181 Böle, Sveden Kvarter 42 Ändring av detaljplan i kvarter 42. Planläggningsavdelningen Utkast 2.9.2013 Justerat utkast 16.11.2015 Förslag xx.xx.xxxx Detaljplanen godkänd av kommunfullmäktige xx.xx.xxxx xx
S i d a 1 Innehållsförteckning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 2 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn... 2 1.2 Planområdets läge... 2 1.3 Planens syfte... 2 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning... 2 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen... 2 1.6 Förteckning över handlingar, bakgrundsutredningar och... 2 källmaterial som berör planen... 2 2. SAMMANDRAG... 2 2.1 Olika skeden i planprocessen... 2 2.2 Detaljplanen... 3 2.3 Genomförandet av detaljplanen... 3 2.4 Detaljplanens rättsverkningar... 3 3. UTGÅNGSPUNKTER... 4 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet... 4 3.1.1 Allmän beskrivning av området... 4 3.1.2 Naturmiljön... 4 3.1.3 Den byggda miljön... 4 3.1 4 Service... 5 3.1.5 Trafik... 5 3.1.6 Rekreation... 5 3.1.7 Den byggda kulturmiljön och fornminnen... 5 3.1.8 Teknisk service... 6 3.1.9 Markägoförhållanden... 6 3.2 Planeringssituationen... 7 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet... 7 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN... 10 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart... 10 4.2 Deltagande och samarbete... 10 4.2.1 Intressenter... 10 4.2.2 Anhängiggörande... 11 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan... 11 4.2.4 Myndighetssamarbete... 15 4.3 Mål för detaljplanen... 15 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN... 16 5.1 Planens struktur... 16 5.1.1 Dimensionering... 16 5.2 Områdesreserveringar... 16 5.2.1 Kvartersområden... 16 5.2.2 Övriga områden... 17 5.3 Planens konsekvenser... 17 5.3.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön... 17 5.3.2 Konsekvenser för den byggda miljön... 17 5.4 Planbeteckningar och planbestämmelser... 17 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN... 17 6.1 Uppföljning av genomförandet... 17
S i d a 2 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Korsholm Kommundel: 181, Böle Fastigheter: Tallbacken 2:106, Bölenpuisto 2:137 och del av Ahlbäck 2:154. Planens namn: Ändring av detaljplan i kvarter 42. Planens skala: 1: 2 000 Plankod: 499-606/12 1.2 Planområdets läge Detaljplanen omfattar ett område beläget ca 1,3 km norr om Smedsby kärncentrum, norr om omfartsvägen. Området är ca 2,6 ha stort och dess ungefärliga läge framgår av pärmbilden. 1.3 Planens syfte Genom detaljplanändringen vill man undersöka möjligheten att förtäta bebyggelsen på området genom att dela tomt 2 och tomt 3 i kvarter 42 till flera separata tomter för egnahemshus. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av kartan, planbestämmelserna samt planbeskrivningen. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Program för deltagande och bedömning 2. Uppföljningsblankett 1.6 Förteckning över handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen Byggnadsinventering 1995-1996, Michael Ek Korsholms kommun. Kartor över vatten- och avloppsledningar. 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Augusti 2012 Markägarna till fastigheten Tallbacken 2:106 lämnade in en anhållan till kommunen om ändring av detaljplan. 7.3.2013 33 Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att undersöka förutsättningarna till att en detaljplanändring på området påbörjas. 19.9.2013 186 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att lägga ett utkast till detaljplan samt program för deltagande och bedömning till påseende.
