HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser för dem som ansöker om sin första studieplats vid en högskola. Dessutom tar universiteten och yrkeshögskolorna i bruk en gemensam riksomfattande ansökan. Det nya ansökningsförfarandet enligt reformens första skede togs i bruk i den gemensamma ansökan hösten 2014 för antagning av studerande till utbildningar som inleds våren 2015. Reformens andra skede stärker ytterligare ställningen för dem som ansöker om sin första studieplats genom att högskolorna blir skyldiga att reservera tillräckligt många studieplatser för dem som ansöker om en nybörjarplats. De enda undantagen är studieinriktningar som endast tar in ett fåtal studerande och utbildningar på främmande språk. Ansökningsförfarandet enligt reformens andra skede tas i bruk våren 2016 för ansökan till utbildningar som inleds hösten 2016. Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? Genom att reservera allt fler studieplatser för dem som ansöker om sin första studieplats vid en högskola, eftersträvar man en större andel helt nya studerande som inte redan har studieplats vid någon högskola. Avsikten med att reservera studieplatserna på det här viset är att trygga de kulturella rättigheterna enligt grundlagens 16 genom att tillförsäkra så många som möjligt en studieplats. Ett annat mål är att sänka åldern för inledandet av studierna och en snabbare övergång till arbetsmarknaden. Om allt fler som påbörjar studierna är helt nya studerande, kan man förvänta sig att medelåldern för samtliga studerande som inleder sina högskolestudier sjunker. Dessutom vill man förbättra genomströmningen vid högskolorna. Man kan också förvänta sig allt fler som faktiskt slutför sina studier, om allt fler av dem som tagit emot en studieplats inom en utbildning är motiverade för den. En hur stor andel av alla studieplatser i ansökan hösten 2014 reserveras för dem som ansöker om sin första studieplats vid en högskola? Högskolorna planerar antalet studieplatser som reserveras för dem som ansöker om sin första studieplats med utgångspunkt i nuläget i syfte att öka andelen studerande som beviljas sin första studieplats. Det är högskolorna, som bestämmer antalet studieplatser som reserveras för dem som ansöker om sin första studieplats och informerar om på vilka utbildningar det reserveras studieplatser och hur många de blir. Lönar det sig för mig att ta emot en annan studieplats, om jag inte blir antagen till den som jag i första hand sökt till? Studieplatserna är i första hand avsedda för dem som vill avlägga i frågavarande examen. Om du tar emot en studieplats utan att ha för avsikt att avlägga examen, kanske du berövar någon annan, som skulle vilja avlägga just den examen, en studieplats. Så ta emot den, om du faktiskt har för avsikt att avlägga examen. Ifall du tar emot platsen, men längre fram inser att du trots allt vill byta studieinriktning, står olika ansökningsmöjligheter och -vägar till andra utbildningar till buds för dig. I regel ska den som studerar vid en högskola eller har avlagt högskoleexamen ha möjlighet att ansöka om och antas till samtliga utbildningar som erbjuds dem som ansöker om sin första studieplats. Även om högskolan reserverar ett visst antal studieplatser för dem som ansöker om sin första studieplats i syfte att förbättra deras situation, får detta enligt lagen inte oskäligt försämra dina möjligheter att antas jämfört med deras.
Vid behandlingen av reformens första skede konstaterade riksdagens grundlagsutskott att: Det får inte gå så att de som redan har avlagt en högskoleexamen eller tagit emot en högskoleplats hamnar i ett oskäligt sämre läge än de som ansöker om sin första studieplats, och det måste också i framtiden vara möjligt att avlägga en högskoleexamen till utan att byta studieinriktning. 1 Detta beaktas också i reformens andra skede. Vore det inte bättre att de som inte kommer in på den utbildning dit de allra helst vill, ändå skulle ta emot en studieplats - även om de inte tänker avlägga just den examen? Det skulle ju i alla fall innebära att de åtminstone studerade någonting det året, och så kunde de söka in på nytt nästa år? Med tanke på vikten av ett välfungerande utbildningssystem och hela samhällets bästa, är det bättre om enbart de som verkligen har för avsikt att studera ett ämne tar emot nybörjarplatserna inom det studieområdet. Om du tar emot en plats, blir någon annan utan. Jag är inte säker på vad jag vill studera. Vad ska jag göra? Du kan i alla fall ansöka om och ta emot en plats på ett område som intresserar dig. Om det ändå längre fram visar sig att du vill byta studieinriktning, kommer det att finnas olika ansökningsmöjligheter och -vägar till andra studieområden för dig. Även om ett visst antal studieplatser reserveras