C. Utskott för unga och utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C. Utskott för unga och utbildning"

Transkript

1 C. Utskott för unga och utbildning Motion 1-4, Högre studiestöd för föräldrar I dagens värld är det inte längre lika ovanligt för ett ungt, studerande par att få barn och bilda familj, vilket ökar det ekonomiska trycket som ett ungt par utsätts för under studietiden. På grund av reformerna i utbildningspolitiken tvingas finländska studerande att prestera mera och fullgöra sina studier snabbare. Detta begränsar kraftigt studerandes möjligheter till normalt förvärvsarbete. De flesta studerande är beroende av kraftigt nedskurna FPA-stöd. För studerande som av en eller annan orsak bildat familj innebär detta en tuff situation, då pengarna måste räcka till för underhållet av ett litet barn. I dagens stödsystem har studerande föräldrar inte beaktats. Just nu ligger studiestödet för studerande föräldrar på samma nivå som för 20-åriga studerande som bor självständigt (336,76 ). Denna summa kommer ännu att minska ytterligare från och med augusti 2017, då regeringens nya nedskärningar blir verklighet. Det är oskäligt att tänka att en summa som beräknats räcka för att täcka en persons levnadskostnader även ska räcka för att täcka underhållet av en extra människa. Regeringen utredde redan år 2009 möjligheten att höja studiestödet för studerande föräldrar, till exempel genom en speciell barnhöjning av studiepenningen och studielånet, men den ledde inte till några konkreta åtgärder. I Sverige finns redan nu ett system där man fr tilläggsbidrag beroende på om man studerar på heltid eller deltid och på hur många barn man har. Värnpliktigas anhöriga får i Finland lyfta ett särskilt understöd ifall ett barn föds under värnpliktstiden. Den täcker till exempel kostnader som uppstår vid införskaffningen av nödvändigheter som behövs för uppehället av ett litet barn. Den svenska modellen eller värnpliktsmodellen är system som kunde implementeras även för studerande föräldrar i Finland. Familjebildning ska inte vara ett hinder för att unga vuxna ska kunna leva ett skäligt liv på samma villkor som övriga studerande! Därför vill LSK att SU ska jobba för: ATT studiestödet för föräldrar höjs till en nivå, som möjliggör skäliga levnadsförhållanden för hela familjen utan att störa studieprestationerna Högskolepolitiska utskottet LSK Förbundsstyrelsens svar:

2 Motionären är ute i ett mycket angeläget ärende. Studiestödet är ett omtvistat diskussionsämne och som motionären antyder träder nya regler i kraft hösten år 2017 då bland annat studiepenningen kommer att sjunka, lånegarantin kommer att öka och studerande blir överflyttade till det allmänna bostadsbidraget från ett system med bostadstillägg. Ur en undersökning som Studenthälsovårdsstiftelsen låter göra vart fjärde år kan man i den senaste från år 2016 utläsa att andelen studerande med barn ökat (Högskolestuderandes hälsoundersökning 2016). Att det är en ökande trend gör det ännu mera angeläget att införa ett vårdnadstillägg i studiestödet, så att även studerande med barn ska kunna leva ett drägligt liv, ha råd att leva och försörja sin familj, utan att studieprestationerna störs. Motionären lyfter fram två olika modeller som kunde tillämpas. Den första modellen är enligt den svenska modellen där studerande med barn får ett visst tillägg per månad. Storleken på tillägget är beroende av studieomfattning och antal barn. Den andra modellen motionären lyfter fram är det system som tillämpas i den finska armén, där värnpliktigas anhöriga får lyfta ett särskilt understöd ifall ett barn föds under värnpliktstiden. Dessa understöd möjliggör för familjen att införskaffa de nödvändigheter som behövs för uppehället av ett litet barn. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT ett vårdnadstillägg införs på studiepenningen för studerande med bar Att motionen inte föranleder åtgärder (delegat 19, understöds av 45) 2 Slopa inte inträdesproven! Regeringen och utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen har presenterat ett förslag på att man skulle slopa inträdesproven i den finländska högskolorna och istället anta studerande på basis av studentexamensvitsord samt andra stadiets studieframgång. Vi anser att denna reform varken gynnar högskolorna eller studenterna. Inträdesprov är det lättaste och effektivaste sättet att anta de studenter som bäst lämpar sig för en viss studieinriktning. Reformen skulle även försätta internationella studenter i ett ofördelaktigt läge, då de inte skulle ha jämlika möjligheter att söka in till de finländska högskolorna. Högskolorna skulle heller inte kunna bevaka antagningskvoterna lika effektivt som tidigare utan egna inträdesprov. Finlands Studentkårers Förbund har i sitt senaste linjepapper slagit fast att de finländska högskolorna även i fortsättningen ska välja sina studenter utgående från inträdesprov. Studieframgången i andra

