I~;l.&li B i l a g a SALA KOMMUN KS 2011/26/1 pcal,,:jn fl KnH\~'L?qM J", \ UI!lW",,;;!, KomrntlnstVfetsr;ri.s förvaltning Ilnk toll Di, 26 1 (21 2011-01-24 DNR 2010/52 KOMMUNSTYRELSEN Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun Erik Åberg (MP) har den 23 mars 2010 inkommit med rubricerade motion. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Sala kommun ser över möjligheterna för att bli en GMO-fri kommun senast år 2013. (Förkortningen GMO står för genmodifierade organismer), Motionen har remitterats till bygg- och miljönämnden. Bygg- och miljö nämnden/förvaltningen beskriver i sitt yttrande den rådande lagstiftningen gällande GMO samt den inverkan GMO har på den biologiska mångfalden, Genmodifierade grödor täcker idag 6 % av världens åkerareal. Odlingen är ännu så länge mycket begränsad i Europa, GMO kan tränga undan naturliga arter och överföra sina gener eller skapa okända korsningar med okända egenskaper. När de modifierade generna väl överförts går det inte att återställa växternas naturliga genuppsättning, Denna genetiska förorening är ett betydande hot då GMO inte kan återkallas, när de väl släppts ut i naturen, GMO-odlingar smittar vanliga odlingar, och sprids genom vind och bipollinering samt blandar sig med både vanliga och ekologiska odlingar. Om föroreningen kommer in i utsäde kan smittan sprida sig till mycket stora områden. Odlingen av GMO-grödor ökar kemikalieberoendet, t ex så har soja och raps manipulerats för att tåla bekämpningsmedel, som tar död på ogräs, Risken finns att ogräsen blir resistenta mot bekämpningsmedlet och att mer och mer gifter då måste användas. Majs och bomull har modifierats att producera ett insektsgift, som skyddar dem mot insektsangrepp, Insektsgiftet utsöndras sedan i naturen och påverkar andra insekter och mikroorganismer i marken, som är grundförutsättningen för ett livskraftigt jordbruk. På så sätt motverkar GMO omställningen till ett ekologisk hållbart jordbruk, I Sverige idag finns det ett handfull kommuner som utropat sig som GMO-fria kommuner. Rent juridiskt kan en kommun inte hindra odlingar på privat mark eller utdela sanktioner mot de handlare som vill handla med GMO. Men en kommun kan med och påverka, ändra attityder och beteende. SALA KOMMUN Box 304 73325 Sala Besöksadress: Stora Torget l Växel: 0224-550 00 Fax: 0224-188 50 kommun.info@sala.se www.sala.se
1"U=;l1' =:0-1q,-> SALA KOMMUN 2 (2) 2011-01-24 Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar att principiellt och symboliskt uttala att Sala kommun är en GMO-fri zon från 2013 att ge tekniska nämnden i uppdrag att undersöka förutsättningarna och konsekvenserna av att Sala kommun från och med 1.12013 bara köper livsmedel till sina verksamheter som är certifierad med GMO-fri produktion att därmed anse motionen bifallen tfl t/lev cc:rr- Per-Olov Rapp (S) / ' s ordförande
Bilaga KS 2011/26/2 SALA KOMMUN Bygg- och mi1jönämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum 15 (49) BiVlN 57 Dm MI 2010-000417 Internremiss - Motion om Sala som GMO-fri kommun har begärt ett yttrande från bygg- och miljönämnden om en motion att Sala ska bli en GMO-fri kommun. Beredning Se motion, Sala GMO-fri kommun 2010-03-23, bilaga l Se miljöchefens förslag till beslut 20 l 0-04-15, bilaga 2 Miljöchefen föredragande i ärendet. Bygg- och miljö nämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att lämna bifogat yttrande till kommunstyrelsen Utdrag Miljöchefen Akten Justerandes sign Utdragsbestyrkande
