Baltikum och svenska teknikföretag Lägesrapport 211
Förord Teknikföretagen har följt och analyserar utvecklingen i de Baltiska länderna alltsedan EU inträdet maj 24. En central punkt har varit att analysera hur ett ökat handelsutbyte och andra affärskontakter påverkat och kan förväntas fortsätta påverka svenska teknikföretags verksamheter i Sverige. Föreliggande rapport är den tredje i ordningen där Sveriges handel med teknik med de baltiska länderna behandlas. Årets rapport ger därtill en lite bredare beskrivning av Baltikum. Detta mot bakgrund av att de baltiska länderna nu ser ut att ha tagit sig igenom skuld- och finanskrisen på ett imponerande kraftfullt sätt, mycket i kontrast till vad som hittills åstadkommits på många andra håll inom Europa. Särskilt Estland är i dag ett föredöme för många andra länder vad gäller ekonomisk återhämtning, ekonomisk omstrukturering och industriell utveckling. Estland är också den del av Baltikum där teknisk utveckling och modern tillverkning mest prioriterats och detta under längre tid. Därför är också Estland det land där flest svenska teknikföretag har etablerat sig. I dag finns inte mindre än 2 4 svenskägda företag i de baltiska länderna och här dominerar Estland med över 1 6 av dessa. Det finns ett hundratal svenska teknikföretag med tillverkande verksamhet i Baltikum och minst lika många service- och säljbolag. Större delen utgörs här av små teknikföretag och företagen med egen tillverkning i Baltikum är överlag inriktade på reexport till andra marknader och i mindre grad på försäljning på lokala marknader. Totalt sett handlar samtidigt utbytet mellan Baltikum och Sverige främst om köp av insatsvaror och komponenter samt export till Baltikum. Oaktad stora skillnader i industriell tyngd och utveckling mellan länderna inom Baltikum är det mycket som förenar. Här bör nämnas det geografiska liksom det geopolitiska läget och stor kulturell samhörighet med Norden i övrigt. Sverige gynnas även av att ha starka tillväxtekonomier i sin omedelbara närhet. Ekonomier som med sin tillväxt ger svenska teknik-företag goda förutsättningar för expansion och ökat handelsutbyte. Årets rapport har sammanställts inom avdelningen för ekonomisk analys. Stockholm i oktober 211 Anders Rune Chefekonom 1
2
Innehåll Sammanfattning... 4 Svenska företags verksamheter i Baltikum... 7 Många mindre företag förädlar insatsvaror i Baltikum och främst i Estland... 7 Stora företag är i mindre grad närvarande i Baltikum än i BRIC-länderna... 9 I Tallinn i Estland finns mycket av svensk industri i Baltikum... 1 I Lettland är Leax det största svenska teknikföretaget... 1 I Litauen finns bl.a. System Air och Trelleborg... 11 Baltisk ekonomi... 13 Statsfinanserna och skuldkrisen 28... 13 Ekonomisk återhämtning och framtidsprognoser... 16 Utbildning... 18 Lönebildning... 19 Baltisk industri... 22 Svensk teknikhandel med Baltikum... 27 Analys och slutsatser... 33 Källförteckning... 37 Appendix... 38 3
Sammanfattning De baltiska länderna i Östersjöregionen har sedan de fick självständighet under tidigt 199-tal upplevt en mycket stark ekonomisk tillväxt. Efter Sovjetunionens fall har de baltiska länderna, tillskillnad från många andra Östeuropeiska länder, även behövt genomföra många fler och tuffare handelspolitiska samt makroekonomiska reformer. Dessa har därtill behövt ske i en mycket snabb takt. Dessutom tog planekonomin, tillskillnad från i Estland, längre tid att driva ut från Lettland och Litauen. Den snabba strukturförändringen behövdes primärt för att säkra ett EU-inträde. Detta har medfört en kort omställningstid för att anpassa de baltiska ländernas ekonomier till de stora reformer som genomförts. EU-inträdet och den fortsatt starka ekonomiska tillväxten bidrog till en viss avmattning i reformtakten särskilt då det ansågs att reformperioden i och med ett EUmedlemskap skulle vara över. Fortsatta ekonomiska reformer skulle dock ha behövts, främst för att bromsa överhettningen i tillväxten under senare hälften av 2-talets