Trygga larm i Växjö kommun Från analogt till digitalt stadsnät, GSM, roaming och ScaIP 2015-01-20
Växjö Kommun 85 000 invånare Rottne Lammhult Braås Växjö Gemla Ingelstad Vederslöv
Organisation ca 1540 trygghetslarm ordinärt boende 18 Hemvårdsgrupper - enheter 2 LOV- grupper Hemvårdsgrupp 3-5 Larmansvariga per grupp Installerar/Avinstallerar (Programmerar) Nyckelgömma Funktionskontrollerar Hemvårdsgrupp Larmsamordnarna 2,5 tjänst Hemvårdsgrupp Larmsamordnare Registrerar / avreg hos Larmmottagare (Tunstall) Registerar tjänst hos stads-/byanät (Wexnet) Programmerar larm, på distans Service / Lagerhållning Problembackup HSL-larm mm Privat Hemvårdsgrupp (LOV)
Organisation Trygghetslarm : CareIPmobile Neo Larmmottagning : Tunstall Trygghetscentralen i Örebro Kommunikation Hemvårdsgrupper: 20 stycken varav 2 LOV (Privata utförare) Central larmenhet: Fn 2,5 tjänst
Hur började vår digitala resa? Ca 2008 fick vi problem att sätta traditionella trygghetslarm: Hus byggdes utan traditionell telefoni Brukarna använde enbart mobiltelefon eller VoIP-telefoni i större utsträckning Telia började avveckla kopparnätet Det kommunägda stadsnätet Wexnet visade intresse att hitta en lösning för trygghetslarmen Vår dåvarande larmleverantör Neat Electronics testade o utvecklade sitt internetkopplade digitala trygghetslarm hos oss
Stabilt o bra sätt att koppla trygghetslarmen Fungerar även om brukaren inte har beställt eget internet Larmsamordnare aktiverar själv tjänsten i stadsnätet, ca 3 min Finns fn ca 20.000 hushåll med stads-/ byanät i kommunen
Upphandling 2011 Ny larmleverantör 350 digitala larm på en gång av totalt 1400 Kan kopplas både i internetkabel och/eller GSM/GPRS Leasingavtal larm + kommunikation (SIMkort installerat) 95:-/mån Minska åskrisk men för dålig mobiltäckning Vi fokuserade på att sätta larmen i stadsnät med GSM som backup
Nuläge totalt Totalt ca 1540 trygghetslarm Av dessa är just nu (jan-2015) ca 950 st digitala (62%) 590 analoga över telefoni (38%) Trygghetslarm Växjö kommun Digitala Analoga
Digitala larm Internet + GSM samt enbart GSM De digitala larmen fördelas sålunda: Digitala larm Ca 950 st ETH Wexnet AB 51% ETH Annan nätägare 6% Enbart GSM/Analogt 20% Enbart GSM/Digitalt 23%
Kommunikationsvarianter Analogt över PSTN ( Neat Neo) Analogt över GSM ( Caretech CareIPmobile) Digitalt över GSM/GPRS (ScaIP, CareIPmobile) Digitalt/Analogt över ETH (kabel) (CareIPmobile) Digitalt över ETH (kabel) (ScaIP, CareIPmobile)
Vilken larmtyp ska vi sätta? Ok dra Nätverkskabel? Ja Switch? Ja Finns stadsnät? BRIKKS Nej Nej Ja Finns annat fast Internet? ADSL/4G/BRF Nej Notera IPadress GSM>15? Ja Nej Nej CareIP över internet CareIP över internet+ Roaming Ja CareIP GSM- Scaip GSM>15? Nej CareIP GSM- Scaip Roaming CareIP GSM- Scaip Roaming Extra antenn
Digitala larm - fördelar Digitala larm kan ringa antingen över mobilnätet (GSM/GPRS) eller Internet (Ethernet / 4G) eller bådadera (Internet i första hand, GSM/GPRS som backup) Bättre övervakning, på minutnivå (Grön/gul/röd) automatisk notifikation till exempelvis mobiltelefon eller larmmottagare om ett larm signalerar problem Distansprogrammering Redundanta (alternativa) kommunikationsvägar vid kombinerat GSM och internetlarm eller roaming Mindre åskkänsliga Behövs inte någon (analog) telefoni hos omsorgstagaren Behöver inte neka någon larm Ökad trygghet
Digitala larm - nackdelar Högre kostnader men ökad säkerhet Krävs en ökad kompetens av installatör för internetkoppling Baspersonal saknar utbildning Rädsla
Digitala larm - nackdelar Internetlarm Kan vara komplicerat att installera kräver ibland viss kompetens Hitta internetkopplingen, patcha, sätta switch, välja router. Ibland behövs dra/fästa fiber-/nätverkskabel lite längre då det inte alltid är så att strömuttag o fiberuttag sitter i närheten av varandra Betongväggar. GSM-larm Svårt att hitta bra mobiltäckning ibland använd sk Roaming installera om möjligt alltid i ett fönster. Se till att antennen är bra! Något sämre möjlighet till distansprogrammering/uppgradering Varierande ljudkvalitet bättre med Scaip om täckning är bra!
