5.7% 3.9% 9.2% 2007=100 118 110 109 2011 jan-sep 1 308 000 6 065 000 44 781 000 Årsförändring 8.5% 1.7% 1.0% 2007=100...... Prognosen visar på en ökning av bruttoregionprodukten för Västerbottens län under 2011, ökningen är något lägre än prognosen för Norrland och lägre än Konjunkturinstitutets prognos för BNP. Bruttoregionprodukten visar förädlingsvärdet för de varor och tjänster som produceras i länet under ett år. Västerbotten har enligt prognosen återhämtat sig från nedgången 2009 och har ökat något sedan 2007. Arbetsmarknaden visar också en positiv utveckling med en sysselsättningsökning på 4.6% till 126 300 sysselsatta personer i länet. Här är ökningen större än i Norrland och Sverige som helhet. Den öppna arbetslösheten har också minskat med nästan tio procent från föregående år, men arbetsmarknaden är fortfarande inte tillbaka på samma nivåer som samma period 2007. Den öppna arbetslösheten 2011 är 11% högre i länet än 2007 och för riket är motsvarande siffra 27%. Positivt är att antalet nyanmälda platser har ökat sedan samma kvartal förra året och sedan samma kvartal 2007, med 27.9% respektive 15%. Västerbotten har sedan 2007 blivit mer attraktivt för boende och besökare. Befolkningen har ökat något till skillnad från Norrland där befolkningen istället minskade. Kvartal 2 var folkmängden i Västerbotten 258 887 personer. Umeå flygplats är den flygplats som har ökat mest i Norrland. Sedan 2007 har flygtrafiken ökat med 18%, betydligt mer än flygtrafiken i Norrland och i övriga Sverige***. Västerbottens län har också haft en kraftig ökning av antalet gästnätter under 2011 jämfört med 2010. Ökningen är betydligt större än den i Norrland och Sverige. Västerbottens andel av gästnätterna i Norrland är 21%. Gästnätter inkluderar övernattningar på hotell, vandrarhem, stugbyar, campingplatser och privata stugor. *egen prognos **Konjunkturinstitutets prognos Deflator: implicitprisindex från SCB ***Enbart flygpassagerare passerande Swedavias flygplatser Övriga data från SCB och arbetsförmedlingen Norrland avser Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län
1995 2000 2005 2010 1995 2000 2005 2010 Finns det lediga jobb på länets arbetsmarknader? Positiv utveckling på arbetsmarknaden i de flesta av länets FAregioner. Tillgängligheten på lediga jobb relativt antalet arbetssökande har ökat efter nedgången 2009. Dorotea och Storuman är undantagen som har noterat en liten nedgång. 1 Tillgängliga platser relativt anmälda arbetssökande 1992-2011 (kvartal 3) Det är stora skillnader mellan FA-regioner. Många av de mindre arbetsmarknaderna har hög tillgång på tillgängliga platser relativt antal arbetssökande. De kan indikera att matchningen mel- 0.5 lan lediga jobb och lämpliga arbetssökande tar längre tid på en mindre arbetsmarknad. För vissa yrken kan de mindre arbetsmarknaderna erbjuda en hög tillgänglighet på lediga platser. 0 Dorotea Lycksele FA 1 En ökning över tid indikerar en positiv konjunkturutveckling på arbetsmarknaden men kan också flagga för arbetskraftsbrist. 0.5 Brist på arbetskraft och brist på lämpliga kompetenser innebär risk för tillväxthämmande undanträngningseffekter där företag kan omlokalisera eller tvingas lägga ner i brist på arbetskraft. Konjunkturutvecklingen över tid blir också mindre tydlig på en 1 Skellefteå FA Sorsele 0 mindre arbetsmarknad där nedläggningen av ett enskilt företag kan ge stort genomslag. De flesta arbetsmarknaderna ligger på 0.5 lägre än 0.5 tillgängliga jobb per arbetssökande. Arbetssökande inkluderar både öppet arbetslösa och arbetslösa i arbetsmarknadsåtgärder. 0 Storuman Umeå FA 1 0.5 Data från arbetsförmedlingen. Tillgängliga platser under kvartalet är summan av kvarstående platser från föregående kvartal samt nyanmälda platser. Vilhelmina Åsele 0 FA-region är funktionella arbetsmarknadsområden och definieras utifrån pendlingsavstånd och pendlingsmönster.
