Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg
VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog Godfried van Agthoven, Barnläkare Ulla Strandner, Barnmorska Johanna Räntfors, Barnkirurg
Dagens presentation. Barnskyddsteam i VGR, Sverige Förekomst av misshandel Omsorgssvikt Fysisk misshandel Anmälan SoL kap 14 1
Kunskap Utbildningar Konsultation Webbutbildning Behovsanalys VGR Barnskyddsteam Samverka Rutiner Starta nätverk Projekt RMR Dokumentation Framtid Permanent BST Organisation Struktur
Fyrbodal Skaraborg Göteborg och kring kommuner Södra Älvsborg
Barnskyddsteam i Sverige Stockholm Uppsala Region Östergötland Västra Götaland Regionen, samt Skaraborgs Sjukhus Skåne Jönköping Barn som far illa grupper på flera sjukhus I Svenska Barnläkarföreningen: Delförening Barn som far illa
Definition av Barnmisshandel När vuxen person utsätter barn för fysisk eller psykisk våld, sexuella övergrepp eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov WHO www.who.int/topics/child-abuse/en/ Kommittén mot barnmisshandel, SOU 2001:72
Barnmisshandel Det finns ca 2 000 000 barn i Sverige 95% av unga vuxna i Sverige tar avstånd från barnaga 14% av barnen bevittnar våld i hemmet 11% av barnen blir utsatta allvarlig fysisk misshandel 5% av barnen blir utsatta för fysisk misshandel upprepade tillfällen (Barnafrid, Våld mot barn, nationell kartläggning 2016, Jernbro, Janson)
300 000 barn i VGR 42 000 barn upplever våld i hemmet 33 000 blir utsatta för allvarlig fysisk misshandel 15 000 utsätts för fysisk misshandel upprepade gånger 78 000 utsätts för sexuella övergrepp
Riskgrupper? Spädbarn och småbarn Barn med funktionshinder eller kronisk sjukdom Större risk i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, kognitiv funktionsnedsättning och i familjer med svår social situation Barn på flykt, ensamkommande Barn i samhällsvård.men det förekommer i alla samhällsklasser.
När far ett barn illa? Försummelse och omsorgssvikt Föräldrar med missbruk Våld i nära relationer Barn som anhörig Misshandel (psykisk, fysisk, sexuell) Barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser Könsstympning
Omsorgssvikt
Försummelse och omsorgsvikt Förekommer mest! Vårdnadshavaren tillgodoser inte barnets basala behov
Typer av försummelse/ omsorgssvikt Fysisk försummelse Medicinsk försummelse Försummelse vad det gäller tillsyn Försummelse vad det gäller utbildning Miljömässig försummelse Emotionell försummelse
Exempel: Omsorgsvikt Vid svår omsorgsvikt och försummelse ses tydliga förändringar i hjärnans anatomi och fysiologi som i sin tur är kopplat till störningar i kognition, koncentration, impulskontroll och socialt beteende hos det utsatta barnet. Perry B, 2005
Fysisk misshandel
Fysisk misshandel Brännskador Blåmärke Frakturer AHT Sexuell övergrepp Könsstympning
Vi skall vara uppmärksamma på: Söker sent Många sjukhuskontakter Uppgivet trauma överensstämmer inte med barnets skada Vet inte hur det gått till Avvikande reaktion hos förälder Avvikande barn- förälder samspel Multipla skador och med olika läkningsfas Nya versioner/ skyller på andra
Hela kroppen undersöks, barnet kläs av- en bit i taget
Blåmärke Var hittar man blåmärke Barnets ålder ANAMNES Kan man åldersbestämma? No cruising, no bruising!
Dokumentation Ta anamnes och skriv ner i journalen med - Vad, hur, när (i tid, så specifik möjligt), var, vem Systematisk undersökning från topp till tå Beskriv det som är normal och det som avviker Mät avvikande område Ta bilder på märken - Måttband på bilden - ID på bilden - Hela patient, sedan i 2 steg till närbild.
Spädbarnsmisshandel AHT/ Åsamkat våld
Komplexitet Allvarliga skador i vissa fall dödsfall Flera myndigheter är involverade Långa och omfattande utredningar Svår rättslig process SBU- rapporten Debatten i media
Symptom Dålig viktuppgång Ökande huvudomfång Kräkningar Andningsuppehåll Medvetandesänkning Epileptiska anfall Död
Studier har visat: Ca 20 % av dessa barn dör av sina skador 1/3 får svåra hjärnskador 1/3 milda hjärnskador 1/3 inga symtom 50% upprepade tillfällen
Orosanmälan
Orosanmälan Anmälningsplikt - Professionella som arbetar vid exempelvis myndigheter samt hälso- och sjukvård som berör barn och unga samt deras föräldrar. - Innehar du anmälningsplikt är det ditt beslut/ansvar att anmäla Anmälningsplikten gäller vid misstanke om att ett barn far illa - Behöver ej finnas konkreta bevis/omständigheter Anmälan skall ske genast, eller så snabbt som möjligt Vid svårbedömda och komplexa situationer, avvakta inte att anmäla för att själva utreda vidare det är socialtjänstens ansvar!
Hur anmälan går till Vid oro diskutera/konsultera kollega och/eller socialtjänst Informera föräldrarna om anledning till anmälan. - Undantag vid misstanke om brott Muntlig och skriftlig anmälan Upprepad anmälan vid ny/kvarstående oro Registrera misshandelsdiagnoser och KVÅ kod GD008
Samtal med föräldrar Var ärlig och tala om varför du är orolig Bemöt föräldrarna på ett respektfullt och professionellt sätt Informera om att socialtjänsten kan bidra med stöd och hjälp
I journalen om orosanmälan Skall dokumenteras att anmälan är gjord. Skall framgå till vilket socialkontor som fått anmälan och vem som är handläggare Åtgärdskåd GD008
Hur gör ni? Vilka rutiner har ni? Barn som inte kommer trots flera kallelser hur gör ni då? KVÅ- kod GD008
Tack!
Barnskyddsteam VGR 031-343 42 08 barnskyddsteam@vgregion.se Barnskyddsteamet Västra Götalandsregionen
Synpunkter, frågor?
Mer information Film socialstyrelsen Handbok för anmälningsskyldiga Broschyr till vårdnadshavare - att möta barn som behöver stöd http://www.lakartidningen.se/sokarkiv/?f=g:special%20barn%20som%2 0far%20illa