3 stadiet ska inte påverka möjligheterna att få en studieplats på högskolenivå, förutom i de studieinriktningar där dylikt kan anses ändamålsenligt. Detta är det bästa sättet att mäta studenternas motivation och lämplighet för studieinriktningen i fråga. Att endast utgå från exempelvis studentskrivningar eller andra slutprov på andra stadiet skulle ge en alldeles för ytlig bild av studenten. Inträdesproven ska dock inte vara en ekonomisk fråga, det vill säga man ska kunna ha en chans att få en studieplats även om man inte gått en dyr prepkurs. Det vore önskvärt att andra stadiets skolor i större grad än nu samarbetar med högskolorna och att andra stadiets studerande redan i gymnasiet eller yrkesskolan skulle få avlägga vissa universitetskurser, samt att studentskrivningarna och yrkesskolornas slutprov skulle väga starkare i högskolornas inträdesprov. Därför vill LSK att SU ska arbeta för: ATT de finländska högskolorna fortsätter att anta studerande med hjälp av inträdesprov ATT dyra prepkurser inte ska vara ett hinder för att man klarar inträdesproven ATT samarbetet mellan andra och tredje stadiet ökar för att minska trycket av att börja studera på högskolenivå Högskolepolitiska utskottet LSK Förbundsstyrelsens svar: Den problematik som motionären lyfter fram diskuteras häftigt just nu. Att regeringen och utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen föreslår att slopa inträdesproven vid antagningen till högskolorna, och att antagningen endast skulle vara baserat på studentexamen och studieprestationer från andra stadiet, är oroväckande. FSF (Finlands Studentkårers förbund) beskriver i sitt politiska policydokument: Antagning till universiteten ska ske i första hand via urvalsprov, urvalskurser eller på andra sätt som är oberoende av studieframgången på andra stadiet, med hänsyn till vetenskapsområdets särdrag. I antagningen av studerande ska universiteten betona lämplighet och motivation. Bedömningen ska ske professionellt, transparent och jämlikt, och med beaktande av disciplinära särdrag. Inträdesprov inom samma disciplin ska genomföras som riksomfattande gemensam antagning. Systemet ska vara sådant att det inte finns något behov av förberedande kurser (s.k. prepkurser). Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att alla har samma chans att söka in till högskolestudier

4 oberoende av presentationer vid andra stadiet. Till exempel bör en person, som av en eller annan orsak inte presterat som hen borde i studentexamen, genom inträdesproven få en ärlig chans att komma in till den utbildning hen vill studera vid i framtiden. Dessutom är det nästan omöjligt att utläsa motivation och lämplighet ur de presentationer som nu föreslås stå som grund vid antagningen. Lämplighetsintervjuer behövs till exempel vid antagningen till vissa utbildningar. Universiteten har ansvar över antagningen och det är viktigt att de själva får besluta om vem de antar till vilken utbildning. Förbundsstyrelsen föreslår att de två senare att-satserna slopas. Den första att-satsen är klar och tydlig och utgör huvudpoängen med motionen, medan de två senare gör motionen mindre konkret. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det ska finnas förutsättningar att klara av inträdesproven utan prepkurser, men prepkurser kan inte undvikas ifall det finns inträdesprov, och förbundsstyrelsen anser att huvudpoängen med motionen är att inte slopa inträdesproven. Förbundsstyrelsen tycker även att tredje att-satsen, om att öka samarbete mellan andra och tredje stadiet, kunde slopas eftersom den inte har något med själva inträdesproven att göra. Förbundsstyrelsen ser hellre att Svensk Ungdom fokuserar på att arbeta för att inträdesproven inte slopas. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT de finländska högskolorna fortsätter anta studerande med hjälp av inträdesprov Förbundsstyrelsens att-sats och två nya ATT-satser: - ATT dyra prepkurser inte ska vara ett hinder för att man klarar inträdesproven - ATT antagningen till högskolorna ska vara jämlik, oberoende av socioekonomisk bakgrund eller andra stadiets avgångsbetyg (delegat 45, stöds av 34) 3 Sänk kvoten av förstagångssökande till högskolor Från och med 2016 måste högskolorna enligt lag reservera en del av studieplatserna till förstagångssökanden. Till förstagångssökande räknas inte de som: a) har tagit emot en studieplats som leder till en högskoleexamen och som började hösten 2014 eller senare