Hur har krisen påverkat de största branscherna i länet? Inom näringslivet utgjorde de 13 största branscherna drygt en fjärdedel av bruttoregionprodukten år 2009 (se nedan), alla med ett förädlingsvärde på över en miljard vardera. Förädlingsvärdet är den värdeökning som varje led i produktionskedjan tillför den ursprungliga råvaran. Förädlingsvärden kan summeras för en bransch och för en region (bruttoregionprodukten). Den enskilt största branschen i Västerbottens län är specialiserade bygg och anläggningsentreprenörer med ett förädlingsvärde på nästan 3 miljarder. Flera av branscherna har sett en minskning av förädlingsvärdet under perioden. Störst skillnad är det för el gas och värmeverk som har halverat sitt förädlingsvärde. Samtidigt har flera branscher ökat sitt förädlingsvärde under perioden, till exempel ökade branschen fastighetsförvaltare med 12%. Trots minskade förädlingsvärden har antalet anställda inte minskat i motsvarande grad. Fler än hälften av branscherna har haft en ökning av antalet anställda jämfört med 2007. Det kan indikera att efterfrågad volym är relativt god men med minskade vinster, då förädlingsvärdet motsvarar värdet av löner, vinster och räntor. Trots minskade förädlingsvärden har branscherna i Västerbotten utvecklats gynnsammare än i andra delar av landet. Nästan hälften av branscherna har ökat sin andel av branschens nationella förädlingsvärde. Västerbottens 13 största branscher i näringslivet (SNI 2007, sorterat på förädlingsvärde år 2009) Förändring från 2007 till 2009 Anställda Mdkr 2007 Branschandel Förädlingsvärde Förädlingsvärde 43 specialiserade bygg- och anläggning +1% +3% +8% 2.6 47 detaljhandel utom motorfordon -3% +2% +1% 2.5 35 el-, gas- och värmeverk -45% -10% -36% 3.8 68 fastighetsbolag och fastighetsförvaltare +1% +12% +12% 2.0 46 partihandel utom motorfordon -11% -3% -8% 2.2 49-51 land-, sjö- och lufttransport +7% +3% +2% 1.9 24-25 stål- och metallverk; metallvaruindustri +22% -11% -19% 2.3 01-03 företag jordbruk, skogsbruk och fiske +7% -1% -14% 2.0 28 övrig maskinindustri -15% -26% 1.7 05-09 gruvor och mineralutvinningsindustri +4% -18% 1.5 Data från SCB Offentliga myndigheter Länets 13 största branscher som andel av BRP 2008 71+72 arkitekter, tekniska konsulter, forskning +40% +23% +5% 1.1 62 programvaruproducenter, datakonsulter -2% +3% +4% 1.0 16 industri för trä och trävaror utom möbler -13% -10% -42% 1.8 Branschandel: Västerbottens andel av förädlingsvärdet i respektive bransch nationellt Förädlingsvärde till marknadspris, marknadsprisförändring nationellt ca 7%
Prisökningar del av den regionala tillväxten Sedan 1993 har bruttoregionprodukten nästan fördubblats från drygt 40 miljarder till nästan 80 miljarder mätt i marknadspriser (streckad orange linje i figuren). Bruttoregionprodukten visar förädlingsvärdet för de varor och tjänster som produceras i länet under ett år. Tillväxten i reala termer är lägre, den producerade volymen har ökat med en tredjedel under perioden, till ca 55 miljarder kr (heldragen orange linje). Västerbottens BRP: faktisk utveckling och utveckling enligt olika scenarier Skillnaden mellan BRP mätt i marknadspris och BRP mätt i volym visar på förändringar i prisnivåer på de varor och tjänster som produceras i länet. En komponent av prisförändringarna är ökad efterfrågan på det som produceras i länet och därmed ökade priser. Samtidigt kan förändringen också bero på ett skift i mixen av varor och tjänster mot