Vindparken Gärdshyttan Arkeologisk förstudie Oktober 2012 Eric Paulsson 1
Innehåll Inledning Bakgrund Målsättning och metod Historisk bakgrund Historisk kartanalys Sammanfattning och åtgärdsförslag Referenser Bilaga 1 2
Den övre kartan anger lokaliseringen av Vinparken Gärdshyttan. Den undre fastighetskartan anger utredningsområde för den arkeologiska förstudien för Vindparken Gärdshyttan samt visar vindkraftverkens placering. 3
Inledning Med anledning det planerade vindkraftprojektet Vindparken Gärdshyttan med etablering på fastigheterna Gärdshyttan 2:1, Södra Kärra 1:28, 1:29 och Övra Forsa 1:2 har en arkeologisk förstudie genomförts. Vindparken omfattar en etablering av fem vindkraftverk inom det angivna området. Till vindkraftverken tillkommer väganslutningar samt nätanslutning med markkabel. Väganslutningen utgörs av befintliga landsvägar och skogsbilvägar samt nyanlagda vägsträckningar fram till de enskilda verken. Nätanslutningen med markkabel följer vägnätet inom parken. Väganslutningen till projektområdet sker från väg 50 via två separata tillfartsvägar; i söder vid Södra Kärra och via anslutningsvägen till Vindparken Södra Kärra och i norr vid Gärdshyttan via landsvägen mot Rödingstorp och Sveaskogs skogsbilvägar på projektområdet. För det befintliga vägnätet krävs en viss anpassning för vindkraftetableringen genom exempelvis rätning av kurvor och backkrön och breddning av smalare vägar. Detta medför att det föreligger ett visst utredningsbehov av de befintliga vägarna för parkens anslutning. Detta gäller huvudsakligen den norra väganslutningen vid Gärdshyttan och då huvudsakligen de skogsbilvägar som ingår i vindparkens tillfartsvägar. För den södra väganslutningen görs bedömningen att det inte föreligger ett arkeologiskt utredningsbehov då hela vägsträckningen från väg 50 till norra delen av Vindparken Södra Kärra anpassades inför byggnationen av parken 2011. Förstudien har genomförts av Eric Paulsson, för Gärdshyttan Vind AB:s räkning. Bakgrund har sedan några år tillbaka arbetat med projektplanering för vindkraft inom ett större område omfattande Övra Forsa, Rödinstorp och Gärdshyttan. Det fortlöpande utvecklingsarbetet har lett fram till den aktuella parklayout som är föremål för fortsatt utredning av påverkan på människor, miljö, arkeologiska värden mm, och för vilken en ansökan om miljötillstånd kommer att inges under 2013. I ett myndighetssamråd som genomfördes i början av 2012 påtalade Länsstyrelsen i Örebro län behovet av en arkeologisk förstudie och kulturmiljöanalys av området som helhet som ett underlag i det fortsatta MKB-arbetet. Målsättning och metod Målsättningen med den arkeologiska utredningen är att fastställa sannolikheten av att arkeologiska lämningar finns inom det område som påverkas av vindkraftetableringen. Det aktuella området utgörs i dag av ett homogent område med ett utpräglat modernt skogsbruk. Det är inte ovanligt att liknande markområden med homogen skogsväxt i ett tidiga skede hyst andra näringsverksamheter och boplatser, exempelvis torpställen med odlingsmark runt dessa som sedan odlats igen med barrskog. I förekommande fall efterlämnas fornlämningar av varierande ålder såsom odlingsrösen, husgrunder och stengärdsgårdar mm. 4
Förekomsten av landsvägar och färdvägar, deras historik och ålder, ger en god indikation på förväntade fornlämningar inom ett markområde. Ekonomiska kartor av olika ålder indikerar också förekomsten av tidigare markanvändning och indelningar av brukningsenheter, näringar och bebyggelse. Vidare syftar utredningen till att sätta in det aktuella området i en kulturhistorisk kontext. Utredningen är baserad på studiet av tillgängligt historiskt kartmaterial såsom den Häradsekonomiska kartan, den ekonomiska kartan från mitten av 1900-talet, Riksantikvarieämbetets dokumentation samt tillgänglig forskning om bergsbruket i Bergslagen. Historisk bakgrund Området tillhör början på bergslagen som sträcker sig vidare upp i Närke, Västmanland och Dalarna. På grund av framförallt