S i d a 3 14 28.10.2013 Program för deltagande och bedömning samt ett planutkast var framlagt till påseende. Oktober 2013 Markägaren till Bölenpuisto 2:137 lämnade in en anhållan om att få komma med i ändringen av detaljplanen. xx.xx.2015 xx Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett justerat utkast till detaljplanändring till påseende. xx-xx.2015 Ett justerat planutkast var framlagt till påseende. xx.xx.xxxx Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett förslag till detaljplanändring till påseende. xx-xx.xxxx Ett förslag till detaljplanändring var framlagt till påseende. xx.xx.xxxx xx Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanändringen. xx.xx.xxxx xx Kommunstyrelsen godkände detaljplanändringen. xx.xx.xxxx xx Kommunfullmäktige godkände detaljplanändringen. 2.2 Detaljplanen Genom detaljplanen så bildas två nya tomter för egnahemsboende (AO) inom befintligt detaljplanerat område. På området är markanvändningen i dagsläget reserverad som område för fristående småhus (AO) samt område för lantbrukslägenheters driftcentrum där miljön bevaras (AM/s- 1). 2.3 Genomförandet av detaljplanen Områdena är i privat ägo. Förverkligandet av planen i enlighet med detaljplanändringen kan påbörjas när planen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön skall detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande: På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar.
S i d a 4 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Detaljplanområdet är beläget på Sveden-området i Böle. Detaljplanområdet gränsar till bebyggda detaljplanområden i väst och i norr. Bild 1. Vy över planområdet. 3.1.2 Naturmiljön Planområdet är till stora delar bebyggt område och växtligheten är således kulturpåverkad. De obebyggda delarna av tomt 2 och tomt 3 i kvarteret utgörs av grandominerad skogbevuxen mark med en sluttning mot öster. I sydost gränsar planområdet till ett öppet åkerlandskap. Bild 2-3. Vy över de tilltänkta tomterna. 3.1.3 Den byggda miljön Inom planområdet finns tre egnahemshus samt ekonomibyggnader i anslutning till husen. På tomt 1 finns dessutom byggnader som betjänar lantbrukslägenhetens driftcentrum.
S i d a 5 I närområdet finns gammal bebyggelse som har förtätats med nya bostadshus efter hand. Byggnadsbeståndet har uppförts under en relativt lång tidsperiod och är således i varierande stil. Bild 4-5. Den bebyggda miljön längs Stenbacksvägen. 3.1 4 Service I Böle finns ett tvåspråkigt daghem. Övrig service finns tillgänglig i kommuncentrumet Smedsby. 3.1.5 Trafik Trafiken till planområdet sker från Bölevägen, längs gårdsgatan Stenbacksvägen. 3.1.6 Rekreation Rekreation i form av motion och idrott är styrt till områden utanför detaljplanområdet. 3.1.7 Den byggda kulturmiljön och fornminnen Området är inte beläget inom regionalt eller nationellt värdefullt kulturområde, eller inom byggda miljöer av riksintresse. Inom planområdet finns ett äldre bostadshus samt äldre uthusbyggnader i anslutning till bostadshuset. Bostadshuset är en del av Wasastjernas gård i Gamla Vasa, och har flyttats till sitt nuvarande ställe 1868. Gården har ursprungligen varit en tjänstebostad. På 1910-talet har huset fungerat som privatskola, pga. utrymmesbrist i Smedsbyskolan och i väntan på att den egna folkskolan i Böle skulle byggas. Bostadshuset har renoverats år 1938. Bostadshuset har skyddsbeteckning sr-1 i gällande detaljplan.
S i d a 6 Bild 6. Bostadshuset uppfört 1868. Inom planområdet förekommer inga kända fornminnen eller fornlämningar. 3.1.8 Teknisk service I planområdet finns utbyggt vatten och avloppsledningsnät. Vid nybyggnation görs fastighetsvis nya anslutningar till befintligt nät. Bild 7. Karta över ledningsnätet. 3.1.9 Markägoförhållanden Planområdet är i privat ägo.