sådana produkter som betalar ett högre pris. Att specialisera sig mot dyrare varor och tjänster är ett sätt för en region att öka sitt välstånd. Det kan ställas mot strategin i länder som Kina och Korea där man ökat sitt välstånd genom att producera stora mängder med billigare varor. Västerbottens utveckling skiljer sig från den i Sverige. De gröna linjerna visar hur Västerbottens utveckling skulle sett ut om man följt den nationella utvecklingen. BRP mätt i marknadspris skulle haft en blygsammare tillväxttakt samtidigt som volymutvecklingen skulle visat på en högre tillväxttakt. Den nedre figuren visar produktionsvolymen om Västerbotten hade haft samma tillväxttakt som Sverige, EU respektive Norrland. Volymutvecklingen för Västerbotten överensstämmer med den ökning som varit inom EU, utom för de senaste åren. Västerbottens tillväxttakt har under hela perioden legat över eller följt den för Norrland. År 2006 blev ett trendbrott med minskade produktionsvolymer. Minskningen för Västerbotten är större än vad den skulle varit om man följt utvecklingen inom EU men mindre än minskningen för Norrland som helhet. Bruttoregionprodukten för Västerbottens län har beräknats för olika scenarier: om prisutvecklingen följt Sveriges, om volymutvecklingen följt tillväxttakten för Sverige, Norrland respektive EU15. Basår 1993.
Fastighetsprisernas betydelse för nybyggnation Tobins Q för kommuner i Västerbotten 2000, 2005, 2010 Fastighetspriserna på befintliga småhus är avgörande för om det är lönsamt med nybyggnation. Tobins q visar på förhållandet mellan försäljningspriset jämfört med produktionskostnaden för en viss typ av hus. Ju högre värde på Tobins q desto lönsammare att bygga nytt. Vid ett värde runt 0.8 tar bostadsbyggandet fart och vid 1.0 börjar finnas risk för bostadsbrist om inte utbudet av småhus ökar. I Västerbotten är det Umeå som ligger nära den gränsen. Första halvan av 00-talet innebar en minskning av Tobins q för alla kommuner i länet med undantag för Vännäs och Umeå som noterade små ökningar. Efter 2005 har det vänt för flera kommuner. Indextalen i parentes visar förändringen från 2005, där 2005 har värdet 100. Den största ökningen mellan 2005 och 2010 har varit i Lycksele där Tobins q ökat med 44% sedan 2005, följt av Storuman (+28%), Skellefteå (+18%), Umeå (+16%), alla med en kraftigare ökning än genomsnittet för Riket som var +12%. Även Nordmaling (+9%), Vilhelmina (+5%) och Dorotea (+3%) har ökat under perioden. Ökningar av fastighetspriserna relativt kostnaden för att bygga nytt är ett tecken på en ökad efterfrågan på de bostäder som finns till försäljning. Åsele, Norsjö, Sorsele, Malå, Bjurholm, Robertsfors och Vindeln har alla sett en fortsatt minskning av Tobins q under andra halvan av 00-talet. Samtidigt kan skillnaderna inom varje kommun vara stora där varje kommun har områden med högre fastighetspriser. En större osäkerhet finns också för de kommuner med ett litet antal försäljningar eftersom de sålda fastigheterna kan skilja sig åt och försvåra jämförelsen över tid. Tobins q beräknat för småhus (ej fritidshus) enligt: Tobins q = Genomsnittligt försäljningspris Produktionskostnad för standardhus Data från SCB