förekomsten av järnmalm i området har ett omfattande bergsbruk med tillhörande hyttor med järnframställning pågått i området med sin början, historiskt dokumenterad, redan från 1400-1500-talet fram till mitten- slutet på 1800-talet. Verksamheten var periodvis nedlagd för att på nytt påbörjas inte sällan i nya, eller tekniskt mera utvecklade former. Vid 1800-talets slut hade huvudsakligen verksamheten upphört. Produktionsprocessen vid hyttorna krävde höga temperaturer vilket slukade mängder av bränsle som resulterade i att omgivande skogar mer eller mindre skövlades på timmer. Periodvis nedläggning var inte sällan orsakat av brist på timmer. Bergsbruket med dess följdnäringar var den tidens storindustri och spetskompetens som genererade stora intäkter och vars aktörer blev inflytelserika personer politiskt och ekonomiskt i den tidens samhällsutveckling. Inte sällan var utländska aktörer, huvudsakligen tyska, involverad i verksamheten och därigenom bidrog med finansiering, teknikutveckling, avsättning av produkterna mm. Flera av hyttnamnen i området har tysk anknytning såsom Fröshyttan (skrevs Frölichhyttan på 1550-talet) och Gärdshyttan (anknytning till det tyska namnet Gert). Dokumentation av bergsbruk och hyttor genom Sundboprojektet. 5
De hyttor som finns dokumenterade i den närmaste omgivningen är Gärdshyttan (1550-1746), Rödingstorp hytta (datering okänd), Djupedals hytta (anlagd okänd-1748), Stora Forsa hytta (1673-1840-talet). Sundboprojektet (www.sundboprojektet.se) är ett forskningsprojekt med målsättning att kartlägga historiken i det lokala området där värdefull information om de lokala förhållandena kan inhämtas. Lokala hyttor dokumenterade i Sundboprojektet Historisk kartanalys Huvudsakligen har den Häradsekonomiska kartan tillsammans med den Ekonomiska kartan från 1900-talets mitt använts som underlag för kartanalysen. Även Generalstabskartan från 1842 har granskats men tillför ingen ny information till utredningen. Då området även historiskt är ett utpräglat skogslandskap med avsaknad av odlingsmark finns inga äldre skifteskartor att tillgå. 6
Den Häradsekonomiska kartan där den norra tillfartsvägen är markerad med pilar. Vindparkens verksplaceringar och tillfartsvägar är inlagda på kartan med rött. I kartanalysen har tyngdpunkten lagts på att, inom etableringsområdet, identifiera eventuella äldre brukningsenheter med tillhörande bebyggelse såsom torp och gårdar samt analysera områdets vägnät avseende ålder och förändrade sträckningar över tiden. Den Häradsekonomiska kartan har utarbetats under en längre tidsperiod i Sverige, från 1859 till 1934. För den aktuella kartan finns ingen datering men utförandet tyder på att den är av ett äldre snitt. Den Ekonomiska kartan för den västra delen av området är daterad till 1955 medan kartan för den östra delen är daterad till 1948. Analys av tidigare odlingsmarker och bebyggelse Av det tillgängliga kartunderlaget samt övrig tillgänglig dokumentation framgår det inte att det förekommit tidigare bebyggelse eller torp/gårdar i området. En viktig faktor i detta är bristen på äldre färdvägar in i, och inom det aktuella området. Analys av vägar och vägnät i området Av den Häradsekonomiska kartan framgår det att vägen mellan Gärdshyttan och Rödingstorp, i sin sträcknig väl överensstämmer med dagens sträckning, fram till Skvaledammen, därefter minskar vägen av till en stig som slutar i skogen. En trolig anledning till detta är att Gärdshyttans hytta var lokaliserad direkt norr om vägen vid nuvarande Övergården, och den nuvarande vägsträckningen till väg 50 sammanfaller med den historiska väganslutningen till hyttan från dess anläggande vid mitten av 1500-talet. Av kartan framgår att det inte tidigare förekommit några vägar på det planerade projektområdet. På den Ekonomiska kartan från 1948/55 finns hela vägsträckningen till Rödingstorp markerad med en 7
