Familjehemsersättning nätverkshem flyktingar

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur 2016-04-07 SN 2016/0212.11.03 0480-450000 Socialnämnden Familjehemsersättning nätverkshem flyktingar Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fastställa upprättat förslag till ersättningsnivåer för nätverkshem vid mottagande av ensamkommande flyktingbarn/-ungdomar. Enhetschef för Familjehemsenheten ges möjlighet att bevilja avsteg från fastställda ersättningsnivåer, om det av särskilda skäl bedöms vara nödvändigt. Bakgrund Idag finns fastställda rekommendationer för ersättning, i form av arvode och omkostnadsersättning, till familjehem och jourhem. Någon särskild uttalad rekommendation gällande så kallade nätverkshem, d v s när det finns ett släktband mellan den placerade unge och familjehemmet, finns däremot inte. Nätverksplaceringar är, till skillnad från privatplaceringar, i lagens mening samma typ av familjehem som de hem där det inte finns några släktskapsband med den placerade. Samtidigt finns det många komplicerande omständigheter, som gör det problematiskt att i ersättningssammanhang jämföra nätverkshemmen med övriga familjehem. Det faktum att familjehemmet självt är asylsökande, eller har beviljats permanent uppehållstillstånd, blir ytterligare omständigheter med försvårande inverkan på ersättningsresonemangen. För vidare kunskap i denna del, hänvisas till bilaga 1, Ensamkommande barn som anvisas till släktingar en kartläggning och problembeskrivning som har genomförts av verksamhetsutvecklare i Kalmar, Nybro och Hultsfreds kommuner på uppdrag av länets IFO-chefsnätverk. Efter att ha övervägt resultatet av kartläggningen, lämnade IFO-chefsnätverket i uppdrag till en grupp IFO-chefer att försöka utarbeta en gemensam modell för arvode och omkostnadsersättning till nätverkshem, som tar emot ensamkommande flyktingbarn/-ungdomar. Denna uppgift visade sig behöva balansera ett antal olika parametrar: familjehemmets vistelsestatus (asyl/put), den unges status (asyl/put) samt även ifall placeringen var en tillfällig familjehemsplacering eller placering för stadigvarande vård eller fostran. Resultatet av IFO-chefernas arbete har presenterats i IFO-chefsnätverket. Socialförvaltningen Adress Box 834, 39128 Kalmar Tel 0480-45 00 00 vx Johnny.Lesseur@kalmar.se

SN 2016/0212 2 (2) Eftersom det slutligen är upp till varje kommun att avgöra vilka ersättningar som ska beviljas, finns det i dagsläget ingen överblick över hur respektive kommun kommer att förhålla sig till förslaget. IFO-chefsnätverket har dock uttalat ett behov av att hanteringen av denna fråga blir så pass likvärdig som möjligt i länets kommuner. Efter granskning av personal, inom Socialförvaltningens i Kalmar kommun Familjehemsenhet, har synpunkter framförts att den ursprungliga formuleringen gällande arvodesdel för stadigvarande placeringar - där familjehemmet har beviljats permanent uppehållstillstånd - har upplevts som alltför hög. I det ursprungliga förslaget rekommenderades samma nivåer som för övriga nätverkshem (där det inte har rört flyktingärenden). Handläggarna har framfört oro för att en sådan generell ersättningsnivå skulle kunna motverka familjehemmets integration i samhället. Istället har man föreslagit en ersättningsnivå motsvarande högsta ersättning för kontaktperson. Denna åsikt har beaktats och blir också Socialförvaltningens förslag, i de aktuella placeringstyperna. Eftersom det behöver göras en rimlighetsbedömning, i varje enskilt ärende, föreslås dock enhetschef vid Familjehemsenheten ges mandat att göra avsteg från rekommenderade nivåer, där det av särskilda skäl bedöms vara skäligt och rimligt. Förslaget till arvodes- och omkostnadsersättning framgår av matris i bilaga 2. Johnny Lesseur Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilagor Ensamkommande barn som anvisas till släktingar Förslagsmatris ersättning nätverkshem ensamkommande

Ensamkommande barn som anvisas till släktingar Kartläggning av placeringsalternativ och ekonomisk ersättning På uppdrag av IFO-chefsnätverket: Caroline Johansson, utvecklingssamordnare Nybro Britt Kronberg, verksamhetsutvecklare Kalmar Esmeralda Futterer, 1e socialsekreterare team ensamkommande Hultsfred 1