5 b) har avlagt en finländsk yrkeshögskole- eller universitetsexamen Den nyinförda kvoten har visat sig vara problematisk. Till exempel är det många som väljer att inte alls ta emot en studieplats om de inte får den önskade studieplatsen. Istället är det vanligt att man håller ett mellanår, vilket gör att studierna inleds senare och på sikt tar det också längre före man kommer ut i arbetslivet. Detta fenomen riskerar att bli allt vanligare till utbildningar med många sökande och högra inträdeskrav, som t.ex. medicin och juridik. SU i Nyland vill se ett samhälle där det finns plats för valmöjlighet och en möjlighet till andra chanser. Många unga som inte vet vad de vill jobba med i framtiden känner stor press av att veta att möjligheterna att byta utbildning är begränsade. Som ett konkret exempel där kvotidén brister är då den svenskspråkiga lärarutbildningen öppnades i Helsingfors. Många sökte studieplats, bland dessa människor som jobbat som lärare i många år, men som inte är behöriga. Eftersom många av dessa har en tidigare examen, hade de sämre utgångsläge vid antagningen. Hela 80 procent av studieplatserna gick i detta fall till förstagångssökande. Personer med lång erfarenhet av yrket och stor kunskap blev utan studieplats på grund av denna kvot. En sänkning av kvoten för förstagångssökande till högskolor skulle göra systemet mera rättvist, samtidigt som pressen på unga att välja rätt utbildning skulle minska. Samtidigt skulle unga inte känna sig tvingade att ta mellanår av rädslan att förminska sina chanser att slippa in på drömutbildningen. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT sänka kvoten av förstagångssökande till högskolor Svensk Ungdom i Nyland Förbundsstyrelsens svar: Som motionären skriver har ett nytt system tagits i bruk från och med hösten 2016, där en viss andel av studieplatserna ska reserveras för förstagångssökande. Ministeriet har gett riktlinjer på att en viss andel ska reserveras för förstagångssökande men inte specificerat den exakta andelen. Ministeriet skriver så här: Högskolorna bestämmer antalet studieplatser som ska reserveras för dem som ansöker om sin första studieplats. Högskolorna informerar om på vilka utbildningar det reserveras studieplatser och hur många de blir. Information om platser som reserverats finns i uppgifterna om de olika utbildningarnas antagningsgrunder i studieinfo.fi-tjänster. Det är upp till varje universitet att själva bestämma om hur stora kvoterna ska vara. Det här betyder att

6 varje utbildning vid ett universitet kan ha olika stora kvoter för hur många förstagångssökande de antar. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att universiteten själva får besluta om sin antagning och om hur stora kvoterna är. Universiteten är autonoma och ska ha rätt att besluta om vem de antar och på vilka grunder. Därför föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder. Motionärens ursprungliga ATT-sats tas tillbaka (delegat 45, stöds av 67) 4 Undervisning i nordiska språk för rekryter i finska försvarsmakten Som en fortsättning på att införa en jämlik allmän värnplikt vill Svensk Ungdom i Helsingfors göra språkundervisning till en del av försvaret, främst för att göra det nordiska försvarssamarbetet lättare för alla som deltar i övningarna och samarbetet. Den språkpolitiska debatten i Finland har igen blivit del av vardagen, och folk har lättare än någonsin att uttrycka sig fult gällande skolsvenskan efter Finsk Ungdoms Sebastian Tynkkynen jämförde tvångssvenskan till piskning då han kröp i blöjor upp för domkyrkans trappor. För att lära sig ett språk måste man själv se nyttan i det. Samtidigt är det geopolitiska läget kring Östersjön spändare och det nordiska försvarssamarbetet har ökat märkbart. De finskspråkiga rekryterna skulle se nyttan i att lära sig svenska då det handlar om försvarssamarbete. Samtidigt så är högstadie- och gymnasieåldern inte den var unga är mest villiga att lära sig nya språk. Som fullvuxna kan de uppleva det som mera givande än i skolan. Idén är inte att förbättra det officiella försvarssamarbetet i sig, eftersom alla kommandoord redan finns på engelska. Däremot skulle det kunna öka svenskans ställning i Finland. Det kan lätt ordnas via ett utbyte av utbildare, mellan Dragsvik och en annan plats. Samtidigt skulle de svenskspråkiga rekryterna få en kurs/föreläsning på finska. SU i Helsingfors vill att SU jobbar för: ATT öka intresset för det svenska språket i Finland genom att hålla en kurs i nordiska språk/svenska för rekryter då de utför sin värnplikt. Svensk Ungdom i Helsingfors

7 Förbundsstyrelsens svar: Motionären lyfter upp en fråga som är mycket viktig för Svensk Ungdom och för Finlands framtid som ett tvåspråkigt land. Förbundsstyrelsen är oroad över det minskande intresset för språk i de finländska skolorna och över att antalet personer som väljer att skriva språk i studentexamen minskar varje år. Förbundsstyrelsen förstår motionärens tanke om att en kurs i svenska för rekryter kunde vara bra men ser samtidigt att det kanske inte är rätt instans för ytterligare obligatoriska studier i det andra inhemska språket. Försvarets uppgift är att trygga säkerheten i landet och säkerställa att Finland har ett trovärdigt försvar med en tillräcklig reserv. För att göra det krävs inte kunskaper i svenska eftersom alla order kommuniceras på finska. I internationella sammanhang sköts största delen av kommunikationen på engelska. Det finsk-svenska försvarssamarbetet är enligt de experter förbundsstyrelsen har talat med så utbrett som det kan bli utan försvarsgarantier. Nästa steg för att fördjupa samarbetet skulle vara en allians eller ett eventuellt gemensamt inträde i NATO. Det finns således inte någon direkt orsak för försvaret att ordna denna språkundervisning. Förbundsstyrelsen känner att motionärens tanke är god men ser hellre att SU fokuserar på att stärka språkundervisningen i grundskolan och på andra stadiet. Därför föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder. Att motionen inte föranleder åtgärder 11 Se över dagvården Den pågående social- och hälsovårdsreformen kommer att förändra kommunernas uppgifter under de närmaste åren. En av de viktigaste uppgifterna kommunerna har i framtiden är att ta hand om utbildningsfrågorna. Då kommunerna i Finland befinner sig i olika ekonomiska situationer är vi i SU i Nyland oroliga över hur kommunerna kommer att klara sig på ett jämlikt sätt sköta sitt utbildningsansvar. I flera kommuner kan man nu redan se stora skillnader då det kommer t.ex. till avgifter inom dagvården. Då det kommer till utbildning och uppfostran utgör dagvården en viktig pelare i varje människas