sträckning som i stort sätt överensstämmer med dagens. Enligt kartans index betecknas vägen som "Enskild sämre körväg". På det aktuella projektområdet finns några mindre skogsvägar i nord-sydlig riktning med beteckningen "Sämre brukningsväg". Vägen mot Illersjön återfinns på kartan men inte de nuvarande skogsbilvägarna på Sveaskogs mark vilket innebär att dessa tidigast är anlagda under andra hälften av 1900-talet. Detta innebär i sin tur att detta vägnät av skogsbilvägar inte utgjort basen för tidigare bebyggelse och bosättningar i området. Landsvägen mellan Gärdshyttan och Rödingstorp i nuvarande skick (bilden i höjd med Murberget) Det samma gäller för etableringsplatserna och vägdragningarna för verk 1 och 2 vid Mörtsjön och sjön Kringeln. Den skogsväg som i dag har sin sträckning från norra delen av Södra Kärra Vindpark fram till Mörtsjön återfinns inte på den Ekonomiska kartan från 1948 och är således anlagd tidigast under andra halvan av 1900-talet. Planerad vägdragning till verk 1 och 2, fotopunkter 1-5. Nya vägdragningar är markerade röda. 8
Fotopunkt 1: Norra änden av Södra Kärra Vindpark, vägen till vänster går till Mörtsjön. Fotopunkt 2: Vägen ner till Mörtsjön, brunstreckad på fastighetskartan. Fotopunkt 3: Provisorisk skogsväg på västra sidan om Mörtsjön som inte finns markerad på fastighetskartan. 9
Fotopunkt 4: Passage upp mot verksplacering 2 Fotopunkt 5: Etableringsplats för verk 1. I bilden syns de två norra verken i Södra Kärra-parken. Sammanfattning och åtgärdsförslag Området tillhör historiskt den södra delen av bergslagen som sedan 1400-1500-talet är präglat av bergsbruk och järnframställning i hyttor vilket har pågått fram till 1800-talets mitt/slut då den upphört. Den historiska kartanalysen är huvudsakligen baserad på den Häradsekonomiska kartan (1859-1934) och Ekonomiska kartor från 1948/55. Äldre kartor över området finns inte tillgängliga. Målsättningen med kartanalysen är att fastställa sannolikheten för arkeologiska lämningar i det aktuella projektområdet som eventuellt skulle utgöra ett motstående intresse till den planerade vindkraftetableringen och dess etableringsplatser för verken med anslutningsvägar. En analys av befintliga vägar i området, deras ålder och tidigare sträckning, ger en god indikation på sannolikheten av tidigare bebyggelse och näringsverksamhet i området. Av kartmaterialet framgår att de nuvarande skogsbilvägarna på projektområdet tidigast är anlagda under andra hälften av 1900- talet. Samma förhållande gäller för området vid verk 1 och 2. Endast den del av den nuvarande vägen från Gärdshyttan mot Rödingstorp, med sin sträckningen fram till platsen för hyttan (Gärdshyttan), nuvarande Övergården, har en äldre historia. 10
Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att det är mycket osannolikt att det i projektområdet finns arkeologiska lämningar som härrör från tidigare bebyggelse eller näringsverksamhet. Åtgärdsförslag Lämpliga åtgärder inför byggnationen av vindparken är att det, före byggföretagets påbörjande, genomförs en arkeologisk utredning etapp I av vindkraftverkens etableringsområden, nya väganläggningar till verken, nya sträckningar för elkablar och det vägnät av skogsbilvägar som kommer att användas på Sveaskogs mark samt från norra änden på Södra Kärra-parken till Mörtsjön. För den norra väganslutningen via Gärdshyttan föreslås att vindkraftleverantören i ett fösta steg gör en utredning angående behovet av eventuella anpassningar av vägen mellan Gärdshyttan och Rödingstorp. För eventuella väganpassningar görs en arkeologisk utredning. Om etapp I utredningarna skulle indikera förekomsten av arkeologiska lämningar genomförs en etapp II utredning av dessa områden. Referenser Häradsekonomiska kartan, Häradsekonomiska kartan, Forssa J112-54-10 (ingen datering) Hammar J112-54-5 (ingen datering) Ekonomiska kartan Harge J133-9F3a57 (1955) Ekonomiska kartan Lokafallet J133-9F3b50 (1948) Ekonomiska kartan Båseberg J133-9F2b50 (1948) Generalstabskartan Karlsborg J243-54-1 (1842) Riksantikvarieämbetets arkiv Sundboprojektet Enligt Bilaga 1 (nedan) www.sundboprojektet.se 11