första decennium. Överhettningen föranleddes primärt av bankernas utlåning till företag och privatpersoner samtidigt som en tillgångsbubbla växte fram i regionen. Med de baltiska ländernas handel och ekonomiska integration på världsmarknaden var den globala skuldkrisen 28 öppningsporten för en kraftig finanskris även i Baltikum. Länderna fick uppleva stora kreditförluster primärt genom utlåning från svenska storbanker med sin sammantaget dominerade ställning i regionen. Den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen har sedan varit mycket stark, länderna har relativt sett ett lågt budgetunderskott mätt som andel av BNP samtidigt som ländernas skuldsättning i relation till BNP är bland de lägsta i Europa. Svenska teknikföretags verksamheter i Baltikum är bred med primär fokus på reexport till moderbolagens andra marknader. Totalt verkar för närvarande 2 4 svenskägda företag i de baltiska länderna. Av de svenska företagen i Baltikum är drygt 1 tillverkande teknikföretag. Svenska teknikföretag har därtill ungefär lika många sälj- och serviceorganisationer i Baltikum. Företagen utgörs till större del av små teknikföretag. Sverige har historiskt sett här haft den starkaste affärs och investeringsrelationen med Estland. Lokal produktion i Baltikum sker främst av kostnadsskäl. Mellan 2-211 gick den största andelen av teknikhandeln mellan Sverige och Estland. Handelsbalansen under perioden varit mycket större med Lettland och Litauen. Under samma period var det genomsnittliga handelsöverskottet cirka 1,2 Mdr SEK respektive 1,1 Mdr SEK med Litauen och Lettland. Det kan jämföras med Estland där motsvarande överskott var närmare en tjugondel, eller i genomsnitt endast,6 Mdr SEK. 4
Det finns flera viktiga utmaningar för hur de baltiska länderna i fortsättningen ska hantera den ekonomiska tillväxten. Även om dessa länder representerar de mindre handelspartnerna till Sverige är deras geopolitiska läge av stor vikt för hela Östersjöregionen. Rysslands olje- och gasresurser skapar både beroenden och nya möjligheter för de baltiska länderna men också för resten av regionen. Nya infrastrukturprogram kommer behöva finansieras och etableras i regionen för att distribuera råvaruresurser till Östersjön. Samtidigt finns intresset att minska beroendet av fossila bränslen, varvid alternativa gröna energikällor beaktas i allt högre grad inom regionen. De baltiska länderna har även en föråldrad och underutvecklad vårdsektor, vilket i takt med en åldrande befolkning kommer kräva nya infrastrukturssatsningar samt en teknisk kunskap som ofta inte finns i de egna länderna. Detta kan i sin tur locka till nya ekonomiska affärer med svenska företag, genom såväl lokal expansion som export. En tydlig trend är att BNP-bidraget från jordbrukssektorn gradvis har minskat och övergått till tillverkning och tjänsteproduktion. Efter finanskrisen 28 finns återigen affärsmöjligheter att förlägga produktion lokalt i de baltiska länderna och intresset från utlandet är därtill stort bl.a. för inköp av råvaror, metallbearbetning och byggvaror. Länderna präglas alltmer av kvalitetstänkande, har ett attraktivt löneläge och smidiga logistikpunkter inom regionen. Det finns även en gemensam och attraktiv strävan till platta skatter och att erbjuda stabila ekonomiska förutsättningar som kan attrahera utländska investeringar och ge nya affärsmöjligheter. Ytterliggare ambitioner och behov finns inom teknikutveckling, produktivitetstänkande samt nya metoder för effektiva lösningar. Sammanfattningsvis har svenska teknikföretag goda förutsättningar att expandera i de baltiska staterna, men bör samtidigt noga undersöka vilka ekonomiska förutsättningar respektive land erbjuder samt avväga vilka verksamheter som kan förläggas i regionen. Nämnvärt är att de baltiska staterna är tillsynes rejält olika vad gäller både affärskultur och ekonomiska förutsättningar. Däremot blir en gemensam nämnare att de har geografisk och mental närhet till Västeuropa samtidigt som länderna har en god