8 utveckling. Om kommunerna kan erbjuda dagvårdsplatser med en låg tröskel är det en stor del för barnen men det hjälper även föräldrarna. Det är viktigt att man håller fast vid den subjektiva dagvårdsrätten. Detta är inte verklighet i dagens läge. Med tanke på nuvarande ekonomiska läget vore det också viktigt att man såg över inkomstgränserna för dagvårdsavgifterna eftersom dagvårdsavgifterna höjts på många håll i landet. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT den subjektiva dagvårdsrätten är en självklarhet i framtiden i alla kommuner ATT SU uppmanar sina kommunalt förtroendevalda att utreda möjligheten för avgiftsfri eller delvis avgiftsfri dagvård i sina kommuner ATT inkomstgränserna för dagvårdsavgiften ses över ATT dagvårdsgruppernas storlek hålls på skälig nivå Svensk Ungdom i Nyland Förbundsstyrelsens svar: Frågan om den subjektiva rätten till dagvård är ingalunda ny, men fortfarande väldigt aktuell. Om rätten till dagvård inte är subjektiv blir det svårare att kombinera familj och arbetsliv. Valet att stanna hemma ska vara ett fritt val som man inte ska behöva göra på grund av oro för vårdens kvalitet eller kontinuitet. Den subjektiva rätten till dagvård är även ett steg närmare en mer jämställd arbetsmarknad och därför är det viktigt att den subjektiva rätten till dagvård finns. Efter att regeringen skurit ner den subjektiva rätten till dagvård är det viktigt att förtroendevalda i kommunerna arbetar för att den ska bevaras. SFP arbetar redan aktivt för de frågor som motionen åberopar och i partiprogrammet står det att [b]arn ska ha rätt till en småbarnspedagogik av god kvalitet. Småbarnspedagogiken ska utgå från vad som är bäst för barnen, såsom jämlikhet, jämställdhet och mångsidiga språkkunskaper. Det innebär att alla barn ska ha subjektiv rätt till dagvård. SFP har även talat för 4 t gratis småbarnspedagogik per dag (20 t per vecka). I diskussionen får barnets rättigheter inte glömmas, och hur viktigt det är att alla barn får tillgång till

9 en kvalitativ barnuppfostran genom dagvård och förskola. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt för barnets utveckling att vara delaktig i småbarnsfostran. Forskning (Åbo universitet) visar därtill på att en euro investerad i dagvården betalar sig tillbaka sjufaldigt. Vi vet även att barn som tar del av dagvården klarar sig bättre och mår bättre än barn som inte tar del av dagvården. Förbundsstyrelsen stöder de två första att-satserna och föreslår att Svensk Ungdom ska arbeta för dem. Förbundsstyrelsen anser att den tredje att-satsen borde slopas, eftersom motionären i den andra attsatsen yrkar för avgiftsfri dagvård och samtidigt uppmanar till en utredning över avgifterna. Om dagvården är gratis behövs inte inkomstgränserna för dagvårdsavgiften ses över och därför blir den tredje att-satsen onödig. Den fjärde föreslår förbundsstyrelsen att ska slopas eftersom det redan är lagstadgat på hur stora grupperna får vara, 24 barn per grupp, och skälig nivå är öppet för tolkning och leder därför inte till någon förändring. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT den subjektiva dagvårdsrätten är en självklarhet i framtiden i alla kommuner ATT SU uppmanar sina kommunalt förtroendevalda att utreda möjligheten för avgiftsfri eller delvis avgiftsfri dagvård i sina kommuner Att den första ATT-satsen ändras till: ATT den subjektiva dagvårdsrätten återinförs (delegat 19, stöds av 45) Att den andra ATT-satsen ändras till: ATT dagvården ska vara helt avgiftsfri." (delegat 19, stöds av 45) 12 Mera samarbete över språkgränserna mellan daghem! Flerspråkighet är en rikedom, men trots det behärskar många finländare inte det andra inhemska språket. Språkinlärning är mindre komplicerat för små barn än för andra, och tröskeln för att använda språk man inte hanterar så väl är lägre. Under barndomen bildas också uppfattningar och fördomar om den andra språkgruppen, utan att individen nödvändigtvis har några egna erfarenheter av den. Diskussionen om tvåspråkiga grundskolor har länge varit på tapeten, men får ofta negativt bemötande inom finlandssvenska kretsar då man anser att det hotar svenskans ställning. Ett alternativ till att främja tvåspråkigheten kunde vara att finskspråkiga och svenskspråkiga daghem skulle börja samarbete inom tvåspråkiga kommuner. Gemensam aktivitet där man främjar