S i d a 7 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Landskapsplan Landskapsplan för Österbotten fastställdes av miljöministeriet den 21.12.2010. Landskapsplanen är en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområden. Landskapsplanen ersätter samtliga i kraft varande region etapp-planer på området. Landskapsplanen innefattar följande helheter: För landskapet centrala utvecklingsområden. För en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur behövliga markanvändningsreserveringar. Med tanke på miljö och ekonomi hållbara arrangemang för trafik och teknisk service. Hållbart användningssätt av vatten- och marksubstanstillgångar. Markanvändningsprinciper som tryggar en ekologiskt hållbar områdesanvändning i form av skyddsområden. Områdesreserveringar som värnar om landskapet, naturvärden och kulturarvet samt tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. I landskapsplanen finns följande områdesreserveringar på detaljplanområdet: Stadsutvecklingszon (kk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges zoner för urban utveckling. Beteckningarna för utvecklingsprinciperna omfattar beteckningar för områdesreserveringar för tätortsfunktioner, områdesoch objektbeteckningar för centrumklasser samt andra centrala beteckningar. Planområdet beläget inom: Vasa stadsregion (kk-1) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar kärnområdet i landskapscentrumet. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området. Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och landskapscentrum torde främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med
S i d a 8 landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges en till stadsregion ansluten zon, där särskilt sådan näringsverksamhet samt sådant distansarbete och boende som baserar sig på växelverkan mellan stad, goda trafikförbindelser och landsbygd utvecklas. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör bebyggelsen, servicen och arbetsplatserna i första hand placeras i befintliga kommuncentrum och byar. Nybyggnation i området skall styras så att den placeras fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen i närheten av befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser. Vid planeringen bör särskild uppmärksamhet fästas vid utveckling av kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning skall bevarandet av å-, älv-, och kulturlandskapet samt goda, enhetliga åkerområden tryggas. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å-, och älvdalarnas avrinningsområden styras så att den främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Bild 8. Utdrag av Österbottens landskapsplan. Generalplan Delgeneralplanen för Böle, (gemensam plan för Vasa Korsholm), godkändes för Korsholms kommuns del den 27.4.2006 32. Det aktuella
S i d a 9 detaljplanområdet har enligt delgeneralplanen områdesbeteckningen byområde (AP4) och område för lantbrukslägenheters driftcentrum (AP5). Bild 9. Utdrag av Böle delgeneralplan. Detaljplan Över området finns en detaljplan, vilken har godkänts av kommunfullmäktige den 27.1.2011 10. Bild 10. Utdrag av godkänd detaljplan.
S i d a 10 Byggnadsordning Korsholms kommuns reviderade byggnadsordning har vunnit laga kraft den 1.8.2013 enligt kommunfullmäktiges beslut 10.6.2013 91. Miljöskyddsföreskrifter för Korsholm, Närpes, Kaskö, Kristinestad Miljöskyddsföreskrifterna har godkänts av kommunfullmäktige i Korsholm den 22.9.2014 60 och har trätt i kraft fr.o.m. 3.11.2014. Baskarta Vid uppgörande av planen har använts kommunens baskarta i skala 1:2 000. Den kompletterade baskartan har godkänts av Korsholms kommuns planläggningschef Barbara Påfs den 18.10.2010. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Detaljplanändringen uppgörs på initiativ av privata markägare inom området. Genom detaljplanändringen önskar markägarna att deras fastigheter Tallbacken RNr 2:106 och Bölenpuisto RNr 2:137 ska delas i flera separata tomter och därmed möjliggöra ett förtätande av byggbeståndet på området. Samhällsbyggnadsnämnden har den 7.3.2013 33 beslutat om att undersöka förutsättningarna för att en detaljplanändring görs på området. Hela kvarter 42 ingår i detaljplanändringen, emedan förändringar endast sker på tomt 2 och tomt 3 i kvarteret. 4.2 Deltagande och samarbete 4.2.1 Intressenter Intressenterna är följande: Markägare, rågrannar och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Korsholms kommuns förvaltningsenheter Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Byggnadsnämnden Miljösektionen Övriga NTM-centralen i Södra Österbotten Österbottens räddningsverk Österbottens museum Vasa Elnät Ab Anvia