Innehåll Inledning... 3 Utgångspunkter... 4 Kan ett asylboende betraktas som ett enskilt hem?... 4 Ensamkommande barn och ungas ekonomiska ersättning... 4 Generellt avseende ersättning vid familjehemsvård... 4 Socialstyrelsens inställning avseende ekonomisk ersättning... 5 Viktiga faktorer att beakta inför val av vårdform... 6 Faktorer utifrån barnet som påverkar valet av vårdform... 6 Barnets ålder... 6 Finns föräldrarna i livet?... 7 Barnets skäl för uppehållstillstånd... 7 Faktorer att beakta hos den anhörige... 7 Finns det en god relation mellan barnet och de vuxna i familjen?... 8 De vuxnas behov av stöd... 8 Om familjen bor på asylboende... 9 Placeringsalternativ hos anvisad släkting eller anhörig... 10 Tillfällig placering av barn som anvisas till anhörig... 10 Privat placering med nämndens medgivande... 10 Socialstyrelsens inställning till privat placering av ensamkommande... 10 Familjehemsplacering hos släkting/anhörig... 11 Ekonomisk ersättning vid släktingplacering... 12 Arvode och omkostnad då familjehemmet är i asyl... 12 Arvode och omkostnad då familjehemmet är i etablering... 12 Etableringsersättning... 12 Bostadsersättning då den anhörige är ensamstående... 12 Bostadsbidrag... 13 Praktiska frågor... 13 Sammanfattande slutsatser... 14 Slutsatser avseende val av vårdform... 14 Medgivande (Privatplacering)... 14 Familjehemsplacering hos släkting/anhörig... 14 Slutsatser avseende arvode och omkostnadsersättning... 15 Övriga reflektioner... 16 2

Inledning Länets IFO-chefer har gett ett uppdrag avseende en kartläggning av placeringsalternativ samt ekonomisk ersättning vid placering av ensamkommande barn och unga hos de anhöriga Migrationsverket har anvisat barnen till. Möjliga vårdformer för ensamkommande barn och unga är desamma som för alla andra barn: HVB Familjehemsplacering i ett av socialtjänstens rekryterade familjehem Familjehemsplacering i ett konsulentstött familjehem Familjehemsplacering hos släkting Privatplacering genom nämndens medgivande Placering av barn och unga i på sedvanligt vis rekryterade familjehem, konsulentstödda familjehem och upphandlade HVB är processer som är mer än väl kända i länet. Fokus för den fortsatta kartläggningen ligger därför kring förutsättningarna och val av vårdform för stadigvarande placering av det ensamkommande barnet hos den släkting barnet är anvisat till av Migrationsverket. Fortsatt kartläggning avseende ekonomisk ersättning blir därefter en fördjupning utifrån val av vårdform. Vi som har utfört detta uppdrag har medvetet kallat dokumentet för kartläggning. Detta med anledning av att det saknas en tydlig färdväg att gå. Det är många olika faktorer som spelar in både avseende val av vårdform som avseende ekonomisk ersättning. Vår förhoppning är att kartläggningen bidrar till en gemensam bild av för -och nackdelar med olika sätt att agera, för att därigenom även möjliggöra ett väl avvägt ställningstagande kring vilken väg länet väljer att gå. 3

Utgångspunkter Socialtjänsten ska i varje enskilt fall överväga om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Att det finns släktingar som vill ta hand om barnet innebär inte några garantier för att det hemmet kan tillförsäkra barnet god vård. Vad som är bäst för barnet ska enligt 5 kap. 1 andra stycket SoL vara avgörande i sådana situationer. Kan ett asylboende betraktas som ett enskilt hem? Denna fråga aktualiseras genom att de anhöriga barnet anvisas till själva bor på ett asylboende inom kommunen. Asylboenden är till sin natur oerhört långt ifrån socialtjänstens bild av ett familjehem. Utifrån formuleringen i Socialtjänstlagen avseende att placering av ett barn görs i enskilt hem ställdes rubrikens fråga till Socialstyrelsens angivna kontaktperson för ensamkommande barn och unga. Av dennes svar framgår att Socialstyrelsen i samband med framtagandet av vägledningen Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga har undersökt frågan om en släkting som bor på ett asylboende skulle kunna betraktas som ett enskilt hem så som det definieras i 3 kap. 2 SoF. I Socialtjänstförordningen står det att familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Ett familjehem kan antingen vara ett hem i barnets nätverk, ett så kallat nätverkshem, eller ett hem där familjehemsföräldrarna inte har någon tidigare relation till barnet. Något stöd i lagtext eller förarbeten för att en asylsökande släkting eller annan närstående, som bor i ett asylboende, inte skulle kunna anses som ett enskilt hem och kunna bli ett så kallat nätverkshem, finns ej. 1 Ensamkommande barn och ungas ekonomiska ersättning Då barnet befinner sig i asylprocessen utgår ersättning från Migrationsverket LMA. Då barnet har fått permanent uppehållstillstånd är barnet berättigat barnbidrag eller studiebidrag (beroende på ålder) från Försäkringskassan, samt efterlevandestöd om en eller båda föräldrar är avlidna). Generellt avseende ersättning vid familjehemsvård Ersättning för vård i familjehem betalas i regel ut i form av en arvodesdel och en omkostnadsdel. Omkostnadsersättningen är skattepliktig intäkt av tjänst och ska upptas i deklarationsblanketten. De utgifter som betalas med omkostnadsersättningen ska du dra av som kostnader för tjänsten eller uppdraget dock endast till den del de sammanlagda kostnaderna för tjänsten överstiger 5 000 kr. Man ska i normalfallet göra avdrag för utgifter med belopp motsvarande erhållen omkostnadsersättning, om ersättningen grundar sig på centralt fastställda 1 Svar från Katarina Munier, Socialstyrelsen, december 2014 4