~ BYGGOCHMIUÖ ~.~' SALA-HEBY lqli FÖRSLAG TIL BESLUT 1(3) ~;\ 5t~2- MILJÖ ENHETEN 2010-04-15 Dob: MI Mikael Wulff, tel. 0224-553 32 Dm: 2010-000417 Bygg- och miljönämndll~:ai:arnlin;mx~~1 ~ KomlntmstYiGls>;!\-: fö:"jf,d\j~inu I 04 Ib~~LD L;;-2,_!\i({iii'''"lag~a---l Internremiss - Motion om Sala som GMO-fri kommun (l bilaga) Förslag till beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att lämna nedanstående yttrande till kommunstyrelsen. Bakgrund har begärt ett yttrande från bygg- och miljönämnden om en motion att Sala ska bli en GMO-fri kommun. Förkortningen GMO står för genmodifierade organismer och motionen handlar om livsmedel och genmodifierade grödor. Motionen bifogas. Regler kring genetiskt modifierade livsmedel I april 2004 fick EU en ny lagstiftning som reglerar GMO i livsmedel och foder. I de nya förordningarna ställs hårdare krav på märkning av GMO. Syftet är att konsumenterna, genom tydlig märkning, ska kunna göra ett medvetet val mellan konventionella produkter och produkter som består av, innehåller eller har framställts av GMO. De nya fårordningarna som gäller GMO är fårordning (EG) m 1829/2003 och fårordning (EG) m 183012003. EU har världens hårdaste lagstiftning kring GMO, vilket ska garantera att endast säkra genetiskt modifierade livsmedel släpps ut på marknaden. Den nya lagstiftningen innebär bland annat att endast GMO-produkter som har godkänts genom den nya lagstiftningen får släppas ut på marknaden i EU, att en GMO- produkt ska kunna spåras genom hela livsmedelskedjan och att alla GMO-produkter ska märkas. Även livsmedel som är framställda av GMO men som genom olika processer inte längre innehåller något DNA från en GMO ska märkas, till exempel tomatpure, majsstärkelse och soja. Livsmedelsföretagarna ansvarar får att livsmedlen, i alla stadier av livsmedelskedjan, uppfyller kraven i lagstiftningen. De kommunala nämnderna och, när det gäller större livsmedelsfåretag, Livsmedelsverket ska övervaka och kontrollera att företagarna fåljer lagstiftningen. Innan en GMO blir godkänd får livsmedelsändamål gör den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, en riskbedömning får att undersöka om den är lika säker får människans hälsa som motsvarande livsmedel som inte är genetiskt modifierat. Det innebär att märkningen av GMO-produkter är en fråga om redlighet, inte om hälsa och säkerhet. Icke-godkända GMOprodukter rar inte saluhållas inom den europeiska unionen. Inte ens spår aven icke-godkänd GMO i livsmedel kan accepteras. Enligt livsmedelslagen har kontrollmyndigheten en skyldighet att verka får att överträdelser av SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304 Stadshuset 0224-55000 vx 0224-55930 123910-2 19-212000-2098 73325 SALA Stora Torget E-post: byggmiljo@sa1a.se
MILJÖENHETEN 2010-04-15 Dpb: MI Mikael Wulff, tel. 0224-553 32 Dnr: 2010-000417 2(3). lagstiftningen kring genetiskt modifierade livsmedel beivras. Samtliga fall av påträffade icke-godkända GMO-produkter inom EU ska också RASFFnotifieras av kontrollmyndigheten (RASFF - Rapid Alert System for Food and Feed, det europeiska varningssystemet för hälsovådliga livsmedel). Inverkan av GMO på den biologiska mångfalden Genmodifierade grödor (GMO) täcker idag 6 % av världens åkerareal. Grödor som genmodifierats är främst soja, majs, bomull och raps. Men även genmodifierade varianter av vete, ris och potatis är på väg ut på marknaden. Nästan all odling av GMO grödor sker idag i USA, Kanada, Argentina, Brasilien och Kina. Ännu är odlingen mycket begränsad i Europa. Däremot importeras genmodifierad soja och majs som kraftfoder