10 användandet av båda språken kunde agera som ett startskott för barnens användande av det främmande språket. Ett öppet, tvåspråkigt klimat kunde också skapa en fördomsfri bild av det andra språket och dess användare. Främjande av tvåspråkighet på daghems- och förskolenivå hotar inte inlärning av det egna språket, då fokus ligger på social interaktion och lek. Svensk Ungdom i Åboland vill ATT daghem inom tvåspråkiga kommuner samarbetar för att främja inlärning av det andra inhemska ATT barns attityder gentemot det andra inhemska språket baserar sig på personlig erfarenhet ATT flerspråkighet i Finland främjas Svensk Ungdom i Åboland Förbundsstyrelsens svar: Motionären tar upp ett angeläget ärende och förbundsstyrelsen anser att det är ett bra förslag att införa mera samarbete mellan daghem över språkgränserna. Då det kommer till språkinlärning i tidig ålder finns det mycket forskning som stöder tanken om att tvåspråkighet främjar inlärningen. Som litet barn har man mycket lättare att ta till sig nya intryck och på den vägen lära sig språk. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det skulle vara bra att införa samarbete över språkgränserna mellan daghem i tvåspråkiga kommuner. Genom att barn vid ett tidigt skede kommer i kontakt med det andra inhemska språket främjas språkinlärningen. Inom småbarnspedagogiken handlar lärandet mycket om att lära sig genom lek. Genom att lära sig språk genom lek gynnas inte enbart språket utan även den sociala kompetensen och mänskliga kontakter. Förbundsstyrelsen anser att motionären lyfter upp viktiga poänger i andra och tredje att-satserna, men anser ändå att dessa inte föranleder några åtgärder. Den andra att-satsen föreslår förbundsstyrelsen att stryks eftersom vi är osäkra på vad motionären menar med att barns attityder gentemot det andra inhemska språket baserar sig på personlig erfarenhet. Förbundsstyrelsen anser att den tredje att-satsen ska slopas eftersom man redan främjar flerspråkigheten i tvåspråkiga kommuner genom samarbete över språkgränserna, och för att det finns flera sätt att arbeta för att främja flerspråkighet i Finland som vi inte vill begränsa bara till daghemmens verksamhet.

11 Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT daghem inom tvåspråkiga kommuner samarbetar för att främja inlärningen av det andra inhemska Den första att-satsen och att en ny att-sats tilläggs: ATT fler daghem och skolor ska erbjuda språkbad (delegat 100, stöds av 19)

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA

UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA POLITISKT PROGRAM FÖR ATT FÖRHINDRA MARGINALISERING UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA. SFP vill se ett samhälle där ingen blir utanför. Utslagning är inte bara en tragedi för den unga

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

Aktuellt om högskolornas ansökningar och antagningar

Aktuellt om högskolornas ansökningar och antagningar Aktuellt om högskolornas ansökningar och antagningar Infotillfälle om Studieinfo och övriga webbtjänster för lärande Reginförvaltningsverket, Helsingfors 20.11.2015 Gemensam ansökan hösten 2015 - aktuellt

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 Motion 1: Kursvitsord i frivilliga gymnasiekurser På samma sätt som en studerande frivilligt kan välja en fördjupad eller tillämpad kurs i gymnasiet, skall den

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 4 mom., 3 4 punkten, 4 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten, 5 b, 6 1 mom. 3 punkten, 11,

Läs mer

74:e FÖRBUNDSKONGRESS

74:e FÖRBUNDSKONGRESS 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 SVENSK UNGDOM Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f:s :e FÖRBUNDSKONGRESS den - maj i Lovisa 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAM KARTA PRAKTISK INFORMATION

Läs mer

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag

Läs mer

Katedralskolan Inka Halkivaha

Katedralskolan Inka Halkivaha Katedralskolan Inka Halkivaha Universitet & Yrkeshögskola = högskolestudier Yrkeshögskolor och universitet är parallella i Finlands högskolesystem. Examensstrukturen är tvådelad: På den första nivån finns

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera

Läs mer

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 Svenska folkpartiet är din röst för ett tvåspråkigt Finland. Vi jobbar genomgående och på alla plan: i kommunen, i din region

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Antagningen av studerande förnyas

Antagningen av studerande förnyas 1/3 09/2013 Antagningen av studerande förnyas 2013 2014 Antagningen av studerande förnyas stegvis på alla skolstadier från och med hösten 2013. För alla antagningar är det gemensamma i förnyelsen ibruktagningen

Läs mer

SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder

SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Utlåtande Undervisnings- och kulturministeriet Ärende: Skriftligt utlåtande om förslagen som lagts fram av arbetsgruppen som bereder reformen av lagstiftningen

Läs mer

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det ändringar

Läs mer

25.3 2014 Finlandspaket 4

25.3 2014 Finlandspaket 4 13.11 2013 Finlandspaket 2 svenskspråkiga utbildningar 11.12 2013 Finlandspaket 3 ansökan & antagning 25.3 2014 Finlandspaket 4 gör din ansökan till vidare utbildning Gör din ansökan till universitet,

Läs mer

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter!