rekommendationer. Sveriges Kommuner och Landsting har utfärdat rekommendationer angående ersättningar till familjehem. 2 Omkostnad avser att vara ersättning för de kostnader barnet medför utifrån mat, kläder, hygien osv. Omkostnaden ska komma barnet tillgodo för att tillförsäkra barnet en skälig levnadsnivå. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersfördelad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader som beräknas individuellt efter det placerade barnets eventuella speciella behov. Grundkostnaden beräknas täcka barnets normala och löpande behov för försörjning och livsföring i övrigt. Den är lika för alla barn i åldersgruppen. I grundkostnaden ingår kostnader för barnets livsuppehälle och del i de gemensamma hushållsutgifterna. Exempel på sådana utgifter är livsmedel, kläder, skor, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, TV, telefon och normalt slitage. Omkostnadsersättningen inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. 3 Socialstyrelsens inställning avseende ekonomisk ersättning Ansvaret för stöd och hjälp för ensamkommande asylsökande barn ligger hos socialnämnden. I detta ingår det ekonomiska ansvaret för att tillförsäkra barnet en skälig levnadsnivå. Barnet har ersättning genom LMA såsom varande asylsökande. Enligt Socialstyrelsen tillämpar några kommuner en praxis där man under den tillfälliga placeringen kompletterar upp LMA till riksnorm. Efter beslut om stadigvarande placering hos släktingar utgår omkostnader och arvode. Vid privat placering utgår ingen ersättning från socialnämnden utan endast ersättning LMA kommer barnet tillgodo. Det är denna skillnad som är ett utav Socialstyrelsens argument till varför privat placering av ensamkommande barn inte är att rekommendera. 2 Skatteverket 3 SKL Cirkulär nr: 08:81 och 3 kap. 2 Socialtjänstförordningen [2001:937] 5

Viktiga faktorer att beakta inför val av vårdform Faktorer utifrån barnet som påverkar valet av vårdform Barn har enligt Barnkonventionen rätt att så långt det är möjligt bli omvårdat av sina föräldrar. Det finns också EU-direktiv som ålägger medlemsstaterna att anstränga sig för att försöka spåra ensamkommande barns familj. Under tiden som barnet är asylsökande är det Migrationsverket som ansvarar för efterforskningen av familjemedlemmar. Sökandet efter familjemedlemmarna pågår parallellt med asylutredningen. 4 Socialnämndens ansvar för att återförena placerade barn med sina föräldrar och under tiden som barnet är placerat, främja barnets kontakt och umgänge med sina föräldrar och andra närstående, är det samma oavsett om ärendet gäller Kalle som är född och uppvuxen i Sverige eller ensamkommande Roni från Syrien. 5 Valet av vårdform kommer därmed även att behöva ställas i relation till sannolikheten för återförening med barnets föräldrar. Enligt statistik från Migrationsverket var det 10 procent av de ungdomar som fick uppehållstillstånd mellan 2007 och 2010, som har föräldrar och syskon som kommit efter till Sverige senare på vad som kallas anknytning. Det är viktigt att vara lyhörd för de barn som av olika anledningar inte vill återförenas med sin familj. Dessa barn kan ha rätt till särskilt skydd och bistånd. Det är allmänt bekant att en del av barnen flyr från missförhållanden i det egna hemmet och de har då rätt till skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp. 6 Barnets ålder Barnets ålder påverkar på olika sätt. Ingen absolut åldersavskiljning finns men 15 år torde kunna utgöra ett riktmärke utifrån svenska skolsystemets uppbyggnad och behovet av förberedelser inför ett liv som myndig i svenska samhället. Om barnet är i övre tonåren kan det förmodas att barnet hinner fylla 18 år innan uppehållstillstånd utfärdas. Då kan inte barnets föräldrar ansöka om uppehållstillstånd utifrån anknytning till barnet. Om det rör sig om en ungdom i övre tonåren utgör därmed sannolikt det mer dominerande behovet att få en skolgång och en snabb integrering i det svenska samhället. Då kan en placering i sedvanligt familjehem, alternativt HVB, bedömas som mest adekvat då ungdomen får språkträning såväl i hemmet som i skolan samt läxhjälp. Om det rör sig om ett yngre barn blir sannolikheten för återförening markant större (under förutsättning att föräldrarna finns i livet). Då blir behovet av känslomässig, språklig och kulturell tillhörighet med föräldrarna mer dominerande. Då kan en placering hos de släkting- 4 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen 2013 5 Svar från Katarina Munier, Socialstyrelsen, december 2014 6 Ensamkommande barns och ungas behov, Socialstyrelsen 2013 6