till europeisk köttproduktion. Svenska foderimportörer ställer dock krav på att få GMO fri soja. GMO kan tränga undan naturliga arter och överföra sina gener, eller skapa okända korsningar med okända egenskaper. Och när de modifierade generna väl överförts går det inte att återställa växternas naturliga genuppsättning. Denna genetiska förorening är ett betydande hot eftersom GMO inte kan återkallas när de väl har släppts ut i naturen Herbicidtoleranta växter har klart negativa miljöeffekter. Herbicidtolerans permanentar beroendet av kemiska bekämpningsmedel och minskar den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet, eftersom ogräsbekämpningen blir så effektiv att insekter förlorar sina näringskällor, vilket i sin tur minskar fågellivet. GMO-odlingar smittar vanliga odlingar. När många genmodifierade organismer odlas sprider de sig med vind och bipollinering och blandar sig med både vanliga och ekologiska odlingar. Det finns många exempel på hur odlare tvingas kassera sin skörd eftersom genmodifierade organismer har smittat odlingar, med stora ekonomiska avbräck som följd. Genmodifierade växter sprider sig på precis samma sätt som omodifierade av samma art. Det betyder att GMO-gener kan komma ut i naturliga ekosystem genom pollinering eller fröspridning. De modifierade generna kan också förorena odlingar på angränsande åkrar, eller i mycket större områden om föroreningen kommer in i utsäde. Ä ven detta kan vara ett miljöproblem eftersom föroreningsrisken gör det svårare och dyrare för lantbrukare att lägga om till ekologisk produktion eller Sigill-certifiering. Odlingen av GMO-grödor ökar kemikalieberoendet. De genmodifierade grödorna har utvecklats för det allra mest industrialiserade och kemiberoende jordbruket. Hittills har två av växternas egenskaper modifierats. Vissa grödor, som till exempel soja eller raps, har manipulerats för att tåla bekämpningsmedel som tar död på ogräs. Det finns en stor risk att ogräsen blir resistenta mot bekämpningsmedlet och att mer och mer gifter då måste användas. De andra växterna, som majs eller bomull, producerar själva ett insektsgift som skyddar dem mot insektsangrepp. Insektsgiftet utsöndrats sedan i naturen och påverkar andra insekter och mikroorganismerna i marken, som är själva grundförutsättningen för ett livskraftigt jordbruk. På så sätt motverkar GMO omställningen till ett ekologiskt hållbart jordbruk. SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304,.,... Staäshuset 0224-55000 vx 0224-55930 1239 10-2 19-212000-2098 733 25 SALA Stora Torget E-post: byggmilio@,sala.se
MILJÖENHETEN 2010-04-15 Dpb: MI Mikael Wulff, tel. 0224-553 32 Dnr: 2010-000417 3(3) Detta ärende har handlagts av Linda Steiner och Kjell Eklund. BYGG- OCH MILJÖFÖRVAL TNINGEN SALA-HEBY Bilaga Internremiss och motion om Sala som GMO-fri kommun Kopia Milj öchefen Akten SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304 Stadshuset 0224-55000 vx 0224-55930 1239 10-2 19-212000-2098 73325 SALA Stora Torget E-post: byggmijjo@sala.se