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter! STUDERA VID ÅBO AKADEMI Ett universitet med många möjligheter! SVENSKSPRÅKIGT UNIVERSITET Grundat 1918 5 500 grundexamensstuderande 1 050 utländska studerande från 80 länder 4 fakultet 20 utbildningar

Läs mer

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013)

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013) Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013) Iakttas i gemensam ansökan fr.o.m. hösten 2013 De centrala ändringarna i förordningen En sökande som redan har en yrkesinriktad

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Alternativ 2 Ändringarna i lagen om småbarnspedagogik. bruk

Alternativ 2 Ändringarna i lagen om småbarnspedagogik. bruk Ändringar i rätten till småbarnspedagogik BEDÖMNING AV VERKNINGARNA PÅ MÄNNISKOR OCH BARN Ärende: Ändringarna i 11 a och 11 b i lagen om småbarnspedagogik 1.8.2016 Beslutsfattare och slutligt beslutsfattare:

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

Ansökan till högskolor via Studieinfo Studieinfo.fi

Ansökan till högskolor via Studieinfo Studieinfo.fi Ansökan till högskolor via Studieinfo 2019 Tidtabeller Utbildningsutbud Ansökningsblankett Betygsantagningar 2019 Kvot för förstagångssökande Automatiska e-postmeddelanden Antagningsresultat Mottagande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av universitetslagen och av yrkeshögskolelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att universitetslagen

Läs mer

Ansökan till högskolor i Studieinfo. planerare Kaarlo Öhman sakkunnig Ulrika Sundelin

Ansökan till högskolor i Studieinfo. planerare Kaarlo Öhman sakkunnig Ulrika Sundelin Ansökan till högskolor i Studieinfo planerare Kaarlo Öhman sakkunnig Ulrika Sundelin Presentationens innehåll Tidtabell för gemensam ansökan våren 2017 Högskolornas utbildningsutbud i Studieinfo Nytt i

Läs mer

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter!

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter! STUDERA VID ÅBO AKADEMI Ett universitet med många möjligheter! SVENSKSPRÅKIGT UNIVERSITET Grundat 1918 5 500 grundexamensstuderande 1 050 utländska studerande från 80 länder 4 fakultet 20 utbildningar

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Ansökan till högskolor via Studieinfo Studieinfo.fi

Ansökan till högskolor via Studieinfo Studieinfo.fi Ansökan till högskolor via Studieinfo 2018 Studieinfo.fi Tidtabeller för gemensam ansökan år 2018 Gemensam ansökan våren 2018 Ansökningstid 1: 9 24.1.2018 kl. 15.00 Konstuniversitetet Utbildningar på främmande

Läs mer

Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner

Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner Humanistinen tiedekunta 8.11.2018 1 Innehåll Varför ska man avlägga valfria studier? Vilka, och hur mycket, valfria studier kan man avlägga?

Läs mer

Svar på skriftligt spörsmål om reformen av studerandeurval

Svar på skriftligt spörsmål om reformen av studerandeurval Svar på skriftligt spörsmål om reformen av studerandeurval Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller överlämnat

Läs mer

Förslag till ändringar i policydokumentet

Förslag till ändringar i policydokumentet SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sid 1 / 8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 Förslag till ändringar i policydokumentet Innehåll:

Läs mer

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande av studentexamen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om anordnande

Läs mer

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Tankesmedjan 9.3.2016 Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Malin Eriksson, Svenska enheten för bildningsväsendet 9.3.2016 1 Läget i Svenskfinland En

Läs mer

www.ha.ax Ansökningsguide hotell- och restaurangadministratör

www.ha.ax Ansökningsguide hotell- och restaurangadministratör www.ha.ax Ansökningsguide 2015 företagsekonom Ingenjör hotell- och restaurangadministratör maskinbefäl sjökapten sjukskötare systemvetare Våra utbildningsprogram Informationsteknik Elektroteknik Företagsekonomi

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 januari 2011 52/2011 Lag om ändring av lagen om studiestöd Utfärdad i Helsingfors den 21 januari 2011 I enlighet med riksdagens beslut ändras i

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics,

Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics, Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics, www.hanken.fi Antagningningsinfo 2018 Seminarium för studiehandledare 3.11.2017 Linda Martelius Antagningsplanerare Hanken Svenska handelshögskolan