ar/anhöriga som barnet har anvisats till bedömas som mest adekvat. Frågan om lämplighet måste givetvis prövas innan slutgiltigt ställningstagande kan göras. Finns föräldrarna i livet? Om barnets föräldrar inte finns i livet kommer vården till fullo att behöva inriktas på att ge barnet en ny familj under resterande uppväxt. Inriktningen på vården blir då att ge barnet goda förutsättningar till en trygg och stabil uppväxt, för att barnet så snart som möjligt bli en del av samhället i Sverige och på den ort där barnet är bosatt. I dessa fall är sannolikheten högre att dessa behov bäst tillgodoses i ett familjehem som är rekryterat genom socialtjänsten. Barnets skäl för uppehållstillstånd Barn kan få uppehållstillstånd av Migrationsverket på olika grunder. Migrationsverket kan bedöma att barnet egentligen saknar de skäl för flykt som ska vara uppfyllda för uppehållstillstånd. Möjlighet finns då ändå för barnet att få uppehållstillstånd genom att det under flera år har varit ifrån sina föräldrar. Vid detta skäl för uppehållstillstånd har barnets föräldrar inte ovillkorlig rätt till familjeåterförening i Sverige och själva få uppehållstillstånd via sin anknytning till barnet. Däremot kan föräldrar komma till Sverige som asylsökande varpå familjeåterförening är möjlig under asyltiden. Det är därför viktigt att ha kännedom om hur Migrationsverket värderar barnets grunder för uppehållstillstånd genom att etablera kontakt med Migrationsverket. Denna kännedom är en viktig faktor för att kunna göra en bedömning göras kring sannolikheten för återförening mellan barnet och föräldrarna. Faktorer att beakta hos den anhörige Att det finns släktingar som vill ta hand om barnet innebär inte några garantier för att det hemmet kan tillförsäkra barnet god vård. Vad som är bäst för barnet ska enligt 5 kap. 1 andra stycket SoL vara avgörande i sådana situationer. 7 Styrkan med familjehemsplaceringar i släktinghem är att barnet redan har en anknytning till släktingarna eller gemensam tillhörighet baserad på släktband, språk och ursprung. Gemensamma sociala band och en känsla av tillhörighet kanske gör att släkten tar eller känner ett särskilt ansvar. Svensk såväl som internationell forskning kring placerade barn visar att placeringar i nätverkshem är mer varaktiga jämfört med andra placeringsformer. Men vi vet lite om ensamkommande barns villkor i släktinghem, då denna familjehemsform ger socialtjänsten mindre insyn. Dessa familjer kanske lever under knappa ekonomiska förhållanden, det kan även innebära att barnen pga lojalitetsproblem inte vågar framföra kritik. Informella avtal mellan ursprungsfamiljen och släktingarna där de kanske på förhand kommit överens om att ta hand 7 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen 2013 7

om barnet eller den unge under en viss tidsperiod eller fram tills dess att föräldrarna eventuellt själva kommer till Sverige. Familjeåterföreningar kan vara svåra att få till stånd vilket begränsar de biologiska föräldrarnas möjligheter att komma efter. Detta kan innebära att barnen behöver omplaceras efter en tid. 8 Ytterligare en komplicerande faktor kan vara att släktingen om den får uppehållstillstånd sannolikt då kommer flytta till en annan kommun. Så kan även gälla för ett familjehem som redan har uppehållstillstånd men som är i behov av att flytta utifrån exempelvis behov av en annan bostad. Detta är något att vara medveten om och prata med alla inblandade om för att ta höjd för hur det ska hanteras. Det behöver alls inte innebära i sig att släktingen inte kan bli familjehem men det är en omständighet att tänka på och planera utifrån, så att alla inblandade är beredda när det skall ske. Finns det en god relation mellan barnet och de vuxna i familjen? Utan uppehållstillstånd är det inte möjligt att kontrollera aktuella registerutdrag för att härigenom få indikationer kring personens lämplighet att ta emot ett ensamkommande barn. Då ID-handlingar som skulle kunna styrka ett faktiskt släktskap med barnet många gånger saknas är det viktigt att efter den tillfälliga placeringen hos anhöriga använda utredningstiden för att få en bild av hur relationen mellan barnet och de vuxna ser ut. I detta är det även viktigt att vara observant på tecken på att det finns andra drivkrafter i familjen att ta hand om barnet, på sätt som handlar om otillbörligt utnyttjande av barnet av exempelvis ekonomiska skäl i relation till barnets föräldrar, för att få hjälp med hushållssysslor eller för sexuellt utnyttjande. Tät uppföljning och enskilda samtal med barnet eller den unge så ofta som behövs i det enskilda fallet är ett bra sätt att uppmärksamma om det finns en god relation mellan barnet och de vuxna. Kontakt med barnets föräldrar bör eftersträvas så långt det är möjligt, dels genom de anhöriga hos vilka barnet bor och dels via Migrationsverkets efterforskningar efter barnets föräldrar. De vuxnas behov av stöd Vuxna asylsökande individer kan bära på olika trauman som påverkar deras förmåga att fungera som familjehem, likaväl som man kan anta att ensamkommande barn bär på svåra upplevelser och är påverkade av att vara åtskilda från sina familjer. Att det tilltänkta nätverkshemmet är asylsökande behöver givetvis beaktas inom ramen för familjehemsutredningen för att nämnden ska kunna bedöma hur det eventuellt påverkar släktingens omsorgsförmåga och lämplighet som familjehem. Om familjen själv är asylsökande har de egen oro och osäkerhet. Om familjen kommer från en samhällskultur där det är självklart att ta hand om någon annans barn vid behov kan de kanske inte neka. 8 Får jag vara med? Stretmo Melander 2013, FoU i Väst 8