förståelse och erfarenhet av affärer med stora och växande ekonomier som Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Det är mer sådana relationer och möjligheter till reexport än de baltiska marknaderna i sig som gör länderna attraktiva för svenska teknikföretag. Svenska teknikföretag har därmed många möjligheter, både att handla med Baltikum och att förlägga produktion dit. Företagen kan fortsätta expandera genom lokal produktion i olika förädlingsled, dels för reexport till företagens andra marknader eller för en ökning av flöden till Östeuropa eller Ryssland. Särskilt intressant bör det vara för små och större underleverantörer att expandera och bredda sin verksamhet i de baltiska länderna. 5
6
Svenska företags verksamheter i Baltikum I dag är Estland, Lettland och Litauen en självklar del av EU:s inre marknad. I synnerhet mindre svenska teknikföretag har tagit tillvara på detta. Svenska teknikföretags tillverkning i Baltikum är primärt fokuserad på reexport till moderbolagens andra marknader. Lokal produktion i Baltikum sker främst av kostnadsskäl. Totalt verkar minst 2 4 svenskägda företag i de baltiska länderna. Sverige har historiskt haft den starkaste affärs- och investeringsrelationen till Estland. Av de svenska företagen i Baltikum är drygt 1 tillverkande teknikföretag. Teknikföretag har ungefär lika många sälj- och serviceorganisationer i Baltikum. Den vanligaste formen av utbyte är inköp av insatsvaror och komponenter från Baltikum eller export dit, vilket konstaterades i Teknikföretagens rapport om östra Europa från 27. 1 Många mindre företag förädlar insatsvaror i Baltikum och främst i Estland Närheten till Baltikum både geografiskt och kulturellt gör att många mindre svenska bolag har verksamhet där. Avtal och affärsrelationer är lätta att underhålla och följa upp. Tack vare närheten kan även gods transporteras med lastbil och färja vilket innebär att tidsödande hantering i containerterminaler och i hamnar kan undvikas. Den lägre kostnaden jämfört med Sverige och västra Europa nämns också som en viktig orsak till varför bolagen har produktion av teknikvaror i området. Antalet svenska tillverkande teknikföretag Estland är ungefär 7 stycken. I Lettland finns på motsvarande sätt 2-3 bolag medan det inte finns mer än drygt 1 stycken i Litauen. 2 Därutöver har svenska teknikföretag sälj- och serviceorganisationer på de baltiska marknaderna. Det relativt stora antalet svenska teknikföretag i Estland innebär att närvaron i Baltikum är mer omfattande än på många andra växande marknader. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det är just i Estland som de flesta företagen finns och att det stora flertalet är små och medelstora bolag. Företaget Inission är en kontraktstillverkare av elektronik med verksamhet i Göteborg, Stockholm och Munkfors i Sverige men även i Tallinn i Estland. I ett industriområde i östra Tallinn har företaget en fabrik för tillverkning av kretskort och färdiga elektronikprodukter. Företaget säljer främst produkterna, som tillverkas i Tallinn, till kunder i de nordiska länderna. De säljs endast i mindre utsträckning lokalt i Estland. Genom att ha verksamhet både i Estland och i Sverige kan företaget dels hålla nere kostnaderna i produktionen, dels erbjuda snabba leveranser och närhet till kund i Sverige. 1) Se rapporten Svensk industri i ett växande östra Europa, Hur påverkas produktionen i Sverige?, dvs. Teknikföretagen (27). 2) Uppgifter om antal svenska företag i området bygger framför allt uppgifter på och listor från Exportrådet. Eftersom listorna inte är helt kompetta vad gäller antal anställda och branschtillhörighet kan vi missat vissa bolag. Via årsredovisningar och hemsidor har kompletteringar gjorts av exportrådets uppgifter. 7