S i d a 11 4.2.2 Anhängiggörande Om framläggandet av program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet, Pohjalainen, på kommunens hemsida www.korsholm.fi/planlaggning och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset. 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Program för deltagande och bedömning och ett utkast till planändring var framlagt till påseende under tiden 14 28.10.2013 Under tiden för framläggandet inkom två utlåtanden och fem åsikter. Åsikterna kom i huvudsak från rågrannar och boende i planområdets närhet. Byggnadsnämnden gav som utlåtande att de förordar detaljplanändringen och påpekar vikten av att kunna förtäta byggande i centrumomåden genom att kunna dela befintliga stora byggnadsplatser. Vidare påpekar nämnden att man i planbestämmelserna kunde fundera på en grundläggningshöjd, samt att intill liggande byggnaders höjdläge ska beaktas. Förslag till bemötande: Planbestämmelserna kompletteras gällande bestämmelse för sockelhöjd till det justerade utkastskedet. Miljösektionen gav som utlåtande att de förutsätter att de befintliga bostadshusen på området ansluts till kommunal avloppsledning innan planändringen godkänns, samt att också nya tomter ansluts. Förslag till bemötande: De befintliga bostäderna på fastigheterna 2:106 och 2:137 har under hösten 2014 anslutit sig till kommunalt avloppsnät. För de nya tomterna reserveras ledningsområde till avloppsnätet. Boende i anslutning till planområdet har inkommit med åsikter över planutkastet enligt följande: Boende tomt 1 kvarter 20, Nygårdsvägen 8 (huset har bytt ägare efter att åsikten gavs): Gamla delar av Böle får inte förstöras genom att ta bort allt grönområde som finns kvar. Alla som bor på området kommer att lida ifall nya tomter placeras in i mitten av kvarteret. Förslag till bemötande: Fastighet 2:106 och 2:137 är i dagsläget helt och hållet anvisade som tomtmark, med en tomt per respektive fastighet tomt 2 och 3 i kvarter 42. I och med att en del av tomterna är skogbevuxna så kan det naturligt uppfattas att de utgör ett grönområde mellan Stenbacksvägen och Nygårdsvägen. Tomtägarna kan redan i dagsläget disponera om sina tomter så som de önskar, vilket t.ex. betyder att de kan kalhugga tomterna och använda dem som gårdsplaner om de så vill. Mellan tomterna längs Stenbacksvägen och tomterna längs Nygårdsvägen finns i detaljplan anvisat ett 5-10 meter brett grönområde, vilket inte ändras i detaljplanändringen.
S i d a 12 Bild 11. Utdrag av detaljplansammanställning, där tomternas utsträckning och befintliga grönområden framgår. Boende tomt 2 kvarter 20, Nygårdsvägen 7: Böle är ett naturnära bostadsområde, vilket man också ska ta vara på i fortsättningen. För tätt placerade bostadshus ger inte ro åt invånarna och förstör på samma gång närheten till naturen. Av nämnda orsaker är vi emot att detaljplanen för kvarter 42 ändras. Förslag till bemötande: Fastighet 2:106 och 2:137 är i dagsläget helt och hållet anvisade som tomtmark, med en tomt per respektive fastighet tomt 2 och 3 i kvarter 42. I och med att en del av tomterna är skogbevuxna så kan det naturligt uppfattas att de utgör ett grönområde mellan Stenbacksvägen och Nygårdsvägen. Tomtägarna kan redan i dagsläget disponera om sina tomter så som de önskar, vilket t.ex. betyder att de kan kalhugga tomterna och använda dem som gårdsplaner om de så vill. Mellan tomterna längs Stenbacksvägen och tomterna längs Nygårdsvägen finns i detaljplan anvisat ett 5-10 meter brett grönområde, vilket inte ändras i detaljplanändringen. I det justerade planutkastet har byggnadsytan på de nya tomterna anvisats 6 meter från rån mot de grönområden som finns anvisade mot fastigheterna längs Nygårdsvägen och en planteringszon har därtill angivits mot fastigheterna. I praktiken innebär detta att byggnader på de två nya inplanerade tomterna kan som närmast byggas ca 18-20 meter från befintliga bostadshus längs Nygårdsvägen.