Befolkningsutveckling i länet och Sverige Umeå hade en befolkningsökning på 1.36% mellan juli 2010 och juni 2011. En relativt stor befolkningsökning jämfört med andra kommuner i Sverige. De kommuner som växer mest i Sverige är kommunerna i Stockholmsregionen med Sigtuna som mest växande med en befolkningstillväxt på 3.78%. Umeå växte lika mycket eller mer än övriga universitetsstäder i Sverige (se nedan). Befolkningsförändringar juli 2010-juni 2011 (% av befolkningen 30/6 2010) Även Vännäs hade en positiv befolkningstillväxt på 0.37%. Både Vännäs och Umeå ökade sin befolkning mer än övriga kommuner i Norrland räknat i procent. Den positiva befolkningstillväxten i Umeå och Vännäs innebär att Västerbotten som helhet hade en befolkningsökning under perioden. Befolkningsökningen beror på ett födelseöverskott i länet och ett utrikes flyttöverskott som överstiger utflyttningen till övriga Sverige. Övriga kommuner i länet noterade en minskande befolkning under perioden. Åsele och Bjurholm upplevde de största befolkningsminskningarna. Flera kommuner hade stor omflyttning. Sorsele, Vilhelmina, Dorotea och Norsjö hade stor utrikes inflyttning men samtidigt stor utflyttning till övriga Sverige. En del av de som räknas in i gruppen utrikes inflyttning är de som får uppehållstillstånd under sin tid i kommunen. Om de sedan flyttar till någon annan kommun i Sverige räknas de till gruppen inrikes flyttande. Dessa kommuner har en mer positiv befolkningsutveckling jämfört med andra kommuner av samma storlek. Robertsfors kommun är den enda kommunen i länet med ett positivt flyttöverskott till övriga Sverige. Data från SCB Sigtuna Malmö Lund Umeå Göteborg Linköping Uppsala Vännäs Piteå Sundsvall Luleå Östersund +3.78% +1.47% +1.37% +1.36% +1.31% +1.27% +1.05% +0.37% +0.35% +0.31% +0.08% +0.03%
Minskad energianvändning ett prioriterat mål Utvinnandet av energi ur olika energikällor är förknippat med varierande grad av miljöbelastningar. Energianvändningen har historiskt ökat i takt med den ekonomiska tillväxten. Utmaningen inför framtiden är att öka välståndet samtidigt som energianvändningen minskas. Minskad energiförbrukning har utpekats som ett prioriterar mål i EU2020- strategin där målet är satt till att uppnå energibesparingar på 20% jämfört med nivån 1990. Energiintensitet, total slutlig användning, 2008 (1995=100) För att uppnå målen behöver produktion, transporter och konsumtion förändras till att kräva mindre energi. Energiintensiteten visar energiförbrukningen per förädlingsvärde (bruttoregionprodukt) och kan användas som ett mått på energianvändningen. Diagrammet till höger visar hur energiintensiteten förändrats i länets kommuner sedan 1995*. Ett värde på 100 indikerar att energiintensiteten är lika stor 1995 som 2008 och målet är att ha en energiintensitet på 80 eller lägre år 2020. Västerbottens län har ett värde på 80 redan idag men med en stor spridning mellan kommunerna. Minskningen har varit större i riket. Energianvändningen fördelat på slutanvändare visar att industri och bygg är de sektorer som använder mest energi, följt av transporter och hushåll (se nedan). En minskad energianvändning kan ske genom beteendeförändringar mot mindre energikrävande aktiviteter. Samtidigt sker en teknikutveckling för att minska behovet av energi inom produktion och transporter. En viktig del i minskad energiintensitet är att ha en näringsstruktur baserad på varor och tjänster som kräver lite energi relativt sitt förädlingsvärde. Data från SCB/Energimyndigheten. Överföringsförluster ej inräknade. *Data saknas för 1990, men inga förändringar i energiintensitet på nationell nivå mellan 1990 och 1995. Energianvändning fördelat på slutanvändare, Västerbotten 2008