Vilt- och fågelskyddsåtgärder på Såtenäs flygplats

Sidan 1 / 9 Vilt- och fågelskyddsåtgärder på Såtenäs flygplats Innehåll 1. Avhysning och skrämselåtgärder mot fågel och vilt... 2 1.1 Allmänt... 2 1.2 Uppgiften... 2 1.3 CMF delegation... 2 1.4 Genomförande... 2 1.5 Larmning från ATS... 2 1.6 Utrustning... 2 1.7 Säkerhet... 3 1.8 Rapportering av vilt- och fågelavvisning... 3 1.9 Rapportering av fågelförekomst i luftfartyg... 3 2. Skyddsjakt (Gäller från 2013-09-15)... 4 2.1 Allmänt... 4 2.2 Skyddsjakt... 4 2.3 Ansvar... 4 2.4 CMF delegation... 4 2.5 Beredskap... 4 2.6 Larmning... 5 2.7 Skyddsjakt utanför öppethållande... 5 2.8 Genomförande... 5 2.9 Utrustning... 5 2.10 Tillstånd... 5 2.11 Säkerhet... 5 2.12 Rapportering... 6 3. Långsiktiga fågelskyddsåtgärder... 6 3.1 Allmänt... 6 3.2 Ansvar... 6 3.3 Delegering... 6 3.4 Fält- och gräsytor... 6 3.5 Biotopåtgärder... 7 3.6 Boytor på och invid platta 6... 7 3.7 Västra fältet och vattenområden... 7 3.8 Fågelskrämning... 7 3.9 Studier... 8 3.10 Handlingsplan... 8

Sidan 2 / 9 3.11 Ekonomi... 8 1. Avhysning och skrämselåtgärder mot fågel och vilt 1.1 Allmänt För att öka flygsäkerheten genom minskad risk för fågel- och vilt kollisioner, skall avhysning och skrämselåtgärder på fågel och småvilt genomföras på och i anslutning till flygplatsens manöverområde under tjänstgöringstid. 1.2 Uppgiften F7 har i överenskommelse med F21 och 2. Flygbasbataljonen genom CMF Såtenäs tilldelat uppgiften till utsedda funktioner och avdelningar inom 26. Flygbaskompaniet. Utför viltavvisning under militär flygövningstid samt preventiva långsiktiga fågelskrämselåtgärder. (fågelskrämma, gasolkanon, gräsprojekt) 1.3 CMF delegation Chef för flygplatsräddningstjänst samt Fälthållningschef för Såtenäs flygplats skall med egen organisation och inom eget verksamhetsområde ständigt utföra uppgiften att observera, rapportera, skrämma samt avhysa fågel och vilt, jämte ordinarie tjänst. 1.4 Genomförande Under tjänstgöringstid observera förekomst, rapportera förekomst till ATS, skrämma och avhysa förekommande fågel och vilt. Då större mängder fågel eller större vilt observeras och ej kan skrämmas eller flyttas på skall fälthållningsledare bedöma om skyddsjägare skall tillkallas. Upprätta en plan för hantering av skrämselredskap på fältytorna samt upprätthåll en aktiv och intermittent omflyttning av skrämselutrustningens placering inom airside. 1.5 Larmning från ATS Vid tillfällen som ATS uppfattar att fågelförekomsten är sådan att en åtgärd behöver vidtas skall Fälthållningsledare meddelas. Denna beslutar då om följande -Skrämselåtgärder -Larmning jägare 1.6 Utrustning Gasolkanoner, fågelskrämmor m.m. Anpassas och tas fram tillsammans med FSO-MF.

Sidan 3 / 9 1.7 Säkerhet Egen verksamhetssäkerhet skall iakttas. Skyddszon runt arbetsplatser och boningshus iakttages vid placering av gasolkanoner. Anpassas efterhand som utrustning tas fram av FSO- MF. 1.8 Rapportering av vilt- och fågelavvisning Genomförd vilt- och fågelavvisning, alternativt upphittat djur dokumenteras inom varje funktion i syfte erhålla kartläggning av viltförekomst för preventiva åtgärder. Sammanställningen skall på anmodan kunna redovisas och skall innehålla: Tidpunkt Typ av vilt, fågel delas in i stor- eller småfågel. Antal. Observationsplats 1.9 Rapportering av fågelförekomst i luftfartyg För att på både kort- och lång sikt kunna utröna vilka arter som påverkar våra luftfartyg, inte enbart på marken utan även i omgivande luft inpå Såtenäs flygplats skall TekE vid förekomst av fågelrester i eller på luftfartyget, såsom fjäder m.m, rapportera detta till FSO-MF och lägga rester i försluten påse för vidare artbestämning.