S i d a 13 Boende tomt 3 kvarter 42, Stenbacksvägen 17: Har inget att invända över planutkastet, så till vida att den egna fastigheten nu samtidigt kan tas med i planändringen och delas i två separata tomter. Förslag till bemötande: Tomt 3 tas med i planändringen till det justerade utkastskedet. Boende tomt 8 kvarter 16, Stenbacksvägen 18: Föreslår att kommunen löser in området som planändringen berör, och ändrar det till grönområde så att den gamla jordbruksmiljön bibehålls. Stenbacksvägen är inte lämpad för ökad trafik. Alternativa vägdragningar till nya tomter via Svedjevägen eller Nygårdsvägen, alternativt i rån mellan fastigheterna 2:106 och 2:137. Påpekar att när planeringen av Böle påbörjades för drygt 20 år sedan så framhöll planeraren Jouko Riipinen att det var viktigt att behålla en grön zon mellan ny och gammal bebyggelse för framtida skidspår eller vandringsleder. Om det aktuella området planeras om så bryts denna zon, och bevarandet av byabilden enligt beteckningen för lantbrukslägenheters driftcentrum där miljön bevaras - AM/s-1, kan ifrågasättas. Bild 12. Kartbilaga till åsikten från boende på tomt 8, kvarter 16 Stenbacksvägen. Området i sydvästlig nordostlig riktning avser den gröna zonen mellan ny och gammal bebyggelse.
S i d a 14 Förslag till bemötande: Det område som planändringen berör är i dagsläget en del av privatägd tomtmark, och därför kan det inte anses motiverat för kommun att lösa in marken. Trafikökning till följd av detaljplanändringen är så liten, att den inte kan anses medföra några negativa följder för Stenbacksvägen. Planläggningsmässigt och med tanke på terrängförhållandena så föreslås att vägdragningen till tomterna ska finnas som en körrätt ajo, i rån mellan fastigheterna 2:106 och 2:137. Den gröna zonen mellan ny och gammal bebyggelse som hänvisas till genom bild 12 är redan i dagsläget bruten, eftersom stora delar av zonen är anvisad som tomtmark. En del av den anvisade tomtmarken är dock inte ännu förverkligad, vilket medför att den kan uppfattas som ett grönområde mellan den nya och den gamla bebyggelsen. Bild 13 åskådliggör planläggningssituationen enligt den gröna zonens avgränsning i bild 12. Beteckningen AM/s-1, lantbrukslägenheters driftcentrum där miljön bevaras avses för området där beteckningen är angiven och miljön i anslutning till det gamla bostadshuset och de gamla uthusen på tomten. Detaljplanändringen äventyrar inte bevarandet av dessa. Bild13. Planläggningssituationen i Böle med grön zon ungefärligt inritad enligt framställningen i bild 12.
S i d a 15 Boende tomt 1 kvarter 42, Bölevägen 177: En eller flera nya tomter blir en belastning för Stenbacksvägen. Eftersom man inte kan mötas på vägen så kör bilar in på vår gårdsplan när de ska mötas, vilket inte är acceptabelt. En eventuell trafik till nya tomter kan planeras från Svedenområdet, för att bevara den mycket gamla, unika kulturhistoriska miljön för kvarteret och Stenbacksvägen. På vägen borde en skylt för återvändsgränd finnas. Vändplan som planerats på fastighet 2:154 ska tas bort, och i stället placeras i slutet av Stenbacksvägen. För att skydda verksamheten och skydda fastigheten 2:154 från intrång borde vägbommar eller plank placeras mot grannfastigheterna vid området där en spannmålstork finns. Det är till stor belastning att grannens kloakbrunnar och övertömningsrör finns på fastigheten 2:154, och detta är inte acceptabelt. Förslag till bemötande: Trafikökning till följd av detaljplanändringen är så liten, att den inte kan anses medföra några negativa följder för Stenbacksvägen. Trafik till nya tomter påverkar inte kvarterets kulturhistoriska miljö. Att dra en väg till de nya, inplanerade tomterna från Sveden området är inte möjligt, eftersom de grönområden som finns anvisade mellan kvartersområdena är för smala. Den vändplan som finns anvisad är ur säkerhetssynpunkt viktig för området, och om möjligt borde man se över möjligheten att förstora vändplanen. Grannfastighetens kloakbrunnar som finns på fastighet 2:154 är inte längre i användning som kloakbrunnar, eftersom fastigheten blev ansluten till kommunalt avlopp hösten 2014. Ett justerat planutkast var framlagt till påseende xx-xx.xxxx. Under framläggandet inkom utlåtande och åsikter från xxxxx. Ett planförslag var framlagt till påseende xx-xx.xxxx. Under framläggandet inkom utlåtande och anmärkningar från xxxxx. 4.2.4 Myndighetssamarbete Utlåtande av kommunens förvaltningsenheter, berörda sammanslutningar och myndigheter inbegärs över planutkast och vid behov även över planförslag. 4.3 Mål för detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att dela tomt 2 i kvarter till två separata tomter och tomt 3 i kvarteret till två separata tomter. Genom planen vill man förtäta bebyggelsen på området. Planändringen stödjer och utvecklar de befintliga strukturerna.