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017 Helsingfors 7.3.2018 Undervisnings- och kulturministeriet kirjaamo@minedu.fi lukiouudistus@minedu.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande om utkast till regeringens proposition

Läs mer

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan Daghemmet Tomtebo verksamhetsplan 2016-2017 Gemensam värdegrund för den svenska dagvården och utbildningen i Helsingfors Inom den svenska dagvården och utbildningen erbjuder vi en enhetlig svensk lärostig

Läs mer

Studier och värnplikt i siffror 2013

Studier och värnplikt i siffror 2013 Studier och värnplikt i siffror 2013 Du kan ansöka om stöd för studier och värnplikt på webben www.fpa.fi/etjanst Fråga mer genom att ringa servicenumret må fre kl. 8 18 Studerande 020 692 229 Värnpliktig

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja kompetens- och utbildningsnivån och utveckla utbildningssystemet som en helhet. Syftet med gymnasiereformen

Läs mer

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts Från enspråkighet till flerspråkighet Kjell Herberts SPRÅK I RÖRELSE i den svenska skolan i Finland Utbildningsstyrelsen 17.3.2017 En global trend hos individer, företag, samhällen...)... och även Svenskfinland

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk Nyanlända barn i Stockholms skolor Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk 1 Den svenska skolans värdegrund Den svenska skolan vilar på demokratiska värden. Skolan

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

Motioner till partidagen 2016

Motioner till partidagen 2016 Motioner till partidagen 2016 Beredningsutskott 4 47 Integration på svenska 48 Glöm inte att integrera hemmamammorna 49 Partiets finskspråkiga namn 50 Lokalavdelningarnas medlemsavgifter i partiet och

Läs mer

Centret för språk och kommunikation Språkcentret (CSK) Avdelningsföreståndare Kristina Granstedt-Ketola

Centret för språk och kommunikation Språkcentret (CSK) Avdelningsföreståndare Kristina Granstedt-Ketola Centret för språk och kommunikation Språkcentret (CSK) Avdelningsföreståndare Kristina Granstedt-Ketola 31.8.2018 http://www.abo.fi/csk Centret för språk och kommunikation (CSK, Språkcentret) Språkcentret

Läs mer

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet

Läs mer

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1992 rd - RP 72 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och lag om begränsning av rätten att få vuxenstudiepenning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

STUDERANDENAS IDROTTSFÖRBUNDS STRATEGI

STUDERANDENAS IDROTTSFÖRBUNDS STRATEGI 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 STUDERANDENAS IDROTTSFÖRBUNDS STRATEGI 2016 2020 VÅR MISSION Att främja motions- och idrottskulturen 1 och välbefinnande bland studerande. VÅR VISION Studerande rör på sig tillräckligt

Läs mer

Föräldramöte åk III Onsdag kl Korsholms gymnasium

Föräldramöte åk III Onsdag kl Korsholms gymnasium Välkommen! Föräldramöte åk III Onsdag 8.2.2017 kl 18.00 Korsholms gymnasium Program Lärarinfo: finskastöd etc. Studentskrivningar våren 2017 Betyg, övning, dimission etc. Rektor Bernt Klockars Ansökning

Läs mer

Kommun- och Stadsdirektörsdagar

Kommun- och Stadsdirektörsdagar Kommun- och Stadsdirektörsdagar 4.9.2013 Kurt Torsell Dagvård och förskola - Subjektiva dagvårdsrätten - Hemvårdsstödet - familjernas val svårt att bedöma - hemvårdsstödet i medeltal 5544e/år/barn - under

Läs mer

Föräldramöte information om studentexamen

Föräldramöte information om studentexamen Föräldramöte 31.10.2018 - information om studentexamen Studentexamen arrangeras två gånger om året, på våren och på hösten får spridas över högst tre på varandra följande examenstillfällen (t.ex. vår-höst-vår)

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,

Läs mer

EXAMENSINRIKTAD VUXENUTBILDNING OCH UTBILDNING SOM LEDER TILL HÖGRE YRKESHÖGSKOLEEXAMEN VÅREN 2014

EXAMENSINRIKTAD VUXENUTBILDNING OCH UTBILDNING SOM LEDER TILL HÖGRE YRKESHÖGSKOLEEXAMEN VÅREN 2014 EXAMENSINRIKTAD VUXENUTBILDNING OCH UTBILDNING SOM LEDER TILL HÖGRE YRKESHÖGSKOLEEXAMEN VÅREN 2014 ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR ANTAGNING AV STUDERANDE Till examensinriktad vuxenutbildning och utbildning som

Läs mer

Föräldramöte åk III. Program

Föräldramöte åk III. Program Välkommen! Föräldramöte åk III Onsdag8.2.2017 kl18.00 Korsholms gymnasium Program Lärarinfo: finskastöd etc. Studentskrivningar våren 2017 Betyg, övning, dimission etc. Rektor Bernt Klockars Ansökning