Generalisering av utbytet mellan Sverige och Baltikum Mer marknadsdriven expansion 1. Export till Baltikum 2. Produktion i Baltikum för lokal marknad vanligt förekommer Mer lokala företag 4. Produktion och import av insatsvaror från Baltikum 3. Produktion i Baltikum för regional eller global marknad Mer globala företag vanligt vanligt Mer kostnadsdriven expansion 1. Export till Baltikum vanligt Eftersom Estland, Lettland och Litauen är med i den Europeiska Unionen och därmed en del av den inre marknaden är det lätt att exportera dit. Detta sker också i stor utsträckning. Ett stort antal säljbolag bidrar till att möjliggöra export från Sverige. Som vi senare redovisar i rapporten indikerar även handelsflödena att relativt mycket teknikvaror exporteras till länderna, trots deras begränsade storlek. 2. Produktion i Baltikum för lokal marknad förekommer Förvisso producerar svenska teknikföretag varor i Baltikum för den lokala marknaden men det är ofta inte huvudsyftet. Den baltiska marknaden är relativt liten men förvisso inte oviktig. 3. Produktion i Baltikum för regional eller global marknad vanligt Export från svenska anläggningar i de baltiska länderna både till europeisk marknad och till andra delar av världen är relativt vanlig. Några av de stora svenska industriföretagen har tillverkning i Baltikum och exporterar varorna till världsmarknaden. Samma sak gäller för ett flertal av det mindre teknikföretagen. Denna typ av verksamhet är kostnadsdriven. 4. Produktion och import av komponenter och insatsvaror från Baltikum vanligt Att företag använder Baltikum för produktion av insatsvaror eller för att köpa och förädla komponenter är den vanligaste typen utbytet mellan Sverige och Baltikum. Detta är fokus på verksamheten hos många av de mindre bolagen. 8
Antal anställda vid de 25 största svenska företagen i Baltikum Antal anställda Land Ericsson* 1 241 Estland ABB AS 1 13 Estland Norma AS (dvs. Autolivs estniska bolag)** 6 Estland Hanza Tarkon AS 514 Estland ACCEL ELEKTRONIKA UAB*** 311 Litauen NOTE Pärnu OÜ 224 Estland LEAX** 2 Lettland Stoneridge Electronics AS 195 Estland STATGA UAB 162 Litauen TRELLEBORG ENGINEERED SYSTEMS*** 155 Litauen FINMEC AS 135 Estland Luksusjaht AS 17 Estland AQ Lasertool OÜ 99 Estland Lesjofors 95 Lettland NITATOR-SLT UAB 94 Litauen Hanzas elektronika 87 Lettland SYSTEMAIR UAB*** 85 Litauen PELLY BALTIC UAB 78 Litauen LEAB Eesti OÜ 78 Estland Inission** 7 Estland PLOCKMATIC RIGA 68 Lettland BALTIJA - SLT UAB 63 Litauen Outokumpu Stainless Tubular Products AS 54 Estland SAME OÜ 54 Estland Trelleborg Wheel Systems*** 52 Lettland Källa: När inget annat anges baseras uppgifterna på Exportrådets listor med Svenska företag i respektive land. Eftersom dessa listor inte innehåller uppgifter om antal anställda och branschbeskrivning för alla företag kan några företag saknas i listan ovan. Uppgifterna från Exportrådet avser år 29. * Antal anställda för Ericsson avser 211 och har angivits av företaget till Estonian Ministry of Foregin Affairs. ** Antal anställda har angivits av det enskilda företaget och avser 211. *** Uppgifter är hämtade från svenska koncernredovisningar eller företagets hemsida. Uppgifterna avser 21 eller 211. Stora företag är i mindre grad närvarande i Baltikum än i BRIC-länderna I jämförelse med exempelvis BRIC-länderna, dvs. Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, har de svenska storföretagen inte samma närvaro i Baltikum. 3 Detta gäller i synnerhet vid jämförelse med Kina. Det finns dock undantag och bl.a. Autoliv, Ericsson, Trelleborg och svensk-schweiziska ABB har relativt stora fabriker i Baltikum. Ett 3) Jämför gärna med Teknikföretagens studier av svensk industri i Kina, östra Europa, Indien och Brasilien, dvs. med Teknikföretagen (27, 28, 29 och 21). 9
