FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 1(8) Datum Fredag 1 juni 2012 Plats och tid Kontorshuset Hjorten, Älgen kl. 08.15-11.10 Beslutande Harriet Classon Kommunstyrelsen, ordförande Jeanette Velander Barn- och grundskolenämnden Jan-Erik Engman Bygg- och miljönämnden Joakim Wallström Fritidsnämnden Kenneth Fahlesson Socialnämnden Håkan Lindh (09.30-11.10) Gymnasienämnden Carin Lundberg Kulturnämnden Agneta Hansson Socialnämnden Janeth Lundberg VLL, folkhälso- och primärvårdsnämnden Andreas Löwenhöök VLL, folkhälso- och primärvårdsnämnden Övriga deltagare Yvonne Backlin Skol- och kulturkontoret Anna-Britta Lundberg VLL, psykiatrin Skellefteå Anna Löfgren VLL, folkhälso- och primärvårdsnämnden Pär Åhdén Socialkontoret Gerd Olofsson KLK Karin Våglund Fritidskontoret Berith Nyström VLL, FOUU Erika Berglund VLL, folktandvården Utses justera Berith Nyström, VLL, FOUU Paragrafer 7-12 Underskrifter _ Harriet Classon, ordförande _ Anette Andersson, tf sekreterare _ Berith Nyström, protokollsjusterare
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 2 7 Mötets öppnande och val av protokolljusterare Ordförande, Harriet Classon, hälsar alla varmt välkomna till dagens möte och ber om förslag på protokolljusterare, som jämte ordförande och sekreterare ska skriva under dagens protokoll. utse Berith Nyström till protokolljusterare
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 3 8 Beslut om prioritering av målområden för 2013 Folkhälsorådets tidigare prioriteringar från åren 2007 2012 delas ut och där syns också beredningsgruppens förslag för 2013 som är områden: 1 Delaktighet och inflytande i samhället, 3 Trygga och goda uppväxtvillkor, 9 Ökad fysisk aktivitet och 10 Goda matvanor och säkra livsmedel. Jämfört med i fjol så föreslår beredningsgruppen målområde 2 Ekonomisk och social trygghet plockas bort som prioriterat område. Med hänvisning till detta område ändå tas omhand och därför inte kommer bli bortglömt. Någon ur rådet anser man hellre ska ha färre prioriterade mål än fler. Ledamoten är inte främmande för även lämna målområde 9 med samma hänvisning som gällde för målområde 2. En av tjänstemännen berättar barnfigdomen har blivit mer tydlig nu allt fler har inte råd vara med på simträning, fotbollsträning och dylikt. Det sägs inte rätt ut de inte har råd utan barnen börjar bara inte den träning som de egentligen gärna skulle vilja vara med på. Viss diskussion uppkom också om ex vis lyfta ut målområde 9 Ökad fysisk aktivitet och istället prioritera område 6 En mer hälsobefrämjande hälso- och sjukvård. Konstateras kan ingen av nämnderna har lyft mål 6 som prioriterat mål. prioriteringarna av målområden för 2013 blir: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 9 Ökad fysisk aktivitet 10 Goda matvanor och säkra livsmedel målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande fortsätter samordnas med FRIS (förebyggande rådet i Skellefteå)
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 4 9 Måltidsenhetens arbete för bättre mat till barn, ungdomar och äldre Måltidschef Peter Lundmark besökte folkhälsorådet för berätta om det arbete han gör och har gjort sedan han började vid måltidsenheten för ca 1 år sedan. Måltiden är en upplevelse, säger Peter, och menar många av oss ofta minns både sin bästa och sin sämsta måltid. Måltiden är också rummet det är viktigt hur det ser ut där man sitter och äter. Dessutom ska, självklart, maten vara fint upplagd på tallriken. Detta, tillsammans med ekonomi och lagar, bildar stämningen kring måltiden. Måltidsenheten har ett mål och det är Gästen i fokus. Detta mål försöker man uppnå genom ett samarbete med alla inblandade. Inom samtliga enheter; förskola, skola och äldreomsorg så är den första och viktigaste punkten Gästen först. På förskolorna byggs det fler och fler stora förskolor och med något annorlunda kök. Här måste man också få säga till om vad man vill ha för mat och hur den ska smaka. Inom äldreomsorgen handlar det mycket om laga mat från grunden. Laga till olika typer av mat speciellt med tanke på de hemmaboende för med bra mat så mår man bättre. Olika gästkockar har förekommit i samarbetet som hjälper till med recept. I skolan måste man jobba mycket med ityder. Det är vanligt, i alla fall högstadieungdomarna, tycker illa om skolmaten. Man har inom skolan kört en Helt okey -tävling som innebar man fick in massor av recept från ungdomar. Norrlands bästa skolmat med gästen i fokus genom lyfta fram, bevara och utveckla den norrländska matkulturen tar vi tillsammans ett steg närmare vår gemensamma vision om skolmaten smakar bäst i Norrland. Vi skapar delaktighet och synliggör vårt förbättringsarbete och tar nu steget vidare till bygga nätverk.