Att de vuxna är i behov av stöd för att fullgöra sitt uppdrag behöver inte innebära att de inte är lämpliga. Socialnämnden har i uppdrag att ge familjen utbildning eller annat behövligt stöd för att de ska kunna fullgöra sitt uppdrag gentemot barnet om den sammanvägda bedömningen ger att det är mest lämpligt (eller minst olämpligt) att barnet placeras i den familj dit anvisningen har gjorts. Familjen kanske inte kan hjälpa barnet med skolarbete eller att inordna barnet i samhället men bedömningen blir ändå att barnets bästa är en placering i familjen, p.g.a. en stark anknytning. Socialtjänsten måste då bevilja stödinsatser för att kompensera familjens brister. Släktingarna kan vara nyanlända flyktingar som inte hunnit lära sig svenska, kan ha varierande utbildningsbakgrund eller vara analfabeter som inte etablerat sig på arbetsmarknaden eller fått tillräckligt med kunskaper om hur det svenska samhället fungerar. De kan leva under knappa ekonomiska förhållanden och vara trångbodda. De ensamkommande barnen riskerar att få en låg standard vad beträffar tillgång på mat, kläder och tekniska hjälpmedel. Ersättningen till det placerade barnet i vissa fall delas lika mellan det placerade barnet och de biologiska barnen i hushållet. Det finns ett behov av att utveckla stödinsatser som kan kompensera att släktingarna inte alltid kan erbjuda de placerade barnen det integrationsstöd som ensamkommande barn behöver. 9 Om familjen bor på asylboende Socialtjänsten måste göra en bedömning i varje enskilt fall av om förhållandena hos släktingen på asylboendet är trygga och säkra för barnet samt om släktingen kan ta ett vuxenansvar för barnet. 9 Får jag vara med? Stretmo Melander 2013, FoU i Väst 9

Placeringsalternativ hos anvisad släkting eller anhörig Tillfällig placering av barn som anvisas till anhörig Erfarenheten visar tydligt att då barn kommer ensamma till Sverige och här har en släkting som de eventuellt kan bo hos behöver socialtjänsten omgående göra hembesök hos släktingfamiljen för att påbörja samarbetet. Detta görs bäst samma dag som ärendet aktualiseras, dvs. då nämnden fattar beslut om att inleda utredning enligt 11 kap. 1 SoL. Vid besöket bör god man delta i egenskap av barnets företrädare. 10 Eftersom barnets behov ännu inte hunnit utredas, blir den första bedömningen av huruvida släktingen har förutsättningar att tillgodose barnets behov en preliminär bedömning. Om förhållandena i det enskilda hemmet bedöms godtagbara, barnets primära skyddsbehov bedöms vara tillgodosett, och det framkommer att barnet eller den unge vill bo där och släktingarna är positiva till detta, fattas beslut om bistånd enligt 4 kap 1 SoL i form av tillfällig placering i jourhem (dvs. hos släktingen) under tiden som barnavårdsutredningen pågår. 11 Privat placering med nämndens medgivande Privat placering med socialnämndens medgivande enligt 6 kap. 6 SoL avser sådana fall då inte annan medverkan från socialnämnden behövs än att nämnden försäkrar sig om att förhållandena är tillfredsställande i det hem där barnet ska bo och att nämnden var sjätte månad enligt 6 kap. 8 första stycket SoL överväger om privatplaceringen fortfarande behövs. En privat placering bygger på en överenskommelse mellan vårdnadshavaren och det aktuella hemmet. Barn som placeras privat bedöms inte ha något vårdbehov, varför ersättning inte utgår från socialnämnden. Om en god man är förordnad träder denna i vårdnadshavarens ställe. Det är socialnämnden i vårdnadshavarens hemkommun som prövar frågan om medgivande. 12 Vid socialnämndens utredning av hemmets lämplighet måste nämnden inhämta viss information om barnet och skälet till privatplaceringen; det kan inte uteslutas att situationen är sådan att det finns skäl för en regelrätt familjehemsplacering i stället. Om det i samband med medgivandeutredningen kommer fram uppgifter, som visar att barnet kan ha ett vårdbehov, ska en utredning om barnets behov inledas enligt 11 kap. 1 SoL. Socialstyrelsens inställning till privat placering av ensamkommande Eftersom barnet i Sverige företräds av en god man, som är i vårdnadshavarens ställe, blir det nämnden i den gode mannens hemkommun som kan fatta beslut om medgivande till privatplacering. Socialnämnden ska enligt 6 kap. 7 SoL medverka till att barn som är privatplacerade får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden samt verka för att de får lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård de behöver. Socialnämnden är också skyldig att minst en gång var sjätte månad överväga vården. 10 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen, 2013 11 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen, 2013 12 6 kap. 9 SoL 10