Bilaga 1 Registrerade fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetet Gärdshyttan Hammar 201:1 Slaggvarp, 70x30 m (SSÖ-NNV), helt utspridd i åker och enstaka slaggstycken på väg S därom. Slaggen är ljusgrå, lätt och porös. Vissa stycken har en likhet med betong (Ytong?). Det finns också fluten tyngre slagg med samma färg. S om slaggvarpet finns gamla dammbyggnader. Detta är platsen för Gärdshyttans gamla masugn. Inga spår av masugnen finns bevarade eftersom vägen går fram där den legat.enligt karta från 1697 (Hammars sn 17) skulle masugnen ha legat i och omedelbart VNV om väg (SSÖ-NNÖ).Ca 45 m SSÖ om masugnens forna plats finns rester efter en fördämning. Begränsningen är ungefärlig då området omärkligt går över i omgivande terräng. Djupedals hytta Hammar 213:1 Slaggvarp, 30x15 m (NNV-SSÖ) och intill 0.75 m h. Övertorvad med i ytan synliga slaggstycken, 0.05-0.2 m st. Slaggen är mörkbrun till svart och ställvis överdragen med en rödbrun hinna. Vissa slaggstycken har även kvartsitinneslutningar. Slaggen är fluten men delvis trögt fluten. Slaggvarpet är skadat av en omfattande täktverksamhet och har en mycket gropig yta. Beväxt med tät sly.5 m VSV om och på V sidan av bäcken är: Slaggvarp, 10x7m (NNV-SSÖ) och intill 0.5 m h. Övertorvad och meden liknande fyllning av slagg som nr 1. I den Ö kanten av slaggvarpet är ett block, 4x4 m och 1-1.5 m h.5 m N om är: Husgrund, 7x4 m (NNÖ-SSV) och 0.3 m h. Synlig i form av en syllfot av 0.3-0.5 m st stenar. I det V hörnet är ett spisröse av 0.2-0.4 m st delvis tuktade stenar. Beväxt med tät sly. Platsen är i den Ö kanten skadad av en väg. I den S delen gränsar nr 1 mot en kant, som har varit utsatt för någon form av täkt. Enligt uppgift på orten är det platsen för en gammal hytta. Slaggen ger inget intryck av att vara järnslagg från en hytta. Den liknar närmast kopparslagg. Plats för en gammal kopparhytta? Stora Forsa hytta Hammar 219:1 Slaggvarp, ca 230x100 m (NV - SV) st område. Slaggen är av mycket varierande h och dess högsta höjd når ca 6 m. Slaggstyckena är gråsvarta, en del med stor inblandning av kol, samt järnhaltiga. Slaggstyckena är både flutna och gryniga, en del har blivit använd som vägfyllnad. Även några åkrar har medräknats inom området, eftersom jorden är alldeles svart av slagg och spridda slaggstycken även påträffats. Masugnen bör ha legat ungefär på samma plats som senare pappersbruket enl. funna stycken av brunnen kalk och enl. karta från 1810.Malmen till masugnen hämtades från Taberg i Småland och skeppades på Vättern till Stora Forsa. 12
Nedre Knalla hytta Hammar 144:1 Slaggförekomst, på ett område ca 50x25 m st (NV-SÖ) finns spridda slaggstycken, 0.03-0.1 m st. Slaggen är brunaktig till grå tung. Strukturen är tät. Kolavtryck förekommer rikligt. Det finns även flera "förslaggade stenar" med delvis glasartad yta.masugnsslagg. Murberget - Fornborg Hammar 202:1 Fornborg, 180x40 m (NNÖ-SSV), belägen på ett ganska högt mot N och S sluttande berg och begränsad av branter i V och Ö. I N sluttningen är en mur, 55 m l (NNV-SSÖ), 3 m br och 0.2-1 m h,av 0.4-0.6 m st stenar. I den svaga S sluttningen är ytterligare en mur, 55 m l (V-Ö, VNV-ÖSÖ), 7-8 m br, 0.4-1.6 m h, av i allmänhet 0.35-0.5 m st stenar. I denna murs V del är en ingång, ca 2 m br, genom vilken en stig leder in i fornborgen. Murarna ställvis ganska raserade, ställvis ganska väl bevarade. Övra Forsa kalkugn Hammar 8:1 (6513566 / 1456074) Kalkugnsruin, rund, yttre diam. ca 9 m. Delvis bevarad intill 3.5m h. Inuti intill ca 7 m dj. I den V delen är en öppning med valv 1 m h och 1.5 m br. Enstaka nedrasade stenar täcker valvet. Ugnen belamrad med sentida skräp. På och runt ugnen växer ett flertal aspar, granar och björkar Övra Forsa kalkugn Hammar 7:1 (6513422 / 1455350) Kalkugnsruin, rund, yttre diam. ca 8 m. Höjd invändigt ca 4 m. Ugnen är murad av granit. Den SV delen, som tidigare haft en valvöppning är nu utfallen och nedrasad. Bland stenmassorna synstegel och rester av träbjälkar. Något risbelamrad. Igenväxt med lövsly samt en- och lövbuskar. 13