skäl till att stora svenska industrikoncerner har större närvaro i exempelvis BRIC-länderna är att dessa är stora marknader som dessutom skyddas av tullmurar. Handelshindren inom EU är begränsade. Istället handlar etableringarna i Baltikum om att ta tillvara på komparativa fördelar i form av lägre personalkostnader än i västra Europa. I Tallinn i Estland finns mycket av svensk industri i Baltikum Ericsson köpte under hösten 29 en fabrik i Tallinn av den finska kontraktstillverkaren Elcoteq. I fabriken tillverkar Ericsson både kretskort och färdiga radiobasstationer för alltifrån 4G-system till GSM. Ericsson har över 1 2 anställda i Tallinn. Från anläggningen levererar Ericsson radiobasstationer främst till Europamarknaden men även till övriga delar av världen. Autoliv med det helägda företaget Norma AS är en annan stor svensk aktör i Estland. Vid fabriken i Tallinn tillverkas främst delar till bilbälten. Även svenskschweiziska ABB är stora med flera anläggningar i landet och drygt 1 anställda. I Estland finns samtidigt många små och medelstora svenska teknikföretag och betydligt fler än i de andra baltiska länderna. Att Estland är det vanligaste landet för etablering i Baltikum syns bl.a. på listan över de 25 största teknikföretagen i regionen. Hela 13 av 25 finns i Estland. Sammanlagt redovisar exportrådet 1 6 svenska företag Estland. Inte mindre än 7 av dem är tillverkande teknikföretag. Därutöver finns ungefär lika många sälj- och servicebolag som arbetar med att exportera svenska teknikprodukter till Estland. De tillverkande teknikföretagen i landet har sammanlagt över 5 anställda, vilket är ett stort antal med tanke på att Estland är ett litet land. Mer än en tredjedel av de svenska tillverkande teknikföretagen i Estland är metallvaruföretag. Det är därmed den vanligaste gruppen teknikföretag, vilket bekräftar att en hel del insatsvaror till svensk verksamhet tillverkas i landet. Därutöver är även maskinindustri och kontraktstillverkare av elektronik vanligt. Sett till antal anställda blir däremot elmaskinindustrin samt tele- och elektronikindustrin klart dominerande eftersom Ericsson och ABB är stora i landet. I Lettland är Leax det största svenska teknikföretaget Den dominerande svenska aktören inom teknikområdet i Lettland är fordonsunderleverantören Leax. Sammantaget har företaget 2 anställda i landet, fördelade på två produktionsanläggningar. Sedan många år tillbaka finns en fabrik i Riga som i dagsläget har ungefär 13 anställda. Företaget har även en nyöppnad fabrik i Rezekne, nära den ryska gränsen, där antalet anställda snabbt ökat till ca 7 personer i dag. Från den lettiska verksamheten sker leveranser främst till företag som tillverkar gruv- och anläggningsmaskiner och produkterna säljs främst till västra Europa. Fjädertillverkaren Lesjöfors finns också i Lettland med 95 anställda. Exempel på andra svenska aktörer är Trelleborg och Plocmatic som har tillverkning i Riga. Enligt exportrådet finns ca 6 svenska företag i Lettland och 2-3 av dem är tillverkande teknikföretag. Precis som i Estland finns ungefär lika många sälj- och serviceorganisationer som tillverkande teknikföretag i landet. Både AB Volvo och Scania har grovt räknat 1 anställda vardera i sina lettiska servicebolag. 1
I Litauen finns bl.a. System Air och Trelleborg Litauen är det land i Baltikum där det är minst vanligt med både svenska teknikföretag och svenska företag i allmänhet. Som vi nämnt finns endast drygt tio tillverkande svenska teknikföretag i landet. Det kan jämföras med att Exportrådet redovisar 136 svenska bolag i landet. Det finns samtidigt ett antal stora enheter i Litauen. Trelleborg Engineerd Systems har en enhet med 155 anställda i Tauragé nära kusten och gränsen till Kaliningrad. Ventilationsteknikföretaget System Air har nyligen byggt en ny fabrik i Ukmergé och har där 85 anställda. Dessutom finns fordonsunderleverantören ACCEL i landet med all sin tillverkning av bilelektronik. Utöver de tillverkande företagen finns i Litauen ett antal sälj- och servicebolag inom teknikområdet. 11
12