Socialstyrelsen är ändå tveksam till privat placering av ensamkommande barn. Dels utifrån en rättssäkerhetsaspekt och dels för att barnets eget vårdbehov inte blir utrett ordentligt i samband med en privatplacering. Såvida det inte står helt klart, genom etablerad kontakt med barnets föräldrar, att det är barnets vårdnadshavares önskan att barnet ska bo hos den anhöriga, äventyras barnets rättssäkerhet vid privatplacering. Utifrån såväl flykten i sig och de faror som finns för ett barn som situationen att som ensamt barn befinna sig i ett främmande land, finns det högst sannolikt behov av ett särskilt stöd för att barnet ska utvecklas gynnsamt. Då de privat placerade barnen inte omfattas av socialnämndens skyldighet att noga följa vården enligt 6 kap. 7 b SoL, riskerar barnets individuella behov att inte uppmärksammas i tillräcklig grad och därmed uteblir behövliga stödinsatser till nackdel för det enskilda barnet. 13 Dessutom utgår ingen ekonomisk ersättning från socialnämnden avseende barnets omkostnader till den som vårdar barnet, utan det ekonomiska förväntas barnets vårdnadshavare (dvs. god man) och släktingen ta ansvar för utan stöd från socialtjänsten. Om inte släktingen har en stabil och tillräckligt god ekonomi, riskerar privatplacerade barn att få en sämre ekonomisk standard än barn som är familjehemsplacerade. 14 Familjehemsplacering hos släkting/anhörig Ett tilltänkt nätverkshem måste utredas på motsvarande sätt som andra tilltänkta familjehem. Ansvarig socialsekreterare behöver inom ramen för barnavårdsutredning göra upprepade bedömningar av om släktingen klarar att tillgodose barnets behov eller om en omplacering behöver göras. Det är viktigt att ge alla inblandade inklusive den gode mannen så snart denna hunnit utses ingående information om vad det innebär att vara familjehem och vilka andra placeringsalternativ som finns. Viktigt är också att ge släktingarna tid att tänka över vad vård i familjehem medför för deras del i fråga om nära samarbete med den gode mannen, med socialtjänsten, skolan m.fl. så att beslutet om att bli familjehem blir noga övertänkt. När alla inblandade är överens om att barnet ska bo stadigvarande hos släktingen, och denna vill bli familjehem, inleds en familjehemsutredning. God man ansöker i sin egenskap av ställföreträdare för barnet om vård i familjehem. Familjehemsutredningen görs innan nämnden fattar beslut om bistånd till vård i familjehem enligt 4 kap 1 SoL. Nämnden ska i samband med detta också erbjuda släktingfamiljen lämplig utbildning och annat behövligt stöd inför uppdraget. 15 13 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen, 2013 14 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen, 2013 samt Svar från Katarina Munier, Socialstyrelsen, december 2014 15 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen, 2013 11

Ekonomisk ersättning vid släktingplacering Enligt Socialstyrelsens direktiv ska anhörigplacering av ensamkommande barn och unga följa likabehandlingsprincipen utifrån hur socialnämnden hanterar andra familjehem och anhörigplaceringar. Praxis i andra kommuner enligt Socialstyrelsen är att låta ersättningsnivån följa placeringsformen, dvs. en ersättningsnivå vid tillfällig placering och en annan mer omfattande ersättning vid stadigvarande placering. Vid efterforskning bland andra kommuners riktlinjer har funnits (Göteborg och Eskilstuna) att dessa regioner efterlever denna praxis. Under denna kartläggningsprocess har dock utredarna haft viss kännedom om att denna praxis har en påverkan på andra myndigheters ersättningssystem. En viktig del av kartläggningen har därmed handlat om att bringa klarhet i andra myndigheters regelverk och ersättningsvillkor. Utredarna har inte kunnat finna riktlinjer kring detta i andra kommuners riktlinjer och inte heller från Socialstyrelsen. Arvode och omkostnad då familjehemmet är i asyl Arvode likställs som skattepliktig lön för förvärvsarbete. För att ha rätt att arbeta under tiden man är asylsökande måste man ha ett bevis om att man är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd (AT-UND). Om man uppfyller villkoren får man LMA-kort där det står att man har AT-UND och att man är befriad från kravet att ha arbetstillstånd. Ett AT-UND gäller normalt tills dess att du får uppehållstillstånd eller lämnar landet. Den som har inkomst av förvärvsarbete, annan inkomst eller egna tillgångar och som har logi på en förläggning skall betala ett skäligt belopp som ersättning till Migrationsverket. När kost ingår i inkvarteringen på en förläggning skall skälig ersättning betalas även för detta. 16 Den enskilde har ansvar för att anmäla sina inkomster till Migrationsverket annars riskerar man polisanmälan och återbetalningsskyldighet. 17 Arvode och omkostnad då familjehemmet är i etablering Etableringsersättning Den som är nyanländ i Sverige kan få etableringsersättning. Man ansöker om etableringsersättning hos Arbetsförmedlingen som beslutar om ersättningen och dess storlek. Försäkringskassan betalar ut etableringsersättningen när den nyanlände har en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen. Etableringsersättning påverkas inte om man har ett barn placerad hos sig. 18 Bostadsersättning då den anhörige är ensamstående Den som bor ensam i en egen bostad och är folkbokförd där kan få bostadsersättning. En egen bostad kan avse bostad som man äger eller innehar med bostads- eller hyresrätt. Bostadsersättning kan betalas ut för den bostadskostnad som överstiger 1 800 kronor per månad. Om man har en bostadskostnad som överstiger 5 700 kronor per månad har man inte rätt till ersättning för den överskjutande delen av kostnaden. 16 15 Lag (2000:296) om ändring i lag (1994:137) om mottagande av asylsökande 17 Kontakt med Migrationsverket? vem? Vilket kontor? Datum? Hemsida? 18 Kontakt med Arbetsförmedlingen: vem? Vilket kontor? Datum? Hemsida? 12