Läs mer

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,

Läs mer

Studentexamen. Info för föräldrar

Studentexamen. Info för föräldrar Studentexamen Info för föräldrar 30.8.2016 Tidtabell för skrivningarna Studentprov ordnas på hösten (september/oktober) och våren (februari/mars) Studentexamen kan skrivas på 1-3 tillfällen inom ett år,

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om studiestöd (65/1994) 11 a, 12 och 14 a, sådana de lyder, 11 a i lag 1402/2015, 12 i lagarna 345/2004 och 1402/2015

Läs mer

HYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta

HYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta HUS HYY FPA HU HY KELA SHVS YTHS HUS Anteeksi, mutta Puhutko suomea? HYY För dig som vill använda svenska i universitetssamfundet Om din rätt till svenska vid universitetet och olika studentserviceorganisationer

Läs mer

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 10.12.2015 Sida 1 / 1 4640/2015 03.00.00 95 Ändring av förordningen om barndagvård gällande daghemmens personaldimensionering Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen, tel. 09 816

Läs mer

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Välkomna. Föräldramöte åk III. Onsdag kl

Välkomna. Föräldramöte åk III. Onsdag kl Välkomna Föräldramöte åk III Onsdag 30.1.2019 kl. 18.00 Upplägg Hur klarar man av abi-våren? (Anna Lund, Lisa Niemistö) Studentskrivningar & avslutande av studierna i gymnasiet (Joakim Bonns) Ansökan till

Läs mer

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Sökande till utbildning 2012

Sökande till utbildning 2012 Utbildning 2014 Sökande till utbildning 2012 Nya studerandes tidigare utbildning och överlappande sökande Något under hälften av nya studerande inom yrkesutbildning kom direkt från grundskolan Av dem som

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014 ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014 ANTAGNING AV STUDERANDE Antagningen av studerande till det humanistiska och pedagogiska området sker i två steg. Alla behöriga sökande

Läs mer

Språkstrategi

Språkstrategi Studentkåren vid Helsingfors universitet Språkstrategi 2018 2023 För en genuint internationell och trespråkig universitetsgemenskap Innehållsförteckning: Sida 1 Inledning 3 1.1 Nuläge och bakgrund 3 1.2

Läs mer

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum FNF Symposium 8-9.2.2018 Yvonne Nummela Andra inhemska finska utmaningar och utveckling Bakgrund och fakta Nationella utvärderingar av inlärningsresultat

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum [ES] 6 OCH 7 KAPITLENA 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket Sammanfattas i ES bilaga 2 Behandlas av styrelsen

Läs mer

Tack för alla motioner!

Tack för alla motioner! Tack för alla motioner! Styrelsen vill tacka för de inkomna motionerna. Vi har diskuterat samtliga och besvarat dem utifrån vår synvinkel. Om det är någonting som är oklart eller som ni vill fråga om innan

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Anneli Sihvo Studentexamensnämnden Om terminologi En studerande, (gymnasie)elev

Läs mer

Ansökningstid 15.3 15.4.2016

Ansökningstid 15.3 15.4.2016 Ansökningstid 15.3 15.4.2016 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND ANSÖKNINGSGUIDE 2016 Företagsekonom Hotell/restaurangadministratör Ingenjör, elektroteknik Ingenjör, IT/Systemvetare Ingenjör, maskinteknik Sjukskötare Sjökapten

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sida 1 / 6 1 2 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Tillägg

Läs mer

Veterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram. DEL I: Veterinärmedicinska fakulteten: Målen för främjandet av tvåspråkigheten 2016

Veterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram. DEL I: Veterinärmedicinska fakulteten: Målen för främjandet av tvåspråkigheten 2016 Veterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram Godkänt i tvåspråkighetskommittén 10.9.2015 Detta dokument är Veterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram. Programmet är indelat i tre delar.

Läs mer

S:t Karins stad KLIENTAVGIFTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN FRÅN OCH MED

S:t Karins stad KLIENTAVGIFTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN FRÅN OCH MED S:t Karins stad KLIENTAVGIFTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN FRÅN OCH MED 1.8.2018 1 SMÅBARNSPEDAGOGIK Grunder för bestämmande av klientavgifter inom småbarnspedagogiken För sådan småbarnspedagogik som ordnas

Läs mer

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß! 1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska

Läs mer

De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010

De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010 De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010 Innehåll 1 Språkliga rättigheter...1 2 Nationalspråk...2 2.1 Definition...2 2.2 Ställning...2 2.3 Svenskan...2 3 Övriga i

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1

ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER E826 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) Att studeranden skall tillägna sig grundläggande färdigheter att på ett framgångsrikt sätt studera vid fakulteten och tillägna

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)

2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla) Kognitivt element Barbro Allardt Ljunggren Lektor, Södertörns högskola Emotionellt element Konativt element (benägenhet att handla) BAL Uppsala den 3 maj 2011 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 2 En spegling

Läs mer