Baltisk ekonomi De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen har sedan självständigheterna genomgått en omfattande ekonomisk omstrukturering och industriell utveckling. Dessa länder blir alltmer ekonomiskt integrerade i Östersjöregionen, främst inom handeln och med stor exportförsäljning till Sverige och Finland. Under de senaste tio åren har även nordiska banker i stor utsträckning etablerat sig i regionen och erbjuder sina tjänster till hushåll och företag. Efter självständigheten under 199-talet har de baltiska ekonomierna utvecklats snabbt, vilket medfört bredare ekonomiska aktiviteter i Östersjöregionen inom handel och investeringar. Utvecklingen har understötts av omfattande kapitalflöden från utlandet, särskilt efter EU-inträdet år 24 då stora flöden kom från grannländerna Finland och Sverige. Men den snabba tillväxttakten ledde till att de baltiska ekonomierna blev överhettade. Redan 27 var exempelvis löneökningstakten 2-3 procent per år. Bankernas utlåning till företag ökade med 3-5 procent och till privatpersoner med 5-7 procent. Underskotten i bytesbalansen var 25 procent av BNP, dock något lägre i Litauen. Utländska bedömare, såsom IMF, drog slutsatsen att utvecklingen inte var hållbar. 4 Lettland tvingades vända sig till EU och internationella valutafonden IMF som tillsammans med de nordiska länderna beviljade lån motsvarande 7,5 mdr euro. Som villkor ställdes krav på den lettiska regeringen att genomföra en stabiliseringsplan som syftade till att skapa balans i statsbudgeten, att stabilisera den finansiella sektorn och öka konkurrenskraften. Programmet har genomförts enligt plan och IMF-programmet avslutades i slutet av 211 och EU-programmet i januari 212. Den fasta valutakursen gentemot euron bibehölls för Lettland och planen är inträde i eurozonen 214 (och 213-215 för Litauen) såvida den fortfarande är intressant för Lettland med avseende på situationen i PIIGS-länderna. 5 och EU:s hantering av krispaketen. Statsfinanserna och skuldkrisen 28 Redan under 27 blev det allt tydligare att tillväxten i världen började bromsa in. Men det var inte förrän under hösten 28, när den globala finanskrisen på allvar bröt ut, som läget försämrades kraftigt. Under flera år tidigare kunde utvecklingen i de baltiska länderna beskrivas som en enastående framgångssaga med hög ekonomisk tillväxt. Mellan åren 25 och 27 växte exempelvis Estland och Lettland med omkring 1 procent per år, medan utvecklingen i Litauen var mer modest. 6 Men 4) Riksbanken, Krisen i Baltikum Riksbankens åtgärder, bedömningar och lärdomar, feb 21 5) Innefattar Italien och Irland 6) Riksbanken, Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen, feb 29 13
Kreditförluster på årsbasis i förhållande till utlåning för svenska bankerna i Baltikum 1 8 % SEB Nordea Swedbank 6 4 2-2 -4 Sep 8 Dec 8 Mar 8 Jun 9 Sep 9 Dec 9 Mar 1 Jun 1 Sep 1 Dec 1 Källa: Bankernas delårsrapporter. hösten 28 ledde ett tillstånd av allvarlig överhettning till tvåsiffrig inflation i såväl Estland, Lettland som Litauen. Löner och fastighetspriser rusade, produktionen rasade och arbetslösheten steg. En bidragande faktor till ekonomiernas överhettning var den snabba moderniseringen av den finansiella sektorn och särskilt med de svenska storbankernas etablering i regionen. Framförallt hade två svenska storbanker, SEB och Swedbank, expanderat kraftigt. Dessa banker, deras dotterbanker och filialer dominerar fortfarande marknaderna i Baltikum och utgör cirka 8 procent av den estniska marknaden, 55 procent av den litauiska och 6 procent av den lettiska 7. Under finanskrisen ledde svenska bankernas exponering i Baltikum, primärt i form av utlåning, till stora kreditförluster, vilka 29 var cirka 27 Mdr SEK. 8 I december 21 uppgick de svenska storbankernas totala utlåning till de baltiska länderna till 312 Mdr SEK vilket motsvarade 11 procent av storbankernas totala utlåning. 9 På grund av de stora makroekonomiska obalanserna i regionen hade utvecklingen förr eller senare lett till en ekonomisk kris oavsett yttre omständigheter. Dock blev den globala finanskrisen den utlösande faktorn och de utlandsägda institutionerna 7) Marknadsandelarna avser SEB & Swedbank, Riksbanken, Krisen i Baltikum Riksbankens åtgärder, bedömningar och lärdomar, feb 21 8) Riksbankens uppskattningar avseende SEB, Swedbank och Nordea 9) Finansinspektionen, Effekterna av de statliga stabilitetsåtgärderna, feb 211 14