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 5 Nu ska man också göra Sveriges bästa skolmats-app. App:en är utvecklad av elever och ska starta till hösten 2012 och ger ett otroligt driv i verksamheten. Det är en lång resa som har påbörjats nu. Alla måste få energi gå vidare och bli bättre och bättre. Peter avslutar med jämföra förändringsarbete med poppa micropopcorn. I början poppar det bara lite och någon enstaka gång för sedan komma igång riktigt ordentligt då det händer mycket och fort i påsen. Sedan blir det lugnare i popcornpåsen och om man inte passar sig så kan man råka bränna vid en del popcorn som borde ha kunnat bli bra om man bara tagit hand om dem i tid. tacka för och godkänna informationen
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 6 10 Vad ser tandvården i våra tänder mer än Karius och Baktus? Erica Berglund från folktandvården besökte folkhälsorådet och berättade om sitt jobb som tandhygienist och vad hon kan se av vad som händer och har hänt med våra tänder. Karies, säger Erica, är en inflammationssjukdom i munnen som gynnas av högt intag av socker och kolhydrater. 2011 var det 87 % av 5- åringarna som var kariesfria, det var 46 % av 15-åringarna och 30 % av 19-åringarna. Karies är en livsstilssjukdom och man vet ungdomar inte borstar sina tänder i samma utsträckning som tidigare. Erosionsskador är ett problem som inte är ovanligt. Detta orsakas inte av bakterier utan av syror så som sura drycker (ex vis läsk, juice, sportdryck och vin) och sura födoämnen (ex vis vinäger, sura godisar och äpplen). Det går också se dessa skador på de som drabbats av ätstörningar och i och med det kräks ofta. Tänderna blir taggiga och emaljen försvinner detta syns när man lyser på tanden som då blir blåaktig. Åtgärden här blir porslinskronor på unga människor och barn. Det är också en ojämnlik tandhälsa hos barn och ungdomar. De socioekonomiskt svaga grupperna har svårt tillgodogöra sig tandhälsan. Dock finns nu en möjlighet öronmärka pengar för informera och utbilda de svagaste grupperna om detta med tandhälsa. Vad gäller tobak och tandhälsa så ser man de som använder tobak (både snus och cigaretter) har fler hål i tänderna. Detta märker man både på 15- och 19-åringarna även om 19-åringarna är mer illa däran. Ett nutidsproblem som har börjat märkas är piercingar som ger jobbiga inflammationer i tungan och i underläppen. Hålet efter piercingen blir bara större och större och tungan kan bli trasig och förstörd. I underläppen blir det istället en mekanisk nötning mot tänderna och dessa kan bli förstörda och måste då plockas bort. tacka för och godkänna informationen
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 7 11 Hur påverkar västerbottningarnas nya matvanor risken för hjärt- och kärlsjukdomar? Professor Kurt Boman var den som föreläste kring detta och han började med berätta om Norrlandsundersökningen 1928-1931. Då var det en extrem mjölk- och mjölrik kost med mycket låga intag av fett, energi och järn. Då såg man det var vanligt med spädbarnsdödlighet, TBC och andra infektioner, magcancer, mag- och tarmsjukdomar, anemi, rakitis och karies. Däremot var det ovanligt med hjärtinfarkt, åderförkalkningssjukdomar, fetma, diabetes och alkoholism. Under 1950- och 1960-talet kom hjärt- och kärlsjukdomarna stort och toppen nåddes under 1980-talet Man blev då tvungen se över kostvalet och få ner kolesterolet. Kostråden som gavs under 1980-talet var bland annat Ät mindre fett, Ät rätt sorts fett och Gör av med det fett du äter. Västerbottensprojektet har fått svar från över 100 000 personer och 90 % av svaren var av god kvalité. Det finns så klart ärftliga komponenter men man kunde se kolesterolet (som ska vara runt 5) har från 2008 stigit igen. Den största risken är nu är hjärtinfarkt, stroke och cancer. Många moderna dieter har också kommit på sistone bland annat LCHF som innebär man ska äta lite kolhydrater och ha ett högt fettintag. Vilka följder dessa olika dieter kan få vet man först om några år dock kan man notera BMI har gått upp mycket från 1986 och fram till 2010. Kurt Boman avslutar med säga nyckelhålsmärkta varor är bra och nyttiga använda likaså ska man tänka på äta omättat fett och fibrer. Frukt och grönsaker är kopplat till en skyddsfaktor mot hjärt- och kärlsjukdomar. Fisk ska man försöka äta ofta. Man ska också försöka minska saltintaget samt dricka allenast ven. tacka för och godkänna informationen
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 8 12 Övriga frågor o Gemensamt möte med FRIS Harriet Classon säger förslag på datum till detta gemensamma möte kommer. o Nästa folkhälsoråd Hålls den 21 september och kommer behandla frågor rörande funktionsnedsättning; hur kommer man in i arbete och hur får man bättre självkänsla?