Sidan 4 / 9 2. Skyddsjakt (Gäller från 2013-09-15) 2.1 Allmänt För att öka flygsäkerheten genom minskad risk för fågelkollisioner, skall skyddsjakt på fågel och småvilt genomföras på och i anslutning till flygplatsens manöverområde under tid då flygverksamhet bedrivs och då fågelförekomst konstateras. I huvudsak skall skyddsjakten bedrivas under militär flygövningstid. Andra tider kan förekomma, då främst när ansamling av vilt/fågel påvisar behov av kraftsamling av åtgärd och insats. (omedelbart innan- och efter militär flygövningstid) 2.2 Skyddsjakt Såtenäs flygplats äger tillstånd enligt Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt inom airside då det är nödvändigt av flygsäkerhetsskäl, tillståndet skall förnyas av flottiljen vart tredje år. Skyddsjakt inom airside syftar till att främja flygsäkerheten. 2.3 Ansvar Flygplatschefen Såtenäs uppbär ansvar för att skyddsjakten bedrivs enligt förutsättningar givna i tillstånd från Länsstyrelsen. 2.4 CMF delegation Organiserade skyddsjägare av 26: flygbaskompaniet (26.FBK) delegeras beslutsrätt till skyddsjakt inom Såtenäs flygplatsområde och i vilken omfattning denna skall ske. Skyddsjägare skall ha godkänd dokumenterad utbildning för att vistas på airside. 2.5 Beredskap Skyddsjägare skall ha beredskap och kunna larmas av Fälthållningsledare. Syftet med beredskapen är att främst under militär flygövningstid finnas tillgänglig om förekomst av fågel eller annat vilt inte kan skrämmas/motas bort av ordinarie flygplatsorganisation.

Sidan 5 / 9 2.6 Larmning Upptäckt och anmälan om förekomst av fågel, vilt eller andra större djur inom airside sker till fälthållningsledaren. Begäran om skyddsjakt sker genom Fälthållningsledare. 2.7 Skyddsjakt utanför öppethållande Anmälan till F7 VB eller Insatschef IBSS skall göras innan skyddsjakt påbörjas, vilken i sin tur orienterar berörda funktioner. 2.8 Genomförande Skyddsjakt skall bedrivas enligt pkt 2.1 ovan. Kommunikation under skyddsjakt skall i första hand ske med Markradio FV. Anropsignal FJ. Jägare får ej uppehålla sig på manöverområdet utan tillstånd. Jägare skall föra dagbok över fågeljaktverksamhet. Fågel som skjutits skall avlägsnas från flygplatsområdet. Jägare ansvarar för att förladdningar och tomhylsor tillvaratas. Fordon får endast framföras och parkeras på hårdgjorda ytor. 2.9 Utrustning Jägare förses med fordon utrustat med bärbar radio mobiltelefon, hagelgevär kal 12 samt ammunition. Vid risk för fågelvirus skall skyddsutrustning för detta användas. 2.10 Tillstånd Nödvändiga tillstånd för skyddsjakt samt jakt från fordon skall förvaras i fågeljaktspärmen i fordonet. Varje jägare skall själv inneha en kopia av tillståndet. 2.11 Säkerhet Blyhagel skall användas med hänsyn till flygsäkerheten. Om jakthund används vid skyddsjakten skall hundföraren beakta flygsäkerhetsrisken. Tillstånd för att släppa hund inom airside skall erhållas från ATS innan skyddsjakt påbörjas.

Sidan 6 / 9 2.12 Rapportering Avskjutningsrapport eller rapport om förekomst av klövvilt eller andra större djur inom airside lämnas till FSO-MF alternativt om denna ej kan nås Flygplatschefen, rapporten skall innehålla: Vilt- eller fågelart Antal Skott- och fällplats alternativt fyndplats 3. Långsiktiga fågelskyddsåtgärder 3.1 Allmänt Inom Såtenäs Garnison inträffar årligen ett flertal kollisioner med fåglar vid start och landning. Incidenterna utgör först och främst en säkerhetsrisk, men även om flertalet inte ger några allvarliga konsekvenser så orsakar det störning av flygverksamheten och i vissa fall även stora kostnader. Under 2001-2002 gjordes en omfattande utredning för att kartlägga hotbilden och föreslog där vissa åtgärder. Flera biotopåtgärder har därefter genomförts för att minska flygfältets attraktion för fåglar. Försök med skrämselåtgärder har utförts i en liten skala för att testa olika utrustningar och dess handhavande. Målsättningen är nu att utifrån erhållna erfarenheter genomföra fågelåtgärder i större skala och införa en permanent drift. Det resultat man kan förvänta sig av tidigare föreslagen handlingsplan är i första hand en viss minskning av större fåglar som väljer att rasta inom flygfältsområdet. De som trots allt rastar inne på fältet bör med skrämselåtgärder delvis kunna skrämmas från att uppehålla sig intill rullbanorna. 3.2 Ansvar CMF Såtenäs uppbär ansvar att tillse en god flygsäker miljö och enligt FM Flygsäkerhetsplan 2013 utgör fågelskyddsåtgärder på våra flygplatser ett fokusområde. 3.3 Delegering Uppgiften att driva, utveckla och utvärdera Såtenäs flygplats långsiktiga fågelskyddsåtgärder delegeras till Flygplatschefen Karlsborg samt FSO-MF. 3.4 Fält- och gräsytor Skall i sådan omfattning analyseras och utvärderas över hela flygplatsens fältområde så att rätt åtgärder kan vidtas för att stärka kvalitet eller på annat sätt förändra och förbättra denna. Genom lämpliga kulturåtgärder, dock ej plöjning, hålla en kraftig gräsvall.