Om man har en inneboende eller bor tillsammans med någon har man inte rätt till bostadsersättning. Om det ensamstående familjehemmet har en placering hos sig förlorar man bostadsersättning. 19 Bostadsbidrag Barn som efter beslut av myndighet bor i ett familjehem, räknas som hemmavarande barn i familjehemmet. En förutsättning är att barnet beräknas bo där under minst tre månader. Det är tillräckligt att myndigheten har medgett att familjehemmet får ta emot barnet enligt 6 kap. 6 Socialtjänstlagen. Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tagit emot barn för stadigvarande vård och fostran. 20 Är barnet placerad hos en ensamstående eller i en familj kan man söka bostadsbidrag under förutsättningar att placeringsbeslut uppvisas. Om ett ensamkommande barn är placerad i en familj med egna barn bör de söka bostadsbidrag enligt samma princip som ovan. Praktiska frågor Arvode är en skattepliktig lön för ersättning av utfört uppdrag å nämndens vägnar. Arvode till familjehem betalas ut via varje kommuns lönekontor. För utbetalning av arvode till ett familjehem i asyl saknar helt denna möjlighet. Detta med anledning av att personerna saknar personnummer och därmed möjlighet till bankkonto. Även vid utbetalning av arvode till familjehem i etablering kan hinder uppstå då kännedom finns att banker kräver fast inkomst för att öppna nya bankkonton. För att undanröja det praktiska hindret kan familjen få någon form av utbetalningskort eller kontokort via kommunen. Detta löser det praktiska hindret, men får till följd att arvodet utbetalas utan att inkomst registreras för familjehemmet hos Skatteverket, vilket ger en positiv särbehandling för dessa familjehem. Utbetalning av omkostnadsersättning kan möta samma hinder. Alternativa vägar är att göra utbetalning via god man som ombesörjer att ersättningen kommer barnet tillgodo i familjehemmet, eller att göra en utbetalning via barnet som bistånd. 19 Kontakt med Arbetsförmedlingen: vem? Vilket kontor? Datum? Hemsida? 20 96 kap. 7 SFB 13

Sammanfattande slutsatser Slutsatser avseende val av vårdform Inför val av vårdform för varje barn eller ungdom som kommer ensam på anknytning (särskilda skäl) bör en avvägning göras avseende barnets ålder, behov av stöd och sannolikheten för återförening med barnets eller ungdomens föräldrar. Om ovanstående leder socialtjänsten att beakta den anhörige som vårdgivare är det viktigt att genom en nära kontakt under utredningstid kartlägga de vuxnas förutsättningar att kunna utföra detta uppdrag, samt vilket behov av stöd som kan finnas. Att den anhörige bor på asylboende utgör inget juridiskt hinder för att bli familjehem till barnet. Om placering hos släktingen inte bedöms vara till barnets bästa blir det ytterst angeläget att socialtjänsten aktivt verkar för en nära och god kontakt mellan barnet och den anhöriga på annat sätt. Medgivande (Privatplacering) Barnet ska inte ha behov av stöd Den vuxne/de vuxna ska inte ha behov av stöd för att ge erforderligt stöd till barnet Medgivande görs av socialnämnden i god mans hemkommun Inga ersättningar utgår Skyldighet att överväga kvarstår Utredningskostnader kan ej återsökas Familjehemsplacering hos släkting/anhörig Socialtjänsten har i uppdrag att tillhandahålla det stöd den anhörige är i behov av för att tillgodose barnets behov Det är viktigt att socialtjänsten aktivt arbetar med att söka och upprätthålla kontakt med barnets föräldrar. Det är viktigt att arbeta med hela nätverket runt barnet; familjehem, god man samt barnets föräldrar (om möjligt). Inte minst är det viktigt att synliggöra roll och ansvarsfördelning mellan familjehemmet och god man avseende möten med skola och andra myndigheter, ekonomi och inköp till barnet. 14

Slutsatser avseende arvode och omkostnadsersättning Socialstyrelsens rekommendationer avseende ekonomisk ersättning vid familjehemsplacering hos anhörig riskerar att försätta den enskilde (familjehemmet) i risk för återbetalningsskyldighet gentemot andra myndigheter. Vid arvode till ett familjehem i asyl krävs att: - Socialtjänsten måste uppmärksamma den enskilde på skyldigheten att skaffa erforderliga beslut från Migrationsverket. - Det krävs samordningsnummer via Skatteverket för att göra utbetalningar av arvode till familjehemmet, eftersom det är skattepliktig inkomst. - Socialtjänsten måste uppmärksamma den enskilde på behov av att anmäla ändrad inkomst till Migrationsverket för undvika återbetalningsskyldighet. - Socialtjänstens utbetalning av arvode minskar LMA-ersättning från Migrationsverket - Utbetalning av arvode kan även påverka förskoleavgift Vid arvode till ett familjehem i etablering krävs att: - Socialtjänsten måste uppmärksamma den enskilde på skyldigheten att anmäla förändrad inkomst till Försäkringskassan om det är en familj med bostadsbidrag, till Arbetsförmedlingen om det är en ensamstående person med bostadsersättning. - Utbetalning av arvode påverkar försörjningsstöd samt kan påverka förskoleavgift Vid omkostnadsersättning till ett familjehem såväl i asyl som i etablering: - Socialtjänstens utbetalning minskar LMA-ersättning för barnet från Migrationsverket - Socialtjänsten måste uppmärksamma omfattningen av omkostnadsersättningen vid risk att den också blir skattepliktig (jämför aspekterna runt arvodet) 15