S i d a 16 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur 5.1.1 Dimensionering Detaljplanen omfattar totalt fyra byggnadsplatser för fristående småhus (AO) samt en byggnadsplats för lantbrukslägenheters driftcentrum där miljön bevaras (AM/s-1). 5.2 Områdesreserveringar 5.2.1 Kvartersområden Kvartersområde för fristående småhus (AO) I detaljplanen har reserverats fyra tomter för detta ändamål. Byggrätten har angivits med exploateringstal om e=0.15. På tomterna är det tillåtet att bygga 1¾-planshus med vindsvåning. Tomt 2 i kvarteret har en ursprunglig areal om 4780 m², men genom detaljplanändringen delas tomten i två separata tomter. Arealen för den bebyggda tomt 2 uppgår till 2624 m², emedan arealen för den nya tomt 4 uppgår till 2156 m². Tomt 3 i kvarteret har en ursprunglig areal om 5275 m², men genom detaljplanändringen delas tomten i två separata tomter. Arealen för den bebyggda tomt 3 uppgår till 2915 m², emedan arealen för den nya tomt 5 uppgår till 2360 m². I rån mellan tomt 2 och tomt 3 reserveras en 8 meter bred körrätt - ajo till de nya tomterna, tomt 4 och tomt 5. AO-tomternas sammanlagda areal uppgår till 1,0055 ha. Kvartersområde för lantbrukslägenheters driftcentrum där miljön bevaras (AM/s-1) I detaljplanen har reserverats en tomt för detta ändamål, med en byggrätt om e=0.15. På tomten är det tillåtet att bygga 2-våningshus. Inom tomten finns en byggnadsyta där ekonomibyggnad får placeras. På tomten finns ett äldre bostadshus samt flertalet ekonomibyggnader av olika ålder. Det gamla bostadshuset på tomten har beteckning sr-1; historiskt värdefull och med hänsyn till bevarandet av bybilden viktig byggnad. Renoverings- och ombyggnadsarbeten i byggnad skall vara sådana att byggnadens historiskt värdefulla eller med hänsyn till bybilden viktiga karaktär bevaras. AM/s-1 områdets areal uppgår till 1,6028 ha.
S i d a 17 5.2.2 Övriga områden Inom planområdet finns inga övriga områden. 5.3 Planens konsekvenser 5.3.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Genom detaljplanen ändras inte kvartersområdenas avgränsning. Området är till sin helhet så gott som fullt utbyggt, och på så vis har ingreppen i naturen och naturmiljön redan skett under ett tidigare skede, varpå detaljplanändringen inte medför några större konsekvenser för naturen och naturmiljön. 5.3.2 Konsekvenser för den byggda miljön En del av tomterna är skogbevuxna och därigenom kan upplevas att grönområden försvinner genom planändringen. Förverkligandet av detaljplanen medför dock inga betydande konsekvenser för den byggda miljön, eftersom planens förverkligande endast medför förtätning av byggnadsbestånd inom område som i gällande detaljplan är anvisad som tomtmark. Ökad trafik längs Stenbacksvägen till följd av planändringen uppskattas bli så liten, att den inte har några negativa konsekvenser för den bebyggda miljön. 5.4 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna finns presenterade under punkt 5.2 områdesreserveringar. Allmänna detaljplanebestämmelser framkommer av detaljplanekartan. 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Uppföljning av genomförandet Genomförandet övervakas för byggandets del av byggnadsövervakande myndigheter (byggande), för kommunaltekniska konstruktionernas del av samhällsbyggnadsnämnden (vägar, vatten- och avloppsledningar) och i övrigt av miljömyndigheterna (miljöskydd, avfallsservice). Korsholm den 16.11.2015 Planläggningsavdelningen Planläggningschef Barbara Påfs Planläggare Martina Bäckman