Svenska banker i Baltikum Utlåning och kreditförluster Utlåning Mdr SEK 6 Kreditförluster Procent av utlåning 25 5 2 4 15 3 1 2 1 5 26-12 27-12 28-12 29-3 29-6 29-9 Källa: Finansinspektionen, feb 21 blev allt mindre benägna att verka i Baltikum som ansågs alltmer riskfyllt och med risk för valutadevalveringar drogs kapitalet därifrån. Den snabba vändningen ledde till att regeringar och banker, lokala som utlandsägda, fick svårt att finansiera sig och utströmningen av kapital ledde i Lettland till en akut valutakris. Den baltiska finanskrisen föranleddes av flera samverkande drivkrafter. Ländernas konkurrenskraft urholkades genom kraftiga löneökningar samtidigt som den inhemska efterfrågan minskade exportförsäljningen. En överproduktion, och därmed en överkapacitet, inom byggsektorn bromsade i princip samtlig nybyggnation, såväl bostadsbyggandet som kommersiella projekt. Men den globala krisen minskade dessutom efterfrågan för den baltiska exportindustrin. Finanskrisen 28 skapade vidare en viss arbetskraftsutvandring, ökad ungdomsarbetslöshet och inbromsning av konsumtionen. Det finns begränsad statistik kring hur migrationen från dessa länder till kontinenten, särskilt till Storbritannien och Sverige, på sikt kommer att påverka landets ekonomiska tillväxt. En ansats till förklaring är att emigrationen omfattar många yngre både hög- och lågutbildade som söker inspiration och lärdomar på andra håll. Eftersom även den inhemska befolkningstillväxten i hela Baltikum sker i en ganska långsam takt finns även en betydande risk för att det långsiktiga bidraget till den ekonomiska tillväxten behöver nedjusteras. 15
Ekonomisk återhämtning och framtidsprognoser Med finanskrisen som faktum valde inget av de baltiska länderna att devalvera, trots krav från en stor skara ekonomer. I stället fullföljde länderna vad som brukat benämnas en intern devalvering genom att sänka löner och offentliga utgifter. Estland har idag den lägsta skuldsättningen mätt i utländska valutor i hela EU-regionen (6.6 procent av BNP) samtidigt som landet har den högsta sysselsättningsgraden. Även arbetslösheten har sjunkit från en högsta nivå i början på 21, eller från 2 procent till 14 procent mot slutet av året. BNP-tillväxten uppskattas ha ökat från 3,1 procent 21 till 5, procent under 211. Motsvarande statisk och relationstal till Skandinavien sammanfattas enligt tabellen nedan. BNP-utveckling Skandinavien och Baltikum BNP Tillväxt (%) 29 21 211 Sverige -5,1 5,5 4,7 Norge -1,4,4 2,3 Danmark -4,7 2, 2,3 Finland -8,1 2,7 3,5 Skandinavien -4,8 2,7 3,2 Estland -13,9 3,1 5, Lettland -18, -,3 3,7 Litauen -14,7 1,3 4, Baltikum -15,5 1,4 4,2 Källa: SEB Economic Research, Nordic Outlook, maj 211 Trots positiva bidrag från utvecklingen i Estland står regionens två andra baltiska länder, Lettland och Litauen, inför interna och obalanser och andra finansiella utmaningar. Lettlands och Litauens underskott i statsbudgeten mätt som andel av BNP, stod ifjol för 7,7 och 7,1 procent av respektive lands BNP. Det kan jämföras med Sveriges underskott som var,3 procent av BNP 21. Uppskattningen är att de baltiska ländernas underskott kommer att sjunka till 3-4 procent av BNP år 211 och året därefter. 1 I januari 211 anslöt Estland som den 17:e medlemsstaten till eurozonen vilket skedde trots den fortsatt skakiga finansmarkanden. Lettland och Litauen står båda på tur där Lettlands ekonomiska förutsättningar anses vara bättre än Litauens, vilket i så fall skulle ge landet ett euro-inträde redan 214. Samtidigt som kreditrankningsinstitutet Standard & Poor i augusti 211 sänkte USAs kreditvärdighet till från AAA till AA+ så höjdes Estlands två steg från A till AA-. Det motsvarar den andra högsta kreditvärdigheten i Östeuropa. 11 Detta är ett ytterliggare tecken på världsmarknadens förtroende för de estniska finanserna och den långsiktiga tillväxten. 1) SEB Economic Research Nordic Outlook, maj 211 11) Estonia s Rating Raised to AA- by S&P on Economic Growth, Strong Finances, bloomberg.com, 9 aug 211 16