Sidan 7 / 9 3.5 Biotopåtgärder Uppföljning av markarrenden så att omställningen sker enligt upprättade avtal. Höskörden utvärderas både avseende hantering och effekter ur fågelsynpunkt. Stråkytor, gräsets klipphöjd av 10-15 cm utvärderas ur fågelsynpunkt. Röjning av sly vid tidigare avverkade dungar genomförs regelbundet. Behov av kompletterande biotopåtgärder bevakas och sätts in om populära samlingsplatser uppstår. Undanröja attraktiva boplatser på byggnader och i träd, beaktas redan i projekteringsskedet. Konsekvenser av undanröjande skall också beaktas. Återstående dräneringsarbeten längs banorna fullföljs enligt plan. 3.6 Boytor på och invid platta 6 Skall i sådan omfattning analyseras och utvärderas så att rätt åtgärder i kombinationer med nuvarande avskjutning och skrämselåtgärder kan vidtas för att upprätthålla en god flygsäkerhet. 3.7 Västra fältet och vattenområden Flygplatsen har på grund av sitt läge vid Vänerns kust och omgivande jordbruksmarker ett relativt rikt fågelliv. Tidigare inventeringar har visat att största förekomsten av fåglar inträffar framförallt under aug-okt samt april då många flyttfåglar passerar längs Vänern. De mest talrika fågelgrupperna är kråkfåglar, gäss och måsfåglar vilka genom sin storlek också utgör ett stort hot mot flygplan vid eventuella kollisioner. Det är framförallt Dättern och det västra fältet med de till flygplatsens anslutande jordbruksmarker som lockar fåglar till området. På väg mellan olika platser är det många som passerar över flygplatsområdet och en del väljer då även att rasta på flygfältet för att söka föda eller vila. Utred, ta fram en handlingsplan samt vidta åtgärder för att minska störningar av fågel som flyttar mellan sjö och jordbruksmark. 3.8 Fågelskrämning För att fåglar skall uppleva flygfältet som ett otryggt område där de inte får vara i fred, skall en rad olika skrämselmetoder tillämpas. Större fåglar undviker att rasta i närheten av skrämselanordningar. Däremot påverkas i princip inte överflygande fåglar alls. Detta kan delvis bero på att skrämselanordningarna bara är aktiva med vissa intervaller och därför inte är aktiva just när fåglarna kommer inflygande. Såtenäs flygplats skall ständigt utveckla nya metoder för skrämselåtgärder.

Sidan 8 / 9 3.9 Studier Långsiktiga och dokumenterade uppgifter om djurbeståndet inom flygplatsens område skall ge underlag som tillsammans skall kunna användas för att vidta konkreta åtgärder eller förslag till förändringar på vidtagna åtgärder för att förändra förekomsten av fågel och vilt. Rutiner för utvärdering av fågelåtgärder utarbetas. Styrning och kombinationer av olika utrustningar utvärderas. Hantering och drift av utrustningen studeras. Fågelförekomsten följs upp genom återkommande punktvisa inventeringar. Trenden för driftstörningsanmälningar (DA) analyseras löpande. Erfarenhetsutbyte bedrivs såväl inom som utom flottiljen. 3.10 Handlingsplan För att minska risken för fågelkollisioner och hålla en så hög säkerhet som möjligt bör fågelåtgärder bedrivas långsiktigt och med stor uthållighet. Fågelfaunan förändras ständigt till antal och artsammansättning inom ett lokalt område. Det är därför viktigt att det hela tiden sker en utvärdering så att rätt åtgärder sätts in och att de ständigt utvecklas. 1. Bland biotopåtgärderna är det viktigt att tidigare beslutade förändringar fullföljs och utvärderas. Skötsel av avverkade områden utförs regelbundet för att förhindra återväxt. 2. Behov av kompletterande biotopåtgärder bevakas. 3. Fågelskrämningen utvecklas för bättre effekt och större täckning. Anpassning och rutiner görs för införande av en permanent drift av utrustningarna. Personal utbildas i handhavandet och det organisatoriska ansvaret utreds. 4. Information och utbildning ges till personal som i sin verksamhet kan bidra till minskad risk för fågelkollisioner. Erfarenhetsutbyte och kommunikation ökas för ökad kunskap i fågelåtgärderna. I den mån det är möjligt anpassas flygverksamheten för att minska riskerna. 5. En handlingsplan för gräs- och fältyta inom airside skall finnas och hållas uppdaterad avseende åtgärder som är vidtagna och skall som skall vidtas. 3.11 Ekonomi För att genomföra föreslagna åtgärder enligt handlingsplan krävs insats av egen personal, inköp av utrustningar och anlitande av olika externa resurser inom ornitologi och elektronik.

Sidan 9 / 9 Den interna arbetsinsatsen består av medverkan vid planering, utveckling och hantering av skrämselutrustningar. Utförande av olika biotopåtgärder. Deltagande i olika utbildningar och framtagande av rutiner. Därutöver tillkommer tiden för den permanenta driften när den införts.