Internetlarm i stadsnät - fördelar Om stads-/byanät är bra utbyggt : goda möjligheter till trygga larm. Stor del av allmännyttan i Växjö är kopplade och där bor det idag många äldre. Enkelt för larmhandläggarna att lägga upp tjänst via webbsida Brukaren behöver inte beställa något Stabil larmtrafik, ev med GSM-redundans Även om brukaren har eget beställt internet, så läggs trygghetslarmtjänsten bredvid Vid rätt kopplat larm (via switch) fungerar larmtrafiken ändå om internetleverantören får problem eller brukaren säger upp abonnemanget/ internettjänsten God service av stadsnätsupporten vid problem Lättare att programmera och styra på distans Lättare att lägga upp andra tjänster; E-hälsa, E-omsorgstjänster (Nattillsyn..) TRYGGHET
Internetlarm i stadsnät - nackdelar Kan vara svårare installation jämfört med PSTN eller GSM Kan vara svårare felsökning
Varianter av internettillgång via kabel Stadsnät/byanät med egen tjänst för trygghetslarm ( Växjömodellen ) Bostadsrättsföreningar där Internet ingår i hyran Tjänsten ingår i avtal med larmleverantör Kunden har eget abonnemang Andra alternativ Kommunen köper abonnemang Kommunen skaffar avtal med stora leverantörer
Varianter av uppkoppling kabel Stadsnät Annan nätägare, oftast i BostadsRättsFöreningar ADSL via telejacket ComHem/Tele2 ( 3 hål i väggen, antennuttag) 4G Ej aktuella varianter 3G, mobilt internet, ej aktuellt för fiberkoppling ( Dong ) Trådlöst Wi-Fi lokalt, fn ej aktuellt Uppringt internet (gamla modem)
Varianter av uppkoppling mobilt GSM-larm Kunden står för abonnemang (dyrt, osäkert, komplicerat) Kommunen köper abonnemang (bättre) Abonnemang ingår i leasing av trygghetslarm (smidigast, billigast) Att tänka på Speciella abonnemang anpassade för trygghetslarm, Telematik, M2M Roaming RAKEL Täckningskollen - sopbilsmätning
Övervakning Digitala larm Testlarm, Heartbeat, ping.. Bestäm vilken nivå ni ska ligga på, många möjligheter finns 1. Hur lång tid får det gå från det att ett larm får problem till att personal får reda på det? 2. Hur ska det meddelas? Mejl i Smartphone, SMS, fax, via central 3. Hur lång tid får det gå från att personal får reda på ev. problem tills det blir åtgärdat? Natt, helg Överväg möjligheten att sätta ett GSM-larm om traditionell telefoni är utslagen som alternativ till extra tillsyn. AKUTlarm.
Övervakning Digitala larm
Pinga larm för att veta om fibervägen är ok
Framgångsfaktorer ScaIP, digitalt HELA vägen! Kommunen/leverantören ansvarar för kommunikationen, INTE brukaren! Roaming-SIM ingår i larmapparaten Möjlighet att kolla GSM-styrka på distans Bra uppbyggt stads-, och byanät, samarbete Larmorganisationens struktur Tänk : hängslen OCH livrem! Rätt person på rätt plats Strategi, nu och framtid
Ständig utveckling vidare framåt par.kindstrand@vaxjo.se