Både Lettland och Litauen har för närvarande bundit, s.k. peggat sina landsvalutor mot euron där centralbankerna i respektive land bestämmer den lokala valutans värde mot euron och andra internationella valutor. 12 Litauens inträde kommer att dröja till tidigast 215 13 medan det dröja fram till 219-22 innan något annat östeuropeiskt land ansluter till eurozonen. 14 Ungern och Polen har härvidlag framfört störst skepsis till euron, särskild på grund av oron kring hur EU kommer att hantera de pågående räddningspaketen samt skuldavskrivningar i Grekland och därtill Irland, Spanien och Portugal. Bland de primära kraven för ett eurointräde ska kandiderande medlemslands totala skuldsättning brutto som andel av BNP ej överstiga 6 procent samtidigt som årliga underskottet i regeringens statsbudget som andel av BNP inte överstiger 3 procent. 15 Både Lettland och Litauen uppskattas från och med 212 ha en skuldsättningsgrad i relation till BNP på cirka 4 procent respektive 5 procent samt ett underskott i regeringens statsfinanser på 3 till 4 procent. Sammantaget har det ekonomiska läget i den baltiska regionen sedan finanskrisen 28 förbättrats avsevärt även jämfört både med länder inom Västeuropa som med flertalet östeuropeiska utvecklingsländer. Estland framstår som det land med bäst förutsättningar att hantera en god organisk tillväxt och att öka exporten samtidig som det behövs åtstramning av statsfinanserna för att uppnå en lägre inflationstakt. Öppen arbetslöshet i Baltikum 25 till kvartal 1, 211 2 % 15 1 Estland Lettland Litauen 5 25 26 27 28 29 21 Q1 211 Källor: Latvijas Statistika, Statistics Lithuania, Statistics Estonia, Reuters & EcoWin, jul 211 12) En euro motsvarade 3,452 litauisk Litas (LTL) samt och.78 lettisk Lats (LVL). Källa www.oanda.com, juli 211 13) SEB Economic Research Nordic Outlook, maj 211 14) Bulgarian Industrial Association, mars 211 15) Maastrichtavtalet riktlinjer för finanspolitisk konvergens, ett tredje kriterie är att inflationen ska var under 3 procent. Bra träffbild, fast utanför tavlan - en ESO-rapport om EU:s strukturpolitik, Regeringskansliet, feb 24 17
Den relativt höga arbetslösheten på 17,2 procent beräknas minska till 14,7 procent fram till 212 samtidigt som inflationen minskar något från 4,3 procent i fjol. 16 Vidare har Lettlands ekonomi sedan finanskrisen 28 återhämtat sig och grundstenarna för tillväxten har byggts på att öka exporten samtidigt som den inhemska efterfrågan på varor och produkter stiger. Även den litauiska marknaden har återhämtat sig men relativt sina baltiska grannar uppskattas den ha andra utmaningar, däribland brist på kompetent arbetskraft. Utbildning De baltiska länderna har i jämförelse med hela EU en hög andel befolkning med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Litauen har till exempel bland de högsta andelstalen för universitetsexaminerade inom EU. Under 29 hade befolkningen mellan 2-29 år 87,8 av 1 invånare universitetsexamen. Det kan jämföras med EU-nivån på 6 av 1 personer. Andelen med gymnasial- eller högre utbildning (procent) 1 8 6 4 2 Tjeckien Litauen Slovakien Estland Polen Lettland Tyskland Sverige Slovenien Finland Österrike Ungern Nederländerna Storbritannien EU 27 Snitt Frankrike Belgien Italien Källa: Eurostat 28 Fortfarande finns ett inflytande från sovjettiden särskilt gällande etnicitet och språk. Idag utgör den rysktalande befolkningen 3, 42 respektive 16 procent i Estland, Lettland och Litauen. 17 Som nämnts tidigare i kapitlet står de baltiska länderna inför en större utmaning med den brain-drain -våg där yngre befolkningen under de senaste åren emigrerat till kontinenten och primärt till England, Polen men även Sverige. Eftersom den ekonomiska tillväxten i de Baltiska länderna till väsentlig del är beroende både av export och inhemsk konsumtion kan dessa förändringar ha väsentliga konsekvenser för regionen. 16) SEB Economic Research Nordic Outlook, maj 211 17) Gateway Baltic, Baltic States as a Springboard to Russia and CIS, jun 211 18