Övriga reflektioner När den familj som tar emot barnet befinner i asyl blir innebörden av Socialstyrelsens direktiv att det ensamkommande barnet genererar högre ersättning än den ersättning familjen i övrigt har. Nämnden ska dessutom tillförsäkra att det ekonomiska stödet kommer det placerade barnet tillgodo och inte familjen i sin helhet. Det finns här en ojämlikhet som man behöver vara uppmärksam på då det kan påverka relationen mellan det placerade barnet och familjens övriga medlemmar. Att barn tvingas skiljas från sina föräldrar och på egen hand eller med någon anhörig fly till ett främmande land är oerhört tragiskt. I krig har det i alla tider funnits några få som ser möjlighet till egen vinning i andra människors kris. Tyvärr kommer det signaler på nationell nivå om människohandel med ensamkommande barn och unga. Som ovan har beskrivits kan detta ske med olika avsikter. Desperata föräldrar kan skicka sina barn till främmande personer i hopp om att härigenom kunna återförenas via anknytning i ett senare skede och därmed ge sina barn ett bättre liv. I utbyte utlovas ekonomisk ersättning till de vuxna som tar emot barnet. Det finns också människohandel med barn utifrån sexuellt utnyttjande. Det socialnämnderna kan göra i detta avseende är att ha en god uppföljning och insyn i de familjer där ensamkommande barn och unga placeras för att säkerställa att avsikterna med att ta hand om en anhörigs eller släktings barn är goda. Därutöver finns dock ytterligare en aspekt. Det handlar om hur socialnämnderna ska balansera mellan att å ena sidan arbeta utifrån en likabehandlingsprincip kring ensamkommande barn och andra barn som är placerade av socialtjänsten och tillförsäkra barnet skälig levnadsnivå, inklusive ekonomiskt, och å andra sidan undvika att skapa ett incitament för nyanlända i Sverige att ta emot ensamkommande barn och unga för ekonomisk vinning. 16

Familjehemmet har inte PUT Familjehemmet har PUT Tillfällig placering Stadigvarande placering Tillfällig placering Stadigvarande placering Barn asyl Barn PUT Barn asyl Barn PUT Barn asyl Barn PUT Barn asyl Barn PUT Motsvarande högsta arvodesnivå för Motsvarande högsta arvodesnivå för Arvode 0 0 0 0 0 0 kontaktperson. kontaktperson. Omkostn exkl mat 61 kr/dag Barnbidrag utgår, utbetalas till SFV. Ersättning 0 när SFV har utsetts, dessförinnan 61 kr/dag. Lägsta omkostnadsersättningen för barnet, enligt SKL:s rekommendationer minus avdrag för LMA. Barnbidrag utgår, utbetalas till SFV. Lägsta omkostnadsersättning för barnet, enligt SKL:s rekommendationer minus avdrag för barnbidraget utbetalas till SFV. 61 kr/dag Barnbidrag utgår, utbetalas till familjehemmet. Ersättning 0 när utbetalning kommer igång, dessförinnan 61 kr/dag. Barnbidrag utgår, utbetalas till familjehemmet. Lägsta omkostnadsersättning för Lägsta barnet, enligt SKL:s omkostnadsersättningen för rekommendationer minus barnet, enligt SKL:s avdrag för barnbidraget rekommendationer minus utbetalas till avdrag för LMA. familjehemmet. Omkostn inkl mat 24 kr/dag (efter avdrag för LMA) Barnbidrag utgår, utbetalas till SFV. Ersättning 0 när SFV har utsetts, dessförinnan 61 kr/dag. Lägsta omkostnadsersättningen för barnet, enligt SKL:s rekommendationer minus avdrag för LMA och för matkostnader (50% av gällande riksnorm för personliga kostnader i resp ålderskategori). Barnbidrag utgår, utbetalas till SFV. Lägsta omkostnadsersättning för barnet, enligt SKL:s rekommendationer minus avdrag för barnbidraget och för matkostnader (50% av gällande riksnorm för personliga kostnader i resp ålderskategori), utbetalas till SFV. 24 kr/dag (efter avdrag för LMA) Barnbidrag utgår, utbetalas till familjehemmet. Ersättning 0 när utbetalning kommer igång, dessförinnan 61 kr/dag. Barnbidrag utgår, utbetalas till familjehemmet. Lägsta Lägsta omkostnadsersättning för omkostnadsersättningen för barnet, enligt SKL:s barnet, enligt SKL:s rekommendationer minus rekommendationer minus avdrag för barnbidraget avdrag för LMA och för och för matkostnader (50% matkostnader (50% av av gällande riksnorm för gällande riksnorm för personliga kostnader i resp personliga kostnader i resp ålderskategori), utbetalas ålderskategori). till familjehemmet.