Bilaga KS 2011/26/3 Motion till kommunfullmäktige mhjöpariiet de g,öna Sala SALA KOMMUN Kommllnstyrelsens förvaltning Ink 2010-03- 2 3 Dlar~e~, J _ IAktbilaga :2uID/o2. I I Sala GMO-fri kommun Genmanipulation av växter sker för att förändra dess egenskaper, t ex för att öka innehållet av protein, öka motståndskraften mot vissa bekämpningsmedel m.m. När en växt manipuleras till en större motståndskraft mot bekämpningsmedel innebär detta att besprutningen mot oönskade ogräs, insekter, svampar eller växtsjukdomar kan ökas. Den tåliga växtens pollen kan emellertid spridas till ogräset vilket får till följd att nya kraftigare bekämpningsmedel måste tas fram. Följden av GMO-grödor blir alltså en ökad giftanvändning med risk för förstörda jordar och förorenat vatten. Att utveckla grödor med nya egenskaper kan också ge andra oönskade effekter. Eftersom genmanipuleringen innebär en användning av organismer som människor norrnalt inte äter, är det svårt att överblicka konsekvenserna på människors hälsa. Grödorna kan korsas med virus, bakterier, insekter och genblandningar vars effekter vi inte känner till, exempelvis fiskgener i tomater för att dessa ska få en bättre tålighet mot frost. Det finns också risk att bin och fjärilar dör, bl a pga större behov av bekämpningsmedel. Gentekniken har också medfört att allt fler utsädesföretag tar patent på sina genmodifierade grödor och att lantbrukaren måste ha tillstånd i form aven licens att använda grödan. Detta innebär att lantbrukaren blir bunden till ett utsädes företag. Biodlarna i kommunen är oroliga vad GMO-grödor kan betyda för möjligheten att bedriva biodling. Om man t ex har en biodling 3-4 km ifrån en GMO gröda får den inte honungen säljas om den inte är märkt för GMO-innehåll. KRAV biodlare kan inte fortsätta sin verksamhet. Europeiska unionens regler gör det omöjligt för oss i Sverige att förbjuda import av genmanipulerade varor som har godkänts på EU-nivå. Vi kan inte heller förbjuda våra bönder att odla GMO-grödor som har godkänts inom EU:s regelverk. Detta innebär dock inte att vi måste acceptera den genmanipulerade maten. I flera länder i Europa har folkligt motstånd och föreningsengagemang gett effekt på kommunal och regional nivå, bland annat genom att kommuner har beslutat att utropa sig som GMO-fria zoner. Ekologiska ordlarna, Greenpeace, Miljöförbundet Jordens Vänner, Småbrukarna och andra organisationer arbetar aktivt med frågan. Även inom LRF växer motståndet mot GMO. Den 29 oktober 2008 beslutade också Nordiska rådet att uppmana de nordiska regeringarna att utreda möjligheterna att skärpa nuvarande normer och regler för märkning av GM O-produkter. Rådet har också uppmanat de nordiska regeringarna att arbeta för att EU ska godkänna inrättandet av GM O-fria zoner. I ett möte i december 2008 kom också Europeiska unionens miljöministrar överens om att kommuner och regioner ska kunna utropa sig som GMO-fria zoner. Idag finns det 4500 kommuner och andra lokala enheter som utropat sig till GMO-fria zoner.
Att vara en GMO-fri zon kan innebära att: - inga GMO-grödor ska odlas på mark som ägs av kommunen. Kommunen arbetar aktivt för att förmå jordbrukare som verkar inom kommunens gränser att avstå från att odla GMOgrödor. - kommunen i sin upphandlingspolicy klargör att inga livsmedel baserat på genetiskt modifierade grödor köps in till kommunal verksamhet. - kommunen tar initiativ till samtal med de livsmedelskedjor som verkar i kommunen, för att stötta dem att ta bort GMO-produkter ur sitt sortiment. Vi är väl medvetna om att kommunen inte har några juridiska möjligheter att förbjuda användning av GMO-grödor eller försäljning av sådana livsmedel. Likväl skulle det vara en kraftfull markering och en mycket viktig uppgift för oss alla att arbeta för. Det skulle även ligga väl i linje med kommunens profil som ekokommun. Mot bakgrund av ovanstående information förslår vi: - att Sala kommun ser över möjligheterna för att bli en GMO-fri kommun senast till år 2013 Sätra Brunn den 19 mars 20 l O.. S;;{.~... Erik Åberg Miljöpartiet de gröna