för dem som ansöker om sin första studieplats (eller blir frågan om något annat slags fördelningsprinciper i reformens andra skede), får detta enligt lagen inte innebära att dina möjligheter att antas till en annan examensinriktad utbildning försämras oskäligt jämfört med dem som ansöker om sin första studieplats. Andra möjligheter för dig längre fram är till exempel att flytta över studierätten eller inleda magisterstudier som man söker till på grundval av kandidatexamen. Vilka räknas som personer som ansöker om nybörjarplatser i ansökan hösten 2014 (och därefter)? De sökande som anses ansöka om sin första studieplats är alla som inte har tagit emot någon studieplats som leder till examen och som inte avlagt examen vid en finländsk högskola. För att reformen inte ska på verka de sökande retroaktivt, anses också personer som tagit emot en studieplats som leder till examen och som inlett studierna våren 2014 eller tidigare som personer som ansöker om sin första studieplats, förutsatt att de inte redan har en högskoleexamen. Det är först en studieplats som tas emot inom en utbildning som inleds hösten 2014 eller därefter som påverkar därpå följande ansökningar så att den sökande inte längre betraktas som en sökande som ansöker om sin första studieplats. Den som avlagt en högskoleexamen inom ramen för högskolesystemet i Finland räknas inte heller in bland dem som ansöker om sin första studieplats, oavsett när examen har avlagts. Räknas jag som nybörjarsökande, om jag har blivit klar från universitetet eller yrkeshögskolan före ansökan hösten 2014? Nej. Kan man få tillbaka sin status som sökande till sin första studieplats, ifall man avstår från en studieplats som man redan har tagit emot vid en högskola hösten 2014 eller därefter? Nej, den som har tagit emot en studieplats till en utbildning som inleds 2014 eller därefter 1 http://www.riksdagen.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/gruu_23_2012_p.shtm
räknas inte som en som ansöker om en nybörjarplats. Hur byter man studieinriktning framöver? / Hur kan en person som redan har en högskoleexamen härefter söka till en yrkeshögskola eller ett universitet? I reformens första skede kan de som byter studieinriktning söka via den gemensamma ansökan. Man kommer också framöver att kunna byta inriktning. Om den som byter studieinriktning har avlagt högskoleexamen eller tagit emot en studieplats vid en högskola i den gemensamma ansökan våren 2014 eller därefter, anses han eller hon dock inte vara en person som ansöker om en nybörjarplats. Utöver den gemensamma ansökan kommer högskolorna att ordna separata antagningar, till exempel till studier i magisterskedet. Där reserveras inga studieplatser för nybörjare. Därtill uppmuntras högskolorna skapa smidiga övergångsalternativ, med vars hjälp den som byter studieområde eller högskola ges möjlighet att övergå från en utbildning eller högskola till en annan utan att på nytt behöva ansöka om en studieplats via den gemensamma ansökan. Det finns redan nu möjligheter att flytta över studierätter, men avsikten är att utöka möjligheterna och skapa en enhetlig praxis. Antagningen av en studerande som byter inriktning bör grunda sig på en tidigare studierätt samt på avlagda högskolestudier inom samma eller ett närliggande studieområde, och på hur framgångsrik den studerande varit i detta hänseende. Övergångsalternativ kan inte ordnas till precis alla utbildningar eller oavsett studiebakgrund. Hotar reformen en jämlik behandling av unga? Man kan inte bedöma likvärdigheten i fråga om hur studieplatserna fördelas enbart genom att se till den gemensamma ansökan. Den gemensamma ansökan, separata ansökningar och förfaranden vid byte från ett studieområde till ett annat under studiernas gång bör ses som en helhet. Högskolorna bör underlätta möjligheterna att börja studera utgående från tidigare studier eller examensdelar och skapa möjligheter till smidiga byten såväl inom högskolan som mellan högskolorna för dem som vill byta inriktning. Undervisnings- och kulturministeriet bereder i samråd med högskolorna rekommendationer och riktlinjer för att utveckla möjligheterna att ansöka om studierätt utanför den gemensamma ansökan, samt för att till exempel förenhetliga praxis vid byte av studieinriktning och för att utnyttja existerande riksomfattade elektroniska system även för ansökan om överflyttande av studierätt. Antagningen av överflyttande studerande bör basera sig på tidigare studierätt och utgå från tidigare studier inom samma eller ett närbesläktat studieområde och på studieframgången i detta hänseende. Vid behandlingen av reformens första skede har riksdagens grundlagsutskott konstaterat att: Det får inte gå så att de som redan har avlagt en högskoleexamen eller tagit emot en högskoleplats hamnar i ett oskäligt sämre läge än de som ansöker om sin första studieplats, och det måste också i framtiden vara möjligt att avlägga en högskoleexamen till utan att byta studieinriktning. Detta beaktas i reformens andra skede. Kommer den som tagit studenten före 25 års ålder framöver att bli tvungen att söka till tre yrkeshögskolor eller yrkesutbildningar på andra stadiet, för att få arbetsmarknadsstöd? (Och hur är det om man i stället bara söker till sex universitet?) Nej, kravet på att ansöka om utbildning för att vara berättigad till arbetsmarknasstöd har ändrats från och med hösten 2013. En ung person som inte fyllt 25 år och som saknar yrkesutbildning måste delta i vårens ansökan om utbildningar som ger yrkesfärdigheter och inleds hösten därpå för att behålla rätten till arbetslöshetsförmåner. Däremot har man slopat kravet på att delta i höstens gemensamma ansökan. Ansökan till universitet (minst två ansökningsobjekt krävs) är också ett tecken på aktivitet, och kan därmed också berättiga till
arbetsmarknadsstöd. Närmare information om arbetslöshetsförmåner finns på webbplatsen för arbets- och näringstjänster: http://www.te-tjanster.fi/te/sv/arbetssokande/om_blir_arbetslos/utkomstskydd/under_25_ar/index.html Ändrar reformen också på antagningskriterierna eller inträdesproven? Yrkeshögskolorna och universiteten bestämmer också framöver hurdana antagningskriterier de har och hurdana inträdesprov de ordnar. Ingår alla yrkeshögskolor och universitet i Finland i den riksomfattande elektroniska gemensamma ansökan? Högskolan på Åland och Polisyrkeshögskolan ingår inte i den gemensamma ansökan. Som det ser ut just nu kommer Försvarshögskolan att ordna antagningen av studerande enligt samma tidtabell som den gemensamma ansökan, men Försvarshögskolans utbildningar ingår inte i den gemensamma ansökans prioriteringssystem. Alla andra, dvs. yrkeshögskolorna och universiteten inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, kommer att ingå i den gemensamma ansökan. Men det betyder inte att man kan söka till precis alla utbildningar via den gemensamma ansökan. Högskolorna kan dessutom ordna separata ansökningsförfaranden och får lämna utbildningarna som ges på främmande språk utanför den gemensamma ansökan. Mer information om alternativen utanför den gemensamma ansökan hittar du på högskolornas egna webbsidor. Ska varenda kotte som ansöker om en studieplats vid en högskola framöver söka via det elektroniska systemet, eller kan man välja att fylla i ansökan på papper om man hellre gör det så? Alla ansökningar till utbildningarna inom den gemensamma ansökan görs via samma system, men den som vill kan precis som hittills välja att fylla i och lämna in sin ansökan på papper. Får jag ändra på ordningsföljen på studieplatserna jag ansöker om efter det jag skickat in ansökan, om ansökningstiden ännu pågår? Ja, det kan du! Man får ändra på ordningsföljden ända tills ansökningstiden löper ut. Om jag inte får den studieplats jag helst vill ha, kan jag i så fall ta emot en annan studieplats lägre ner på min prioriteringslista, men ändå fortsätta vänta på att det kanske blir en plats ledig högre upp på listan? Ja, om du befinner dig i den situationen har du rätt att ta emot studieplatsen villkorligt, samtidigt som du fortsätter vänta på att det kanske frigörs en plats högre upp på din lista. När det nya ansöknings- och antagningssystemet tas i bruk, följer närmare instruktioner om hur du ska göra om du tar emot en studieplats. På vilket sätt kommer antagningen av studerande i praktiken att ändras i och med reformens andra skede? Ansökningsförfarandet enligt reformens andra skede kommer att tas i bruk våren 2016 vid antagningen av studerande till utbildningar som inleds hösten 2016. Också andra än de som ansöker om sin första studieplats får ansöka via den gemensamma ansökan, men högskolorna måste reservera ett tillräckligt stort antal studieplatser för nybörjare.
Dessutom uppmuntras högskolorna att erbjuda smidiga övergångsmöjligheter från ett utbildningsområde eller en högskola till en annan för den som så önskar, utan att man ska behöva ansöka om en ny studieplats via den gemensamma ansökan. Antagningen av studerande som byter utbildningsområde eller högskola ska grunda sig på den studerandes tidigare studierätt och på de högskolestudier och den studieframgång som högskolan bestämmer. Detta slags övergångsalternativ kan således inte ordnas för precis alla slags utbildningar och oavsett studiebakgrund. Också i reformens andra skede kan en person samtidigt ha flera studieplatser. Den som studerar vid en högskola eller har avlagt examen ska i regel ha möjlighet att ansöka om och antas till de utbildningar som står till buds för dem som ansöker om sin första studieplats.